Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARFYM parfy4m, r. l. m. (Almqvist Pal. 24 (1838) osv.) ((†) n. Linné Vg. 57 (1747)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(parfum c. 1680—1928. parfume 1716—1864. parfym 1797 (: Parfymer, pl.), 1838 osv. perfermer, pl. 1666. perfum 1697, 1727. perfume 1747. perfurmer, pl. 1666—1667. perfÿm 1560—1673. perfümmer, pl. 1666)
Etymologi
[jfr t. parfum, parfüm, ä. t. perfumy, pl., eng. perfume; av fr. parfum resp. ä. it. perfumo (it. profumo), till fr. parfumer resp. ä. it. perfumare (se PARFYMERA)]
1) vällukt, utsökt l. fin doft; stundom äv. ironiskt, om dålig lukt l. stank; äv. bildl.; numera vanl. (o. sannol. äv. förr ofta) av språkkänslan uppfattat ss. utvidgad l. bildl. anv. av 2. 1 St hÿende med kostelig perfermer vthj. KlädkamRSthm 1666, s. 128; jfr 2. Spegel Pass. 384 (c. 1680). Slocknande utvecklade oljan (i lampan) sin parfym i mångdubbel grad. Almqvist Pal. 24 (1838). Den egna parfymen från dessa .. rännstenar. Sturzen-Becker 2: 101 (1844, 1861). Finland 339 (1893; bildl.). Häggarna sprutade sin parfym över oss. Martinson Nomad 35 (1931).
2) (oftast flytande, stundom äv. fast) i naturen färdigbildad produkt l. (vanl.) tekniskt (starkt koncentrerat) preparat som användes för att sprida vällukt o. som innehåller ett l. (vanl.) flera välluktande ämnen; särsk. om dylikt preparat använt (i sht av kvinnor) ss. toalettartikel; ngn gg äv. om aromatiskt ämne som gör preparatet välluktande; jfr LUKT-VATTEN. En flaska (fransk) parfym. Stänka litet parfym på näsduken. Hon luktade dålig parfym. KlädkamRSthm 1560 E, s. 91 b. 2 St lådher medh åtskillige perfümmer. Därs. 1666, s. 262. Hygiea 1858, s. 229 (om aromatiskt ämne). Som fast parfym behåller .. (ambran) sin doft i århundraden. Jensen o. Wåhlin Thompson Vällukt. 193 (1928). Doften av hennes parfym. Hellström Malmros 306 (1931). jfr HELIOTROP-, JASMIN-, NÄSDUKS-, RÖK-, VIOL-PARFYM m. fl. särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., med inbegrepp av parfymerade toalettartiklar l. skönhetsmedel (t. ex. tvål, puder) l. modevaror o. d., parfymerivara; särsk. i pl. Orrelius (1797; i pl.). 3NF (1931).
Ssgr (till 2): A: PARFYM-AFFÄR. särsk. konkret. AdrKalSthm 1893, Adr. s. 72. —
-ASK. (numera bl. mera tillf.) jfr ask, sbst.2, o. -dosa. BoupptVäxjö 1871. —
-AUTOMAT. jfr automat 1 a. Haglund Omnibus 185 (1927). —
-BEREDNING. parfymtillvärkning. AHB 54: 32 (1871). —
-BREV. sammanviket (pappers)omslag innehållande välluktande ämne(n), avsett att läggas bland linne l. kläder för att giva god lukt, saché; jfr -dyna, -påse. SFS 1912, s. 878. —
-BUTIK. jfr -affär. Hagdahl Fråga 161 (1883). —
-DOFT. Siwertz JoDr. 185 (1928). —
-DOFTANDE, p. adj. Krusenstjerna Pahlen 7: 294 (1935). —
-DOSA. [jfr t. parfümbüchse] särsk. (i sht förr): med små hål försedd dosa (av elfenben) fylld med parfym av mer l. mindre fast (degartad) konsistens. Kjellgren Hirzel 143 (1870). —
-DYNA, r. l. f. luktdyna, saché; jfr -brev, -påse. Iduna 1864, s. 74. —
-ETUI. särsk.: etui för parfymflaska (l. parfymflaskor). Jensen Mickiewicz Tad. 144 (1898). —
-FABRIK. NF 1: 69 (1875). —
-FABRIKANT. Den skicklige Parfymfabrikanten. (1854; broschyrtitel). —
-FABRIKATION. AHB 54: 3 (1871). —
-FABRIKÖR. = -fabrikant. AdrKalSthm 1889, Adr. s. 360. —
-FLAKONG. [jfr fr. flacon de parfum] SvD(A) 1926, nr 349, s. 4. —
-FLASKA. Samtiden 1871, s. 96. —
-GLAS. (i sht i fackspr.) glaskärl för förvaring av parfym; vanl. koll.; jfr glas 2 b. SvD(A) 1919, nr 147 B, s. 1 (koll.). —
-HANDEL. abstr. o. konkret; jfr parfymeri. AdrKalSthm 1876, Adr. s. 260. —
-HANDLARE. AdrKalSthm 1876, Adr. s. 53. —
-INDUSTRI. jfr industri 3. KommentSvFarm. 238 (1902). —
-KORT, n. (föga br.) parfymerat kort (se kort, sbst. 1) avsett att läggas bland linne l. kläder för att giva god lukt, saché; jfr -brev, -dyna, -påse. NVexjöBl. 1847, nr 1, s. 4. —
-LAMPA. [jfr eng. perfume lamp, fr. lampe à parfum] på olika sätt inrättad lampa som sprider vällukt, då den brinner; i fråga om nutida förh. bl. i utvidgad anv., om luktlös, liten, långsträckt, päronliknande elektrisk glödlampa (av typ liknande den som användes i äldre elektriska lampor för parfymering av rum). Kjellgren Hirzel 147 (1870). KatalInstallAsea 1931, s. 278. —
-LUKT. jfr -doft. Linné Diet. 2: 230 (c. 1750). —
-LÅDA, r. l. f. (parfym- 1919 osv. parfyms- 1673) jfr -ask. KlädkamRSthm 1673, s. 9. —
-PULVER. parfym i pulverform (för parfympåsar o. d.). Berg Handarb. 19 (1873). —
-PÅSE. jfr -brev, -dyna. Hagdahl Fråga 157 (1883). —
-SKINN. (†) parfymerat skinn. KlädkamRSthm 1673, s. 150. —
-SPRIT. (i fackspr.) sprit avsedd l. använd för tillvärkning av parfym(er). Leufvenmark Vin. 1: 69 (1869). —
-SPRUTA, r. l. f. (mera tillf.) rafräschissör. SD 1892, nr 336, s. 7. Östergren (1934). —
-TABLETT. parfymerad tablett avsedd att bäras i kläderna; äv.: parfymerad badtablett; i sht i pl. VaruhbTulltaxa 1: 185 (1931; i pl.). —
-TILLVÄRKARE~0200. NF 12: 764 (1888). —
-TILLVÄRKNING~020. NF 12: 765 (1888). —
(jfr 2 slutet) -VAROR, pl. parfymerivaror. Auerbach (1913). —
-ÅNGA, r. l. f. jfr -doft; i sht i pl. Siwertz Varuh. 88 (1926; i pl.). —
-ÄTTIKA. (numera föga br.) = parfymeri-ättika. Åkerman KemTechn. 2: 40 (1832). SvKock. 218 (1837).
B (†): PARFYMS-LÅDA, se A.

 

Spalt P 281 band 19, 1952

Webbansvarig