Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅNGA 3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (UHiärne 2Anl. 154 (1706) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. ång l. ånge, UHiärne Berghl. 444 (1687)); förr äv. ÅNG, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. ånge, UHiärne 2Anl. 26 (1702), UHiärne 2Anl. 376 (1706)) l. -er (se ovan); l. ÅNGE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se ovan) l. -er (se ovan).
Ordformer
(angan, sg. best. c. 1600. angen, sg. best. c. 1600. ång 16581729. ånga 1639 osv. ånge 15781764. ånge- i ssgr 1754 (: ånge-badet)1787 (: Ånge-bad). ången, sg. best. 16901762)
Etymologi
[fsv. ange, m., ånga, imma; motsv. ä. dan., dan. dial. ange, ånga, stank, fvn. angi (nor. ange), doft, (väl)lukt; jfr armen. anjn, väsen, person; till en utvidgning (med bet.: lukt, doft) av den rot som äv. föreligger i ANDE; formen ånga eg. oblik form. — Jfr FÖR-ÅNGA, ÅNGA, v.1]
Arvidi 102 (1651).
1) (†) om (som ett (mer l. mindre materiellt) väsen föreställt) ämne hos människa l. djur l. växt tänkt som livsprincip l. förutsättning för liv o. d. (jfr ANDE IX 1); äv. om andning l. andningsförmåga (med särskild tanke på denna ss. förutsättningen för livets upprätthållande) (jfr ANDE I 2, LIVS-ANDE 2). (Sv.) Ång .. (lat.) halitus, spiritus. Stiernhielm Vt. (1658, 1668). Alt hvadh som helst haar lijf, haar lefnat och ånga. JWollimhaus Vitt. 4 (1666). Hwad för en stark Spiritus eller Ånga vthi Hwete, Rågh, Korn, Hafre och fleere slags Sädh fördold ligger, det kan man af Brennwijnet .. Merckeligen förspörja. Kempe Graanen 17 (1675). Den ånga som går af de unge kropparne och drager sig in i de gamle är för dem en lifs balsam, och twärt emot. Rosenstein Comp. 229 (”226”) (1738). Ett ganska fint damm eller mjöl, som .. föres .. på Stigma pistilli, af hvilken det samma emottages, då des ånga igenom Stylum vidare framdrager sig neder til de späda fröämnen, att de samme dymedelst då måtte göras fruktsamme. Biberg Linné Oec. 31 (1750). Från Genitura upkommer en ånga som går öfver hela kroppen och förstörer många människor. Westerdahl Häls. 389 (1764). — jfr SÄDES-ÅNGA.
2) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) med (behagligt) doftande ämne fylld luftmängd; (behaglig) doft; ofta med framträdande tanke på att doften avgivits l. utdunstat från ngt, mer l. mindre liktydigt med: doftande utdunstning; i pl. äv. mer l. mindre liktydigt med sg. (särsk. i ssgn SKUR-ÅNGOR); jfr 3 o. DUNST 1, ODÖR 1. Lohman Vitt. 416 (c. 1720). (Sv.) Ånga .. (lat.) tenuis odor. Swedberg Ordab. (1725). Den fina lucktande ångan, hwilken är uti blommor och andra ting. Linné Diet. 2: 104 (c. 1750). Liten pilt bland strandens pilar / I violens ånga hvilar. Stagnelius (SVS) 1: 370 (c. 1815). Hallonen, som växte där öfver allt, sände sin kostliga ånga vida omkring. Cavallin Storm FornTid. 136 (1897). Som en förtätad sky av rökelse slog där emot oss en nattlig blomsterdoft av barrträdens ångor, blommande lövträds honungsfläktar, vällukt från trädgårdars tidiga blomster, men framför allt syrén! Koch AntHav. 179 (1918). Minnet av en fläkt genom ett öppet fönster, en ljummen ånga av syren, eller kanske var det jasmin. Gyllensten Juv. 13 (1965). — jfr AMBRA-, BALSAM-, BLOM-, MYRRA-, NARDUS-, PARFYM-, ROSEN-, STALL-, STANK-ÅNGA m. fl. o. ROSEN-ÅNGAD.
3) (mer l. mindre ogenomskinlig, om rök påminnande) luftmängd innehållande i mycket små partiklar finfördelad vätska (l. finfördelat fast ämne); särsk. (o. numera i sht) om sådan luftmängd uppkommen gm kondensering av gas bildad vid upphettning av vätska (särsk.: vattenånga); särsk. (fys. o. tekn.) dels i förb. med mättad (se MÄTTA, v. 2 b β), dels i uttr. överhettad ånga (se ÖVER-HETTA), i sht förr äv. i uttr. slå ånga (jfr SLÅ, v. I 62 d β); äv. mer l. mindre liktydigt med: gas (se GAS, sbst.1 2), gasformigt ämne, förr äv.: rök (se d); i pl. äv. mer l. mindre liktydigt med sg.; äv. med mer l. mindre framträdande bibet. av (l. i ä. språkprov svårt att skilja från) 2; jfr IMMA, sbst. 1. (Sv.) Ång (lat.) vapor. Stiernhielm Vt. (1658, 1668). Utur både fasta och flytande kroppar utgå stundeligen en myckenhet små particlar, som kallas Dunster eller Ångor. Duræus Naturk. 9 (1759). Med i akttagande at hafwa flaskan täpt wid detta arbete, på det de fina ångor, som wid uplösningen (av tennet) upstiga, ej måtte gå förlorade. FahluWBl. 1791, nr 8, s. 2. Då åtskilliga vätskor befinna sig i öppna kärl eller i allmänhet i fria rymden, försvinna de småningom eller afdunsta. De öfvergå då i gasform eller bilda ångor. Fock 1Fys. 455 (1854). På kvällen gingo jägarna i badstun och låto slå ordentlig ånga. SD(L) 1904, nr 264, s. 5. Stundom var det tillräckligt (vid tillverkningen av träkärlen), att bitarna höllos i ångan över det kokande vattnet. Granlund Träkärl 125 (1940). När vi duschade hästarna var det som dimman i Lützen, ångorna hade ingenstans att ta vägen, det fanns nämligen noll ventilation. AB 16/3 2019, Sport s. 15. — jfr ALKOHOL-, BRÄNNVINS-, JOD-, KVICKSILVER-, METALL-, SPIS-, SVAVEL-, SYRA-, VATTEN-ÅNGA m. fl. — särsk.
a) i fråga om av- l. utdunstning från vattenyta l. fuktig mark o. d., ofta mer l. mindre liktydigt med: dimma, dis. Der som ijsen är sundergången och vatnet undanfallit, der blifva ijsbräddarna ludhna af then angan och dimban som updrifves af vatnena. Bureus Suml. 61 (c. 1600). (Sv.) Ångor af sjön, (eng.) Vapours of the sea. Widegren (1788). När det stillastående kärret breder kring nejden sin förpestande ånga. Wallin Vitt. 2: 354 (1830). Lummiga och stilla speglade sig träden i den klara sjön. Lätta ångor svepte som slöjor kring höjderne. Bremer Grann. 2: 55 (1837). — jfr SJÖ-, TRÄSK-ÅNGA.
b) om ånga som avges (vid tillredning) av (het) mat l. dryck l. dekokt o. d. Sedhan skal man låta gå then ånge eller röök som ther aff (dvs. ifrån dekokten) går genom een pipo in vthi örat. BOlavi 22 b (1578). En Pasteye-Panna medh .. en Pijp på låcket giordt, så ångan kan gå ther igenom. Kockeb. A 2 b (1650). Punschens välgörande ånga. 3SAH LII. 2: 606 (i handl. fr. 1795). Ångor utaf julmat luften fylla. Nordlund Bit. 36 (1894). Lägg bröden i en handduk som gärna får vara lite fuktig, men som annars blir det av ångan från de varma bröden. AB 12/4 2020, Söndag s. 77. — jfr MAT-, SPRIT-, STEK-, VIN-ÅNGA m. fl. o. PUNSCH-ÅNGOR.
c) (†) om gas (med ursprung) i mark l. jord, jordgas; särsk. om sådan gas uppfattad ss. metalliskt ämne i gasform (jfr SVADEN); äv. om gas med ursprung i jord (o. hav) uppfattad ss. upphov till metall l. mineral o. d. Meteora .. födhas .. af Exhalationer, thet är af then dimba ånge, eller sualm, som wthryker af Iorden och watnet, igenom Solennes wärme, och stiernornas krafter. Forsius Phys. 113 (1611). Förgifftige mineraliske Oos, som Schwaden, arsenicaliske ångär. UHiärne Berghl. 444 (1687; rättat efter hskr.). Så pläga ock i Jordens caverner slijka wädrige particler och ångor eller Gas upstiga af sura, alcaliska, flychtiga och feta dunster. UHiärne 2Anl. 154 (1706). Ångor kallas vid grufvor mineraliske utdunstningar, som röja sig på åtskillige ställen i jord och berg, samt hållas för at vara ursprung til metallers och mineraliers generation. Rinman 2: 1228 (1789). — jfr MINERAL-, STEN-ÅNGA.
d) (†) om os l. rök; jfr KVALM, sbst. 4, OS, sbst.2 1. Ång kallas thet Oos, Qwalm ock Imm som stiger uhr Mas-Vgnar eller andra Rum hwarest stoor Heta är. Spegel GW Ddd 4 b (1685). Ångor af rökverk fyllde hvalfven, medan mässor sjöngos. Weibull LundLundag. 115 (1882). EkonS 2: 39 (1894). — jfr NIKOTIN-, OFFER-, RÖKVERKS-, TOBAKS-ÅNGA.
e) i fråga om ånga med huvudsaklig tanke på denna ss. giftig l. smittobärande l. osund o. d. Snufwa .. är en upstigande ånge, ljka som tiock dimba utaf kärr och sumpiga orter. Broman Glys. 1: 731 (c. 1738). At uti rännstenarne utkastas skämt och orent watn samt afskräden, som .. gå til förrutnelse, och förorsaka en stinkande lukt och ånga. PH 10: 326 (1774). Luftens råa kyla, / Däfna plaggens ångor, / .. Störa veklig kropp. Wennerberg 1: 238 (1881). Hur farliga är ångorna från datorer? Arbetarskydd 1991, nr 2, s. 16. Att vallare och skidåkare ska slippa andas in farliga ångor från vallorna. UNT 21/5 2020, s. 20. — jfr PEST-, RÄNNSTENS-, RÖT-, SJUK-, SMITT-ÅNGA.
f) i fråga om utdunstning l. utandningsluft från djur- l. människokropp; äv. (numera bl. tillf.) i fråga om avdunstning av blod. Glesa skullar på Fähus, wålla .. at ången och imman af Boskapen stiger up, blandar sig med höet, och såleds förskämmer det. Dahlman Humleg. 131 (1748). Må ångan af Dit blod med pästens gift sig blanda. Lidner (SVS) 1: 292 (1782). Den högst aromatiska ångan af hennes andedrägt. Almqvist Skälln. 42 (1838). En vit, frän ånga slog ut från hästarna. Salje Låg. 8 (1971). — jfr RUS-, SPRIT-, VIN-ÅNGA m. fl. o. SVETT-ÅNGANDE samt PUNSCH-ÅNGOR.
g) om het luft (i l. utströmmande från ugn); numera nästan bl. om sådan het luft med mer l. mindre hög fuktighetshalt. Weste (1807). Ånga .. (dvs.) Het luft, som utgår ifrån ett ställe. KonvLex. (1866). Öppna ugnsluckan och släpp ut ånga. AlltMat 2019, Special nr 1, s. 77.
h) om vattenånga (under tryck) nyttjad för tekniska ändamål (särsk. för omvandling till mekaniskt arbete l. för transport av värme); särsk. (om ä. förh.) om sådan vattenånga använd för att driva ångmaskin, särsk. ss. förled i ssgr betecknande ngt som drevs med l. utgjorde del av l. avgavs av ångmaskin. Ången som sleppes op uti Cylindern är intet annat än fuchtig Luft till en hög grad opwärmder. Triewald Eldmachin 23 (1734). Särdeles hafva manufacturerna vunnit en ofantlig tillväxt efter upptäckten af ångorna såsom drifvande kraft. Palmblad HbGeogr. 2: 216 (1823, 1829). Den tid, i hvilken vi blifvit födda, har kallats ångans tidehvarf. Feilitzen Mariakult 222 (1874). Tåget uppvärmes genom ånga och upplyses genom oljegas. NorrkpgT 25/9 1895, s. 4. Medan .. ett norrgående tåg djupt nedanför svepte in honom i ett fuktigt moln av vit ånga. Boye Ast. 126 (1931). — jfr ARBETS-, AVLOPPS-, FRISK-, FÄRSK-, LÄCK-, PYS-, RUS-ÅNGA m. fl. — särsk.
α) i oeg. anv., ss. förled i ssgr betecknande maskin l. (ngt som är förknippat med) verksamhet som i ä. tid var ångdriven.
β) i sådana bildl. uttr. anspelande på tryck i ångpanna som få upp ångan, ha l. hålla ångan uppe (jfr HAVA UPPE 3 c, HÅLLA UPPE 4 a resp. UPPE 5), ångan är uppe. Hierta hör till dessa naturer, hvilka alltid hafva ångan uppe och för hvilka den första omsorgen är, att det går, den nästa hur det går. Sturzen-Becker 1: 153 (1861). Av vittnesmålen framgår att han in i det sista höll ångan uppe på ett enastående sätt. UrDNHist. 2: 129 (1953). Strandberg hade obegripliga svårigheter att få upp ångan. DN 28/1 1988, s. 71. Vi vill absolut inte dra ut på något, utan snarare ösa på medan ångan är uppe. VetlandaP 5/1 2019, 1: 5.
i) i jämförelser l. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr h β. Skall eert mannliga modh aff een ögnabedrägeligh ånge / Qwäffwias och tyna så bort. UHiärne (SvNatL) 215 (1665). The Helgas Böner är, lijk Myrrh’ ok Wyröks Röken, / Som gifwa liufwlig Luft, för utan ång ock töcken. Lucidor (SVS) 344 (1673; uppl. 1997). Synden är den doldt skadliga ånga, som orenar oskuldens milda, friska wårluft. Rogberg Pred. 1: 142 (1827). Lagerkransarna, med deras ånga af blod, död och förstöring. Fryxell Ber. 12: 158 (1843). Låt osz blott blåsa på dem! Ångan af / Wår tapperhet skall wräka dem ikull. Hagberg Shaksp. 4: 88 (1848). — jfr AVGRUNDS-ÅNGA.
Ssgr (i allm. till 3 h, i sht tekn.): A: ÅNG-ACKUMULATOR. tryckkärl i vilken (överskotts)ånga uppsamlas o. (då behov uppstår åter) avges. SvD(A) 21/3 1917, s. 11. (Uppfinnaren) insåg att det fordrades ett magasin mellan ångpannan och ångförbrukaren, ett belastningsutjämnande organ, vilket han tekniskt utformade i ångackumulatorn. DN(A) 10/3 1934, s. 10.
-ALSTRING. alstring (se d. o. 3) av ånga; jfr -generering, -produktion. TT 1875, s. 17. En ekonomiskt mycket betydelsefull kombination av ångalstring för värme- och kraftändamål. SvIndustri 111 (1935).
-ANKARSPEL~002, äv. ~200. (förr) ankarspel som drevs med ångmaskin. GHT 22/8 1872, s. 2. Nya ångpannor samt ett ångankarspel hafva insatts i handminefartyget Gunhild. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 19.
-ANLÄGGNING~020. anläggning (se d. o. III 1 a α) för alstring (o. nyttjande) av ånga; jfr -central. NDA 17/5 1889, s. 4. Eldstäderna (till sågverkets ångpannor) äro särskilt byggda för användning av den råa sågspånen, och bör ånganläggningen vara så anordnad, att (osv.). HbSkogstekn. 442 (1922).
-APPARAT. apparat (se d. o. 3 a) för alstring av ånga; särsk.: ånggenerator. I den nya Perkins’ska ångmachinen utgöres ångapparaten, eller generatorerna, af tackjernsrör, som inuti äro cylindriska men utanpå fyrkantiga. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 1. Du har säkert hört omtalas Gall och Schickhausens i Coblenz Ång apparat till bränwinsbränning. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 2: 81 (1831).
-ARMATUR. armatur (se d. o. II 6) till ångmaskin l. ångpanna o. d.; jfr -panne-armatur. VägvResSthm 1886, nr 52, s. 6. Den engelska ångarmaturen har alltid ansetts som synnerligen förnämlig på grund av sitt goda material och kraftiga utförande. SvD(A) 16/4 1949, s. 1.
-AUTOMOBIL. = -bil. TT 1900, Allm. s. 137. Samtidigt ha de elektriska och ångautomobilerna undergått en betydande nydaning och fulländning, hvilket gör, att mången i dem ser framtidens automobiltyper. 2NF 34: Suppl. 385 (1922).
-AVISO. (†) om mindre krigsfartyg som framdrevs med ångmaskin o. var avsett för rekognoscering l. fortskaffning av post o. d.; jfr aviso 2. KrigVAT 1851, s. 138. Österrikiska örlogsflottan utgjordes d. 1 maj af 109 fartyg med 950 kanoner, neml:n: 1 skruf-linieskepp om 100 kanoner, .. 8 ång-avisos .. och 9 transportskepp. KrigVAT 1857, s. 393.
-AVLOPP~02 l. ~20. konkret: anordning för avledning av utströmmande ånga (jfr avlopp 2 b o. -utlopp); ngn gg äv. om utströmmande ånga. Ångafloppen från ugnen böra på lämpligt sätt bortledas ur rummet. Almquist Häls. 39 (1894). Eftersom denna ånga måste levereras med ett visst tryck uppstår det ett motstånd .. i turbinens ångavlopp. DN 3/2 1980, s. 7.
-AVLOPPS-RÖR. PT 28/10 1863, s. 4. Nedre delen af cylindern (står) i förbindelse med den yttre luften genom .. det s. k. ångafloppsröret. Balck Idr. Suppl. 154 (1888).
(3) -BAD. (ång- 1789 osv. ånge- 17541787) bad i ånga. särsk.
a) om (inrättning för) bad (se d. o. 1 a, 2) l. behandling i het vattenånga (för tvagning l. ss. läke- l. njutningsmedel); särsk. i uttr. ryskt ångbad (se rysk, adj.2 a α), finskt ångbad, finsk bastu (se BAD-STUGA 2); äv. (med anslutning till 2) i fråga om (väl)doftande l. stärkande l. hälsobringande ånga (från vatten med tillsats l. från dekokt) avsedd för bad l. behandling (av kroppsdel) l. inandning o. d.; äv. bildl.; jfr damm-bad, damp-bad, im-bad. Imme- eller ånge-badet som han brukat i Upsala, nyttjades flera resor öfver Vintern med förmon. VetAH 1754, s. 277. Han blef inom 2 dagar 3 gånger åderlåten, tog lindriga afförande medel; upmjukande insprutningar och ångbad i örat. VetAH 1789, s. 196. Ångbad af warm asklut, som uti ett passande trädkar sättes under buken på Hästen. Florman Hushållsdj. 75 (1834). En här af gästabud den frossarn fjettre / Och hålle hjernan i ett ständigt ångbad! Hagberg Shaksp. 12: 118 (1851). Att tillgången (dvs. tillvägagångssättet) vid de finska ångbaden af flere svenskar beskrifvits på ett öfverdrifvet, att icke säga löjligt sätt. Nordmann FinnMellSv. 99 (1888). jfr sprit-, svavel-, tallbarrs-ångbad.
b) kem. om bad (se d. o. 1 c) i ånga avsett för uppvärmning av kärl. Almström KemTekn. 1: 97 (1844). Ångbad .. (dvs.) ånga af kokande vatten, använd till uppvärmning af ett kärl, hvari något ämne finnes. KonvLex. (1866).
Ssg (till -bad b; †): ångbads-kapell. jfr kapell, sbst.4 2. Genom rören .. kommunicera båda kittlarna med det af förtennad koppar gjorda ångbadskapellet. Nyblæus Pharm. 155 (1846).
-BADSTUGA, se bastu.
-BAGERI1004 l. 3~002. (förr) bageri som använde ånga (för uppvärmning av l. inblåsning i ugn l. för drivande av ångmaskin o. d.); förr äv. om verksamheten att baka i sådant bageri; äv. (om nutida förh.) till 3 h α, oeg. Insigt i ångbageri. PT 11/10 1842, s. 2. (Fabrikören har) nu under inredning ett ångbageri .. Ångan tages der i anspråk under alla stadierna ända till gräddningen .. All degens bearbetning sker .. med maskiner. Hemlandsp. 1891, nr 43 A, s. 2. Världens godaste pepparkakor, de från Arbrå Ångbageri, finns fortfarande även om produktionen har flyttat. SvD 19/8 2018, s. 2.
-BANA. (förr) järnväg avsedd för ångtåg. PT 27/12 1855, s. 6. (Man) skulle .. kunna tillämpa (hjulsmörjnings)systemet på mindre jernvägar här i landet, såväl hästbanor som ångbanor. TByggn. 1859, s. 53.
-BARKASS. (förr) barkass som framdrevs med ångmaskin; jfr -slup. AB 16/12 1864, s. 3. Ångmaskin insättes ofta i .. (barkass o. slup) och kallas de då ångbarkass och ångslup. Engström Skeppsb. 64 (1889).
-BASA, -ning. basa (se d. o. 2) (ngt) med het vattenånga; särsk. (o. i sht) med avs. på trä(virke), särsk. för att göra virke böjbart. TT 1876, s. 162. Träet sönderhöggs, kokades i vatten eller ångbasades och förmaldes sedan i holländare. 2NF 30: 173 (1919). Stolen är tillverkad i ångbasad ask. Sydsv. 24/2 2013, Hemma s. 2.
(3) -BASTU, förr äv. -BADSTUGA. om rum (l. fristående hus) avsett för l. använt till ångbad; äv. om handlingen l. företeelsen att bada ångbad. Som en ny Ångbadstuga af sten för Stockholms Garnison kommer att uppföras å Lifgardets .. tomt, så kommer, vid offentlig Auktion .. verkställigheten af berörda Ångbadstugas uppförande att utbjudas. PT 13/8 1849, s. 4. Här finns också en badritual i elva steg med bland annat kroppsskrubb och ångbastu. Femina 2003, nr 9, s. 162.
-BATTERI. (förr) med kanoner bestyckad pråm som framdrevs med ångmaskin; förr särsk. i uttr. simmande ångbatteri (jfr batteri 1 b). Forsell PlanTransp. 16 (1820). I Cherbourgs hamn bygger man för närvarande ett simmande ångbatteri, hvilket skall bära 16 femtiopundiga kanoner. AB 12/10 1854, s. 2.
(3) -BEHANDLA, -ing. behandla (se d. o. 5 b) (ngt) med ånga; i sht ss. vbalsbst. -ing, särsk. i fråga om behandling av dels livsmedel, dels kropp (ss. läke- l. skönhetsbehandling o. d.) (jfr behandling 2 b); jfr -preparera. UB 5: 531 (1874). Balarna (med hoppressad ull bör) före ångbehandlingen söndertagas i flera delar för att möjliggöra ett hastigare inträngande af ångan. SFS 1908, Bih. nr 89, s. 7. Havremjöl och havremust framställs genom malning av ångpreparerade havrekärnor. Vid ångbehandlingen försvinner den fräna havresmaken. ModStKokb. 134 (1983). Patienter har betalat tusentals kronor på till exempel ångbehandling, peeling och annan rengöring utan att de blivit av med sin akne. AB 10/6 2003, Hälsa s. 12.
-BIL. (förr) bil som framdrevs med ångmaskin; jfr -automobil. Nerén (1930). Vi (på Volvo) tror t ex fast på ångbilen. GHT 29/5 1969, s. 26.
(3) -BILDNING. bildning (se d. o. 4) av ånga; i sht abstrakt. Berzelius ÅrsbVetA 1836, s. 55. Denna ångbildning, som sker från vätskans fria yta och kan försiggå vid hvilken temperatur som helst .. kallar man afdunstning. Moll Fys. 2: 23 (1898).
(3) -BILDNINGS-VÄRME. om den värmemängd (räknad t. ex. i kalorier per viktenhet) som måste tillföras ett ämne för att överföra detta till ånga av samma temperatur. DA 1/3 1847, s. 2. Ångbildningsvärmet är vid –10°C. 322.20 kalorier pr kg. LB 3: 742 (1907). Det s. k. ångbildningsvärmet, det värme som bindes, när vattnet förvandlas till ånga .. utgör den ojämförligt största delen av den värmemängd, som vattenångan innehåller. SvSkog. 1163 (1928).
(3) -BLÅSA. ångfylld blåsa (se blåsa, sbst. 7); jfr -bubbla. PT 27/4 1843, s. 1. Vid körning på större höjder kan man få ångblåsor i bensinledningarna, vilket medför motorstopp. Agvald Körtekn. 159 (1957).
-BLÅSMASKIN~002, äv. ~200. (förr) med ångmaskin driven blåsmaskin (vilken vid framställning av stål l. järn pressade in komprimerad luft i ugn l. härd för bättre förbränning). AB 7/1 1869, s. 2. (Sandvikens bessemersverk) försågs med en stor engelsk ångblåsmaskin om 450 hästars kraft. MeddSlöjdF 1900, 2: 16.
(3) -BLÅTT. (förr) om ångfärg som gav upphov till blå nyans; äv. (äv. i fråga om nutida förh., mera tillf.) om färgnyansen. Ångblått: Blodlutssalt, vinsyra och något svafvelsyra upplöses tillsammans i vatten, förtjockas med stärkelse och anbringas på tyget medelst valstryck. Almström KemTekn. 2: 487 (1845). Tryckfärger för mörkt ångblått. Pasch ÅrsbVetA 1847, s. 22.
-BLÄSTER. (förr) om anordning för åstadkommande av (ökat) drag i ångpannas eldstad l. rökkanal o. d.; äv. om gm sådan anordning åstadkommen ström av ånga; jfr bläster 1, 2 o. -strål-bläster. Bränngasen drifves genom en ångbläster in i gassamlingskanalen. PT 1881, nr 109 B, s. 1. Genom att bruka ejektorsprincipen .. plägar man sålunda öka draget i lokomotiveldstäder o. dyl. med hjälp av ångpuff el. ångbläster. 3NF 5: 1220 (1926).
-BOGSERING. (†) bogsering med hjälp av farkost som framdrevs med ångmaskin; äv. om anordning för sådan bogsering. GHT 26/9 1832, s. 2. Ångbogsering och ånghalning för framförandet medelst kedja eller lina af flera till ett tåg förenade fartyg eller pråmar. 2UB 9: 431 (1905). För bogsering äro fartygen försedda med en särskild ångbogsering av ny konstruktion. Norrskensfl. 15/11 1917, s. 2.
Ssg (†): ångbogserings-fartyg. ångfartyg avsett att utföra bogsering. SP 6/2 1829, s. 3. För det inre försvaret 270 roddfartyg av olika slag och 24 bestyckade ångbogseringsfartyg. SvFlH 3: 74 (1945).
-BROMS. (förr) om ångdriven broms (se broms, sbst.2 2); äv. (äv. om nutida förh.) till 3, mer l. mindre liktydigt med: ångspärr. GbgP 16/9 1868, s. 1. Ångbromsen består af en kolf, som rör sig i en cylinder och som tryckes ut af ångan .. samt af en ventil, medelst hvilken man kan släppa in ånga i cylindern, då man vill bromsa. Lundberg Lok. 222 (1902). I taket finns en ångbroms för att undvika framtida fukt- och mögelproblem. BoråsTidn. 9/3 2014, 3: 11.
-BRYGGERI1004 l. 3~002. om bryggeri vid vilket ånga används (för uppvärmning av mäsk i ångmantlat kärl). GHT 29/4 1853, s. 4. Som undertecknads Ångbryggeri numera är försedt med ett nytt lager af godt, ljust och fullmoget Bayerskt Öl, så får jag (osv.). HForsT 1863, nr 92, s. 3.
-BRÄNNERI1004 l. 3~002. (förr) mer l. mindre industriellt drivet bränneri vid vilket ånga användes, särsk. ss. drivkraft i ångmaskin; äv. (om nutida förh.) till 3 h α, oeg. PT 6/4 1843, s. 2. Uti Asarums och Jemshögs socknar inom Blekinge län äro nu under bygnad icke mindre än 16 st. ångbrännerier, deraf 2:ne för 1000 kannor. NDA 7/4 1861, s. 2. På måndag lanserar Snälleröds Ångbränneri .. ett glühwein som värmande inslag på systemhyllan. SvD 12/2 1995, s. 26.
(3) -BUBBLA. bubbla fylld med ånga; jfr -blåsa. PT 1862, nr 55 A, s. 1. Ångbubblor i kokande vatten uppstår i botten på en kastrull där det är som varmast. NTeknik 2015, nr 11, s. 23.
-BÅT. (förr) båt som framdrevs med ångmaskin, ångfartyg. Dædalus 1948, s. 75 (1813). I sjöfartsnäringen hafva de för segelfartygs ersättande behöfliga ångbåtarne till största delen redan anskaffats. EkonS 1: 412 (1894). jfr bogser-, flod-, post-, propeller-ångbåt m. fl.
Ssgr (utom i ssgn ångbåts-and o. i oeg. anv. numera bl. om ä. förh.): ångbåts-and. [fågelns sätt att ta sig fram påminner om hjulångarens] zool. individ av fågelsläktet Tachyeres Owen; i pl. äv. om släktet. Jag hade väl rott en timme med långa uppehåll, då en svärm s. k. ångbåtsänder störtade fram från utloppet af en liten bäck. NDA 2/11 1895, s. 6. Södra Sydamerika är hemlandet för de utomordentligt egenartade ångbåtsänderna, sl(äktet) Tachyeres, vilka är verkligt svåra att placera i andfågelsystemet. DjurVärld 8: 429 (1960).
-befälhavare. jfr befälhavare 2 o. -båts-kapten o. ångfartygs-befälhavare. GHT 2/5 1835, s. 2. Ångbåtsbefälhafvare skall hafva noga vård om post och breflåda och är underkastad ersättningsskyldighet, om genom försummelse i åliggande vård posten eller något af dess värde förloras. Geijer Postförf. 388 (1890).
-biff. om maträtt bestående av stekt biff med lök (urspr. serverad på ångbåt i skärgårdstrafik efter tillredning på dennas heta ångpanna). Efter den traditionella ångbåtsbiffen med mycket lök och stekt potatis kojar jag. DN(A) 13/10 1929, Bil. s. 5.
-biljett. biljett för resa med ångbåt. Då i annonsbladen efterlystes en i Operahuset förlorad taskbok, innehållande .. ångbåtsbiljetter, m. m. GbgD 20/5 1837, s. 2.
-bolag. bolag som drev ångbåtstrafik; jfr -båts-rederi o. ångfartygs-bolag. AB 12/9 1831, s. 1. Enligt enskild underrättelse är härvarande ångbåtsbolags nya ångbåt ”Malmö” färdig och afgår från Oscarshamn i dag. SydsvD 29/4 1870, s. 2.
-brev. brev som befordrades med ångbåt; jfr -båts-post. FolkRöst 11/7 1855, s. 3. Ändamålet (med frankeringstvånget) är att .. öka postkassans intägt och att omöjliggöra vissa underslef, särdeles med ångbåtsbref. GHT 27/4 1863, s. 2.
-brevlåda. på ångbåt uppsatt brevlåda avsedd för brev för postbefordran. AB 26/8 1856, s. 2. Att med fartyget icke få befordras andra bref .. än sådana, hvilka .. nedläggas i ångbåtsbreflådorna. SFS 1896, nr 63, s. 6.
-bro. jfr bro 4 o. -båts-brygga. GHT 12/7 1849, s. 2. Några herrar på ångbåtsbron grepo tag i mig. Rydberg Brev 1: 19 (1866).
-brygga. jfr -båts-bro. AB 3/9 1842, s. 3. Längst inne i Rättviken går en ofantligt lång ångbåtsbrygga ut från stranden. Lagerlöf Holg. 2: 154 (1907).
-däck. Jag betraktade från ångbåtsdäcket den nya utsigt, som öppnade sig för mitt öga. PT 23/8 1842, s. 1.
-eldare. om (l. ss. titel för) eldare på ångbåt. GP 29/2 1860, s. 3. Att en sjökapten Lind kort förut blifvit bestulen på 250 rdr af en ångbåtseldare. AB 26/2 1874, s. 4.
-expedition. kontor för ångbåtsrederi; jfr expedition 3 o. -båts-kontor. GHT 30/7 1850, s. 2. Daglig ångbåtsfart emellan Malmö–Köpenhamn .. Närmare meddelas i Ångbåtsexpeditionen af Vågmästare Peterson. SydsvD 29/4 1870, s. 1.
-expeditör. expeditör på ångbåtsexpedition. (Rätten) har i går afsagt dom i målet mot stadsfogden i Laurvi Krohn, tilltalad för obehörigt förhållande såsom ångbåtsexpeditör i Kragerö. PT 8/4 1852, s. 2.
-fart. sjöfart l. (linje)trafik med ångbåt; jfr fart 2 o. -båts-trafik o. ång-fart, ångslups-fart. SC 1: 81 (1820). Ångbåtsfarten mellan England och Götheborg. VexiöBl. 1846, nr 3, s. 2. Rensning till fördjupning för ångbåtsfart i en del af Nättraby å i Blekinge län .. har blifvit understödd med ett bidrag af 1,000 R:dr. Modig AntVoV 1867–69 21 (1870).
-flotta. ångfartygsflotta. AB 10/8 1838, s. 3. Genom ombyggande av ångbåtsflottan för oljeeldning sparas personal och nettotonnage samt ökas fartygens aktionsradie. HandInd. 384 (1926).
-färd. jfr -båts-resa. GbgAlleh. 1822, nr 97, s. 2. Från Våmhus vänder ångbåten mot öster och går upp till Orsa, ändpunkt för ångbåtsfärden. IllSv. 2: 157 (1886).
-förare. om (l. ss. titel för) förare (se d. o. 2 (b)) av ångbåt. Kapt. Meyers förtjenster som Ångbåtsförare äro .. allmänt erkände. GHT 24/8 1836, s. 4. Brita Kristina, gift med ångbåtsföraren Karl Rosell. PT 1914, nr 95 B, s. 2.
-förbindelse. förbindelse (se d. o. 1 c) med ångbåt; jfr -båts-kommunikation o. ångfartygs-förbindelse, ångfärje-förbindelse. AB 16/11 1835, s. 2. Förutom förbindelser med svenska kuststäder har Oscarshamn numera reguliära ångbåtsförbindelser med Köpenhamn, Lübeck, Hamburg och London. VFl. 1908, s. 62.
-kalle. om pojke som på ångbåt utförde enklare sysslor ss. försäljning av biljetter l. fastgöring vid tilläggning o. d.; jfr kalle, sbst.2 Fädernesl. 1/12 1877, s. 2. Kaptenens eleganta sätt att lägga till vid kajplatsen och ångbåtskalles flotta släng av trossen kring pollaren. Lidman Vällust 48 (1957).
-kapten. jfr -båts-befälhavare. Det går positivt an .. inföll sopranen ifrigt, innan ångbåtskaptenen vid styret ännu sjelf hunnit svara. Almqvist Går an 69 (1839).
-kommissionär. om (l. ss. titel för) kommissionär för ångbåtsbolag; jfr kommissionär c. AB 20/7 1844, s. 3. För exportföreningen var .. ångbåtskommissionär F. O. Johansson bokhållare. Hasslöf SvVästkustf. 413 (1949).
-kommunikation. ångbåtsförbindelse l. trafik med ångbåt o. d.; jfr kommunikation 3 b. Då det kan antagas för temligen säkert, att en ångbåtskommunikation mellan Stockholm, Ystad och Lybeck skulle blifva ett af de mest lönande företag, .. så (osv.). AB 2/7 1835, s. 3. Fastän staden om sommaren gynnas af en liflig ångbåtskommunikation, synes invånarnes ekonomiska välstånd snarare aftaga än förbättras af denna tillfällighet. SträngnHist. 428 (1851).
-kontor. kontor för ångbåtsbolag l. -kommissionär o. d.; jfr -båts-expedition. AB 4/5 1838, s. 1. Familjen (Strindberg) bodde i en våning ovanpå ett ångbåtskontor där fadern var kommissionär. DN 2/9 1994, På stan s. 20.
-led. led (se led, sbst.2 1 b) för ångbåt; jfr -båts-linje o. ångfärje-led. (Lantstället) är beläget .. vid Ångbåtsled. AB 14/3 1832, s. 4.
-ledes, adv. med ångbåt. Under sommaren har Mora .. haft daglig postförbindelse ångbåtsledes å trafikleden Borlänge–Båtsta–Gråsta–Mora. Dalpilen 1884, nr 9 A, s. 2.
-linje, förr äv. -linie. (reguljär) kommunikationsförbindelse trafikerad med ångbåt; jfr linje 9 o. -båts-led, -båts-resa, -båts-rutt, -båts-trad o. ångfartygs-linje, ångslups-linje. AB 23/1 1833, s. 3. Regelbundna ångbåtslinier upprätthållas mellan Stockholm å ena sidan samt å andra sidan Åbo, Vasa, Helsingfors m. fl. städer i Finland. Sthm 3: 51 (1897).
-lägenhet. jfr lägenhet 5. PT 15/9 1837, s. 3. Afsändningen sker med tillgänglig järnvägs- eller ångbåts-lägenhet eller medelst transport med åkdon. TjReglArm. 1889, s. 441.
-maskinist. maskinist på ångbåt. Vid Bergsunds fabrik har nyligen ett bolag, som till större delen utgöres af ångbåtsmaskinister, beställt en ångslup. AB 16/2 1861, s. 2.
-passagerare. passagerare på ångbåt; jfr -båts-resande. AB 12/11 1835, s. 2. De drygt 50 ångbåtspassagerarna njuter av småländsk sommar när den är som bäst. SmålP 6/7 2009, s. A1.
-pipa. ångpipa på ångbåt; jfr -båts-vissla. Upsala 13/8 1858, s. 3. Ångbåtspipan har första gången i år låtit höra sitt manande ljud. GbgP 18/4 1867, s. 2.
-post. post (se post, sbst.3 7) befordrad med ångbåt; jfr -båts-brev. Med galeasen Johanna Charlotta .. som nu ligger under lastning i Amsterdam, är ännu tillfälle för varor hit, såvida ordres derföre afgå senast nästa Onsdag med Ångbåtsposten. GHT 10/6 1833, s. 4.
-postexpedition. jfr expedition 3. GbgP 31/8 1870, s. 1. Till ångbåtspostexpedition kunna, antingen för befordran till fast postanstalt eller för utdelande under färden, avlämnas vanliga, med postförskott ej belagda brevförsändelser. SFS 1918, s. 1842.
-postföring. postföring med ångbåt. AB 30/12 1859, s. 3. (Mellan Estland) och Finland upprätthålles .. regelbunden ångbåtspostföring. SvPostv. 69 (1924).
-rederi. jfr -båts-bolag. AB 10/8 1835, s. 3. Världens största ångbåtsrederi med ett nät af ångbåtslinjer till alla världsdelar. 2NF 16: 925 (1911).
-resa. resa med ångbåt; förr äv. ngn gg: ångbåtslinje; jfr -båts-färd, -båts-tur. Sammanbunden med ett system af ångbåtsresor .. (skulle en järnväg mellan Örebro o. Kristinehamn) hafva stora resultater. AB 3/12 1835, s. 2. Under en ångbåtsresa .. hade jag gjort bekantskap med en hygglig familj. De Geer Minn. 1: 26 (1892).
-resande. person som företog ångbåtsresa; jfr -båts-passagerare. För Ångbåtsresande finnas rum att hyra i Stockholm på Lilla Nygatan. VestmLT 20/6 1833, s. 4.
-rutt, förr äv. -route. jfr rutt 2 o. -båts-linje o. ångfärje-rutt. Medan vår hufvudstad redan i många år haft reguliera ångbåtsrouter på Hull, London, Kiel och Köpenhamn, har .. förslaget om en direkt ångbåtsförbindelse på Frankrike alltid fallit igenom. GHT 30/10 1868, s. 2.
-ränna. jfr ränna, sbst.1 1 e. Sålunda gick man i Julas (över den isbelagda älven) ”på Guds försyn” och med så lätta fjät som möjligt till ångbåtsrännan, der fanns en båt. GbgP 18/1 1868, s. 1.
-rök. rök (se rök, sbst.2 1) från ångbåt. AB 21/12 1847, s. 1. Ångf. ”Necken” .. hade ännu i går afton ej afhörts, hvarför med säkerhet antages, att ångaren på nerresan fastnat i isen, helst vägfarande i går observerat ångbåtsrök i närheten av Ahlafors. GbgP 11/2 1874, s. 1.
-sammanstötning. jfr sammanstöta I 1 b. GHT 10/9 1860, s. 3. Evelina Augusta Schmidt, hvilken omkom jämte sin far vid en ångbåtssammanstötning i närheten af Kuopio 1864. FinBiogrHb. 1264 (1899).
-station. hållplats för ångbåt trafikerande ångbåtslinje; jfr station II 17. AB 12/2 1840, s. 3. Skjuts till och från närmaste järnvägs-, ångbåts- eller skjutsstation. SFS 1908, nr 58, s. 3.
-städerska. Plats som ångbåtsstäderska eller uppasserska önskas af en dertill fullkomligt lämplig flicka. GHT 12/4 1866, s. 4.
-tonnage. jfr ångfartygs-tonnage. Efterfrågan af ångbåtstonnage för spanmål till Stettin. GHT 6/7 1876, s. 3.
-trad, äv. -trade. jfr -båts-linje. Ännu finnas många platser, på hvilka helt säkert en ångbåtstrade skulle gifva god vinst. NDA 2/1 1869, s. 2.
-trafik. (linje)trafik med ångbåt; jfr trafik 3 a o. -båts-fart o. ångfärje-trafik, ångslups-trafik. DA 26/3 1836, s. 2. Äfven på Ladoga sjön förekommer en rätt liflig ångbåtstrafik. Grotenfelt LandtbrFinl. 44 (1896).
-tur. tur (se tur, sbst.1 2) med ångbåt (jfr -båts-resa); särsk. (o. i sht) om sådan tur utförd inom ramen för reguljär kommunikationsförbindelse (jfr tur, sbst.1 2 b). PT 9/6 1840, s. 1. Ångbåtsturerna mellan Malmö och Köpenhamn blifva sannolikt, från och med den 4 nästk. Maj förändrade från 2 till 4 turer dagligen. SydsvD 1870, nr 1, s. 2.
-vissla. ångvissla på ångbåt; jfr -båts-pipa. Ångbåtshvisslan ljuder, och med ett farväl till Vadstena lemna vi nu hamnen och äro snart åter ute på Vettern. TWenersbg 15/8 1881, s. 2.
-CENTRAL. (större) anläggning (se d. o. III 1 a α) för alstring (o. nyttjande) av ånga; särsk. om sådan anläggning för produktion av elektricitet; jfr -anläggning, -kraft-anläggning, -kraft-central, -kraft-station, -kraftverk, -verk, -värme-central. SD 16/2 1899, s. 2. Utredningen resulterade i en skrifvelse .. hvari föreslogs att uppföra en ångcentral för likström vid Sabbatsberg. SthmBelysn. 140 (1903).
-CYLINDER. särsk. (om ä. förh.) om cylinder i ångmaskin; jfr cylinder 3 a o. -maskins-cylinder. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 14. Ångcylindern är, såsom namnet antyder, ett cylindriskt kärl, hvari en piston .. röres fram och åter. Frykholm Ångm. 157 (1890).
(3) -DESINFEKTION. desinfektion med ånga. Esmarch föreslår därför att .. låta varorna (dvs. gamla kläder o. d.) antingen genomgå grundlig ångdesinfektion och därefter säljas som lump eller uppbrännas ute på fältet. Almquist Häls. 39 (1894).
(3) -DESTILLATION, äv. -DISTILLATION. destillation med ånga. JernkA 1835, s. 280. Underrättelser rörande Bränvins-bränningen efter äldre och nyare methoder .. jemte en noggrann beskrifning öfver mäskning, jästning, ångdestillation (osv.). Snällp. 30/11 1848, s. 4.
-DILIGENS. (förr) med ångmaskin framdriven flersitsig vagn varmed regelbunden trafik bedrevs. JournManuf. 3: 206 (1833). Mellan åren 1833 och 1836 trafikerades London City och de vigtigaste förstäderna regelbundet af ångdiligenser. SvD(A) 1896, nr 290 B, s. 1.
-DISTILLATION, se -destillation.
-DOM. jfr dom, sbst.4 5 slutet. Hwasser HbLokF 45 (1865). På pannan öfver eldstaden finnes en ångdom, hvilken har för ändamål .. att lemna ångan till cylindern så torr som möjligt. TT 1872, s. 216.
-DRESSIN. (förr) dressin (se d. o. 2) som framdrevs med ångmaskin. Vertikala ångmaskiner i flere storlekar .. passande för ångslupar, ångdressiner, mejerier (osv.). NDA 14/9 1880, s. 4.
-DRIFT. (förr) drift (se d. o. 14 a) med ångmaskin. AB 15/1 1836, s. 3. De nordiska rederierna var pionjärer .. när det gällde att övergå från ångdrift till dieseldrift. SvSjöfT 1985, nr 52, s. 21.
-DRIVEN, p. adj. som drivs med ångkraft; särsk. (om ä. förh.) om ngt som drevs med ångmaskin; jfr driva, v.2 39. Att spetsar och gardiner, med sina luftiga, nätlika bottenväfnader .. kunna framställas af ångdrifna, automatiska maskiner, torde vara en öfverraskning för de fleste. Steffen BrittStröft. 184 (1895). För tillfället är bara en av de två ångdrivna turbinerna som alstrar el (i kärnkraftverket) i drift. SvD 27/12 2019, Näringsliv s. 9.
-DYNAMO. ångturbindynamo. De Lavals Ångturbinfabrik för Ångturbiner och Ångdynamos. SundsvT 7/1 1892, s. 2. Att firman .. utför belysningsinstallationer å ångfartyg med särskildt därför afsedda ångdynamos. TT 1898, M. s. 132.
-EKONOMI. jfr ekonomi 3 slutet. Fördelarna med .. (pansarbåtens) turbinsystem ligga i bättre ång- och kolekonomi. VFl. 1921, s. 40.
-ELEMENT. (förr) element (se d. o. 5 b) avsett för uppvärmning med hjälp av genomströmning av het ånga. Efter 8 minuter (i torkmaskinen) äro kläderna halftorra, då de föras upp på torkvinden att hängas upp på de öfver ångelement uppsatta skjutbara torkställningarna. NerAlleh. 6/8 1892, s. 3.
(3) -ENERGI. särsk. fys. jfr energi 2 b. DN 1896, nr 9551 A, s. 2. Regleringens (dvs. av Vänern) värde med hänsyn till den värdeökning av vattenkraften och besparing av ångenergi som den medför kan uppskattas till (osv.). DN(A) 11/5 1935, s. 4.
-FART. (förr) ångbåtsfart; jfr fart 2. En ångfart vore härtill (dvs. till en reguljär båtförbindelse mellan Sverige o. Finland) tjenligast. SP 1830, nr 233, s. 2.
-FARTYG~02 l. ~20. (förr) fartyg som framdrevs med ångmaskin; jfr -båt, -paket, -skepp o. ångare. SP 12/2 1816, s. 4. Stockholm. Det till farten häremellan och Arboga ämnade ångfartyg gick af stapeln härstädes d. 4 dennes och fick namn af Frey. SC 1: 784 (1820). jfr bogser-, last-, post-, propeller-, tank-ångfartyg m. fl.
Ssgr (förr): ångfartygs-befälhavare. jfr ångbåts-befälhavare. AB 2/5 1839, s. 2. Man kan ej annat än med beröm erkänna den .. rådighet och omsorg för passagerares säkerhet, som de flesta af våra ångfartygsbefälhafvare .. ådagalagt. AB 11/4 1857, s. 5.
-bolag. jfr ångbåts-bolag. AB 13/4 1833, s. 7. Wid i fredags i Askersund hållen auktion på aktier i Askersunds ångfartygsbolag betalades sådana med 400 rdr och något deröfwer. NerAlleh. 1/3 1871, s. 3.
-flotta. flotta (se flotta, sbst.1 1) av ångfartyg; jfr ångbåts-flotta, ång-flotta. Att fienden med en ångfartygsflotta lätt skulle kunna komma ända upp i Mälaren. AB 22/3 1841, s. 2.
-förbindelse. jfr förbindelse 1 c o. ångbåts-förbindelse. En ordentlig ångfartygsförbindelse med Ostindien. PT 30/1 1837, s. 2.
-linje, förr äv. -linie. jfr linje 9 o. ångbåts-linje. SvKomm. 1867, nr 13, s. 4. Redan år 1890 gjordes .. en framställning till K. M:t om understöd för en ångfartygslinje mellan Sverige och Sydamerika. VFl. 1907, s. 84.
-tonnage. jfr ångbåts-tonnage. Ångfartygstonnagens ökning på trävarufraktens område är under denna säsong större än någonsin. SundsvT 24/4 1884, s. 2.
-FINKA. (förr) tågvagn medförande ångpanna avsedd för uppvärmning av tågets passagerarvagnar; jfr finka, sbst.2 2. NDA 8/11 1881, s. 3. Att ett hjul sprang sönder å en i tåget warande godswagn, hwilket hade till följd, att så wäl denna som tre andra wagnar, deribland ångfinkan, urspårade. SundsvP 1886, nr 4, s. 2.
Ssg (förr): ångfinke- l. ångfink-eldare. Af järnvägens personal fingo ångfinkeldaren Johansson ena skenbenet afbrutet samt stationskarlen Nordén ena foten vrickad. VestmLT 8/12 1883, s. 2.
-FLOTTA. (förr) ångfartygsflotta. AB 16/1 1835, s. 3. Med en ångflotta äro de djerfvaste anfallskrig möjliga. Storm, ebb och flod oroa icke mera. KrigVAT 1844, s. 421.
(3) -FORM. ångas form (se d. o. I 2); särsk. liktydigt med: gasform. Ättikan uppstiger i ångform. LinkBl. 3/8 1831, s. 2. (Despretz lyckades) bringa till ångform många kroppar, som dittills ansetts eldfasta. NF 3: 1102 (1880).
(3) -FORMIG. som är i ångform. Hartman Naturk. 7 (1836). När solen bringar vatten till avdunstning, bindes värme vid vattnets övergång från flytande till ångformigt tillstånd. Carell o. Edelstam 93 (1916).
-FREGATT. (förr) fregatt som framdrevs med ångmaskin. KrigVAH 1830, s. 96. Fulton slutade sin bana med byggandet af ångfregatten Demologos, afsedd för försvaret af New Yorks hamn under kriget med England. 2UB 9: 532 (1906). jfr skruv-ångfregatt.
-FYRSKEPP~02 l. ~20. (förr) ångdrivet fyrskepp. Ångfyrskeppet Storkallegrund .. har nu blifvit afprofvadt och skall inom kort afgå till sin bestämmelseort, belägen utanför Vargö gaddar. AB 26/7 1880, s. 3.
-FÄLLA. jfr fälla, sbst.1 2 a. TT 1873, s. 195. Ångfälla (dvs.) apparat för avskiljning av kondensvatten som bildas vid uppvärmning med ånga. TNCPubl. 84: 122 (1986).
(3) -FÄRG. (förr) jfr färg, sbst.1 2, o. -blått o. dopp-färg. Almström KemTekn. 2: 485 (1845). Många applikationsfärger fixeras och göras klarare genom de färgade väfnadernas behandling med heta vattenångor, de så frambragte färger kallas ångfärger. Liedbeck KemTekn. 813 (1868).
(3) -FÄRGERI1004 l. 3~002. (förr) särsk. om inrättning vid vilken färgning med ångfärg utfördes. Att förestå ett Ångfärgeri önskas en ordentlig och pålitlig samt i detta yrke särdeles skicklig person. AB 8/4 1857, s. 4.
-FÄRJA. (förr) färja (för transport av tåg) som framdrevs med ångmaskin; jfr färja, sbst.1 b. Gosselman NAmer. 1: 44 (1835). Åstadkommande af en jernvägsförbindelse medelst ångfärja mellan Helsingborg och Helsingör. SFS 1892, nr 7, s. 1. jfr järnvägs-ångfärja.
Ssgr (förr): ångfärje-förbindelse. jfr förbindelse 1 c o. ångbåts-förbindelse. Anordnandet af en ångfärjeförbindelse mellan Fredericia och Strib. AB 2/6 1870, s. 3.
-hamn. jfr hamn, sbst.3 1, o. -färje-läge. GHT 5/12 1872, s. 3. På yttersta udden af Kapelskär anordnas banans ändstation i anslutning till blifvande ångbåts- eller ångfärjehamn. TT 1898, Byggn. s. 121.
-led. jfr led, sbst.2 1 b, o. ångbåts-led. SD 11/7 1873, s. 2. Genom inrättande af ångfärjeled å Vettern emellan Hjo och Hästholmen skulle förbindelse åvägabringas emellan de smalspåriga näten på ömse sidor denna sjö. TT 1899, Byggn. s. 115.
-läge. läge (se d. o. 14) för ångfärjor; jfr -färje-hamn. SDS 17/5 1893, s. 2. Statsutskottet hade tillstyrkt den k. propositionen att .. till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn .. måtte anslås 200,000 kronor. VL 4/3 1908, s. 4.
-rutt, förr äv. -route. jfr rutt 2 o. ångbåts-rutt. (Talaren fick) anledning att framhålla Helsingör–Helsingborg som lämplig ångfärjeroute. SDS 6/7 1888, s. 2.
-station. järnvägsstation vid ångfärjeläge; jfr station II 17 a. AB 25/11 1885, s. 3. En olyckshändelse inträffade i förgår e. m. under vagnsvexling vid ångfärjestationen i Helsingborg. Arbetet 29/4 1893, s. 3.
-trafik. jfr trafik 3 a o. ångbåts-trafik. Ett väckt förslag om koncession för anordnande af en ångfärjetrafik mellan Sverige och Danmark i Öresund. DN 20/1 1873, s. 2.
-FÖRBRUKNING. jfr för-bruka c. JönkP 9/1 1869, s. 3. Under gången (dvs. ånglokets) skola ångbildning och ångförbrukning hålla jämna steg. 2UB 9: 173 (1905).
-FÖRDELNING. särsk. (om ä. förh.) om fördelning (se d. o. 3) av ånga i ångmaskin. Hwasser HbLokF 74 (1865). I allmänhet (blir) gången jämnare och spänningarna i axeln gynnsammare med flera cylindrar, förutsatt att maskindelarna såväl som ångfördelningen väl balanseras. 2UB 9: 630 (1906).
(3) -FÖRVÄLLA, -ning. kok. förvälla (ngt) i ånga; jfr -koka. Kålen rensas, befrias från stocken samt sönderskäres .. Den ångförvälles därefter under 18–20 minuter. LAHT 1911, s. 202.
-GENERATOR. apparat för alstring av ånga (jfr -apparat); särsk. (om ä. förh.): ångpanna till ångmaskin; jfr generator (slutet). Den stora vinsten af denna ånggenerator uppgifves vara .. att mellan 50 och 70 procent bränsle besparas emot på en vanlig ångpanna. AB 9/2 1850, s. 3. I maj år 1989 inleds arbetet med att byta ånggeneratorerna för kärnkraftverket Ringhals 2. SDS 9/12 1987, s. 7.
-GENERERING. ångalstring. PT 17/5 1873, s. 3. Vid Enso-Gutzelts stora cellulosafabriker i Finland kommer nu ånggenereringen att ske genom tillvaratagandet av överloppsström från Imatra kraftverk. DN(A) 22/8 1931, s. 13.
-GEVÄR. (förr) ångdrivet gevär; jfr -kanon. Bland de användningssätt af ångkraft, hvilka i sednare tider uttänkts, har intet gjort så mycket uppseende, som Perkins ånggewär. JournManuf. 2: 371 (1828).
(3) -GRYTA. gryta l. kastrull avsedd för ångkokning av livsmedel (jfr ångkokare); äv. till 3 h, om kärl med för uppvärmning avsedd ångmantel (jfr -kittel), särsk. liktydigt med: autoklav (jfr digestor). GHT 5/11 1867, s. 3. Bland de många försök, som Denys Papin anstälde med sin bekanta digestor eller ånggryta, i hvilken vattnet på grund af det högre trycket kokar vid en temperatur öfver 100°, väckte isynnerhet det en stor förvåning, att man af ben kunde bereda en lika närande soppa som af det bästa kött. TT 1872, s. 292. Ånga bröden i .. ånggryta i 10–12 minuter. Barometern 20/5 2017, Weekend s. 16.
-HAMMARE. (förr) hammare (se hammare, sbst.2 2 b) som drevs med ånga som höll högt tryck. JernkA 1844, 2: 6. De gjutna stålblocken uthamrades med ånghammare. 2UB 9: 237 (1905). jfr smält-ånghammare.
Ssgr (förr): ånghammar-smedja. Najaden 1851, nr 8, s. 2. Jag var i tillfälle sända några grofva göt att utsmidas vid en ånghammarsmedja. JernkA 1900, s. 84.
-smide. abstrakt o. konkret; jfr smide 1, 2. Nyköpings Bruk och Mekaniska Verkstad mottager .. beställningar af .. Ånghammarsmide, äfven af gröfsta slag, såsom Axlar, Vefvar, &c. AB 27/10 1857, s. 4. Ingeniör .. med erfarenhet speciellt inom ånghammarsmide .. erhåller förmånlig anställning. SvD(A) 15/1 1916, s. 14.
-HANE. (†) ångkran (se d. o. 2); jfr hane, sbst.1 5. JernkA 1829, Bih. s. 165.
-HISS. (förr) hiss som drevs med ångmaskin; jfr hiss, sbst.2, o. -kran 1. AB 22/2 1868, s. 2. Längre bort (på ångbåten finns) en ånghiss för upptagande af fraktgods ur lastrummen akterut. DN 8/1 1869, s. 2.
-HÄRDA, -ning. härda (ngt, särsk. mursten) med ånga (för ökad hållfasthet o. d.); i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ning. HandtvIndT 1905, nr 47, s. 9. Ånghärdad gasbetong är överlägsen alla övriga lättstensmaterial. SvD(A) 30/5 1931, s. 1. Kalksandstegel .. framställes av sand och kalk vilka blandas och pressas till mursten. Genom ånghärdning ökas hållfastheten och volymbeständigheten. SvByggKatal. 1955, s. 210.
-HÄST. (förr) ånglok; äv. om större godsförande med ångmaskin framdrivet fordon (med lastvagnar) avsett för färd på gata l. landsväg; förr äv.: ånghästkraft (jfr häst 6); jfr häst 3 b. SP 27/1 1829, s. 2. Den ena (ånggeneratorn) var stäld i förbindelse med en maskin af tre till fyra ånghästar och den andra med en maskin af tjugo ånghästar. NDA 11/8 1860, s. 3. (En resa företagen) i afsigt att anskaffa en s. k. ånghäst eller en af det slags ångvagnar, hvilka der begagnas för fortskaffning af något antal lastvagnar på vanlig väg. JernkA 1862, 1: 69. Ånghästen framsläpar frustande en oöfverskådlig mängd gods- och passagerarvagnar på de nya skenvägarna. UB 7: 86 (1874).
-HÄSTKRAFT~02 l. ~20. (förr) om effekt hos ångmaskin angiven i hästkraft (se d. o. 2). SP 1829, nr 30, s. 1. Härefter följa en del jämförelser mellan kostnaderna för ånghästkrafter och vattenhästkrafter. TT 1901, M. s. 103.
-JAKT, äv. -YACHT. (förr) jakt (se jakt, sbst.2 2) som framdrevs med ångmaskin; jfr -lustjakt. H. K. H. Prins Fredrik af Nederländerna, har, med ångjakten de Leeux, i går afton .. härstädes inträffat. PT 25/7 1840, s. 1.
-KAKELUGN~002, äv. ~200. (förr) kakelugn i vilken het ånga bringades att cirkulera; jfr -kamin. GHT 31/7 1832, s. 2. Ångkakelugnar, d. v. s. med kakel beklädda plåtcylindrar, i hvilkas inre ångan cirkulerar. DN 8/1 1879, s. 2.
-KAMIN. (förr) jfr -kakelugn. En vanlig ångkamin af plåt, bestående af två koncentriska cylindrar, mellan hvilka ångan inledes. PT 25/10 1869, s. 1.
-KAMMARE. om fack l. rum o. d. avsett att rymma ånga (jfr kammare, sbst.2 6, o. -låda); äv. om utrymme där ångning utförs (jfr kammare, sbst.2 2 e). PT 6/6 1859, s. 1. Sedan stockarna bearbetats i denna maskin, utsättas de för ånga i en särskildt härför afsedd ångkammare och uppspännas därefter i fanerskalningsmaskinen. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 110. De båda billigaste (espressobryggarna) .. är av samma typ, med ångkammare som bygger upp trycket. SvD 15/11 1997, Mag. s. 9.
-KANAL. jfr kanal 1 o. -ledning. Almström KemTekn. 2: 245 (1845). (Lokets cylindrar) böra vara af hårdt och finkornigt tackjern, gjutne hvar för sig i ett stycke med sina ångkanaler och slidskåp. Hwasser HbLokF 54 (1865). Strykjärn på 2000 watt och med en keramisk stryksula .. med ångkanaler och 3-zons design. UNT 4/12 2010, s. 31.
-KANON. (förr) ångdriven kanon; jfr -gevär. JernkA 1824, s. 372. Hwar ångkanon skjuter 60 fyrapundiga kulor i minuten, med samma precision, som en reffelbösza och till ett afstånd i proportion. CarlscrVBl. 6/5 1829, s. 2.
-KANONBÅT~002 l. ~020. (förr) kanonbåt som framdrevs med ångmaskin. En Tysk ångkanonbåt har .. företagit en lustfart från Kiel och mot 3 Danska Krigsskepp affyrat ett skarpt skott. PT 31/5 1849, s. 4.
-KAPACITET. kapacitet (se d. o. 6) att alstra ånga. 2UB 9: 172 (1905). Flera strykjärn deklarerar en ångkapacitet på 40 eller 50 gram vatten per minut. PiteåT 28/11 2011, s. 23.
-KITTEL. särsk. om kärl med för uppvärmning avsedd ångmantel (jfr -gryta); i sht förr äv. liktydigt med: ångpanna. JournManuf. 2: 10 (1826). En kula gick genom ångkitteln, så att Kapitenen nödgades styra fartyget på grund. Tiden 21/7 1848, s. 4. Kylanläggning samt 200 lit. rostfri ångkittel, lämpl. för restaurang. DN(A) 13/10 1950, s. 21.
(3) -KOKA, -ning; -are (se avledn.), -erska (numera i sht om ä. förh., AB 16/12 1870, s. 4, osv.). koka (ngt) i het (vatten)ånga; särsk. i fråga om tillagning av livsmedel (särsk. i fråga om förbehandling av gryn l. mjöl o. d. (jfr -preparera)); jfr -förvälla, -steka. AB 18/10 1836, s. 4. Hafremjölets och hafregrynens stigande användning i vår föda har .. goda skäl för sig, synnerligen om de genom föregående ångkokning ”prepareras”, så att de blifva lättsmälta. Wretlind Läk. 4: 94 (1896). När morgonen kom blev det frukost med ångkokta grönsaker, torkad frukt och te. Jonasson Hundraår. 259 (2009). Ssg (numera bl. ngn gg): A:
ångkok-apparat. ångkokningsapparat. AB 13/9 1865, s. 2. B:
ångkoknings-apparat. ångkokare. AB 16/12 1842, s. 3. Kokningen, som nu mera sker i ångkokningsapparater, skall begynna så tidigt, att maten kan utspisas på de tider, som blifvit bestämda genom reg:tsorder. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 310 (1882)..
Avledn.: ångkokare, r. l. m. om kokare (se d. o. 2) avsedd för alstrande av ånga; särsk. (o. numera i sht) om gryta l. kastrull o. d. avsedd för ångkokning av livsmedel; jfr ångkok-apparat, ång-gryta. AB 5/11 1842, s. 3. Husgerådslista. För köket .. 1 ångkokare för potatis och grönsaker. Langlet Husm. 846 (1884).
-KOL. kol (se kol, sbst.1 2) lämpat för eldning i ångpanna l. ångkraftverk o. d.; jfr -panne-kol. AB 15/3 1855, s. 4. I kolhandeln (har) sedan lång tid skilts mellan smideskol, ångkol, hushållskol (osv.). SvGeogrÅb. 1928, s. 127. Värmevärdet för prima ångkol t ex är runt 9 kWh/kg, varav emellertid endast en bråkdel kan omvandlas till el (i ångkraftverk). GbgP 9/10 1996, s. 4.
-KORVETT. (förr) om korvett som var utrustad med ångmaskin för framdrift (se d. o. 1). AB 23/3 1842, s. 1. K. M. (har) förordnat att en koppar-förhydd ång-korvett af ek skall byggas med propeller och machineri af 300 hästars kraft. KrigVAT 1846, s. 231. jfr skruv-ångkorvett.
-KRAFT. om kraft (se d. o. 4 (c)) hos vattenånga i form av det tryck som vid ångalstring åstadkommes gm vattnets utvidgning vid förångning i slutet utrymme o. som nyttjas (särsk. (om ä. förh.) i ångmaskin) för omvandling till mekanisk energi; äv. bildl. SD 8/2 1827, s. 1. Bokpreszen och banken, desza, om jag så får säga, ångkrafter för bildningen och rikedomen. SvLittFT 1837, sp. 547. Då man i .. England redan hunnit komma sig i gång med elektriska kraftcentraler, drifna med ångkraft. TT 1903, V. s. 18. Förändringen från vindkraft till ångkraft har utan tvifvel åstadkommit en omfattande omhvälfning i samfärdseln till sjöss. VFl. 1912, s. 78.
Ssgr: ångkraft- l. ångkrafts-anläggning. ångcentral. NDA 8/5 1893, s. 3. Sammanlagda hästkraftantalet för ångkraftsanläggningar .. i Preussen växte från 4,329,000 år 1901 till 7,516,000 år 1913. EkonT 1915, s. 413.
-central. ångcentral. TT 1900, Allm. s. 189. Dessa ångkraftcentraler tjänstgöra även som reservkraftkällor. HandInd. 611 (1927).
-station. ångcentral. ST(A) 2/6 1900, s. A3. Statens ångkraftstation i V(ästerås) .. byggdes 1915–21 som reserv till Älfkarleby kraftverk .. för att i samarbete med detta tillgodose kraftbehofvet vid låg vattenföring i Dalälfven. 2NF 33: 392 (1921).
-KRAFTVERK~02 l. ~20. för elproduktion avsett kraftverk som använder (gm förbränning av fossilt bränsle alstrad) ångkraft för att driva turbinerna; förr äv.: ångmaskin; jfr -central. SD 14/7 1886, s. 5. Man har beräknat, att inte mindre än 56 % av den årligen alstrade elektriska energien kommer från med kol drivna ångkraftverk. SvGeogrÅb. 1943, s. 97.
-KRAN.
1) (förr) ångdriven kran (se d. o. 1) för lyft av gods l. pålning o. d.; jfr -hiss. Med ångkranen nedsänkas lastvagnarne i skeppsrummet. GHT 3/4 1852, s. 4.
2) kran (se d. o. 4) som reglerar flöde av ånga; jfr -hane. Emedan vattnet kommer i en starkare kokning icke allenast då ångkranen öppnas, utan äfven hvarje gång ångan går till machinen. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 3.
-KRANPRÅM~02 l. ~20. (förr) kranpråm som drevs med ångmaskin. Ångkranpråm för minors upptagning och utläggning. DN 17/3 1875, s. 2.
(3) -KRYMPA, -ning. textiltekn. jfr krympa, v. 2, o. dekatera 1, 2. Ångkrympningen .. (ger kläderna) en angenämare glans som mycket bättre bibehåller sig än den blänkande prässglansen. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 90.
-KULA. särsk. (om ä. förh.) om (under antiken beskriven) typ av metallkula som kunde bringas att rotera med hjälp av ångkraft; jfr heron slutet. AB 30/6 1825, s. 1. Så omtalar Heron .. äfven en ångkula, hvilken i ångmaskinens historia anföres som det första exempel på ångans användning. UB 2: 567 (1873).
-KULTUR. (förr) jordbruk bedrivet med ångdrivna redskap. AB 3/10 1870, s. 3. Af allra största betydelse för den styfvare jordens brukning är ångplogens arbete eller ångkultur i allmänhet. TLandtm. 1897, s. 133. Ekbohrn (1936). —
-KVARN. (förr) kvarn som drevs med ångmaskin. AB 7/5 1831, s. 3. Detta mjöl är malet på en vid Gange’s brädd anlaggd ångqvarn. GbgD 2/1 1833, s. 4.
(3) -KÖK. kök för (i stor skala utförd) ångkokning (med hjälp av i ångpanna alstrad ånga som leds till stora ånggrytor); särsk. (o. i sht, om ä. förh.) om sådant kök inrättat för utspisning i större skala av fattiga l. mindre bemedlade personer o. d. (jfr kök 1 a o. folk-kök). SvLittFT 1836, sp. 468. Logis eller mat å .. (Frälsningsarméns) härbergen eller ångkök. Tengdahl Hamnarb. 75 (1897).
(3) -LEDNING. rör för framledning av ånga; äv. (numera bl. tillf.) abstrakt; jfr ledning, sbst.2 2 (a), o. -kanal, -rör, -värme-ledning. GHT 7/12 1847, s. 3. Tillverkningen af rör af smidigt jern till gas-, vatten- och ångledningar m. m. drifves isynnerhet i England i mycket stor skala. JernkA 1867, s. 227. Vid varmvattenrötning ställas linbuntarna i ett kar med gallerbotten, varunder ångledning inletts. Fröberg Skrädd. 22 (1941).
-LINJESKEPP~002, äv. ~200. (förr) om linjeskepp som var utrustat med ångmaskin för framdrift (se d. o. 1). Utom den seglande flottan, har England nu 11 ånglinieskepp, 5 waktångskepp och 7 propeller-ångfregatter i sjön. ÖgCorr. 18/1 1854, s. 2.
-LOK. (förr) lok (se lok, sbst.3) som framdrevs med ångmaskin; jfr -häst, -lokomotiv, -vagn. SvD(A) 6/4 1907, s. 3. Malmötåget, som framföres med ånglok, byter i Södertälje södra ut detta lok mot ett elektriskt lokomotiv, som fortsätter in till Stockholm. SvD(A) 29/9 1931, s. 18.
-LOKOMOBIL. (förr) med hjul utrustad flyttbar ångmaskin; särsk. om sådan ångmaskin avsedd ss. dragfordon (i jordbruk l. på landsväg o. d.) (jfr -vagn). AB 29/11 1860, s. 2. Landsvägslokomotiv eller själfgående ånglokomobiler användas, förutom till ångplöjning .. äfven understundom såsom själfständiga transportredskap. LB 4: 467 (1907). Potatis må tills vidare icke för utfodringsändamål kokas .. medelst ånga, alstrad med ånglokomobil eller eljest med högtrycksångpanna. SFS 1941, s. 1940.
-LOKOMOTIV. (förr) ånglok. GHT 30/1 1851, s. 1. Det (kan) tills vidare ej vara något tal om att med ett slag afskaffa de nuvarande ånglokomotiven och införa maskiner framdrifna af elektricitet. GHT 31/1 1893, s. 3. jfr kran-ånglokomotiv.
-LUSTJAKT~02 l. ~20. (förr) lustjakt som framdrevs med ångmaskin; jfr -jakt. AB 9/11 1859, s. 2. Jag var gäst ombord på en av våra elegantare ånglustjakter. Engström Hemsp. 94 (1921).
-LÅDA. om behållare för (tillfällig) lagring av ånga (i anslutning till ångpanna); jfr låda, sbst.1 2, o. -kammare, -rum, -samlare. PT 15/4 1837, s. 3. Finnas flera ångpannor med gemensam ånglåda, hwarifrån de särskilda pannorna icke kunna afstängas, må desza äfwen kunna hafwa gemensamme .. säkerhetsventiler och manometrar. SFS 1864, nr 17, s. 5.
-MANTEL. mantel (se d. o. 2 d) avsedd att med hjälp av het ånga uppvärma det omslutna; särsk. (om ä. förh.) om sådan mantel omslutande cylinder i ångmaskin. TTekn. 1860, 1: 328. De tre cylindrarne äro försedda med ångmantlar. AB 3/9 1869, s. 3.
-MANTLAD. som är försedd med ångmantel. GHT 23/9 1879, s. 3. (Cylindrarna) äro därjämte försedda med lösa foder och sålunda ångmantlade. TT 1891, s. 79.
-MASKIN. (förr) maskin i vilken en kolv pressades fram o. åter i en cylinder med hjälp av ånga under tryck, kolvångmaskin; äv. i uttr. atmosfärisk ångmaskin, om tidig typ av ångmaskin i vilken ångan höll ungefär samma tryck som den omgivande atmosfären, förr äv. roterande ångmaskin (se rotera, v.1 II 1 a α α); jfr -maskineri, -motor, -verk o. eld-maskin 1, eld- och luftmaskin, im-maskin. Berzelius Kemi 1: 189 (1808). 4 Pumpar drifne af en ovanligt stor Ångmachine. Dædalus 1948, s. 70 (1813). Den atmosferiska ångmaskinen. Den nyttjas vanligen, att medelst häf-stång eller ballans, drifva en eller flera vatten-pumpar. Broling Ångb. 5 (1816). jfr högtrycks-, kompound-, ventil-ångmaskin m. fl.
Ssgr (förr): ångmaskins-, äv. ångmaskin-cylinder. jfr cylinder 3 a o. ång-cylinder. PT 12/10 1857, s. 6. Dessa kolossala ångmaskinscylindrar, som .. äro verkliga mästerstycken af gjutkonst. TT 1871, s. 402.
-driven, p. adj. driven av ångmaskin; jfr driva, v.2 39, o. ång-driven. Elektriskt upplysta, ångmaskindrifna, praktfullt utstyrda karuseller. SvD(A) 1895, nr 300 B, s. 4.
-lära. jfr lära, sbst. 2. Uti en af de sednast hitkomna utländska mekaniska jurnaler finne vi en beskrifning öfver en ny och efter vårt omdöme genialisk upptäckt i ångmachinsläran. AB 27/5 1841, s. 3.
-skorsten. ångskorsten. JernkA 1838, s. 215. Hvarjämte på vestra flygeln finnes en 102 fot hög ångmaskinsskorsten med betäckning af huggen sten. AB 17/9 1875, s. 2.
-väsende. (numera mindre br.) om (allt) det som hör samman med ångmaskiner; väsen 7. KrigVAH 1856, s. 42. Att vidare förbättringar inom ångmaskinsväsendet .. skola åstadkomma ett ännu högre ångtryck. SD 29/1 1873, s. 3. SvD(A) 28/10 1907, s. 9.
-MASKINERI. (förr) konkret, om ångmaskin (uppfattad ss. en helhet med inbegrepp av dess kringutrustning); äv. abstrakt, om det kunskaps- l. verksamhetsområde som utgörs av ångmaskiners brukande l. handhavande l. konstruktion o. d. JournManuf. 2: 331 (1827). Att, wid wite af Femtio Riksdaler Banco, Ångfartygs befälhafware icke må genom Södertelje Canal och Slusz fortskaffa sitt fartyg medelst ångmachineri. Gynther Förf. 8: 516 (i handl. fr. 1828; rättat efter orig.). Flottans officerare borde åläggas att inhemta kunskaper i ångmaskineri. Wieselgren Bild. 558 (1886, 1889).
-MASKINIST. (förr) person som handhade ångmaskin. För en kunnig Ångmachinist, är en förmånlig plats ledig. AB 4/10 1832, s. 4.
-MEJERI. (förr) mejeri i vilket ångturbin drev maskiner (ss. separator o. kärna o. pumpar o. d.). KristianstBl. 29/4 1868, s. 3. Ångmejeri med separator och kärna samt fullständiga inventarier. SD 19/12 1892, s. 10.
(3) -MOLN. molnliknande ansamling av ånga; jfr moln 3 a. NerAlleh. 14/1 1846, s. 1. Vattnet exploderade mot den heta slaggen. Ångmolnen steg i vita böljor upp från ståldurken. Kjellgren Smar. 63 (1939).
-MOTOR. ångdriven motor; särsk. (om ä. förh.): ångmaskin. SöderköpT 13/8 1855, s. 3. Den industriella produktionen (undergick) genom ångmotorns införande och uppfinnandet af en mängd sinnrika arbetsmaskiner en .. genomgripande omhvälfning. 2UB 10: 393 (1907). Tanken är att (trädplanterings)roboten ska utrustas med en modern ångmotor som drivs av spillmaterial från skogsbruket. Skogen 2010, nr 8, s. 44.
-MOTORVAGN~002, äv. ~200. (förr) motorvagn som framdrevs med ångmaskin. Ångmotorvagnarne äro vanligen försedda med maskiner på 20 à 50 hästkrafter. SDS 15/9 1899, s. 1.
-MUDDERVERK~002, äv. ~200. (förr) ångdrivet mudderverk. Ångmudderverket för Göta Elf nedkom för 8 dagar sedan, och användes nu vid inloppet till Stora Bommen. AB 15/7 1833, s. 2.
-MUN. öppning för till- l. avlopp av ånga; särsk. (om ä. förh.) om sådan öppning på cylinder i ångmaskin; jfr mun, sbst.1 6 d, o. -munstycke. Engelhart o. Indebetou 50 (1842). Två ångmunnar vid hvardera änden af cylindern. 2UB 2: 587 (1901).
-MUNSTYCKE~020. jfr mun-stycke 3 o. -mun. PT 9/11 1876, s. 4. I det att det ångan medföljande vattnet utan vidare jemte ångan utblåses genom maskinens ångmunstycke. TSjöv. 1900, s. 357.
(3) -MÄNGD. PT 5/2 1861, s. 1. Ångmängden .. (bestämdes) genom kondensering och vägning af den genom ett munstycke strömmande ångan. TT 1898, M. s. 56.
-MÄTARE. särsk. om mätare för dels ångtryck, dels ångmängd. Den så kallade steam-gage eller ångmätarn, hvilken bör utvisa ångornes verkliga spenstighet uti pannan, till rättesnöre vid eldningens underhållande. VetAH 1809, s. 129. Husen hafva blifvit väl uppvärmda, och då ångmätare äro använda för uppmätningen af förbrukad ånga, betalar förbrukaren endast hvad han användt. TT 1878, s. 94.
-OMNIBUSS~002, äv. ~200. (förr) buss som framdrevs med ångmaskin; jfr buss, sbst.4 Tidigt i sistledne Maji gjorde hans Ång-omnibus ”Enterprise”, för hyra, resor .. emellan The City och Paddington. JernkA 1836, s. 126.
-ORGEL. (förr) ångdriven orgel. ÖgCorr. 29/12 1858, s. 3. I det nya kristallpalatset .. spelade .. Arthur Dennis för första gången på den ång-orgel, som var hans egen uppfinning. Överallt klirrade fönsterrutorna, hundarna började skälla och barnen grät. LD 1959, nr 30, s. 13.
-PAKET. (†) ångfartyg; jfr paket, sbst.2 1. Han och hans vänner foro tillbaka på ångpaketen till Liverpool. SkaraT 3/11 1827, s. 3. SvD(A) 17/3 1919, s. 8.
-PANNA. slutet kärl för alstring av ånga som håller högt tryck (till uppvärmning l. för drift av turbin l. (om ä. förh.) ångmaskin o. d.); jfr panna, sbst.1 2 a, o. -generator, -kittel o. im-panna. JernkA 1823, s. 367. Propeller och roder (på torpedbåten) befinna sig så djupt under vattnet, att de äro alldeles skottfria, och båtens maskiner och ångpanna äro på samma sätt fullt skyddade. Kruhs UndrV 98 (1884). Ånganläggningen (för sjukhusets värmebehov) är .. utrustad med enbart ångpannor, producerande överhettad högtrycksånga. TT 1940, Allm. s. 133. jfr fartygs-, lancashire-, lågtrycks-ångpanna m. fl.
Ssgr (i sht tekn.): ångpanne-, äv. ångpann-, förr äv. ångpanns-anläggning. jfr anläggning III 1 a α. Sedan i det föregående angifvits vilkoren .. för en ångpanneanläggnings större eller mindre verkningsgrad, uppstår den frågan, hvilken är den fördelaktigaste verkningsgraden? TT 1875, s. 17.
-armatur. jfr armatur II 6 o. ång-armatur. TT 1872, s. 249. Ångpannearmaturen inuti förarehytten är för lokomotivpersonalen möjligast bekvämt anordnad. SJ 3: 48 (1906).
-bränsle. DN 2/8 1901, s. 3. Användandet av flytande ångpannebränsle går ganska långt tillbaka i tiden. Dædalus 1955, s. 122.
-byggare. jfr byggare 3. DN 26/8 1885, s. 2. Plåtslagare som tillverkar detaljer till ångpannor samt monterar, provkör och reparerar pannor kallas ångpannebyggare. SvYrkeslex. 2: 317 (1973).
-central. (Anslag begärs för) matsalsbyggnad med läsrum och bibliotek, ångpannecentral med bad- och tvättinrättning .. samt förrådsbyggnad vid centralverkstaden i Örebro. SvD(A) 9/11 1911, s. 6.
-drift. drift (se d. o. 14 a) av ångpanna. (Man kan) våga påstå, att en oafbruten ångpannedrift för närvarande icke är utförbar, åtminstone med utländsk plåt. NDA 12/9 1860, s. 4.
-eldare. En nykter och pålitlig Ångpanneldare kan erhålla förmånlig plats. SD 18/10 1861, s. 4.
-eldning. jfr elda 6. AB 26/2 1868, s. 3. På senare tiden har olja börjat användas i stor utsträckning för ångpanneeldning. HandInd. 609 (1927).
-eldstad. Den snarare för en smältugn än för en ångpanneeldstad passande hettan hade .. gjort jernblecket så mjukt att ångtrycket kunnat skjuta ut bulor på detsamma. AB 5/10 1864, s. 3.
-explosion. GbgP 17/2 1869, s. 2. Enär otvifvelaktigt flera ångpanneexplosioner härledt sig derifrån att vattnet hållits varmt i flera dagar, förrän det användts såsom ångbildningsämne för maskinens drifvande. Balck Idr. Suppl. 151 (1888).
-filt. filt för värmeisolering av ångpanna. AB 29/1 1855, s. 4. Att förekomma Vattenrörs .. förfrysning rekommendera vi vår Ångpannefilt. DN 28/1 1881, s. 4. Ångpannefiltar, Isoleringsmateriel, m. fl. Maskinförnödenheter. SDS 15/11 1894, s. 3.
-förening. (förr) förening (se d. o. 7 c) av privata ägare av ångpannor (med huvudsaklig uppgift att hos föreningens medlemmar utföra ångpannekontroll). TT 1880, s. 180. I det ångpanneföreningarna åtaga sig att mot ringa ersättning granska anbud och ritningar till nya anläggningar. LB 4: 133 (1904).
-gavel. gavel (se gavel, sbst.1 3 b) på ångpanna. JernkA 1879, s. 265. Svenska Stålpressnings-Aktiebolaget Olofströms välkända .. tillverkningar af .. ångkittlar, flänsade ångpannegaflar, bogieramstycken m. m. GHT 1895, nr 238 B, s. 1.
-glas. ångpanneglasrör; jfr glas 4 c. SD 1877, nr 129 A, s. 1.
-glasrör. om utanpå ångpanna fäst glasrör utvisande vattenståndet i pannan; jfr -panne-glas. PT 13/8 1868, s. 4. Orsaken till .. (tågets sammanstötning) är ännu icke utredd, men ett ångpanneglasrör, som sprang och genom hvilket ångan rusade ut, hindrade måhända föraren att i tid stoppa maskinen. NDA 14/3 1891, s. 3.
-hus. byggnad l. rum för ångpanna. PT 16/8 1843, s. 5. Ånga till alla dessa ångmaskiner .. levereras från 4 ångpannehus, innehållande tillsammans 19 ångpannor. TT 1899, Allm. s. 326.
-kol. ångkol. Hvad kolmarknaden beträffar, herskar i norra England stark efterfrågan för ångpannkol. AB 11/5 1882, s. 4.
-kontroll. (i lag reglerad säkerhets)kontroll av ångpanna. TT 1880, s. 169. År 1870 väcktes af landshöfding Bergström motion vid riksdagen om utfärdande af ångpannekontroll. TT 1887, s. 18.
-lag. SvD(A) 11/6 1886, s. 2. En ångpannelag, enligt hvilken hvarje ångpanna blir underkastad mer eller mindre sträng kontroll. SDS 21/5 1894, s. 1.
-matning. matning (se mata, v. 5) av ångpanna (med vatten). PriskatalSonesson 1895, s. 174. Hundratals (ång)pumpar i lager för såväl vattenuppfordring som ångpannematning. GotlAlleh. 16/8 1902, s. 3.
-nagel. jfr nagel, sbst.2 AB 1/10 1845, s. 1. Ångpannenaglar, hvilka, allteftersom de färdigsmiddes, nästan ögonblickligt afskuros från ämnesstången. JernkA 1867, s. 264.
-plåt. JernkA 1824, s. 356. Vid bruket tillverkas alla slags plåt, såsom ångpanne-, fartygs- och tunnplåt. Lindberg o. Johansson Karlskoga 89 (1897).
-rum. jfr -panne-hus. GHT 16/1 1852, s. 2. Kolen forslas (vid elverken) .. upp i öfversta våningen och stjälpas där i stora behållare, belägna öfver ångpannerummen. 2UB 3: 218 (1897).
-skötare. För ångpanneskötare .. är arbetstiden vanligen 12–13, men ”icke sällan” hela 24 timmar å rad. DN(A) 28/10 1886, s. 2.
-tryck. om av ånga utövat tryck (se d. o. 1 a) i ångpanna; jfr ång-tryck. (Ångsågen) försågar vid ett ångpannetryck af 60 à 70 skålp. per qvadratverktum 400 st. stockar per dag. SundsvT 26/4 1884, s. 1.
-tub. tub (se d. o. 1 a) för ångpannas upphettning med hjälp av gm tuben ledda rökgaser. PT 6/6 1859, s. 1. Helvalsade ångpannetuber utan vällfog. TT 1903, Annonsbil. nr 1, s. 2.
(3) -PELARE. pelare (se d. o. 2 h) av ånga. Möller (1790). Många af dessa vulkaner utstöta oafbrutet ångpelare. Hammargren Jordkl. 152 (1854).
-PIPA. (förr) ångvissla (jfr pipa, sbst.1 1 d, o. -båts-pipa); förr äv. till 3, om dammpipa på masugn. Rinman 1: 416 (1788; om dammpipa). Från stränderna kommo då och då olika ljud, som framträngde egendomligt skarpa i aftontystnaden: tonerna af en aflägsen sång, en ångpipas hvissling (osv.). Roos Skugg. 425 (1891).
-PLOG. (förr) plog som drogs med vajrar av stillastående ångmaskin l. bogserades av ånglokomobil. QLm. 4: 58 (1833). Maskiner, som användas vid sjelfva åkerbruket, äro: en ångplog med 2 lokomobiler, 3 lokomobiler till trenne tröskverk (osv.). Möller Jordbr. 273 (1881).
-PLÖJNING. (förr) plöjning med ångplog; jfr plöjning 1 a. PT 20/8 1858, s. 3. Det äldsta systemet vid ångplöjning bestod i att låta en själfgående lokomobil .. tjänstgöra såsom dragare och sålunda röra sig öfver fältet, dragande plogen efter sig. LB 4: 265 (1905).
(3) -PREPARERA, -ing. preparera (se d. o. 1 (c)) (ngt, särsk. gryn l. mjöl) med ånga; jfr -behandla, -koka. GHT 28/9 1857, s. 3. Av havre framställes numera huvudsakligen ångpreparerade gryn. Bolin VFöda 273 (1934).
(3) -PRESS. särsk. dels: klädespress alstrande ånga för fuktning av det som ska pressas, dels (om ä. förh.) till 3 h: tryckpress (se d. o. 3) som drevs med ångmaskin (jfr press, sbst.1 4). (Den nyuppfunna tryckpressen) förenar alla fördelar af en ångpress och en vanlig handpress. PT 17/5 1837, s. 1. Till vår nyinstallerade ångpress i centrallagret .. söker vi van pressare. GbgP 8/6 1967, s. 37.
(3) -PRESSNING. särsk. om pressning (se pressa I 1 a β) av kläder o. d. med ånga; förr äv. till 3 h, om ångtryck (jfr pressa II 1 a). Röret .. utgör Säkerhets-ventilens afledning, hvarigenom förekommes all fara af explosion, genom för stark ång-pressning. Broling Ångb. 24 (1816). Kemisk tvätt eller ångpressning (dödar) alla malägg. HantvB I. 8. 1: 119 (1939).
-PRODUKTION. jfr -alstring. SthmAftonp. 15/3 1849, s. 4. Af dessa lokomotiv kunde endast ”America” tagas i verklig tjänst, ehuru dess ångproduktion var otillräcklig. 2UB 9: 194 (1905).
(3) -PUFF. (mindre) moln av utstött ånga (jfr puff, sbst. I 2); förr särsk. till 3 h: sotare (se sotare, sbst.2 2 b β). PT 4/2 1839, s. 3. Att vid t. ex. lokomotiveldning .. halfförbrända flagor följa med ångpuffen ut genom skorstenen. SvD(A) 17/6 1906, s. 7. Strykjärn .. Extra stark ångpuff och sprayfunktion. SvD 27/9 1995, s. 30.
-PUMP. (förr) pump (se pump, sbst.1 1) som drevs med ångmaskin; jfr -pumpverk. Förvånansvärd är den maschins kraft, som ur detta ofantliga djup förmår upplyfta det inströmmande vattnet; den består af 8 kolossala ångpumpar. AB 28/12 1837, s. 3.
-PUMPVERK~02 l. ~20. (förr) pumpverk som drevs med ångmaskin; jfr -pump. Vattenafledningen sker med 250 väderqvarns- och emellan 40 och 50 ångpumpverk. AB 10/9 1851, s. 3.
-PUSTANDE, p. adj. särsk. (förr) om ångmaskin: som utsänder l. utblåser ånga; jfr pusta, v. 1 b α α. Väldiga maskiner, som ångpustande ila fram. Hultin VSkr. 145 (1866).
-PÅDRAG~02 l. ~20. pådrag (se d. o. 2) l. framsläppande av ånga; äv. om reglage för ångflöde (jfr på-drag 3); särsk. (om ä. förh.) i fråga om ångmaskin. Bertheau minskar motorns egen hastighet .. medels ett handtag med samma lätthet som med ett ångpådrag. TT 1900, M. s. 141. Denna interiör är i maskinrummet på en torpedbåt med maskinisten vid ångpådraget. SvFlH 3: 485 (1945).
-PÅLKRAN~02 l. ~20. (förr) pålkran som drevs med ångmaskin. Rothstein Byggn. 345 (1857). De två för stadens räkning vid Bergsund förfärdigade ångpålkranarne. AB 19/8 1863, s. 2.
-RADIO. (skämts.) om radio (för att framhäva denna ss. föråldrad i förhållande till TV). AB 1952, nr 233, s. 10. (Radiochefen vill) övertyga politikerna om att ångradion skall få behålla sitt nuvarande programanslag i TV-åldern. AB 30/8 1960, s. 13.
-REGLERING. jfr reglera II 3 a. Att ångregleringen genom kranar verkställes med mindre friktionsarbete. JernkA 1862, 1: 278.
-REGULATOR. regulator (se d. o. 2 a) för ångtryck l. tillförsel av ånga o. d.; jfr -maskins-regulator. AB 6/9 1860, s. 2. Han klättrade upp (i loket) och drog .. i en spak, som visade sig vara ångregulatorn. Resultatet blev ett våldsamt visslande. SvD(A) 11/4 1951, s. 3.
(3) -RENA, -ing. rena (ngt) i l. med ånga; i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ing. Hos hvar och en af desse (leverantörer) har under vederbörlig kontroll inköpts bränvin .. tappadt på ångrenade träkärl. TT 1877, s. 209. Sängkläder .. fjäder med ångrening. GHT 1895, nr 226 A, s. 1.
(3) -ROSTA, -ning. rosta (ngt) i ånga; i sht med avs. på kaffe (jfr rosta, v.2 1 b); förr äv. med avs. på malm (jfr rosta, v.2 2). Tackjernsblåsning och smide med ångrostad malm. NNordenskiöld hos Berzelius Brev 11: 257 (1843). Ångrostadt malet Java Caffe. UpsP 7/11 1860, s. 4.
(3) -ROSTERI1004 l. 3~002. särsk. i fråga om kaffe. Ångrostadt Kaffe från Herrar C. W. Svensson & C:is Ångrosteri. SmålP 14/10 1892, s. 1.
(3) -RUM. utrymme för ånga (jfr -låda); särsk. till 3 h, i fråga om ångpanna, om det utrymme ovanför vattnet som är avsett att rymma ånga. Berzelius Kemi 3: 208 (1818). En för stark upphettning af den delen af pannan som man kallar ångrummet, kan förorsaka olyckor. JernkA 1835, s. 297.
(3) -RÖR. (ång- 1790 osv. ånge- 1769) rör (se rör, sbst.3 3) för ledande av ånga; jfr -ledning, -slang, -tilloppsrör. VetAH 1769, s. 35. Ångan kommer från ångpannan genom ångröret .. först in i slidskåpet. Balck Idr. Suppl. 153 (1888).
-SAMLARE. om behållare för uppsamling av ånga; särsk. (om ä. förh.) om sådan behållare i anslutning till ångmaskin; jfr samlare 1 c o. -låda. PT 7/12 1868, s. 1. Öfver pannorna anordnades en gemensam ångsamlare, hvarifrån rörledningar utgå till ångmaskinerna. SJ 2: 543 (1906).
-SIREN. (förr) ångdriven siren (jfr siren, sbst.1 4). GHT 19/6 1877, s. 2. Ångsirenerna äro fullständiga maskiner, hvilka erfordra primo en ångpanna, och erfarenheten har äfven visat nödvändigheten af en sådan i reserv. TSjöv. 1890, s. 136.
-SKEPP. (förr) ångfartyg. Herr Letellier har erhållit privilegium att inrätta fart med ångskepp på Loireströmmen. GbgP 9/7 1816, s. 2.
-SKONERT. (förr) om skonert som var utrustad med ångmaskin för framdrift (se d. o. 1). Till utrikes orter utklarerade fartyg den 2 Maj .. Ångskonert Prins Carl. till Köpenh. med ballast. GHT 3/5 1832, s. 2. jfr propeller-ångskonert.
-SKOPA. (förr) skopa (se skopa, sbst.1 2) som drevs med ångmaskin. Halfvägs ned mot åmynningen, Oset, låg .. sjösänkningens kraftigaste mudderverk, en efter amerikanskt mönster utförd s. k. ”ångskopa”. AB 25/8 1881, s. 3.
-SKORSTEN~02 l. ~20. skorsten (se d. o. 2) till ångpanneanläggning l. (om ä. förh.) ångmaskin o. d.; jfr -maskins-skorsten. AB 5/7 1845, s. 2. Skånes bördiga och leende slätter .. och bolmande ångskorstenar. Adelsköld Dagsv. 4: 316 (1901).
(3) -SKÅP. skåp (se skåp, sbst.1 1 d) avsett att rymma ånga; särsk. (om ä. förh.) om sådant skåp avsett för ångbad. DA 5/1 1844, s. 5. För öfrigt finnes (i badinrättningen) varmluftbad och s. k. ångskåp. Sthm 1: 503 (1897).
-SLANG. slang (se slang, sbst.1 3) för ledande av ånga; jfr -rör. PT 29/6 1855, s. 1. De största tvålfabrikerna använda vid sådan tvålkokning väldiga, medelst ångslangar upphettade reservoarer. 2NF 30: 488 (1920).
-SLID. (förr) slid (se slid, sbst.1 1 a) reglerande ångas flöde i ångmaskin l. ånghammare o. d. Ångsliden skötes för hand, så att slaget kan noga afpassas efter behofvet. JernkA 1852, s. 276.
-SLUP. (förr) slup som framdrevs med ångmaskin; jfr -barkass. Ångslup mellan Waxholm och Stockholm .. afgår tills widare de fyra första Söknedagarne i weckan. SD 7/7 1835, s. 2. jfr kanon-, propeller-ångslup.
Ssgr (förr): ångslups-, äv. ångslup-fart. jfr fart 2 o. -slups-trafik o. ångbåts-fart. Ångslupsfarten mellan Waxholm och Stockholm, upphörer för i år med denna vecka. AB 1/8 1835, s. 1.
-linje, förr äv. -linie. jfr linje 9 o. ångbåts-linje. De trafikerande (har) blott några minuters väg för att komma från staden till den nya ångslupslinien. NDA 22/5 1863, s. 3.
-trafik. jfr trafik 3 a o. -slups-fart o. ångbåts-trafik. AB 8/4 1861, s. 1. Redan samma år, som dessa stora ångfartyg började sina banor i våra vatten, öppnades i Helsingfors hamnar också den lilla ångslupstrafiken. Schauman 6Årt. 1: 122 (1892).
-SNICKERI1004 l. 3~002. (förr) snickeri med ångdrivna maskiner. NDA 8/12 1871, s. 3. Farleden norrut från Strömma går tätt förbi det vackra Mathildedals bruk .. med valsverk, ångsnickeri m. m. Ramsay VägvFinl. 66 (1905).
-SPEL. (förr) ångdrivet spel (se spel, sbst.3 1); jfr -vinsch. Ångspel, som begagnas till lossande af fartygens barlast. AB 22/1 1862, s. 1.
-SPILLNING. (förr) jfr spillning 2. AB 19/11 1860, s. 3. Dessa ångmaskiners fördelar bestå hufvudsakligen deruti .. att ångspillning genom otätheter blifver så godt som ingen. PT 23/12 1876, s. 4.
-SPRUTA. (förr) ångdriven spruta (se spruta, sbst.1 2) (för brandsläckning). Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 9. Ångsprutor .. höra .. till de oundgängligaste redskapen för brandkårerna. 2UB 1: 569 (1898). jfr flod-, land-, sjö-ångspruta.
-SPÅRVAGN~02 l. ~20. (förr) spårvagn som framdrevs med ångmaskin. I måndags egde i Randers tvenne profkörningar rum med en .. ångspårvagn. SD 30/9 1876, s. 6.
-SPÅRVÄG~02 l. ~20. (förr) spårväg (se d. o. (3,) 4) för fordon som framdrevs med ångmaskin. 10 hästspårvägar och 4 ångspårvägar, ledande direkt till (världs)utställningens ingångar. AB 6/8 1875, s. 3.
(3) -SPÄNNING. (numera mindre br.) ångtryck; jfr spänning, sbst.2 3 a. Så uppstår naturligtvis den frågan: huru högt kan man våga uppdrifva denna ångspänning? JournManuf. 2: 185 (1826). IllSvOrdb. (1964).
(3) -SPÄRR. om tätande materialskikt i byggnad(skonstruktion) avsett att försvåra genomträngning av i luften förefintlig fukt; jfr spärr, sbst.3 1, o. -broms. En skön värmeisolering (i taket) med ångspärr och vindskydd. GbgP 2/10 1969, s. 18.
(3) -STEKA, -ning. (efter föregående bryning) tillreda (mat) i slutet kärl i ångan från liten mängd vätska, bräsera; jfr -koka. Om köttet ångstekes i sluten kastrull eller gryta, kan det antaga brunaktig färg ända igenom och ändock bibehålla all sin saftighet. NVexjöBl. 19/6 1879, s. 2.
(3) -STERILISATOR. apparat för ångsterilisering. ASScF 18: 301 (1891). Erfarenheten från dentalbranschen och validering av ångsterilisatorer är meriterande men inte ett krav. DN 20/2 2003, Jobb s. 7.
(3) -STERILISERA, -ing. sterilisera (ngt) med ånga. (De medicinska undersökningsinstrumenten) tåla mycket bra ångsteriliseringen. SvD(A) 27/12 1898, s. 6.
(3) -STRYKJÄRN~02 l. ~20. strykjärn som alstrar ånga för fuktning av det som ska strykas. Expressen 30/1 1947, s. 12. I ångstrykjärnet fyller man på vatten i en behållare. Idén är att vattenånga bildas och kommer ut genom några hål på strykjärnets undersida. Vi 1949, nr 16, s. 14.
(3) -STRÅLE. jfr stråle 5. Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 8. Hjulet (hos ångmaskinen) .. sättes i rörelse af en ångstråle, som från ångpannan införes i tangentiel riktning i hjulhuset. Pasch ÅrsbVetA 184849, s. 1. Man har föreslagit att desinfektera godsvagnar genom att med en kraftig ångstråle i tur och ordning behandla de olika delarna av väggar och golv. Wirgin Häls. 3: 250 (1933).
Ssgr (tekn.): ångstrål-bläster. jfr bläster (1,) 2 o. ång-bläster. TT 1884, s. 12. Bränslet förgasades medelst ångstrålbläster. JernkA 1904, s. 572.
-pump. särsk. om apparat för införande av vatten i ångpanna. PT 31/5 1877, s. 4. (Ångpannans matarpump) utföres antingen som en verklig pump af kolf- eller centrifugaltyp eller som ångstrålpump, injektor. 2NF 33: 1077 (1922).
(3) -STRÖM, sbst.1 ström (se ström, sbst. 5) av ånga. JernkA 1835, s. 303. På det att den uppstigande ångströmmens hastighet ej må blifva för stor, bör destillationen ske långsamt. KemT 1903, s. 190.
-STYRAPPARAT. (numera bl. tillf.) ångstyrinrättning. Att fregatten har ångstyrapparat, ångspel o. s. v. behöfver knapt nämnas. NDA 26/9 1873, s. 3.
-STYRINRÄTTNING. (förr) på fartyg befintlig styrinrättning som drevs med ångmaskin; jfr -styrapparat, -styrmaskin. På däck finnes .. en ångstyrinrättning, som äfven kan skötas från kommandodäcket. GHT 30/12 1882, s. 5.
-STYRMASKIN~002, äv. ~200. (förr) ångmaskin för ångstyrinrättning. Genom offentlig auktion .. försäljas samtliga Inventarierna från förolyckade ångaren ”Remedio”, hvaribland framhållas 3:ne utmärkta Ångvinchar och 1 Ångstyrmaskin. AB 10/11 1894, s. 2.
-STÖT. särsk. (om ä. förh.) om den mer l. mindre ljudliga stöt som kunde uppstå i ångmaskin då ångan stötvis strömmade upp gm skorstenen; jfr stöt I 1 a. PT 27/4 1843, s. 1. Maskinerna å svenska flottans .. ångslupar äro dock mindre lämpliga, enär .. de häftiga ångstötarne redan på långt håll förkunna båtens ankomst. SD 7/5 1885, s. 5.
-SYFABRIK~002, äv. ~200. (förr) syfabrik med ångdrivna symaskiner. GHT 26/6 1872, s. 1. Flickor, något kunniga i linnesömnad, kunna få stadigvarande arbete vid Ångsyfabriken, Bryggaregatan 26. SD 31/8 1876, s. 4.
-SÅG. (förr) ångdriven såg (jfr såg, sbst.1 1); äv. (o. i sht): ångsågverk (jfr såg, sbst.1 2 a). Större ångsågar af jern. AB 27/7 1846, s. 2. Ångsågen i Cork, det största etablissemang af detta slag i Irland. AB 26/6 1847, s. 3.
-SÅGERI1004 l. 3~002. (numera bl. ngn gg) ångsågverk. NDA 6/4 1867, s. 2. Vid Ångsågeriet vid Södra Bangården säljes vacker 4-tums Björkplank. DN 16/7 1874, s. 3.
-SÅGVERK~02 l. ~20. (förr) (industriellt drivet) sågverk med ångsåg; jfr -såg, -sågeri. AB 15/5 1843, s. 1. Vid samma hafsvik, der Harnäs är beläget, ligger en storartad industriel inrättning, Skutskärs ångsågverk .. ett af de största i riket. IllSv. 373 (1873).
-TEGELBRUK~002, äv. ~200. (förr) tegelbruk som nyttjade ångmaskin (för drift av tegelpress). Draineringsrör, Mursten, Klinksten samt Krubb- och Golfsten af Lomma utmärkta Ångtegelbruks tillverkning. LdVBl. 13/9 1865, s. 4.
-TEKNIK. teknik (se d. o. 2) som har avseende på ångkraft. Inom ångtekniken kallar man .. den summa kraft, som erfordras för att lyfta en vigt af 75 kg. på en sekund en meter högt, en hästkraft. GbgP 27/3 1885, s. 3.
-TEKNIKER. jfr tekniker 2 o. -teknik. DN 1899, nr 10402 B, s. 2. Vi (söker) en ångtekniker med väl vitsordad praktik från skötsel av ånganläggning. DN(A) 26/9 1963, s. 40.
-TILLOPP~02 l. ~20. om tillströmmande l. tillflödande ånga; äv. konkret: ångtilloppsrör. AB 11/2 1856, s. 4. Ångtilloppet till .. (ångelementen) från ångpannan regleras af en ångtryckförminskningsventil. GHT 1895, nr 244 A, s. 3. Å pumparna .. finnas tvenne ångkanaler anordnade vid hvarje ända af ångcylindern, af hvilka kanaler den yttre utgör ångtillopp och den inre ångaflopp. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 66.
Ssg (tekn.): ångtillopps-rör. jfr -rör. PT 1869, nr 283 A, s. 1. Då ångcylindrarna .. äro rörliga i förhållande till pannan, måste ångtilloppsrören vara försedda med leder. 2UB 9: 203 (1905).
-TONNAGE. (förr) sammanfattande, om tonnaget hos alla ångfartyg (i ett visst land l. vid en viss tid o. d.); jfr tonnage 2 slutet. AB 3/9 1879, s. 4. Icke dess mindre är det under byggnad varande ångtonnaget, om än rätt stort, dock mindre än förr. PT 1904, nr 23 B, s. 3.
(3 (g)) -TORK. tork (se d. o. 2 a) för ångtorkning. AB 14/7 1883, s. 3. Man (har) numera vid varje välutrustad snickarvärkstad inrättat särskilda ångtorkar med av överhettad ånga eller uppvärmd luft fyllda torkkamrar. Landsm. XVIII. 1: 27 (1912).
(3 (g)) -TORKA, -ning; -are (se avledn.). torka (ngt) gm användande av het luft l. (övermättad) ånga; särsk. (o. i sht) i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ning. Ångtorkning af virke. AB 20/5 1836, s. 4. Örslöfs grynverks utmärkta ångtorkade Hafregryn och Mjöl försäljes i större och mindre partier. TLev. 1899, nr 52, s. 2.
(3) -TORKARE. apparat för avskiljande av fukt från ånga. Ångan torkas genom en särskild ångtorkare. DN 2/3 1880, s. 1.
-TRAKTOR. (förr) traktor som framdrevs med ångmaskin. Att det behövdes en ångtraktor att draga fram .. (flygmaskinen) till en plats som var något torrare. SvD(A) 18/5 1920, s. 3.
(3) -TRYCK. om av ånga utövat tryck (se d. o. 1 a); särsk. (o. i sht) till 3 h, om sådant tryck i ångpanna (jfr -panne-tryck); jfr -spänning. DA 1/2 1839, s. 1. Till förekommande af sprängning förses pannan med en eller tvenne säkerhetsventiler, som öppna sig, så snart ångtrycket uppnår en viss gräns. Fock 1Fys. 507 (1855). jfr arbets-ångtryck.
-TRÅLARE. (förr) trålare som framdrevs med ångmaskin. GHT 3/2 1885, s. 2. Den ena firman efter den andra skyndade att realisera sina segelfartyg och anskaffa moderna ångtrawlare. Klinckowström BlVulk. 1: 45 (1911).
-TRÖSKA. ångtröskverk. Snällp. 23/5 1868, s. 4. Där förr slagan var det enda medlet att skilja kärnan från halmen, arbetade nu ångtröskan i andel och gick från gård till gård. KemT 1911, s. 52.
-TRÖSKVERK~02 l. ~20. (förr) tröskverk som drevs med (fristående) ångmaskin; jfr -tröska. ÖgCorr. 25/7 1857, s. 3. Föreningar mellan landtbrukare för anskaffande och turvis användning af ångtröskverk. EkonS 1: 236 (1891).
-TURBIN. turbin som överför energin hos strömmande ånga av hög temperatur o. högt tryck till mekanisk energi; särsk. om sådan turbin som driver generator för elproduktion. Edlund ÅrsbVetA 1850, s. 30. De Lavals ångturbin .. utgöres af ett turbinhjul, som sättes i rotation af den genom ett eller flere munstycken utströmmande ångan, som verkar på böjda skoflar i hjulets ytterkant. LB 4: 151 (1904). Via en ångturbin skickas den biobränslebaserade elen ut på nätet. SundsvT 8/12 2018, s. 4. jfr reaktions-ångturbin.
Ssgr (tekn.): ångturbin-dynamo. dynamo som omvandlar i ångturbin alstrad mekanisk energi till elektrisk energi; jfr ång-dynamo. Denna ångturbindynamo arbetar synnerligen väl och lemnar ett mycket vackert absolut konstant ljus. SundsvT 7/4 1892, s. 2.
-pump. pump driven av ångturbin. Dalpilen 1892, nr 53 B, s. 1. Till cisternen uppfordrades vattnet af en 15 hktrs ångturbinpump. TT 1900, M. s. 14.
(3) -TVÄTT. om verksamheten l. handlingen att tvätta ngt i l. med ånga (jfr tvätt 1); äv.: för sådan verksamhet särskilt avsedd inrättning l. apparat o. d. (jfr tvätt 3 o. -tvätt-inrättning). Ångtvätt. Ylle-Filtar m. m. tvättas med ånga, så att de ej krympa, utan blifva som nya. AB 18/6 1847, s. 4. Vi har använt en ångtvätt för att få klädseln ren. ViBiläg. 2019, nr 1, s. 58.
(3) -TVÄTT-INRÄTTNING. inrättning avsedd för ångtvätt. Undertecknads Ångtvättinrättning .. är nu tillökt med en Torkmachin. AB 7/9 1852, s. 4.
-TÅG. (förr) tåg (se tåg, sbst.4 3) draget av ånglok; jfr -vagn. DN 5/8 1872, s. 3. Ångtåg från Östra station. DN 1896, nr 9449 A, s. 1.
(3) -TÄLT. om tält l. tältliknande hölje avsett att fyllas med ånga (till hjälp mot andningsbesvär). Visar barnet tecken till andnöd, bör man lägga det i s. k. ångtält. Ribbing BarnFostr. 133 (1892).
(3) -TÄT. som är så tät att läckage av ånga inte äger rum; särsk. (om ä. förh.) till 3 h, om (del i) ångmaskin. PT 4/4 1837, s. 3. (Cylinder)locken, hvilka måste vara omsorgsfullt inpassade och ångtätt inslipade emot kanterna. Hwasser HbLokF 54 (1865).
(3) -TÄTHET~02 l. ~20. förhållandet l. tillståndet att vara ångtät (jfr -tät o. täthet 3); äv. om densitet hos ånga (jfr täthet 1 a). Packningsskrufvar, hvarmed ångtätheten emellan cylindrarne bevaras. PT 15/6 1866, s. 1. Ångtätheten för vattenånga är 18/29. Bergholm Fys. 2: 59 (1922).
(3 (h)) -UPPVÄRMNING~020. uppvärmning med ånga; jfr -värmning. Temperaturen i (tåg)kupéen .. (kan) afpassas så, att den ej blifver för passagerarna besvärande, hvilket ofta är förhållandet med den ånguppvärmning, som användes på några ställen. PT 3/6 1873, s. 4.
-UTLOPP~02 l. ~20. särsk. konkret, om utlopp (se d. o. 2) för ånga; jfr -avlopp. PT 1879, nr 287 A, s. 1. Vid en vanlig mindre ångmaskin mynnar oftast ångutloppet direkt ut i fria luften. LB 4: 138 (1904).
(3) -UTVECKLING~020. jfr ut-veckling 4. AB 15/4 1847, s. 2. Ångutvecklingen (vid ångbad) åstadkommes genom att hålla vatten kokande i en kastrull inne i skåpet. SvD 29/12 1887, s. 4.
-VAGN. (förr) (drag)fordon (för framförande på väg l. järnväg) som framdrevs med ångmaskin (jfr -lok, -lokomobil); särsk. med inbegrepp av till sådant dragfordon kopplade vagnar, mer l. mindre liktydigt med: ångtåg. SkaraT 27/7 1826, s. 4. På samma gång man köpte biljett till ångfartyget, fick man äfven en biljett till ångvagnen på järnvägen emellan S:t Germain och Paris. Lundgren Res. 73 (1839). Vid det första af dessa försök (på landsväg) bestod tåget af ångvagnen, tendern med bränsle och vatnet samt två omnibus med 42 personer. Pasch ÅrsbVetA 1842, s. 4. jfr landsvägs-ångvagn.
-VENTIL. ventil för reglering av ångtryck o. d. JernkA 1836, s. 147. Ångtrycket regleras medels strypning med ångventilen. PriskatalSonesson 1895, s. 143.
-VERK. (numera bl. ngn gg) ångcentral; förr äv.: ångmaskin; jfr verk, sbst.1 4. Hwad landets olyckor beträffade, frågade hertigen, om de icke egentligen härrörde af manufakturisternas skadliga tillgrepp af maschinerier och ångwerk. GbgP 2/3 1830, s. 2. På de senaste åren har man emellertid öfvergått till att anlägga en stor ångcentral utanför staden .. där stadens invånare ej ha några obehag af ångverket. TT 1900, Allm. s. 305.
-VINSCH. (förr) ångdriven vinsch; jfr -spel. DN 5/8 1865, s. 2. Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvincharne snurrade nere i stadsgårdshamnen. Strindberg RödaR 5 (1879).
-VISSLA. ångdriven vissla (se vissla, sbst.2 1); jfr -pipa o. -båts-vissla. ReglSJLokför. 1858, s. 11. Lokomotivet svarade med en stöt ur ångvisslan. Beijer BritaGrossh. 25 (1940).
-VÄLT. (förr) vält (se vält, sbst.1 1 b) som framdrevs med ångmaskin; äv. (om nutida förh.) till 3 h α, oeg., om vält med annan typ av motor; äv. i jämförelse l. bildl., i fråga om att på ett (ostoppbart o.) kraftfullt l. hänsynslöst l. brutalt sätt nedgöra hinder för sin framfart l. sitt handlande o. d., särsk. i sådana uttr. som dels gå fram som en ångvält, dels (i sht om ä. förh.) den ryska ångvälten, om Rysslands l. Sovjetunionens militära styrkor (under framryckning). GbgP 30/7 1864, s. 2. Ett 10–20 cm. tjockt underlag af gröfre grus eller makadam, som tillpackas med ångvält. 2UB 1: 495 (1898). Den ryska ångvälten rullar vidare mot tyska gränsen. SvD(A) 16/1 1945, s. 6. Tjuvarna har tagit dieseln ur en asfaltsläggare och en ångvält. Barometern 22/11 2013, s. 10. De svenska herrarna går fram som en ångvält i EM. SvD 20/11 2019, s. 19.
(3 (h)) -VÄRME. värme buren l. medierad av ånga. PT 19/12 1840, s. 1. Vid den rena värmecentralen skall en viss mängd ångvärme produceras till lägsta möjliga kostnad. 2NF 33: 1019 (1922).
Ssgr: ångvärme-central. ångcentral. (Det) förekommer allt fortfarande en mängd rena ångvärmecentraler. 2NF 33: 1028 (1922).
-ledning. särsk. konkret, om rör för framledning av het ånga (i ångvärmesystem); jfr ledning, sbst.2 2 a, o. ång-ledning. Inredningen (på ångfartyget) består af lastrum, aktersalong, befälhafvarens hytt, försalong, kök, skans m. m., hvartill ångvärmeledning är anbringad. AB 15/10 1874, s. 3.
-system. om system för ånguppvärmning av bostad l. annat utrymme. 2NF 30: 1288 (1920). (Vid upprustningen) byts ångvärmesystemet mot en modern varmvattensanläggning. DN(A) 23/11 1957, s. 7.
(3 (h)) -VÄRMNING. ånguppvärmning; särsk. (o. i sht) om uppvärmning med hjälp av ångvärmesystem. Att kroppar kunna uppvärmas genom omgifning eller genomträngning med upphettade luftarter uti eller ifrån en eldstad .. (t. ex.) genom ångvärmning. AB 1/3 1847, s. 3.
-VÄVERI1004 l. 3~002. (förr) väveri med ångdrivna vävstolar. SnällP 29/10 1849, s. 4. Golfmattor i vackra mönster och färger från Gefle ångväfveri. GHT 1895, nr 238 A, s. 3.
-YACHT, se -jakt.
B (†): ÅNGE-BAD, -RÖR, se A.

 

Spalt Å 135 band 38, 2021

Webbansvarig