| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRÄDGÅRD trä3d~gå2rd l. träg4ård l. trä4gård (trä’ggål Dalin (1854)), förr äv. TRÄGÅRD, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äv. (vard.) -gårn; pl. -ar (Pred. 2: 5 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er GripshR 1561, s. 3).
1) avgränsat (o. inhägnat) område (i anslutning till bostad l. större byggnad l. institution o. d.) för odling av frukt l. bär l. grönsaker l. prydnadsväxter o. d. (stundom ordnat med särskild tanke på estetik l. rekreation (jfr 2 a)); förr i sht i inskränktare anv., om sådant område huvudsakligen bestående av fruktträd, i sht äppelträd, apelgård (till skillnad från t. ex. kålgård l. örtagård) (jfr APELGÅRD anm 2:o); jfr KRYDD-GÅRD. Vi sitter väl i trädgården? En prunkande trädgård. Vilken bedårande trädgård du har! Trädgården hade blivit vildvuxen genom åren. Om hon haffde bliffwit gudhi lydactig ther vthöffwer satte gud henne j Paradijs j then ädheleste och lustoghaste träägårdh som hon nogentijdh begära motte. OPetri 1: 8 (1526). Fölger Trägården .. ty är nödigt, att man till honom ett gådt ställe uthletar, på det han må kasta den Frucht af sigh, som Huushållaren giärna önska skulle. Rålamb 14: 26 (1690). Matsedeln just ej gör vår kokerska stor möda, / Men trägåln rofvor har och gurkor och spenat. Stagnelius (SVS) 3: 155 (1822). När väna sommarmorgonen dig väcker / du flyktar ut i trädgå’ln glad och fri. Josephson SvRos. 5 (1888). Trädgården verkar .. uppfostrande och förädlande genom sin skönhet samt det behag och den tjusning, densamma skänker ögat. Abelin MTr. 14 (1902). Det är väl taladt, svarade Candide, men låt oss nu odla vår trädgård. Voltaire Candide 126 (1907). — jfr APOTEKS-, BLOMSTER-, CITRON-, FRUKT-, FÖNSTER-, HERRGÅRDS-, KANEL-, KLOSTER-, KUNGS-, KÖRSBÄRS-, OLJE-, ORANGE-, PALM-, REKTORS-, ROSEN-, RÅDHUS-, SLOTTS-, TAK-TRÄDGÅRD m. fl. — särsk.
a) om avgränsat osv. område avsett l. brukat för odling i utbildnings- l. försökssyfte l. för försäljning o. d.; särsk. dels om sådant område för odling av medicinalväxter, särsk. i uttr. medicinsk trädgård, se MEDICINSK 2 b, dels om sådant område hörande till universitet o. d. för främjande av botaniska studier; särsk. i uttr. botanisk trädgård, se BOTANISK. Pomerantshuset i trägården är och reda färdigt. Rudbeck D. Ä. Bref 29 (1663). Allmänna trädgårdar, som blifvit mönster för enskilda anläggningar och från hvilka trädtelningar, buskplantor jämte allahanda trädgårdsfrön kunna erhållas. LfF 1898, s. 222. Den forna, å nuvarande universitetsplatsen belägna akademiska trädgården. BotN 1926, s. 286. För Anettes del började odlarlivet på riktigt när hon sökte sig till Rosendals trädgårdar som trädgårdselev. DN 4 ⁄ 6 2005, Bostad s. 2. — jfr AKADEMI-, APOTEKAR-, APOTEKS-, EKONOMI-, FÖRSÖKS-, HANDELS-, HUSBEHOVS-, HUSHÅLLS-, KOLONI-, KÖKS-, MEDICINAL-, RIKS-, SEMINARIE-, SKOL-, STADS-TRÄDGÅRD m. fl.
b) om avgränsat osv. område skapat på visst sätt l. i viss stil, särsk. dels i uttr. engelsk trädgård, se ENGELSK, adj.1 a, hängande trädgårdar, se HÄNGA, v. I 3 a, dels ss. senare led i ssgrna KLIPP-, LANDSKAPS-, PORTIK-, RENÄSSANS-, ROKOKO-, TERRASS-TRÄDGÅRD m. fl.
c) oeg., om landskap l. trakt o. d. som till naturen liknar l. påminner om en trädgård l. kännetecknas av rika odlingar l. frodig grönska o. d.; särsk. i uttr. Sveriges trädgård, om Blekinge. Thomée IllSv. 293 (1866; om Ångermanl.). Poslätten, ”Europas största trädgård”, utgör .. Italiens bäst odlade och folkrikaste bygd. Rönnholm EkonGeogr. 196 (1907). Låt Blekinge förbli Sveriges trädgård utan surrande JASplan. KvällsP 18 ⁄ 3 2000, s. 3.
2) i utvidgad anv. av 1.
a) om park o. d. med särskild tanke på vistelse för förlustelse l. rekreation o. d., särsk. dels om djurpark i uttr. zoologisk trädgård, se ZOOLOGISK, dels ss. senare led i ssgrna FOLK-, LUST-, PARK-, STADS-, TEMA-TRÄDGÅRD.
B: TRÄDGÅRDS-ALSTER. trädgårdsprodukt. NDA 24 ⁄ 9 1863, s. 1. Befattningshavare vid botanisk trädgård må ej idka handel med trädgårdsalster, ej heller utan tillstånd .. driva trädgårdsskötsel. SFS 1940, s. 1031. —
-AMATÖR. person som för nöjes skull l. ss. hobby sysslar med trädgårdsodling o. d. (till skillnad från yrkesodlare). Trädgårdsamat. 1938, nr 1, s. 4. —
-ANEMON. (numera föga br.) växten Anemone coronaria Lin., bukettanemon. Rebau NatH 2: 119 (1879). Trädgårdsanemon .. har .. en 30 cm hög stjälk med en ensam mycket hållbar lysande blomma i vitt, rosa, lila eller rött. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 30 (1946). VåraKulturvN 281 (1977). —
-ANLÄGGARE. person som (yrkesmässigt) sysslar med anläggning av trädgård(ar). SDS 21 ⁄ 6 1899, s. 2. Trädgårdsanläggare. Svarar som egen företagare för drift av företag för anläggning och underhåll av prydnadsträdgårdar, parker, kyrkogårdar etc. NordYrkesklassif. 83 (1978). —
-ANLÄGGNING~020. abstr. o. konkret. PJBergius PVetA 13 (1780). Heinrich (1814; abstr.). Trädgårdsanläggningar, i hvilka eleverna åtnjuta undervisning i trädplantering och trädgårdsskötsel. LfF 1898, s. 224.
Ssgr: trädgårdsanläggnings-arbetare. SvYrkeslex. nr 44, s. 1 (1956). Trädgårdsanläggningsarbetare. Utför olika arbetsuppgifter i samband med anläggning .. samt underhållsarbete på färdiga anläggningar. NordYrkesklassif. 88 (1978).
-konst. om konsten l. färdigheten att anlägga trädgård(ar); särsk. (om ä. förh.) ss. läroämne; äv. konkretare. Estlander KonstH 407 (1867). Undervisning skall meddelas i .. Trädgårds- och parkanläggningskonst. SFS 1917, s. 1691. Så småningom övergick man i den engelska trädgårdsanläggningskonsten att sammanbinda parken med det omgivande landskapet. Sonesson HbTrädg. 820 (1926). —
(1 (a)) -ARBETARE. jfr -dräng, -karl. Linnerhielm 1Br. 152 (1796). Trädgårdsarbetare. Utför jordarbete, sådd, plantering, ympning och besprutning, skörd och lagring av produkter. NordYrkesklassif. 87 (1978). —
-ARBETE~020. arbete i l. med trädgård; jfr -skötsel. Lusten och kärleken til trägårds-arbetet. Ahlich 138 (1722). —
-ARKITEKT. arkitekt som planerar (o. anlägger) trädgårdar l. parker o. d. HbTrädg. 8: 70 (1884). (Innanför godsets murar) omdanades landskapet helt av trädgårdsarkitekter efter Beekfords anvisningar: vattenfall och forsar skapades, skogar planterades på kullarna, sjöar anlades och fylldes med inplanterade vattenfåglar. Selander Pegas. 35 (1937, 1950). —
-ARKITEKTUR. arkitektur avseende planering (o. anläggning) av trädgårdar l. parker o. d.; äv. ngn gg konkret, om byggnader l. konst o. d. i trädgård. GHT 1897, nr 276 B, s. 2 (konkret). DN 28 ⁄ 6 1964, s. 7. —
-ARRENDE. (†) avgift för arrenderande av trädgård; jfr arrende 2. Ulfwe Sundz Ladu- och Trägårdz Arende 1800 .. Dahl .. Sölfr Mÿnt. HovförtärSthm 1669 A, s. 1 c. BoupptSthm 1676, s. 1300 b. —
-ASTER. om den till sommarastrar hörande växten Callistephus chinensis (Lin.) Nees. Trädgårdsastern, Aster eller Callistephus chinensis L., en allbekant, från Kina härstammande prydnadsväxt, som blommar långt in på hösten i talrika färgvarieteter. Rebau NatH 2: 151 (1879). —
-BALSAMIN. (numera föga br.) växt tillhörande släktet Impatiens Lin. av familjen Balsaminaceae. Rebau NatH 2: 110 (1879). 2SvUppslB (1954). —
-BETA. (†) varietet av växten Beta vulgaris Lin., beta (odlad i trädgård); jfr beta, sbst.3 1. Beta. (Vanlig) Hit höra röd och hvit Trädgårdsbeta, foderbeta och sockerbeta. NormFört. 30 (1894). Lyttkens Växtn. 1121 (1911). —
-BI-AVEL. (†) (yrkesmässig) skötsel av tambin (motsatt: skogsbiavel); jfr bi-avel 2. Trädgårds-biaflen bedrifves .. i större delen af Europa af Bi-män, som på hösten sedan insamlingen upphört ”skatta” kuporna, eller borttaga den öfverflödiga honungen. Thomson Insect. 305 (1862). —
(1 (a)) -BITRÄDE~020. ss. yrkesbeteckning; jfr biträde 5. PT 1910, nr 28 A, s. 3. Många trädgårdssällskap hålla numera ett eller flera trädgårds- biträden, som hjälpa till vid plantering och lämna råd. Rosén KojResid. 243 (1942). Trädgårdsbiträde 20–25 år med vana i blomsterodling och med lust för expedition och packning, erhåller strax plats. SkånD(B) 1958, nr 32, s. 20. —
-BOK. jfr bok, sbst.2 1 a, o. -litteratur. Månsson Trääg. Titelbl. (1643). Bokförlagen ger ut trädgårdsböcker i en aldrig sinande ström. DN 21 ⁄ 7 2006, s. A3. —
-BORD. jfr bord, sbst.1 5, o. -möbel. Det står en jordgubbstårta på trädgårdsbordet. Bänkar synas omgifva trenne sidor af et Trägårdsbord. Björn Carol. 1 (1794). —
-BORRE. entomol. insekten Phyllopertha horticola Lin. (vars larver livnär sig på rötter hos trädgårdsväxter); jfr rosen-bagge. Trädgårdsborren .. Halsskölden grönblå, glänsande; täckvingarne bruna eller brungula. Trägårdh Skogsins. 111 (1914). —
-BRUK. trädgårdsodling (jfr bruk 8); äv.: användning i trädgård. Mollet Lustg. A 4 a (1651). Af spadar till trädgårdsbruk finnas en mångfald modeller. Abelin Frukt 236 (1902). För trädgårdsbruket var den regniga väderleken till stor skada. LAHT 1955, s. 20. —
-BYGGNING. särsk. (förr) om byggnad i trädgård använd ss. bostad; jfr byggning 4 c. Roland Minn. 69 (c. 1748). Trädgårdsbyggningen .. behöfde en reparation till våren. Topelius Fält. 4: 339 (1864). —
-BÄNK. jfr bänk II o. -soffa, -säte; äv. (i Finl.) motsv. bänk I 3 b, om trädgårdssäng. Där sitter jag på trägårds-bänken med min cittra. Bellman (BellmS) 11: 133 (1792). För blombänk, blomsterbänk, trädgårdsbänk (kall jord) säges på högsv. vanligen blomsterrabatt, trädgårdssäng. Bergroth FinlSv. 184 (1917). —
-BÄR. särsk. i pl., sammanfattande, om trädgårdsodlade bär (till skillnad från vilda). Hur vet mor Anna, att min far håller af blåbär? Det är verkligen visst, att han sätter dem framför både hallon och smultron, ja han värderar dem mer än alla trägårdsbär. Almqvist Hind. 120 (1833). —
-BÖNA. särsk. om (den i köksträdgård odlade) bönväxten Phaseolus vulgaris Lin. (med flera varieteter, t. ex. störböna, krypböna, brytböna, brun böna); äv. om böna l. bönskida (jfr böna, sbst.2 1, 2). Serenius EngÅkerm. 207 (1727). Af trädgårdsbönor infördes år 1880 .. 1,320,300 U till Stockholm. Huru, under senaste decenium smaken för den välkända rätten ”stekt fläsk och bruna bönor” tilltagit inom hufvudstaden, antydes af importen. Möller Jordbr. 185 (1881). Brytbönor .. (dvs.) det slag af trädgårdsbönor, som äro så möra, att de kunna kokas hela eller sönderbrutna i större stycken. 2NF 34: 874 (1923). Trädgårdsbönan .. en del av dessa ha bibehållit vildformens långa, slaka och slingrande stjälk, varför de måste ha stöd och gå under namn av stång- eller störbönor, andra däremot ha kort, styv och upprätt stjälk och benämns krypbönor. Simmons Jönsson 143 (1935). —
-CHAMPINJON. svamparten Agaricus bisporus (Lange) Imbach (som växer vilt på ängar l. i trädgårdar l. odlas); förr äv. om arten A. arvensis Schæff., snöbollschampinjon. Heinrich (1814). Allmän Champignon (Agaricus (Psalliota) arvensis. Schäff.) .. är den vanliga trädgårdschampignonen. Smitt Svamp. 34 (1863). Agaricus .. bisporus (dvs.) trädgårdschampinjon, odlad champinjon. Lundqvist o. Persson SvSvampn. 8 (1987). —
-CIKORIA. (†) odlad art av växten Cichorium intybus Lin., cikoria. Retzius FlOec. 169 (1806). Intubæ .. (dvs.) Trägårds Cichorie, den odlade arten af Wägwårdan Cichorium Intybus L. som är för bäsk til Mat, och desz rötter derjämte både hårdare och mindre. Retzius FlVirg. 155 (1809). —
-DAMM. jfr damm, sbst.1 II. Julisolen gassade och det steg upp unken luft ur den nästan uttorkade trädgårdsdammen. Lindblom LilleJonathan 87 (1948). —
(1 a) -DIREKTÖR. (officiell titel l. benämning på) föreståndare l. chef för botanisk trädgård l. trädgårdsskola l. trädgårdsförening o. d. Lundin o. Strindberg GSthm 623 (1882). Föreståndare för lantbruksakademiens trädgårdsskola är akademiens trädgårdsdirektör. SFS 1924, s. 950. På Hammarby planeras .. skötselplan för trädgården, en Linnéstig och en basutställning i montrar, berättar Magnus Lidén, trädgårdsdirektör vid Uppsala botaniska trädgård. DN 7 ⁄ 9 2003, Bostad s. 1. —
-DJÄVUL. (†) om fruktbarhetsguden o. trädgårdens beskyddare Priapus. Isogæus Segersk. 291 (c. 1700). —
(1 (a)) -DRÄNG. (förr) jfr dräng 2 o. -arbetare, -gosse, -pojke. VadstKlUppbB 7 (1540). Egendoms-ägare söka sällan Trädgårdsmästare för att sköta sina Trädgårdar; de önska blott att få kunnige Trädgårdsdrängar. Lundström Trädg. 1: IV (1831). Stora värden stod på spel, trädgårdsdrängen fick sova i ett rum bakom orangeriet. Med ett glas vatten i fönstersmygen höll han koll på temperaturen. Vi 2003, nr 25, s. 22. jfr slotts-trädgårdsdräng. —
(1 (a)) -ELEV. (i sht förr) person som utbildas i trädgårdsskötsel o. d. Linné Bref I. 1: 184 (1762). För Anettes del började odlarlivet på riktigt när hon sökte sig till Rosendals trädgårdar som trädgårdselev. DN 4 ⁄ 6 2005, Bostad s. 2. —
-FASAD. fasad som vetter mot trädgård. Palatset drar sig förnämt och reserveradt tillbaka och utvecklar sin prakt och elegans i det inre och å trädgårdsfasaden. Hahr ArkitH 398 (1902). —
-FEST. fest som hålls i trädgård; äv. bildl.; jfr -party. Välkommen på trädgårdsfest. Nyblom Österut 60 (1908; bildl.). —
-FLICKA. (numera bl. tillf.) (ung) kvinna som för sin försörjning arbetar i trädgård; jfr -kulla. Ack! sade .. (prinsessan) wid sig sjelf, hwarför är icke Dyrbar en Prins eller ock jag en Trägårdsflicka! Dalin Vitt. 3: 334 (c. 1752). —
-FLYGEL. flygel (se flygel, sbst.1 3 c) som vetter mot trädgård. Trolle-Bonde Hesselby 129 (i handl. fr. 1770). —
-FLYKTING. förvildad trädgårdsväxt; jfr -rymling. En trädgårdsflykting från klostertiden. Almquist UpplVeg. 558 (1929). —
-FORM. särsk. (i sht i fackspr.): växtform förekommande i trädgård; jfr form I 9 slutet. HbTrädg. 3: 19 (1872). Hässleklocka .. är en trädgårdsform som passar bra i den lite ”vilda” trädgården. ICAKurir. 1983, nr 15, s. 32. —
-FRUKT. frukt (förr äv. grönsak l. rotfrukt) odlad i trädgård. Trägårdzfrucht må gå til bytes om hon än nu sitter på trän. LPetri KO T 1 b (1561, 1571). Fölliande trägårdz fruckter .. lefwererade .. Såffie Kåhl .. ärtskidor .. 70 st. plomon .. lagerbärsblan. HovförtärSthm 1725, s. 2450. Palmblad Norige 82 (1846; om potatis). —
-FRÖ. frö av trädgårdsväxt (för utsäde); vanl. koll. l. i pl. Hildebrand MagNat. 158 (1650). Nysz inkomne Friska och pålitliga TrägårdsFrön. SP 1792, nr 22, s. 4. —
(1 (a)) -FÖRENING. förening för stödjande av trädgårdsnäring; äv. om sådan förenings anläggning o. d. Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 291. Davidssons nya Paviljong i Trädgårdsföreningen vid Drottninggatan hålles öppen i morgon. AB 1840, nr 3, s. 1. Trädgårdsföreningar med särskild uppgift att befrämja trädgårdsodlingen ha .. varit i verksamhet i ett par af de norrländska länen. Hellström NorrlJordbr. 459 (1917). —
-FÖRGÄTMIGEJ. bot. växten Myosotis silvatica Ehrh. ex Hoffm., skogsförgätmigej; förr äv. om växt hörande till släktet Omphalodes Mill., lammtungor. Lilja FlOdlVext. 17 (1839). 2NF (1919). —
-FÖRMAN~20, äv. ~02. SFS 1920, s. 602. Trädgårdsförman. Leder trädgårdsarbete efter erhållna direktiv; deltar regelmässigt i praktiskt arbete. NordYrkesklassif. 87 (1978). —
-GESÄLL. (förr) jfr gesäll 2. Trägårdz Gessell uti Kongl. May.tz trägård. BoupptSthm 1676, s. 1482 a. —
-GLAS. (†) koll., om fönsterglas för trädgårds- l. växthus o. d. Fönsterglas och Trädgårdsglas af Ventzelholms och Björneborgs välkända tillverkningar. NDA 24 ⁄ 5 1861, s. 4. —
(1 (a)) -GOSSE. (†) pojke som för sin försörjning arbetar i trädgård; jfr gosse 1 a o. -dräng, -pojke. PoetK 1814, s. 6. Vid Botaniska Trägården i Lund är plats ledig för en Trägårdsgosse. LdVBl. 1826, nr 31, s. 3. SvFamJ 1874, s. 187. —
-GRIND. grind i staket l. mur o. d. som omgärdar trädgård. I correctionsrummet 1/2 dag för det han ridit på Trädgårdsgrinden. Ekstrand Karlbg 211 (i handl. fr. 1798). —
-GRÖNSKA. grönska i l. kännetecknande för trädgård. Wirsén Vint. 278 (1890). Vinterhalvårets kargare prägel ger starkare illusion av medeltid än sommarens romantiska trädgårdsgrönska. TurÅ 1966, s. 28. —
-GUNGA. särsk. om (i ställning upphängd) gungbar trädgårdsmöbel. BoupptVäxjö 1912. Under senare tid ha de s. k. trädgårdsgungorna kommit i bruk. De utgöras av tvenne mot varandra vända soffor, vilka äro upphängda i en träkonstruktion. Dessa äro främst avsedda för vuxna människor, och svängningsförmågan är mycket begränsad. Fatab. 1949, s. 172. —
-GÅNG. jfr gång III 1 a. Nykrattad trädgårdsgång. Lind 1: 1214 (1749). Lydia gick långsamt ned åt trädgårdsgången. Det var redan mörkt mellan häckarna. Söderberg AllvLek. 23 (1912). —
-HALLON. (bär av) växten Rubus idaeus Lin., hallon. BBergius PVetA 1780, 1: 258. Genom odling ha flera hallonsorter, trädgårdshallon, uppkommit, hvilka utmärkas genom stora saftiga frukter .. som dock äro mindre aromatiska än skogshallonen. 2NF 10: 1140 (1909). —
-HANDSKE. handske för trädgårdsarbete; förr äv.: handske för den som vistas i trädgård; vanl. i pl. Trädgårdshandskar. För den, som vistas på landet under sommaren, äro de beqväma halfhandskarne nästan oumbärliga. Freja 1885, s. 93. En hel korg med omaka, trasiga och skitiga trädgårdshandskar, köpta för 19:90 paret. Expressen 19 ⁄ 5 2000, s. 44. —
-HARKA. (†) trädgårdskratta; jfr harka, sbst.1 1. Sedan sängarne äro .. tilredde och väl med en Trägårds harka jemnade, utsträckes snöre mitt på och längs efter sängen. VetAH 1744, s. 227. VetAH 1777, s. 254. —
-HATT. Den nya façonen .. är en stor skön trädgårdshatt, som fullkomligt skyddar både ansigte, hals och nacke. Iduna 1864, s. 64. —
-HUMLA. entomol. humlan Bombus hortorum Lin. Trädgårdshumla .. sammetsvart, med snöhvit gump och 3 svafvel-, citron- eller pomeransgula tvärband. Dahlbom Insekt. 284 (1837). —
-HUS. hus (med källare) i trädgård (för förvaring av redskap l. produkter o. d.); jfr -bod, -byggnad, -stuga. Ett Trägårdzhuus, hwarunder een Källare 3 eller 4 allnar vnder Jorden .. ther inne förwahras Trän eller Fruchter öfwer Wintren. Risingh LandB 35 (1671). —
-HÄCK. häck (se häck, sbst.1 2) runt (l. i) trädgård. Sumatra, som war klädt med de täckaste och raraste löfträn, liksom hade hela landet bestådt af klipta trägårds-häckar. Osbeck Resa 268 (1752, 1757). —
-HÄST. särsk. (†): häst använd i samband med trädgårdsodling. RP 16: 53 (1655). En trägårdshäst att underhålla. Trolle-Bonde Hesselby 181 (i handl. fr. 1769). —
(1 a) -INGENJÖR. ingenjör (med tvåårig utbildning) som planerar o. leder produktion av trädgårdsprodukter l. skötsel av trädgårdsanläggning o. d.; jfr -tekniker. Ett årligt anslag af 2 000 rdr åt en trädgårdsingeniör afslogs. NDA 3 ⁄ 6 1863, s. 4. Trädgårdsingenjör på kyrkogårdsförvaltningen. Expressen 14 ⁄ 6 1996, s. 9. Jag önskar att människor ville välja de nyare multiflorasorterna .. suckar trädgårdsingenjör Stig Ekström på fröfirman Svalöf Weibull i Hammenhög. DN 14 ⁄ 6 1997, s. D3. —
-IRIS. växten Iris germanica Lin.; jfr svärds-rot. Trädgårdsiris .. Hithörande former äro lättodlade i trädgårdarna, vilja ha full sol och torr, kalkrik jord. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 221 (1946). —
-JORD. (mull)jord lämplig för trädgårdsodling; äv.: jord(areal) avsedd för l. använd till trädgårdsodling (jfr jord 5 b o. -land). Trädgårdsjord i 50-literssäckar. Wallerius Min. 7 (1747). Påföljande vår är denna (gödsel)samling så förmultnad, att den kan utföras på trädgårds-jorden. Lundström Trädg. 16 (1852). Åker, äng och trädgårdsjord. Nyström Svedelius 1: 5 (1887). En förstklassig trädgårdsjord ger förstklassiga odlingar. Olsson Odlarb. 106 (1993). —
-KANNA. kanna (med stril) för bevattning av trädgårdsväxter; jfr -sprutkanna, -vattenkanna. BoupptSthm 1678, s. 833 b. —
(1 (a)) -KARL. (trädgård- 1588. trädgårds- 1561 osv.) [fsv. trägards karl] jfr karl 1 f o. -arbetare. KlädkamRSthm 1561, s. 5 b. —
(1 (a)) -KATALOG. katalog över fröer l. trädgårdsväxter o. d. avsedda för försäljning (l. byte). BotN 1846, s. 155. I trädgårdskatalogerna från tjugotalet har .. (han) satt en kråka för sina inköp. Han förökade sin samling varje år. DN 21 ⁄ 6 1992, s. C16. —
-KNIV. kniv (med böjt blad) för beskärning o. d. BoupptSthm 1686, s. 509 b. Man förskaffar sig en stark, rätt hvass trädgårdsknif, hvilken bör vara så hvass att man i ett tag må kunna afskära den temligen starka roten, utan att behöfva såga. Arrhenius Jordbr. 3: 112 (1861). —
-KOLONI. [jfr d. havekoloni] (i sht i södra Sv.) koloniträdgård med stuga. 2NF (1919). Trädgårdskolonin .. är en stuga på som störst 40 kvadratmeter med en tomt på 300–400 kvadratmeter. Man får bo i stugan mellan den 1 april och 1 oktober. Sydsv. 16 ⁄ 3 2007, s. C10. —
-KONST. konst(en) att anlägga (äv. sköta) en trädgård (jfr -kultur); äv. konkret, koll.: föremål för utsmyckning av trädgård (jfr -prydnad, -tomte). Försäljningen av trädgårdskonst ökar. Forsius Phys. 198 (1611; i fråga om ympning). Som en skimrande pärla ligger den där, den japanska trädgården. Kvintessensen av mänsklighetens trädgårdskonst sedan årtusenden tillbaka. SDS 17 ⁄ 8 1992, s. B1. En viktig del i trädgårdskonsten är alltså att förlänga säsongen. Olsson Odlarb. 72 (1993). —
(1 (a)) -KONSTNÄR~02 l. ~20. jfr konstnär 2 o. -konst. Det omgifvande landskapet är förtjusande och väntar endast en trädgårdskonstnärs ordnande hand. Tiden 1848, nr 225, s. 3. —
(1, 1 a) -KONSULENT. tjänsteman (anställd av hushållningssällskap l. länsstyrelse) med uppgift att ge råd l. information om trädgårdsodling (till yrkesodlare). LAHT 1906, s. 89. Det är ingen nackdel med en tidig vår, förutsatt att det inte blir några köldknäppar, lovar trädgårdskonsulent Lars-Eric Samuelsson i Karlstad. Expressen 23 ⁄ 2 1990, s. 17. —
-KRASSE, äv. -KRASSA. (†) växten Lepidium sativum Lin., smörgåskrasse; jfr krydd-krasse. Serenius EngÅkerm. 282 (1727; ss. botemedel). Törje Växtfört. 2: 127 (1938). —
-KRYDDA. (†) om växt som odlas för användning ss. födoämne l. smaksättning; i sht i pl.; jfr krydda 2 o. -ört. HovförtärSthm 1634 A, s. 20. Efterschrifne Trägårdz krÿdder ähre Lefwererade .. Morötter .. palsternackor .. pettersilierötter .. Pepparot .. Röbeta. HovförtärSthm 1641, s. 630. —
-KULLA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr kulla, sbst.3, o. -flicka. Säfström 2Löjtn. 23 (1861). Ute i trädgården hade Hilda hjälp av en trädgårdskulla som hette Elsa och en gammal bonde som gjorde det tyngsta grävjobbet. SvD 24 ⁄ 7 2005, Kultur s. 5. —
-KULTUR. om trädgårdsodling (jfr kultur 2); äv.: trädgårdskonst. Kup- och rensplog .. tjenlig för lös jordmån, och isynnerhet för trädgårds-cultur. LAA 1813, s. 350. Från 1680-talets slut begynte den Tessinska trädgårdskulturen att spridas vida över svenska provinser. Josephson Tessin 1: 81 (1930). —
-KVARTER. fyrkantig odlad markyta i trädgård (jfr kvarter 11); äv. om stadsdel o. d. med hus med trädgårdar (jfr kvarter 12 o. -stad). SvTyHlex. (1851). Blott i städernas utkanter uppstå trädgårdsqvarter. MosskT 1888, s. 86. Genom salens fem fönster hade (man) fri utsikt över trädgårdskvarteren bort mot orangeriet. Beskow Bruksherrg. 102 (1954). —
-KÄRRA. BoupptSthm 1671, s. 800. Som trädgårdskärra är den vanliga skottkärretypen bäst. Sonesson HbTrädg. 1087 (1926). —
-KÖRVEL. om kulturväxten Anthriscus cerefolium (Lin.) Hoffm. (i ä. botanisk systematik: Scandix cerefolium Lin.), dansk körvel. HbTrädg. 2: 54 (1872). —
-LAND. jordstycke för odling av trädgårdsväxter l. grönsaker; jfr land 1 a α o. -jord, -lott, -täppa. Oldendorp 2: 479 (1788). Vid gödsling utföres gödseln på trädgårdslanden helst om hösten och nedgräfves genast. HbTrädg. 1: 67 (1872). —
-LAVENDEL. (†) växten Lavandula angustifolia Mill., lavendel. Lavendelolja erhålles af den vanliga trädgårdslavendeln. AHB 54: 16 (1871). —
-LIK. som liknar en trädgård. Atterbom Minn. 370 (1818). Trädgårdslik tomt vid djup ödemarkssjö. Hufvudstadsbl. 9 ⁄ 10 1988, s. 19. —
-LITTERATUR. jfr -bok. Förgäfves söker man .. i vår trädgårdslitteratur några tillfyllestgörande upplysningar (om Sveriges äppelsorters historia). Eneroth Pom. 1: 38 (1846). —
-LÖPARE. entomol. om den till skalbaggesläktet Carabus Lin. hörande arten C. hortensis Lin. Dahlbom Insekt. 34 (1837). —
(1 (a)) -MAN. [fsv. trägards man] mansperson yrkesverksam inom trädgårdsskötsel o. d.; jfr man, sbst.2 5 c λ, o. -mästare. Palmchron SundhSp. 373 (1642). För äldre trädgårdsmän anordnas .. repetitionskurser uti vissa speciella delar af trädgårdsskötseln. SFS 1909, nr 183, s. 5. —
-MARK. för trädgård använd l. avsedd l. lämplig mark. Schulthess (1885). Kvarterets övre hälft är trädgårdsmark. SträngnHist. 233 (1959). —
-MATTA. (i fackspr.) (orientalisk) matta med ovanifrån sett blomster- l. trädgårdsmotiv; förr äv. om matta till trädgård av strå l. vass (jfr rör-matta). Till salu finnes Rör, så wäl till Tak som Trägårdsmattor. DA 1808, nr 112, Bih. s. 1. Af alla persiska mattor beundrar jag de s. k. trädgårdsmattorna mest .. De tillverkades ännu på 16–1700-talet. SvSlöjdFT 1911, s. 15. —
-MILJÖ. miljö som en trädgård utgör l. erbjuder. (Gulhämplingen) uppträder ofta i trädgårdsmiljö. FoFl. 1945, s. 137. På hemvägen tittar jag efter hur villaägarna placerat sina sopställ och konstaterar att villaägarens omsorg om sin trädgårdsmiljö sällan sammanfaller med renhållningsarbetarens krav på en bättre arbetsmiljö. RenFramt. 171 (1988). —
-MOROT~20 l. ~02. bot. (den odlade) morotsarten Daucus carota Lin. ssp. sativus (Hoffm.) Schübl. & G. Martens, morot. Hwita Morötter, wäxa wilde wid wägen .. hafwa aldeles samma smak och egenskaper med wåra trägårds Morötter, kokade och ätne på samma sätt. Linné InhVäxt. 5 (1757). —
-MYNTA. (numera föga br.) växten Mentha x gracilis Sole, ädelmynta. Trägårds-mynta, Menta hortensis. Schultze Ordb. 3191 (c. 1755). BonnierLex. (1966). —
-MÅLLA, förr äv. -MOLLA. bot. kulturväxten Atriplex hortensis Lin. (jfr mälle-kål, spenat 1 b β); förr särsk. i uttr. vit trädgårdsmålla. Hwijt trägårds Målla. Rudbeck D. Ä. HortBot. 14 (1685). Af späd trädgårdsmolla kan man .. koka grönkål. Langlet Husm. 178 (1883). —
(1 (a)) -MÄSTARE, förr äv. -MÄSTER. [fsv. trägards mästare] person som (yrkesmässigt) sysslar med trädgårdsskötsel o. d.; särsk. i uttr. sätta bocken till trädgårdsmästare, se bock, sbst.1 I 1 b; förr äv. ss. tillnamn; jfr -man o. kryddgårds-, park-mästare. (Lat.) Hortulanus .. (sv.) trägårdzmestare. VarRerV 13 (1538). BtSödKultH 2: 82 (1598; ss. tillnamn). Grönsakerna (ska) vara nyskördade och anrättas omedelbart .. Detta går ju lättast för den .. som hos en trädgårdsmästare kan få köpa dagsfärsk vara. StKokb. 171 (1940). Jo, se det är så, att jag är trädgårdsmästare och har Enå blomsterhandel. Hedberg VackrTänd. 328 (1943). Fler än 800 (almar) .. kommer att behöva fällas, tror Christian Bucher, trädgårdsmästare i Lunds kommun. KvällsP 30 ⁄ 7 2005, s. 8. jfr akademi-, handels-, seminarie-, slotts-, stads-trädgårdsmästare m. fl.
-hustru. (numera i sht om ä. förh.) trädgårdsmästares hustru (l. änka); jfr trädgårds-mästerska. Möller 1: 829 (1782).
-societet. (†) sammanslutning av personer som idkar handel med trädgårdsprodukter; jfr societet 5 a. 2BorgP 6: 85 (1738). Trädgårdsmästare-societetens Ledamöter böra wäl alla söcknedagar i weckan hålla Stadens inwånare tillhanda nödige grönsaker och trädgårdsfrukter af alla slag. Danckwardt SmndrFörf. 272 (1823). —
(1 (a)) -MÄSTARINNA. jfr mästarinna 7 o. -mästare. Dalin Vitt. 6: 228 (1760). Uppe bland grenarna, i beskärartagen, hittar vi trädgårdsmästarinnan Eva Rådström. DN 30 ⁄ 6 1996, Söndagsbil. s. 4. —
(1 a) -MÄSTERI10104. trädgårdsmästares konst l. yrke; äv. konkret: trädgårdsodling l. handelsträdgård. Han sommarjobbade på ett trädgårdsmästeri. Utbildning i trädgårdsmästeri. Rosensten Skog. 35 (1737). Det var framför allt herrgårdarna, som höll sig med trädgårdsmästerier för produktion av köksväxter, bär och frukt. SvGeogrÅb. 1945, s. 113. —
-MÖBEL. möbel (se d. o. 2, 3) för användning i trädgård; jfr -bord, -bänk, -gunga, -soffa, -stol, -säte. Trädgårdsmöblerna behöver målas, ställas in. Lager af .. trädgårdsmöbler. SydsvD 10 ⁄ 9 1870, s. 4. Dynor till trädgårdsmöbler. Freja 1885, s. 119. —
-NATTVIOL~102, äv. ~200. trädgårdsväxten Hesperis matronalis Lin.; jfr matron-ört, silkes-blomster 1. ArkBot. II. 1: 51 (1904). —
-NEJLIKA. trädgårdsväxten Dianthus caryophyllus Lin.; jfr nejlika 2 o. hjärt-gräs, nejlik-blomma 2, nejlik-ros 2. Franckenius Spec. B 2 a (1638). —
-NUNNA. (numera föga br.) fjärilen Lymantria (Ocneria) dispar Lin., lövskogsnunna (vars larver lever på fruktträd o. d.); jfr nunna, sbst. 2 a. SD 1898, nr 460, s. 4. 2NF 17: 248 (1912). —
-NÖT. (†) nöt odlad i trädgård. Trädgårdsnötter till 90 öre pr liter och skogsnötter till 60 öre pr liter. SvD(A) 1915, nr 303 A, s. 15. —
-ODLAD, p. adj. jfr odla 1, 2. Trädgårdsodlade grönsaker. Vägen .. gick genom ett trädgårdsodladt land. Wennerberg Bref 2: 153 (1852). —
(1 (a)) -ODLING. abstr. o. konkret(are); jfr -bruk, -kultur, -skötsel. Hon har en liten trädgårdsodling att sköta om. Palmblad LbGeogr. 98 (1835). Kurser anordnas äfven för personer, som icke hafva trädgårdsodling till sitt yrke. SFS 1910, nr 60, s. 5. —
-PARASOLL. VaruhbTulltaxa 1: 331 (1931). Kaffedrickning under trädgårdsparasollet. Fridegård Kvarnb. 53 (1944). —
-PARK. park som har karaktären av en trädgård; trädgårdsanläggning utgörande park. Nordenflycht (SVS) 2: 93 (1745). Ett silverdis från de många hundra fontänerna, springbrunnarna och dammarna som fyller denna sköna trädgårdspark. Vi 2003, nr 19, s. 28. —
-PARTERR. trädg. jfr parterr 1 o. -terrass. Torget är helt grönt, som den wakraste Trägårds-partére. Linné Sk. 426 (1751). —
-PAVILJONG. lusthus; jfr paviljong 4 a. TT 1873, s. 194. Åttan – rejält tillverkad trädgårdspaviljong. Land 1984, nr 24, s. 34. —
-PERSEDEL l. -PERSEL. (†) i pl.: trädgårdsprodukter, grönsaker. HovförtärSthm 1654, s. 181. Trägårdz pertzedler. HovförtärSthm 1727, s. 3. —
-PLAN. särsk.: markyta avsedd för l. använd till trädgård; förr äv. (motsv. plan, sbst.1 I 1 a) dels om gräsmatta, dels om blomland. Trägårdzplane liten; men utan nogra fruchtbärande trä. VDAkt. 1745, Syneprot. F III 7. Ofta afmejad, bildar kamäxingen en tät gräsvall, hvarför den ingår i blandningar till trädgårdsplaner. 2NF 5: 1013 (1906). En grind, som leder till en trädgårdsplan, / där rosorna på höga stammar dofta. Procopé Vers 37 (1909). Utbildning skall meddelas i .. avvägning och torrläggning .. ävensom utläggning av trädgårdsplaner. SFS 1917, s. 1691. —
-PLATS. stycke mark (intill byggnad) använt ss. trädgård; jfr plats, sbst.1 1 b. BoupptSthm 1671, s. 581. Wid gården är en stor trädgårdsplats med goda fruktträn. NyttGam. 1799, s. 303. —
-PLOMMON. (†) (den odlade) plommonarten Prunus domestica Lin., plommon. (Eng.) A grafted plum .. (sv.) trägårds-plommon. Serenius Ss 4 b (1734). PrisförtAlnarpsTrädg. 1902, s. 56. —
(1 (a)) -POJKE. (numera bl. om ä. förh.) jfr pojke 1 b o. -dräng, -gosse; förr äv. ss. tillnamn. KlädkamRSthm 1583 A, s. 27 b (ss. tillnamn). Det var gästernas vagnar, som förstört trädgårdspojkens morgonarbete. Krusenstjerna Pahlen 1: 10 (1930). —
-PORT. [fsv. trägards porter] jfr port, sbst.1 1. Låset som sitter på Trägårds porten. HovförtärSthm 1725, s. 880. —
-PORTLAK, förr äv. -PORTLAKA. kulturväxten Portulaca oleracea Lin. ssp. sativa (Haw.) Čelak. (Brännskador bör) smörjas med .. Saften .. af will eller trägårds Portlaka. Haartman Sjukd. 79 (1765). —
-POTT. (†) trädgårdskruka; jfr pott, sbst.3 1. Jagh påminte .. om trädgårds pottarne som färdige äro, wilka iagh fruktar att krukomakaren hutlar bort. Rudbeck D. Ä. Bref 175 (1679). —
(1 a) -PRODUKT. produkt av trädgårdsodling; vanl. i pl.; jfr produkt 4 o. -alster, -persedel. Ekologiskt odlade trädgårdsprodukter. Inhöstning af frukt och andra trädgårdsprodukter. HbTrädg. 8: 179 (1884). —
-PRYDNAD. jfr prydnad 3 o. -konst, -sirat, -tomte. Schroderus Comenius 380 (1639). Solur är för de flesta idag en trädgårdsprydnad. Kulturen 1975, s. 72. —
-RANUNKEL. (numera mindre br.) prydnadsväxten Ranunculus asiaticus Lin., bukettranunkel. Från Orienten härstammar den storblommiga, i nästan alla färger och färgblandningar af hvitt, gult och rödt varierande trädgårdsranunkeln, R. asiaticus L. Rebau NatH 2: 120 (1879). Kulturväxtlex. 455 (1998; i register). —
-REDSKAP~02 l. ~20. redskap för trädgårdsarbete; jfr -hacka, -kniv, -kratta, -sax, -skyffel, -spade, -såg, -verktyg. Serenius Ll 3 a (1734). —
-RESEDA. (numera mindre br.) växten Reseda odorata Lin., luktreseda. Den från Egypten härstammande trädgårdsresedan, Reseda odorata L., med särdeles välluktande, gröngula blommor i klasar. Rebau NatH 2: 118 (1879). Kulturväxtlex. 455 (1998; i register). —
-ROS. särsk. (†): (den odlade) rosarten Rosa x centifolia Lin., centifoliaros; jfr ros, sbst.1 1 (a β). Rudbeck D. Ä. HortBot. 100 (1685). Auerbach (1915). —
-ROSMARIN. (†) växten Rosmarinus officinalis Lin., rosmarin. Ekenberg o. Landin 754 (1894). Lindgren Läkem. 96 (1919). —
-ROTFRUKT~02 l. ~20. (tillf.) trädgårdsodlad rotfrukt. Hos de egentliga trädgårdsrotfrukterna är det liksom hos rotfrukter, odlade på öppna fältet, företrädesvis hufvudroten, som är starkt uppsvälld. Jönsson Gagnv. 148 (1910). —
-RUM. särsk.: (avskild l. inramad del av) trädgård med karaktären av l. betraktad ss. ett rum. Trädgårdsrummet bildar en sal i fortsättning av slottets hallar och trapphus. SvTrädgK 1: 19 (1930). Dubbla alléer stänga trädgårdsrummen, och till yttermera visso hägnas hela anläggningen av höga plank. Selling SvHerrg. 29 (1937). Visst är det roligt att experimentera och förnya även i trädgårdsrummet. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 12 (2004). —
-RYKT. (†) trädgårdsskötsel; jfr rykt, sbst.1 1. Egyptier beröm’s at the sig .. beflitat / Om trägårdz ryckt. Spegel ÖPar. 11 (1705). —
-RÄTTIKA. (†) kulturväxten Raphanus sativus Lin. var. niger (Mill.) J. Kern., rättika. Liljeblad Fl. 243 (1792). ArkBot. II. 1: 51 (1904). —
-SAK. särsk. i pl. (†): grönsaker; jfr sak, sbst. 11 b (slutet), o. -krydda, -persedel. Trägårdz mestaren .. (fått) att Insÿl(ta) Åtskillige Trägårdz Sacker. HovförtärSthm 1641, s. 555. Cannelin (1939). —
-SALLAT, äv. -SALLAD. bot. (den odlade) sallaten Lactuca sativa Lin.; äv. (ngn gg) sammanfattande, om sallat som bildar huvud; jfr sallad 2. Lilja SkånFl. 585 (1870). Trädgårdssalaten, Lactuca sativa L., allmänt odlad i köksträdgårdar med rundade, ofta hufvudlikt gyttrade blad. Rebau NatH 2: 153 (1879). Trädgårdssallat. Med denna benämning förstår man vanligen hufvudsallat af alla slag, endivia och bladsallat. Langlet Husm. 408 (1884). —
-SALONG. särsk.: salong som vetter mot l. har öppning till trädgården. Berzelius Res. 349 (1819). En stor sal, ”trädgårdssalongen” med två fönster åt gårdsplanen och fönster och glasdörr åt trädgården. 2SvKulturb. 1–2: 147 (1934). —
-SALVIA. kulturväxten Salvia officinalis Lin., kryddsalvia; äv. o. numera bl. (bot.): växten S. x superba (Silva Tar. & C. K. Schneid.) Stapf, honungssalvia. AHB 54: 7 (1871). Kulturväxtlex. 455 (1998). —
-SAX. sax avsedd för l. använd vid trädgårdsskötsel; sekatör. BoupptSthm 1680, s. 1172 b. Trägårs mästaren begiär Nådige herren wil kiöpa en trägårs Sax hem. ÅgerupArk. Brev 20 ⁄ 12 1742. —
-SERVERING. i trädgård(slik miljö) belägen kaffe- l. matservering. SDS 25 ⁄ 6 1946, s. 18. Trädgårdsservering med öl och smörgås, levande musik i juli. DN 7 ⁄ 8 1999, s. D20. —
-SIDA. särsk.: mot trädgården vettande sida (l. del) av ett hus; vanl. i sg. best. Man förvägrade mig inträde. Jag smög mig då åt trägårdssidan. Palmblad Nov. 1: 95 (1840). Mot trädgårdssidan låg oftast en stor, någon gång oval, salong. Beskow Bruksherrg. 155 (1954). —
-SIPPA. (†) benämning på växt hörande till släktet Anemone Lin. Nemnich Naturg. 1: 295 (1793). A. hortensis (L), Trädgårds-Sippa, glatt, bladen flera, långt skaftade. Lilja FlOdlVext. 83 (1839). —
-SIRAT. (†) trädgårdsprydnad. Schmedeman Just. 1358 (1694). 6 stycken Blomsterkrukor af Jern, tjenlige till Trägårdssirater, à 1 Rd. stycket. DA 1808, nr 104, Bih. s. 3. —
(1 a) -SKOLA. skola för utbildning i trädgårdsskötsel. Wid Bergianska Trägårds-Skolan fortsättas .. föreläsningarne i Horticulturen. DA 1793, nr 118, s. 2. Trädgårdsskolas ändamål är att .. meddela undervisning i trädgårdsskötsel samt öfning och färdighet i trädgårdsarbetens utförande. SFS 1909, nr 183, s. 1. —
-SKORZONERA. (†) växten Scorzonera hispanica Lin., svartrot. Linné Öl. 37 (1745). Trädgårds-Scorzoneran (Scorzonera hispanica L.) förekommer här och der förvildad. Nyman VäxtNatH 1: 65 (1867). —
(1, 1 a) -SKÖTSEL. (yrkesmässig) skötsel av trädgård (gm odling, ansning, beskärning, gödsling o. d.); äv. ss. läroämne; jfr skötsel 1 c α o. -bruk, -rykt, -odling o. hortikultur. Vem ansvarar för trädgårdsskötseln i bostadsområdet? Semestern ägnas åt trädgårdsskötsel. Spegel ÖPar. 11 (1705). Trädgårdsskötseln hade bedrifvits på många orter, helst i städerna, af Tyskar, som bodde i sina kryddgårdar. Afzelius Sag. 4: 176 (1842). (Hälsosamma är) Yrken som utsätta för ogynnsam väderlek men utan att tvinga till stillasittande .. Hit höra jordbrukare, idkare af trädgårdsskötsel, skogvaktare m. fl. EkonS 2: 39 (1894). Trädgårdsskötsel är .. ett obligatoriskt ämne i folkskolan. PsykPedUppslB 2184 (1946). —
-SLANG. jfr slang, sbst.1 3. När vi .. spolade ungarna med stora trädgårdsslangen, såg hästarna så avundsjuka ut att vi gav dem var sin dusch också. TurÅ 1956, s. 229. —
-SMULTRON. om (bär av) odlat smultron; särsk. om (bär av) arten Fragaria moschata Weston, parksmultron (i ä. systematik: F. elatior Ehrh. (jfr jordgubbe 1 a)). At våra Trägårds-Smultron eller Jordgubbar äro de samme som de vilda, allenast bragte til mera storlek igenom odlingen i god jord. Bergius PVetA 1780, 1: 250. Trädgårdssmultron (dvs.) art av smultron odlad i trädgård. IllSvOrdb. (1955). —
-SNÄCKA. (individ av) snäckdjuret Cepaea hortensis Müll. (som lever i trädgårdar o. d.); förr äv.: Helix pomatia Lin., vinbergssnäcka. Linné Fauna nr 1293 (1746). Hafwa .. (kalkonerna) af händelse ätit af trägårdssnäckor och skogs-iglar, få de en dödelig diarrhée. Berghult Kalkon. 60 (1775). Lundarnas, lövängarnas och trädgårdarnas snäckor framför andra är emellertid trädgårdssnäckorna av fam. Helicidae, heliciderna. DjurVärld 4: 414 (1963). —
-SNÖRE. jfr snöre 1 c. Långs efter Sängen, slår jag med Trägårds-snöret 5 rader i lika distance från hvarandra: långs efter dessa rader, sätter jag Kärnorna. VetAH 1773, s. 347. —
-SOFFA. jfr soffa 1 o. -bänk, -gunga. BoupptVäxjö 1805. Vi satt i trädgårdssoffan, ett litet stycke ifrån varann. Gustaf-Janson Råtun. 55 (1962). —
-SOVARE. zool. om (den bl. a. i södra o. mellersta Europa i trädgårdar o. d. levande) gnagaren Eliomys quercinus Lin., hörande till familjen sovmöss. Trädgårdssofvaren .. finnas .. endast i mellersta och södra delarne af vår verldsdel. Thorell Zool. 2: 132 (1861). —
-SPADE. spade för trädgårdsarbete. BoupptVäxjö 1781. Trädgårdsspadar .. är medelstora, jämnbreda spadar med trampkant och svagt rundat skär. Varulex. Byggn. 2: 213 (1955). —
-SPRUTA. jfr spruta, sbst.1 2. Trägårds-sprutor .. af bläck. Orrelius 377 (1797). Larfver och gröna bladlöss .. kunna lätt fördrifvas genom sprutning med en trädgårdsspruta försedd med lång slang och en fin sprit. Hagdahl Fråga 42 (1883). —
-SPRUTKANNA. (†) med stril försedd trädgårdskanna, sprutkanna. Porthan BrCalonius 598 (1799). På en del ställen öfverspritas smörkornen med kallt vatten från en vanlig trädgårdssprutkanna. Grotenfelt Mejerih. 123 (1886). —
-SPRÖT. (†) om stöd för växt; jfr spröt, sbst. 2 b. SC 1: 794 (1820). Gärdsgårdstörar och trädgårds-spröten till växternas uppbindande i trädgårdar. Eneberg Karmarsch 1: 68 (1858). —
-SPÖKE. (†) fågelskrämma i trädgård; anträffat bl. i ordböcker; jfr spöke 3. Sahlstedt 541 (1773). Cannelin (1939). —
(1 (c)) -STAD. [efter eng. Garden City, myntat på 1890-talet av den brittiske stadsplaneraren E. Howard (1850–1928)] stad l. stadsdel som utmärks av enfamiljs- l. radhus med trädgårdar; särsk. (om ä. förh.) om sådan stad(sdel) skapad enl. vissa principer i syfte att ge balans mellan bebyggelse o. natur; äv. (tillf., till 1 c) om stad som utgör ett lands trädgård; jfr park-stad. Spaniens trädgårdsstad. AB 25 ⁄ 5 1898, s. 3. Det var en ung engelsman, Ebenezer Howard, som redan 1898 utarbetade de första utkasten till en trädgårdsstad. Hans idéer ha också i hög grad påverkat byggandet av liknande förstäder både i Tyskland, Holland och Sverige. Form 1938, s. 60. Småstäder äro ju oftast trädgårdsstäder. 3SAH 51: 115 (1940). De kommunala trädgårdsstäderna i Enskede och Äppelviken började så smått ta form. Form 1959, s. 75. —
-STAKET. staket runt trädgård; jfr -plank. Björn Okände 73 (1791). Att måla trädgårdssoffor, blomsterkäppar, trädgårdsstaket o. d. föremål gröna, vittnar icke om synnerligt god smak. HbTrädg. 8: 93 (1884). —
(1 a) -STAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om till skötsel av viss trädgård av myndighet o. d. anslagna medel; jfr stat, sbst.3 III 3. Rudbeck D. Ä. Bref 100 (1675). Af den knappa academiæ trägårdsstaten kan .. (trädgårdsgesällen) intet bekomma, hälst academiæ Trägårdsmästaren Broberg hela denna sommaren haft ett oändeligt arbete, at utan gesäll och hielp, både dag och natt, skiöta .. så många växter .. hvarföre han af egit flere gånger måst betala den sig hulpit. Linné Bref I. 1: 198 (1764). —
-STEGE, förr äv. -STEGA. särsk. om fristående stege (för fruktplockning). Serenius EngÅkerm. 242 (1727). Då frukten skall aftagas bör man stående på en dubbel, s. k. trädgårdsstege afplocka den, aldrig slå eller skaka ned den. Langlet Husm. 728 (1884). —
-STIL. stil som utmärker trädgård l. vari trädgård anläggs l. är anlagd. Den gammalfranska trädgårdsstilens stelhet. Lundin NSthm 48 (1887). Den engelska parken som trädgårdsstil är boskapens och den enkle herdens gåva till England och Europa. TurÅ 1949, s. 138. (Undervisning i:) olika trädgårdsstilar och deras tillämpning under skilda klimat- och naturförhållanden. SFS 1951, s. 1599. —
-STUGA, förr äv. -STUVA. mindre hus hörande till l. beläget i trädgård; förr äv. om blomsterrum (jfr kryddgårds-stuga). VadstKlUppbB 19 (1541). (Stora skåp till) trädgårdz stuffven. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 45 (cit. fr. 1586). Förwara .. (fruktkärnorna) i Källaren eller Trägårdzstugun. Månsson Trääg. 8 (1643). Nere på stenhustomten reste man en ordentlig trädgårdsstuga. Helmfrid Holmen. 97 (1954). —
-SYREN. (numera bl. tillf.) växten Syringa chinensis Willd., parksyren; jfr syren, sbst.2 1 a β β’. PrisförtAlnarpsTrädg. 1892, s. 46. Sonesson HbTrädg. 680 (1926). —
-SÅG. såg för beskärning av trädgårdsväxter (l. träd). BoupptRArk. 1679. Trädgårdssågar .. finns i många variationer .. För att från marken kunna nå upp och såga av kvistar ovan manshöjd är skaftet ofta utbildat till en hylsa med fästanordning för en stång. Varulex. Byggn. 2: 131 (1955). —
-SÅNGARE. sångfågeln Sylvia borin Bodd. (som häckar o. uppehåller sig i täta busksnår i bl. a. trädgårdar) (i ä. systematik: S. hortensis Bechst.); jfr sångare 3 b. Leijonflycht (1827). Trädgårdssångaren eller häcksångaren, S. hortensis Bechst., inemot 6 tum lång, är ofvan rödaktigt grå, under gråhvit, på buken hvit. Rebau NatH 1: 403 (1879). Trädgårdssångaren .. nystade fram sina långa pärlband af de rundaste af alla toner. Gellerstedt Glänt. 84 (1909). —
-SÄNG. jfr säng 2 a o. -bänk. Wollimhaus Ind. (1652). En skolträdgård, der hvart och ett af barnen, gossar såväl som flickor, har sin lilla trädgårdssäng med ett dithörande fruktträd, som de tillhållas att väl vårda. ÅbSvUndH 56–57: 328 (1863). —
-SÄTE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) trädgårdsbänk; jfr säte, sbst.1 1 a. BoupptVäxjö 1805. Tvenne personer, hvilka sutto tillsammans på ett trädgårdssäte utanför prestgårdsbyggnaden. Blanche Band. 471 (1848). —
(1 a) -TEKNIKER. tekniker som leder o. planerar arbetet i trädgårdsanläggningar o. d.; jfr -ingenjör. Trädgårdsteknikern åligger bl. a. att under stadsträdgårdsmästaren ansvara för planering och den direkta arbetsledningen vid Södertälje stads parkavdelning. DN(B) 31 ⁄ 10 1957, s. 20. —
-TERAPI. (i sht i fackspr.) behandling l. rehabilitering i form av arbete l. vistelse i trädgård; äv. ss. läroämne. GbgP 10 ⁄ 7 1979, s. 14 (i Engl.). En blomma kan väcka minnen till liv hos senildementa eller få en krigsveteran att komma ur en psykos. Det kallas för trädgårdsterapi och den första svenska universitetskursen i ämnet hålls nu på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp utanför Malmö. GbgP 17 ⁄ 3 1998, s. 13. —
-TJUV. tjuv som stjäl från trädgård. Humbla Landcr. 488 (1740). Trädgårdstjuvar stal jord. UNT 24 ⁄ 5 2006, s. A7. —
-TOMT. [fsv. trägards tomt] tomt med trädgård; äv.: tomt avsedd för l. använd till trädgård. 3SthmTb. 10: 91 (1618). (O. Rudbeck) begynte .. på aflidne professor Humeri trädgårdstomt .. göra en början till en botanisk trädgård. Annerstedt UUH II. 2: 339 (1909). Trädgårdstomt på 1610 kvm bebyggd med en egnahemsvilla om 4 r. o. k. SvD 15 ⁄ 10 1973, s. 20. —
-TOMTE. trädgårdskonst i form av tomte. Expressen 28 ⁄ 11 1990, s. 14. Människor fikar i sina koloniträdgårdar eller ordnar blomsterarrangemang kring knipslugt grinande trädgårdstomtar. DN 3 ⁄ 6 2007, Resor s. 3. —
-TULPAN, förr äv. -TULIPAN. trädgårdsväxten Tulipa gesneriana Lin., tulpan. Liljeblad Fl. 119 (1792). —
-TÄPPA. liten trädgård; jfr -land o. kryddgårds-täppa. DA 1771, nr 5, s. 4. Här och där trefliga trädgårdstäppor med krusbärsbuskar, grönsaksland och syrenbersåer. Ödman Reseb. 30 (1907). —
-URNA. BoupptVäxjö 1886. En barndoms trädgårdsurna var antingen en sirlig form av gjutjärn eller en bastant grönmålad balja med ett lagerträd – den senare stod i dubbla upplagor på vakt utanför varje sommarrestaurang. Form 1952, s. 98. —
(1 (a)) -UTSTÄLLNING~020. utställning av trädgårdsprodukter, redskap, växter m. m. Schulthess (1885). Den mest omfattande och betydelsefulla trädgårdsutställning, som vårt land haft att uppvisa, har .. varit den .. som hölls i Göteborg .. 1894. LAHT 1895, s. 254. Chelsea Flower Show .. är en gigantisk trädgårdsutställning där alla de berömda plantskolorna visar upp sina specialiteter och där de ledande landskapsarkitekterna visar hur trädgårdstrenderna går. DN 12 ⁄ 5 1996, s. C5. —
-VAKTARE. (†) person med uppgift att ha tillsyn över viss trädgård. KlädkamRSthm 1582 D, s. 6 a. Dalin Vitt. 3: 337 (c. 1752). —
-VATTENKANNA. jfr -kanna. BoupptSthm 26 ⁄ 7 1654. Trädgårdsvattenkannan .. användes vid bevattningar ute i trädgården. Sonesson HbTrädg. 1087 (1926). —
(1 a) -VETENSKAP~102 l. ~200. vetenskap(sgren) som sysslar med frågor o. problem av särskilt intresse för trädgårdsodling o. trädgårdskultur. Consistorium har flere gånger yrkat att jag borde söka en ung gosse, som hade lust för trägårdswettenskapen, och som kunne upamas här till. Linné Bref I. 1: 185 (1762). Röd paprika är en av de allra bästa C-vitaminkällorna, säger Marie Olsson, docent i trädgårdsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. DN 10 ⁄ 12 2006, s. A22. —
-VIVA. prydnadsväxten Primula x polyantha Mill. (hybrid mellan gullviva o. jordviva); förr äv.: P. elatior (Lin.) Hill., lundviva (jfr ox-lägg 2 b). Nyman Bot. 87 (1864). Primula x polyantha (dvs.) trädgårdsviva. Hylander PrydnV 62 (1948). —
-VÄLT. Heinrich (1814). Trädgårdsvält .. med dubbla valsar för sammanpackning av jorden vid gräsmattors anläggning. Sonesson HbTrädg. 1087 (1926). —
-VÄSENDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med trädgårdsskötsel l. trädgårdskultur o. d. CivInstr. 293 (1697). At temperera Jorden i trägårds wäsende, åkerbruuk, och annat. UHiärne Förb. 1706, s. 7. Kanske intet belyser hennes (dvs. Hedvig Eleonoras) rent estetiska läggning klarare än den stora omsorg och den stora kostnad, hon nedlade på trädgårdsväsendet. Ty dessa vida lustparker hade intet annat mål än skönheten. Josephson Tessin 1: 80 (1930). —
(1, 1 a) -VÄXT. om växt (numera vanl. prydnadsväxt) odlad l. avsedd att odlas i trädgård. Möller 1: 16 (1745). Turkiska Bönor, Såcker-Ärter och flere Trädgårds-växter. Trozelius Rosensten 26 (1771). Ingen färsk och obrunnen gödsel får nyttjas till gödning för trädgårdsväxter. Lundström Trädg. 21 (1831). De flesta av våra vackra trädgårdsväxter är perenna. Walfridson OdlKruk. 53 (1993). —
-ÄGARE. ägare till trädgård; förr särsk. i fråga om fruktträdgård. Dochlikwäl bör en trägårdsägare, som will sätta trän, beflita sig därom, at han får dynga tilfyllest i förråd. Ahlich 161 (1722). En porlande bäck .. toppar önskelistan när de intervjuade trädgårdsägarna ombeds beskriva sin drömträdgård. DN 11 ⁄ 8 1996, s. D6. —
-ÄRT, äv. -ÄRTA. (frö av) den trädgårdsodlade ärtväxten Pisum sativum Lin. (med flera sorter). Lind 1: 1482 (1749). Alla trädgårds-ärter böra läggas på kalljord i flera terminer, med 14 dagars mellantid. Lundström Trädg. 72 (1852). En icke obetydlig del av trädgårdsärterna tillföres konservindustrin. SvGeogrÅb. 1945, s. 119. Trädgårdsärt .. (dvs.) brytärt, kokärt, märgärt, sockerärt, vaxärt etc. VåraKulturvN 138 (1977). —
-ÖRT. särsk. om kryddväxt. Bouillons med litet kiött, men wähl trägårdz örter uti i synnerhet körwel de gröna bladen af Tusenskiön. Fürst Stobæus 56 (i handl. fr. 1732).
Spalt T 2920 band 35, 2008