Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄLT väl4t, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (GripshInvent. 1529 osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. välta, GripshR 1585, s. 179, Serenius EngÅkerm. 86 (1727)); förr äv. VÄLTA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BtVLand 1: 62 (1775)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(velt (w-, -ll-) 15381775. vält (w-, -ll-, -dt, -th, -tt) 1529 osv. välta (w-) 17611775. välter- (w-) i ssgr 1775 (: wälter-stockar)1899 (: välterstockarna). welter, pl. 1636. wälter (-th-), pl. 15851727. wältrerna, pl. best. 1668)
Etymologi
[fsv. välter; jfr nor. velt, mlt. walte, mht., t. walze; till VÄLTA, v.1; former med -r- sannol. med anslutning till VÄLTRA, v.2 — Jfr VÄLTA, v.2]
1) om redskap l. anordning vars viktigaste del utgörs av en (kring sin längdaxel rörlig) vals l. rulle l. trumma l. cylinder; äv. inskränktare, om själva valsen osv. VarRerV 43 (1538). I then ene brunden winna the up watnet så att 2 stå emot hwar andra på itt stort juul och träda thet så gå wältrerna omkring till watnet upkommer i ämnena (dvs. ämbaren). Bolinus Dagb. 31 (1668). Man har hos oss rådgjordt, at inrätta en wält af sammanslagne bräder, til en lagom dricks tunnas widd .. at .. nedpacka snön och uphöga wägen effter handen. NorrlS 1–6: 80 (c. 1770). Mjölqvarnar äro 6 som drifvas med vattn och har så kallade vältor eller hjul. BtVLand 1: 62 (1775). Man kan .. nyttia werktyg för at lätta tilredningen af murbruket. På en Cirkelrund bana gå 2:ne wältar efter hwarandra kring en stolpe. Adlersparre Alm. 1801, s. 39. — särsk.
a) (utom ss. senare led i vissa ssgr numera i sht om ä. förh.) om av trä l. sten l. metall tillverkat l. (urspr.) av en stock bestående sådant redskap osv. avsett l. använt för att sammanpacka l. jämna till åkerjords o. d. ytlager (i avsikt att bevara fuktigheten i marken); jfr BULT, sbst.1 5, TRUMLA, sbst. 2. GripshInvent. 1529. (Man) måste .. hafwa en wält af hård Steen, hwilken skal wara widh pasz 3. Skoor i Längden och en i Diametro, så ock ett Skafft ther vppå. Mollet Lustg. F 1 a (1651). Wälten .. jemnade nu åkrarna, på hwilken åkermannen, som den körde, stod med ena foten framom och med den andra bakom wälten, uti en balance, som för en owan war nästan omöielig. Linné Sk. 3 (1751). De lösbrutne (märgel)klumparne tilltorka .. så hårdt, att de motstå välten och endast genom klubban kunna sönderkrossas. QLm. 1: 63 (1833). ”Välten”, som bestod av en grov stock .. med ”skaklar” rörliga omkring .. tenar av järn, instuckna i stockens ändar, är av ålder allmänt utbredd. Gruddbo 292 (1938). — jfr BRODD-, DRILL-, KNIV-, KOK-, KROSS-, RIBB-, RING-, RULL-, SKORP-, SLÄT-, STEN-, STOCK-, TALLRIKS-, TRÄ-, TRÄDGÅRDS-VÄLT m. fl.
b) om sådant (motordrivet) redskap osv. avsett l. använt för att jämna till l. hårdgöra vägbeläggning l. körbana. Detta andra hvarf (av stenar) packas sedan .. fast tillhopa med en vält. UB 1: 390 (1873). Längs huvudstråken stöter man om somrarna ideligen på vägarbetare i full gång med spett och hacka och slägga och vält. TurÅ 1937, s. 312. För vältning av gång- och cykelbanor tillverkas en lätt 3-vals vält. SvByggkatal. 1955, s. 107. Väghyveln och välten är de maskiner som mest förknippas med vägbyggen och vägunderhåll. SvD 4/7 2005, Näringsliv s. 10. — jfr MASKIN-, MOTOR-, VÄG-, ÅNG-VÄLT.
c) (förr) om tröskvält. Det upkom ett sätt at tröska med wältar. NorrlS 1–6: 74 (c. 1770). Machinen består af 4 runda wältar af furu .. (somliga borrar) hol igenom wältarne, at jernåsar kunna gå dem igenom, omkring hwilka wältarne löpa, såsom et hiulnaf omkring des ås. SamlRönLandtbr. 4: 51 (1783). Tröskningen förrättas under öpen himmel .. med ett slags vältar, som äro skodde med skarpa flintstenar. Ödmann StrFörs. 1: 410 (1800). Hästen vandrade runt, runt, trampande säden och dragande välten. Levander DalBondek. 1: 457 (1943). — jfr TRÖSK-VÄLT.
d) i mer l. mindre bildl. anv. På Moabs slätt, på Sibmas drufvokullar, / Man mer ej glada sånger hör; / Ty härjningen sin tunga vält der rullar / Och skörden före anden gör. JJNervander 2: 14 (1832). Tidens vält vet icke af några hinder i sin väg. Bergström Bild. 1: 159 (1882).
2) (†) om sjukdom hos dräktig ko; jfr HARV, sbst.1 4. IErici Colerus 2: 9 (c. 1645). Sjelfva (liv)modern faller (efter kalvningen) ut tillika med efterbörden som är dermed .. fästad förmedelst många små runda röda knölar .. hwilket somlige kallat wälten. Florman Hushållsdj. 236 (1834).
Ssgr: A: (1 b) VÄLT-FÖRARE. person som (yrkesmässigt) framför vält. DN(A) 1/9 1928, s. 12.
-STOCK, se C.
B (†): VÄLTE-STOCK, se C.
C (†): (1 a) VÄLTER-STOCK. (vält- 1745 (: swidie wältstock)1807. välte- 1745. välter- 17751899) (†)
1) om brinnande stock l. kubb o. d. som rullas l. vältas av o. an på marken för att förbättra resultatet av svedjning. Juslenius 340 (1745). I slutet av juni och början av juli månader företages bränningen, som i händelse av våt sommar och stark skog ej kan utan välterstockar låta sig göra. Folkliv 1950–51, s. 106 (1800). Långa klumpar, som släpas i högar på öfre ändan af sveden tvärs öfver den fälda skogen. Det är dessa, som utgöra välterstockarna. Grotenfelt JordbrMet. 40 (1899). jfr svedje-vältstock.
2) av stock bestående enkel vält. När bör åkren harfwas .. Om wåren, någon tid efter första trädet, sedan på leråkrar wälterstocken dock förut blifwit brukad. Gadd Landtsk. 3: 147 (1777). Möller (1807).

 

Spalt V 2080 band 38, 2019

Webbansvarig