Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEMINARIUM sem1ina4rium l. se1mi-, äv. 10302 (semina´rium Weste; -náriumm Dalin), n.; best. -iet, i best. anv. stundom utan slutart.; pl. -ier. Anm. Förr användes ordet äv. med lat. böjning. Att man här opå (dvs. på läroanstalter) såsom rätta Semenarijs tänckia måste. BraheBrevväxl. II. 1: 1 (1638; i bet. 3). Oldberg Pedag. 160 (1843: seminarii, gen. sg.; i bet. 4 b).
Ordformer
(seme- 1828. semi- 1643 osv.)
Etymologi
[jfr t. seminar, eng. seminar, seminary, fr. séminaire; av lat. seminarium, substantivering av n. sg. av seminarius, adj., sädes-, till semen (se SEMINERA). — Jfr SEMINARINNA, SEMINARISSA, SEMINARIST]
1) (†) plantskola (se d. o. 1); äv. = FRÖSKOLA; äv. oeg. l. bildl. Ett sådant åkerstycke (där säden planterats korn för korn) bör sedan åhrligen wid macht hållas, såsom ett Seminarium til den almänna åkren. Stridsberg Åkerbr. 61 (1727). Sjelfva kryddegården (på Buckila gård) har för min ankomst, i många år varit allenast et seminarium för åkertisteln. JLeche (c. 1760) i LAHT 1897, s. 80. VexiöBl. 1828, nr 50, s. 3. KonvLex. (1864).
2) (†) anläggning för uppfödning av husdjur, avelsgård l. dyl. Äfwen finnes .. (kaniner) til myckenhet uti Frankriket, hwarest ordentelige kaningårdar eller seminarier .. äro anlagde. Kiellberg KonstnHandtv. Hattm. 7 (1753).
3) (†) i bildl. anv. av 1 (o. 2): plantskola (se d. o. 2); kläcknings- l. utbildningsanstalt l. skola (i bildl. bemärkelse); härd, grogrund o. d.; särsk. i uttr. seminarium för l. till (en kategori av personer o. d.), plantskola osv. för (en kategori av personer osv.); jfr 4. (Gm att utbilda många adelsmän o. andra i krig på utländsk mark) skulle man kunna draga dugligit och uthi krigssaker förfahrit folck in i landet vidh occurentier, och vore den hopen som ett seminarium, hvaraf man kunde hempta gode officerare. RP 10: 3 (1643). 2RARP 6: 649 (1731: till). Den fabriken har varit ett seminarium för många snälla arbetare. Weste FörslSAOB (c. 1815). Jorden var (enligt den franske 1600-talsfilosofen Gassendi) ett seminarium både för värme och köld. Ehrenheim Phys. 1: 132 (1822).
4) för utbildning l. undervisning särskilt inrättad anstalt, undervisningsanstalt, skola; äv. dels om lokalerna för en sådan undervisningsanstalt, dels om sammanfattningen av dess elever (o. lärare); numera företrädesvis o. i fråga om nutida sv. förh. bl. i a o. b; i äldre ex. stundom svårt att skilja från 3. Såsom Herrar Docenter så wäl wid Kongl. Gymnasium som nedre i Scholan (i Växjö) med berömelig flit sina parter förrätta (men lärjungeantalet icke är stort) ..; Fördenskull är angeläget at hwar och en i sin Församling .. tilhåller Åhörarena, hos hwilka qwicka barn och .. (till studier) tjenliga ämnen finnas at försända dem til detta Wexiö Seminarium. Wallquist EcclSaml. 1—4: 252 (1712). Jag (vill) för min egen del aldrig .. tröttna at arbeta på det denna Scola (för handelsutbildning) måtte .. blifwa et för Fäderneslandet högst nyttigt Seminarium af skickelige köpmans ämnen. CSteen (1771) i ÅbSvUndH 81 A: 82; jfr 3. På åtskilliga ställen i .. (Norge) finnas ett slags seminarier för bildandet af klockare och skolmästare. Geijer I. 4: 320 (1838); jfr b. Den 27 juli 1666 utfärdades en förordning för .. (Stora barnhuset i Stockholm) som syftade till att därav göra ett seminarium för hantverk och slöjder. ÅbSvUndH 56—57: 21 (1939). — jfr SALPETER-SEMINARIUM. — särsk.
a) om vissa teologiska undervisningsanstalter; särsk. dels om utländsk, i sht romersk-katolsk undervisningsantalt för utbildning av präster, dels om var o. en av de till universiteten i Sv. (o. Finl.) knutna anstalterna för den praktiska prästutbildningen (numera ersatta av praktisk-teologiska institut), dels om anstalt för utbildning av pastorer o. missionärer i vissa frikyrkosamfunds tjänst. Så snart .. (katolikerna) hafwa församling hafwa de och Missionairer, och wiss ungdom i deras seminarier som af rättas (dvs. inriktas) på den församlingens propagation. Thyselius HdlLärov. 2: 273 (1741). Efter middagen gjorde jag besök i det så kallade Seminarium, eller där Prästerne bo alle tilsammans (i Quebec). Kalm Resa 3: 359 (1761). Förslag till förändring uti nu gällande författning om blifwande religionslärares bildning wid Upsala universitet, särdeles wid derwarande seminarium. SFS 1831, nr 45, s. 301. En gammal stapplande, mycket böjd präst reste sig. Det var Mgr Kirby, det irländska seminariets rektor. Lagergren Minn. 7: 13 (1928). De senaste två åren har hon gått 3:e och 4:e klassen i S(venska) M(issions) F(örbundet)s Teologiska Seminarium, och hon har alltså nyligen ordinerats som pastor. SvVeckot. 1960, nr 27, s. 11. jfr BAPTIST-, PRÄST-, RABBIN-SEMINARIUM.
b) om undervisningsanstalt för utbildning av lärare; särsk. om anstalt för utbildning av lärare för det obligatoriska skolväsendet (numera i Sv. successivt ersatt av annan läroanstalt, kallad lärarhögskola) l. (o. i fråga om nutida sv. förh. ofta) om anstalt för utbildning av förskollärare l. vissa speciallärare (t. ex. textil- o. slöjdlärare). Socialpedagogiska seminariet, 1936 grundad anstalt för utbildning av förskollärare. Komma in, gå på seminarium. Intagning i seminariet. Han bor nära seminariet. Hela seminariet var samlat i aulan. WälmPatriot. 23 (1751). På vissa utrikes orter finnas ordenteliga Seminarier, at upöfva Lärare til undervisningsverket. Schönberg Upfostr. 166 (1770). Så wäl i Hufwudstaden, som i hwarje Stifts-stad, bör af Dom-Capitlet beredas tillfälle för dem, som wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, att i ett seminarium erhålla underwisning och öfning i de till detta kall hörande ämnen. SFS 1842, nr 19, s. 5. Ett af Ständerna beslutadt seminarium för lärarinnor (för den högre flickskolan) blef .. (1861) organiseradt. Hellberg Samtida 10: 123 (1873). SFS 1933, s. 1009 (för småskollärarinnor). Seminariet för huslig utbildning i Stockholm. RTKatal. 1965, 15: 1681. — jfr FOLKSKOLE-, FOLKSKOLLÄRAR-, FOLKSKOLLÄRARINNE-, HANDARBETS-, KINDERGARTEN-, LANDSTINGS-, LÄRAR-, LÄRARINNE-, PROVÅRS-, SAM-, SLÖJDLÄRAR-, SMÅSKOLE-SEMINARIUM m. fl.
5) [efter motsv. anv. i t.] vid universitet l. högskola: anordning l. form för undervisning (av en grupp elever i ett läroämne) som syftar till att gm självverksamhet införa o. öva de studerande i vetenskapligt tänkesätt o. vetenskapliga metoder o. som bedrives i form av sammankomster (seminarieövningar) ledda av en lärare o. vid vilka av eleverna författade uppsatser över något ämne inom läroämnets område ventileras l. vissa praktiska övningar bedrivas l. allmänt orienterande föredrag hållas o. d.; äv. dels om elevgruppen (jämte läraren), dels om enskild sammankomst; äv. i utvidgad anv., om av organisation l. (folk)-rörelse l. dyl. anordnad kurs l. sammankomst med liknande syfte. Högre, lägre seminarium, seminarium för elever som studera för (betyg för) högre resp. lägre examen. Litteraturhistoriska, matematiska seminariet, äv. (om ä. förh.) filologiska seminariet. Seminariet för l. i slaviska språk, civilrätt, fysiologi. Hela seminariet lyssnade intresserat. Ha, leda seminarium. Gå på seminarium. Stadga för det filologiska seminariet vid Lunds universitet. 1LUÅ XI. 2: nr 1, s. 2 (cit. fr. 1864). Ett seminarium för germanska språk. BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 8. Författarinnan, som utgått från Martin Lamms litteraturhistoriska seminarium, har (osv.). HT 1928, s. 380. I vissa ämnen kunna föreläsningar slopas och undervisningen ske i form av ett seminarium i veckan eller varannan vecka. UNT 1942, nr 294, s. 9. Sedan några år samlar (Grafiska) Institutet landets främsta experter inom något grafiskt område till en tredagarskurs eller seminarium under ledning av en utländsk förmåga av stjärnklass. Form 1954, s. 30. jfr: Licentiatseminariets övningar. UUKatal. 1953, h.-t. 1: 39. — jfr POST-, PRO-SEMINARIUM.
Ssgr: A: SEMINARIE-ADJUNKT. (-ie- 1902 osv. -ii- 18221904)
1) (förr) till 4 a: adjunkt vid teologiskt seminarium för praktisk prästutbildning vid universitet. Ödmann StrFörs. 4: 367 (1822).
2) till 4 b: adjunkt vid småskoleseminarium (förr äv. folkskoleseminarium). NerAlleh. 1871, nr 17, s. 3. Statsligg. 1953—54, Bih. s. 164.
-ARBETE~020. (-ie- 1894 osv. -ii- 1837) jfr arbete 5 d, 11.
-AVDELNING~020. (-ie- 1877 osv. -ii- 1868)
1) till 4 a, b.
a) avdelning (se d. o. 3 e) i seminarium; jfr -klass. RedHLärarinnesem. 1877—78, s. 28.
b) (om ä. l. utländska förh.) till 4 b: till skola knuten särskild avdelning för lärarutbildning. PedBl. 1877, s. 44 (om förh. i Förenta staterna). SvFlicksk. 145 (1888).
2) (numera bl. mera tillf.) till 5, om seminarium (för ett läroämne o. d.) ss. (självständig) undervisningsavdelning. 1LUÅ XI. 2: nr 1, s. 27 (cit. fr. 1868).
(5) -AVHANDLING~020. (numera mindre br.) seminarieuppsats. LundagKron. 2: 24 (1921).
-BETYG. (-ie- 1889 osv. -ii- 18221885) betyg (se d. o. I 2 b) utdelat vid seminarium.
1) till 4 a. Ödmann StrFörs. 4: 366 (1822).
-BIBLIOTEK. (-ie- 1893 osv. -ii- 18281852) bibliotek (se d. o. 1, 4) knutet till seminarium. Lundell (1893).
1) till 4.
a) till 4 a. SPF 1828, s. 440.
2) till 5; äv. om bibliotek som utgöres av flera, för olika läroämnen avsedda specialbibliotek sammanförda till ett. BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 10. Wigforss Minn. 1: 384 (1950).
(4 b) -BILDAD, p. adj. (numera bl. tillf.) = -utbildad. SvFlicksk. 306 (1888).
-BILDNING. (-ie- 1865 osv. -ii- 18431899) (numera bl. tillf.) utbildning vid seminarium.
1) till 4 a. Klockhoff ESkr. 142 (1865).
2) till 4 b. Schmidt ErinrFolkskMötUps. 12 (1843).
(4 a, b) -BYGGNAD. (-ie- 1904 osv. -ii- 18501904) jfr byggnad 3; särsk. till 4 b. TFolksk. 1850, s. 142.
(5) -DELTAGANDE~0200, n. deltagande i seminarieövningar. TSvLärov. 1953, s. 296.
(5) -DELTAGARE~0200. jfr deltagare 4. Östergren (1938).
-DIREKTOR. (-ie- 1888 osv. -ii- 18251854) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr direktor 2.
1) till 4 a: föreståndare för teologiskt seminarium för praktisk prästutbildning vid universitet. Thomander TankLöj. 44 (1825).
2) rektor för folkskoleseminarium. Oldberg Pedag. 153 (1843). FinlStatskal. 1927, s. 160.
(5) -DISKUSSION. diskussion l. debatt o. d. vid seminarieövning. Arv 1953, s. 2.
(4 a) -DOCENT. (-ii- 18261858) (förr) docent som ss. lärare var knuten till teologiskt seminarium för praktisk prästutbildning vid universitet. Thomander TankLöj. 58 (1826).
(4 a) -DOCENTUR. (-ii- 1826) (förr) jfr -docent. Thomander TankLöj. 63 (1826).
(4 a) -DRÄNG. (†) nedsättande benämning på elev vid teologiskt seminarium för praktisk prästutbildning vid universitet. Svanberg RedLefn. 71 (1882; om förh. på 1820-talet).
-ELEV. (-ie- 1880 osv. -ii- 18431904) elev vid seminarium.
2) till 4 b. Oldberg Pedag. 163 (1843).
(4 a, b) -FÖRESTÅNDARE~10200. (-ie- 1883 osv. -ii- 18421858) föreståndare för seminarium; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 4 b; jfr -rektor. SFS 1842, nr 19, s. 7.
(4 a, b) -GÅRD. (numera bl. tillf.) jfr gård, sbst.1 5. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 213.
(4) -INRÄTTNING~020. (-ie- 1902 osv. -ii- 17691875) inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) l. institution utgörande seminarium.
2) till 5. 1LUÅ XI. 2: nr 1, s. 19 (1875).
(4 b) -INSPEKTOR. (-ie- 1911 osv. -ii- 1843) jfr inspektor, sbst.2 1. Oldberg Pedag. 163 (1843).
(4 a, b) -KAMRAT. (-ie- 1937 osv. -ii- 1843) jfr kamrat 1; särsk. till 4 b. Oldberg Pedag. 160 (1843).
(4 a, b) -KLASS. (-ie- 1894 osv. -ii- 19001904) jfr klass 4 a, b. SFS 1894, nr 94, s. 18.
(4 b) -KOLLEGIUM. jfr kollegium 1 c. TSvLärov. 1954, s. 800.
-KURS. (-ie- 1876 osv. -ii- 18431894)
1) till 4: lärokurs vid seminarium.
a) till 4 a. SKL 3: 498 (1850).
b) till 4 b. Oldberg Pedag. 162 (1843).
2) till 5: universitetskurs i form av seminarieövningar. PedBl. 1876, s. 67.
-LEDARE. ledare för seminarium.
1) till 4 a. SkrPEklund 172 (1911).
2) till 5. TSvLärov. 1944, s. 328.
(4 b) -LEKTOR. (-ie- 1904 osv. -ii- 18931912) lektor vid folkskoleseminarium. Finland 294 (1893).
(4 b) -LINJE. särsk. (förr) vid flickskola: linje för elever som ämna söka inträde vid seminarium. RedLycFl. 1880—81, s. 10. —
-LOKAL. (-ie- 1925 osv. -ii- 1849) lokal för seminarium.
1) till 4 a, b; ofta i pl. TFolksk. 1849, s. 167.
(4 b) -LÄKARE. läkare som handhar hälsovård o. d. vid seminarium. SFS 1914, s. 417.
-LÄRARE. (-ie- 1804 osv. -ii- 18041904) lärare vid seminarium.
1) till 4 a. Thomander TankLöj. 44 (1825).
Ssgr (till -lärare 1, o. (vanl.) 2): seminarielärar-, äv. seminarielärare-kår. jfr kår, sbst.3 2. TSvLärov. 1952, s. 174.
-tjänst. tjänst l. befattning ss. seminarielärare. SFS 1918, s. 3224.
(4 b) -LÄRARINNA. (-ie- 1950 osv. -ii- 18941900) jfr -lärare 2. DN 1894, nr 8938, s. 2.
(4 a, b) -LÄRJUNGE~020. (numera föga br.) seminarieelev, seminarist. SmålP 1893, nr 112, s. 2.
-MEDLEM~02 l. ~20. (-ie- 1894 osv. -ii- 18371865)
1) (†) till 4 b, = -elev 2. SvLittFT 1837, sp. 397 (i förslag).
2) till 5, = -deltagare; förr äv. i inskränktare anv., om person som efter ansökan erhållit plats i ett seminarium o. därmed hade skyldighet att aktivt deltaga i övningarna o. rätt till premium. 1LUÅ XI. 2: nr 1, s. 24 (cit. fr. 1865). BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 8.
(4, 5) -MÄSSIG. (mera tillf.) särsk. till 4 b: seminaristaktig, skolmässig l. dyl. SvD(A) 1927, nr 346, s. 10 (om tonfall).
(4 b) -ORT. jfr -stad. LD 1959, nr 16, s. 16.
(4 a) -PREFEKT. (-ie- 1854 osv. -ii- 18191876) (förr) prefekt för o. lärare vid teologiskt seminarium för praktisk prästutbildning (underställd seminariedirektor). SvLitTidn. 1819, Bih. sp. 20.
(4 a) -PREFEKTUR. (-ii- 1847) (förr) jfr -prefekt. Hermoder 1847, nr 17, s. 1.
(4 b) -REKTOR. (-ie- 1882 osv. -ii- 1898) Strindberg NRik. 29 (1882).
(5) -SAMMANTRÄDE~1020. sammanträde med ett seminarium. HågkLivsintr. 14: 121 (1933).
(4 b) -SKOLA. (-ie- 1892. -ii- 18431874) (†) = -övningsskola. Oldberg Pedag. 153 (1843). ÖgCorr. 1892, nr 134, s. 1.
(4 b) -STAD. stad som utgör förläggningsort för ett seminarium. SFS 1914, s. 442.
(4 b) -STADGA. (-ie- 1883 osv. -ii- 19001904) stadga l. samling av bestämmelser rörande (folk- o. småskole)seminarier. Verd. 1883, s. 168.
(4 b) -STAT. (-ii- 1928) (föga br.) om sammanfattningen av lärarna vid ett seminarium. MinnGPrästgSkara 45 (1928).
(4 a, b) -STUDIUM. studium vid seminarium; vanl. i pl. Verd. 1883, s. 171.
(4 b) -STYRELSE. (-ie- 1901 osv. -ii- 1849) (lokal) styrelse som utövar överinseendet över seminarium. TFolksk. 1849, s. 160.
(4 a, b) -TID. (ie- 1903 osv. -ii- 18491852) om tid som ngn tillbringar ss. lärare l. (vanl.) elev vid ett seminarium.
1) till 4 a. Prärieblomman 1903, s. 311 (i fråga om predikantskola i Förenta staterna).
(4 b) -TRÄDGÅRD~20, äv. ~02. trädgård (för undervisningsändamål) vid ett seminarium. SFS 1914, s. 453.
(4 b) -TRÄDGÅRDSMÄSTARE~10200. trädgårdsmästare vid seminarieträdgård. BoupptVäxjö 1884.
-UNDERVISNING~1020. (-ie- 1883 osv. -ii- 1843)
1) till 4 a, b: undervisning vid seminarium. Oldberg Pedag. 157 (1843).
2) till 5: undervisning i seminarium l. i form av seminarieövningar. PedT 1903, s. 101.
(5) -UPPGIFT~02 l. ~20. (övnings)uppgift för deltagare i ett seminarium. Östergren (1938).
(5) -UPPSATS~02 l. ~20. av seminariedeltagare författad uppsats som är avsedd att ventileras vid seminariesammanträde. LundagKron. 2: 348 (1921).
(4 b) -UTBILDAD~020, p. adj. som erhållit seminarieutbildning. TSvLärov. 1941, s. 178 (om lärare).
(4 b) -UTBILDNING~020. utbildning vid seminarium. TSvLärov. 1941, s. 178.
-ÅR. (-ie- 1892 osv. -ii- 1843)
1) till 4 a, b; om år som ngn tillbringar ss. lärare l. (vanl.) elev vid ett seminarium; jfr -tid. Oldberg Pedag. 158 (1843).
2) [jfr t. seminarjahr] (om ä. tyska förh.) till 4 b; om det år under vilket den teoretiska pedagogiska undervisningen gavs åt lärarkandidater vid undervisningsanstalt för lärarutbildning. PedT 1892, s. 17.
-ÖVNING. (-ie- 1890 osv. -ii- 18491865)
1) (numera bl. tillf.) till 4 b: övning ingående i utbildningen vid seminarium. TFolksk. 1849, s. 163.
2) till 5, övning bedriven i seminarium; vanl. dels i pl., om de övningar som bedrivas o. den undervisning som meddelas vid seminarium, dels om seminariesammanträde. Ha, hålla, leda seminarieövningar. Deltaga i l. gå på seminarieövningarna i nordiska språk. Vid tisdagens seminarieövning föredrogs en uppsats över språket i Stiernhielms Herkules. 1LUÅ XI. 2: nr 1, s. 25 (cit. fr. 1865). Undervisningen .. (vid Skogshögskolan) bedrives i form av föreläsningar med demonstrationer, laborationer, seminarieövningar (m. m.). SFS 1945, s. 1375.
(4 b) -ÖVNINGSSKOLA~1020. (mera tillf.) med folk- l. småskoleseminarium förenad övningsskola, där seminarieeleverna erhålla praktisk pedagogisk utbildning. PedT 1944, s. 177.
B [av lat. seminarii, gen. sg. av seminarium] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): SEMINARII-ADJUNKT, -ARBETE, -AVDELNING, -BETYG, -BIBLIOTEK, -BILDNING, -BYGGNAD, -DIREKTOR, -DOCENT, -DOCENTUR, -ELEV, -FÖRESTÅNDARE, -INRÄTTNING, -INSPEKTOR, -KAMRAT, -KLASS, -KURS, -LEKTOR, -LOKAL, -LÄRARE, -LÄRARINNA, -MEDLEM, -PREFEKT, -PREFEKTUR, -REKTOR, -SKOLA, -STADGA, -STAT, -STYRELSE, -TID, -UNDERVISNING, -ÅR, -ÖVNING, se A.

 

Spalt S 1842 band 25, 1967

Webbansvarig