Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLOTT slot4, sbst.1, n.; best. -et; pl. = (G1R 1: 29 (1521) osv.) ((†) -er KKD 1: 60 (c. 1710)). Anm. I gen. sg. best. användes i ä. tid äv. formen slottsens. SthmSlH 1: 64 (i handl. fr. 1537). TbLödöse 129 (1589). HSH 31: 7 (1663).
Ordformer
(slodz- i ssgr 1545 (: slodzfougtens, sg. gen.)1629 (: Slodzfålk). sloot (-th) 15211590 (: slootz Predicanntt). slos- i ssgr 1596 (: sloskirken, sg. best.)1620 (: Sloswichten, sg. best.). sloss- (-sz-) i ssgr 1625 (: Sloss Apotek)1698 (: Slosspost). slot (-ht, -th) 15371848 (: Slots Kneckten, sg. best.). slott (-tth) 1523 osv. slådz- i ssg c. 1600 (: slådzboom). slås- i ssg 1580 (: slåsboken, sg. best.). slåss- i ssgr 1629 (: Slåsskyrkian, sg. best.)1713 (: slåssmurarna, pl. best.). slåt 1527 (: slåtsliggiare), 15361768. slått (-tth) 15231807)
Etymologi
[fsv. slot; liksom (f)d. slot av mlt. slot, dörregel, lås, befäst ort, slott, motsv. mht. sloz, dörregel, lås, slott (t. schloss), meng. slot, dörregel; i avljudsförh. till SLUTA, v.1 — Jfr MÅNSLÖTE, SLOTTSNAGEL]
befäst plats l. byggnad, fäste (se d. o. 3), borg (se BORG, sbst.1 1); äv. (o. i fråga om nutida förh. bl.) om större (särsk. med torn o. tinnar försedd o. med vallgrav helt l. delvis omgiven) monumental byggnad (som förr utgjorde ett fäste l. en borg) bebodd l. ursprungligen avsedd att bebos av konung l. annan furstlig person l. av adelsman l. kunglig styresman o. d. (särsk. i vissa anv. liktydigt med: palats (se d. o. 1)); äv. i utvidgad anv., om slott (i ovan angiven bet.) dels med inbegrepp av omgivande markområde (o. därpå befintliga byggnader), dels ss. säte för administrativ l. (numera i sht om ä. förh.) rättsskipande l. beskattande myndighet l. överhet; äv. i oeg. anv., om (större o. förnämligare) byggnad som liknar l. erinrar om ett slott (i ovan angiven eg. bet.). I slott och koja. Skånska slott och herresäten. Slottet lydde på 1600-talet under konungen. Den bruna hästen hör hemma på l. tillhör slottet. Dessa åkrar hörde en gång till slottet. Den under slottet lydande landsbygden. G1R 1: 29 (1521). Thå bygde the Swenske itt slotth widh Nyyn som kallades Landzkrona. OPetri Kr. 100 (c. 1540). Fållkedt .. kan göre arbethe vedh slått och gårder. OxBr. 1: 97 (1616). Det samma (som sagts angående underhåll av landshövdingeresidens) bör jämwäl i akt tagas af de Landshöfdingar, som innehafwa Cronones Slått, i anseende til så många rum och lägenheter de uti sådane Slått bebo och nyttja. PH 5: 2931 (1750). På en holme i en af Smålands insjöar låg .. ett slott … Det var väl endast af trä, men förtjente heta slott, ty det var en stor tornprydd byggning. Rydberg Sing. 1 (1857, 1865). (På) Måndagen .. (gavs middag) af H. M. Enkedrottningen å Slottet (dvs. kungl. slottet i Sthm). SöndN 1862, nr 6, s. 2. Gladsax .. var så befästadt, att det i 16:de seklet kallas slott. Styffe Un. 66 (1867). Slottet (på Svartsjö gods i Uppland) av sten i två våningar uppfördes 1734—1739 … Sedan 1891 användes det som tvångsarbetsanstalt för män och från 1920 även som alkoholistanstalt. 2SvUppslB 28: 31 (1953). — jfr ANDE-, BERG-, DIAMANT-, DIKT-, DRÖM-, FE-, GOTIK-, HERRE-, JAKT-, K(ON)UNGA-, KRÅK-, LUST-, LÅNG-, ORDENS-, PANT-, PRAKT-, PÄRL-, RENÄSSANS-, RESIDENS-, RIDDAR-, ROKOKO-, RÖVAR-, SAGO-, SHOGUN-, SPÖK-, TROLL-, VASA-SLOTT m. fl. — särsk.
a) i namn l. benämningar på slott; i sådana uttr. som Stockholms, Uppsala slott, kungl. slottet i Sthm resp. slottet i Uppsala; förr äv. i sådana uttr. som vårt slott Stockholm det l. det datum, i datering av brev, angivande att detta skrivits på kungl. slottet i Sthm det l. det datum. Thetta breff Som giffuit och scriffuit ær paa worth sloth Stocholm Midhfaste Sonnedag Anno dominj 1523. G1R 1: 44 (1523). Datum pa wortt Slott Westerårs 22. Junij Anno etc. 1551. Rääf Ydre 1: 301 (i handl. fr. 1551). In Iulio kom Seffrin Norby in till Stäkeborg Slott medh 16 skep och jachter. Svart G1 43 (1561). Michel Oloffsson Secreterare och Ståthållare på Stockholms Slott. Lagförsl. 253 (c. 1606). Uppsala slott. 2SvUppslB 30: 588 (1954).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. fast slott, (väl)befäst slott (jfr FAST, adj.1 3); förr äv. bildl. (särsk. liktydigt med: (säker) tillflyktsort). Herrans nampn är itt fast slott, tijtt löper then rettferdige och warder beskermat. SalOrdspr. 18: 10 (öv. 1536; äv. i Bib. 1541; Bib. 1917: ett starkt torn). Medh Penningar winnes offta fasta Slott och Fästningar. Grubb 717 (1665). Swedberg SabbRo 105 (1705, 1710: fasta borger och slott). SAOB F 332 (1924).
c) [jfr bet.-utvecklingen hos FÄSTNING] (numera i sht i vissa trakter o. nästan bl. om ä. förh., ngt vard.) närmande sig l. övergående i bet.: (slotts)-fängelse. Den .. här på slåttet sittiande Herman Christenson .. blef effter långh ransakning .. frij ehrkiendh. Banér GenGuvBer. 45 (i handl. fr. 1667). Sitta på slottet, (dvs.) sitta arresterad i slottet. Weste FörslSAOB (c. 1815). Att ”komma på slottet” var i Skåne liktydigt med att bli insatt ”på Malmö fästning”, som blifvit förvandlad till fängelse. LfF 1913, s. 22. Han kom på ”slottet” i Landskrona för saken (dvs. för lagbrott i samband med järnvägsbygge). Jönsson SkånSomr. 42 (1928, 1935).
d) (i ä. fackspr.) herald. heraldisk figur föreställande ett (befäst) slott, borg. (Den heraldiska figuren) Slott .. (betyder) makt, trohet. Uggla Herald. 86 (1746). Klingspor Vap. 55 (1890).
e) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr b; särsk. använt för att beteckna ngt ss. stort o. vittfamnande l. högt l. mäktigt o. d.); särsk. (†) i uttr. ngns höga slott, om höga berg där ngn lever o. bor; utom ss. senare led i ssgr numera i sht i vitter stil. Tins (dvs. folkets i landet Edom) hiertas hoghmoodh haffuer bedraghet tigh, effter tu boor vthi steenklyfftor, på tijn högha slott, och sägher j tino hierta, Hoo wil driffua migh här nedher? Ob. 1: 3 (Bib. 1541; Luther: jnn deinen hohen schlössern; Bib. 1917: i din höga boning). The (bygga) sina stora förslags Slott på lösan grund, som föregifwa, thet (osv.). Broman Glys. 3: 78 (c. 1730). Stolt örnen far mot himlens slott, / Mot stjernors blåa sal. Stagnelius (SVS) 2: 301 (1821). Hvart bär den (dvs. stigen) i all världen? / Vi .. le så godt / för hvarje krök vi finna — / stå häpna inför lyckans slott / då kvällens skyar brinna. Larsson i By ByBonde 45 (1907). — jfr DIKT-, DRÖM-, LUFT-, RUK-, SAGO-SLOTT. — särsk.
α) (numera bl. tillf.) i vissa uttr. betecknande (att ngn hänger sig åt) verklighetsfrämmande drömmerier l. fantasikonstruktioner.
α’) [jfr t. schlösser in die luft bauen] (bygga) slott i luften, äv. skyn l. molnen, förr äv. vädret, (bygga) luftslott, (hänge sig åt) fantasikonstruktioner; jfr KASTELL 1 b α. Iag mig slott i vädret bygger. TRudeen Vitt. 185 (c. 1700). Utströk några rader derest han såsom slott i luften anförer och satyriserar på de här utgifne förslag. Benzelstierna Cens. 43 (1738). Der byggas slått i skyn. Kolmodin QvSp. 2: 123 (1750). Jag har ei lärt mig den konsten att bygga Slott i lufften, och at af myggor giöra Elephanter. PKalm (1759) i BtVLand 4: 78. (På grund av att man överdrivit förutsättningarna) bli ock conclusionerne Slott i luften. Porthan BrCalonius 250 (1796). Cavallin (o. Lysander) 1 (1861: i molnen). Bygga slott i luften(,) oftare ’luftslott’. Östergren (1941).
β’) [jfr t. spanisches schloss] spanskt slott, luftslott. Selim fick ett allt kärvare förakt för spekulationens spanska slott. Lindqvist Herr. 230 (1917).
β) (†) om (stort) handelsfartyg. På hafwets widd få då de rika slåtten flyta, / Med winst, för hemgjordt gods, utländska waror byta. Nordenflycht (SVS) 2: 258 (1745).
Ssgr (Anm. Ssgr med formerna sloss-, slos-, slås(s)- i förleden redovisas under förstnämnda form o. uppförs genomgående under B nedan): A (numera bl. tillf.): SLOTT-BEFÄSTNING, -BYGGNAD, -FOGDE, -FÖRVALTARE, -HERRE, -KOMPLEX, -REMISS, -RÄTT, -SKRIVARE, -SMED, -STAT, -STEK, se B.
B: SLOTTS-ADJUTANT. (förr) adjutant (hos furste) vid slott. Hofcal. 1813, s. 63. SvNorrigCal. 1827, s. 51.
-ALLÉ. allé vid l. i anslutning till ett slott. SAOB A 986 (1897).
-ANLÄGGNING~020. abstr. o. (i sht) konkret(are). Hahr ArkitH 302 (1902; konkret). Därs. 437 (konkretare).
-APOTEK. (sloss- 1625. slotts- 1880 osv.) (förr) apotek inrymt i l. anknutet till ett kungligt slott o. med uppgift att betjäna hovet. Bergius IVetA 1758, s. 254 (i handl. fr. 1625). Fatab. 1957, s. 111 (om ä. förh.).
-ARBETE~020. arbete (förr särsk.: tvångsarbete) vid slott; äv. (o. numera företrädesvis): arbete på byggande av slott. Murenius AV 359 (1657). När Kasper Panten .. anställdes som kunglig arkitekt och ledare av slottsarbetet i Stockholm, inkallades (osv.). SErikÅb. 1955, s. 76.
-ARKITEKT. (titel för) arkitekt med uppgift att göra byggnadsritningar till slott l. planlägga restauration l. reparation o. d. av slott. Rig 1924, s. 104 (cit. fr. 1671).
-ARKITEKTUR. (i sht i fackspr.)
2) jfr arkitektur 2 (a). Josephson Tessin 1: 114 (1930).
-ARKIV. arkiv på l. för slott; i sht i sg. best. (äv. i uttr. kungliga slottsarkivet), ss. namn på i kungl. slottet i Sthm befintligt arkiv utgörande depå för arkiv hörande till hovets förvaltning. MeddRArk. 4: 81 (1893). (Bland nuvarande arkiv) bör nämnas det sedan 1892 nybildade Slottsarkivet .. i Stockholm. NF 19: 371 (1895). Konservering av arkivalier tillhörande Stockholms slottsarkiv. BtRiksdP 1939, 6: nr 1, s. 6. Kungl. Slottsarkivet bildades 1893. Östergren (1941). I Gripenbergs slottsarkiv förvaras nu en uppmätningsritning .. som visar slottets fasad samt plan över källaren och bottenvåningen. Fornv. 1962, s. 307.
-ARKIVARIE. föreståndare för slottsarkiv; i sht: (titel för) föreståndare för kungliga slottsarkivet i Sthm. SvStatskal. 1893, s. 40 (vid kungl. slottsarkivet). Slottsarkivarie (dvs.) föreståndare för slottsarkiv. IllSvOrdb. (1955).
-ARREST. (förr) jfr arrest 5 a o. -häkte. VDAkt. 1790, nr 222.
-ARRESTANT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr arrestant 1 a o. -arrest. IÖfverståth. 25/8 1791, s. B 3 b.
-ARTAD, p. adj. Hallström Halbe Io 124 (1918; om utbyggnad).
-ARTIKEL. särsk. (numera bl. om ä. förh.) i pl., om rätt(sregler) gällande för slott. FörarbSvLag 2: 319 (1707).
-ARTILLERI. (förr) jfr artilleri 1. Palmquist ObsRyszl. 29 (1674).
-AVEL. (†) avkastning av slotts jordbruksdrift o. d.; jfr avel 5 a. VgFmT I. 10: 90 (i handl. fr. 1586; i fråga om avkastning av säd).
-BACKE. backe upp till l. ned från slott l. varpå slott är beläget; förr äv.: slottsplats (se d. o. 1). 2SthmTb. 1: 193 (1546). (Sv.) Slottsbacke .. (t.) Schloszplatz. Heinrich (1814).
-BAGARE. (sloss- 1667. slotts- 1668 osv.) (förr) vid slott (fast) anställd l. åt slott arbetande bagare. BoupptSthm 1667, s. 644.
-BALK. (†) (del av) hägnad omkring ett slott; jfr balk 2 a. UpplFmT 44: 124 (cit. fr. 1692).
-BEFALLNINGSMAN~0102 l. ~0200. (förr) kronans befallningsman på slott (särsk. liktydigt med: slottsfogde (se d. o. 1)). Stiernman Com. 3: 1073 (1672).
-BEFÄL. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) jfr befäl 4. Fryxell Ber. 9: 134 (1841).
-BEFÄLHAVARE~00200, äv. ~02100. (numera bl. i skildring av ä. förh.) befälhavare på slott. Schybergson FinlH 1: 220 (1887; om förh. på 1500-talet).
-BEFÄSTNING. (slott- 1691. slotts- 1560 osv.) (numera i sht om ä. förh.) jfr befästning 3; vanl. konkret(are). G1R 29: 395 (1560; konkretare). Rålamb 8: 16 (1691; konkret).
-BESMAN~20, äv. ~02. [fsv. slots bisman] (förr) vid slott för vägning nyttjat besman. Falkman Mått 1: 396 (i handl. fr. 1577; i fråga om vikten i Nyköping).
-BESUTTEN, p. adj. (numera bl. i vitter stil) om person l. släkt o. d.: som besitter slott; jfr besutten 3 a. Rehbinder Matr. 1794, s. 37.
-BESÄTTNING. (förr) = -garnison. HH 20: 341 (c. 1640).
-BETJÄNING. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) jfr betjäning 3 a, b. Hallenberg Hist. 1: 380 (1790).
-BETJÄNT. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) (manlig) tjänare (av lägre rang, särsk. lakej) i tjänst på (kungligt) slott; i fråga om ä. förh. äv. om (underordnad) tjänsteman vid på slott inrymd statlig inrättning l. institution (för bestraffning l. skatteuppbörd o. d.). BoupptSthm 1669, s. 118. Underståthållaren påminte, att .. (tjänstemän med uppgift att ha hand om exekutionsärenden) intet böra heta slåttzbetiente, uthan executionsbetiente. FörarbSvLag 2: 325 (1707). Slottsrätten hade att rannsaka och döma öfver alla de excesser, som föröfvades af slottsbetjänter — utom hof- och militärstaten — å slottet eller inom dess jurisdiktion. 2NF 25: 1468 (1917). Med .. slottsbetjänte åsyftades (i de äldre förordningarna om slottsrätt) bl. a. tjänstemännen i de centrala ämbetsverk, vars lokaler voro inrymda i slottet. Staf PolisvSthm 5 (1950).
-BIBLIOTEK. Walde Krigsb. 1: 87 (1916).
-BOD. slott tillhörig förvarings- l. lagerbod. 2RA 2: 383 (1727).
-BOK. [fsv. slots bok] (sloss- 1583. slotts- 1543 osv.) hist. bok redovisande handlingar o. räkenskaper rörande visst slott; äv. i sg. best., ss. sammanfattande benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på (av överståthållarämbetet till år 1791 förda, numera i slottsarkivet förvarade) böcker av detta slag rörande Sthms slott. G1R 15: 357 (1543). Småningom blef det .. sed att öfverlåta skatteuppbörden åt fogden eller länsinnehafvaren, som redovisade i den s. k. slottsboken. Hildebrand Medelt. 1: 279 (1881). I Slottsboken återfinnas bl. a. de äldsta mantalslängderna för Stockholm (1645—55). 2SvUppslB 26: 675 (1953).
-BOKHÅLLARE~0200. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) bokhållare som sköter räkenskaper vid ett slott. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 1. Lundin (o. Strindberg) GSthm 373 (1881; om förh. på 1600-talet).
-BOM. särsk. (förr) vid slott beläget intill vatten: bom (se bom, sbst.1 2 a δ) fungerande ss. (sjömilitärt) skydd. BtÅboH I. 1: 62 (c. 1600; vid Åbo slott).
-BONARE. (förr) vid slott anställd person med uppgift att bona golv o. d. (nutida motsvarighet vid Sthms slott: hovvaktmästare). Runemark VägvSthm 38 (1790). Lundin o. Strindberg GSthm 585 (1882; om förh. i början av 1800-talet).
-BORG. (i vitter stil) om befäst slott. Lyceum I. 1: 21 (1810).
-BORGGÅRD~02 l. ~20. borggård vid slott. RARP V. 1: 288 (1654).
-BORGRÄTT. (†) om slottsrätten vid Sthms slott. Schmedeman Just. 1515 (1698).
-BRANDMÄSTARE~0200. (förr) brandmästare (se d. o. 2) vid slott. IT 1791, nr 87, s. 4.
-BRO. (vind)bro till slott; jfr -brygga. 2SthmTb. 3: 160 (1556).
-BRODÖR. (förr) person med uppgift att utföra o. leverera broderier (i guld o. silver) till kungl. slottet, hovbrodör. MeddSlöjdF 1891, s. 68.
-BRUNN. slott tillhörig brunn (se d. o. 1). BtVLand 5: 91 (1764).
-BRYGGA. (sloss- 1642. slotts- 1737 osv.) [fsv. slots bryggia] vindbrygga till slott; jfr -bro. RARP 3: 208 (1642).
-BRYGGARE. (förr) jfr -bagare. 2SthmTb. 6: 539 (1583).
-BRÖD. (†) ett slags bröd (till formen erinrande om ett tornförsett slott?). Kiellberg KonstnHandtv. Bag. 7 (1753).
-BYGGANDE, n. om handlingen l. verksamheten l. konsten att bygga slott. SthmSlH 2: 151 (1940).
-BYGGARE. person som sysslar med slottsbyggande. SthmSlH 2: 25 (1940).
-BYGGE. jfr bygge 2; abstr. o. konkret. Nordensvan SvK 24 (1891; abstr.). Fornv. 1957, s. 163 (konkret).
-BYGGERI1004 l. 0104 l. 3~002.
1) abstr.: slottsbyggande. Karlgren BolsjevRyssl. 276 (1925).
2) (†) konkret: slottsbygge. HovförtärSthm 1695 A, s. 687.
-BYGGMÄSTARE~0200. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) byggmästare anställd vid slottsbygge l. för att utföra byggnadsarbeten l. reparationer o. d. vid slott. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 70 (i handl. fr. 1626). SthmSlH 1: 227 (1940; om förh. c. 1605).
-BYGGNAD. (slott- c. 1747. slotts- 1686 osv.) konkret: byggnad utgörande slott; i sht förr äv. abstr.: slottsbyggande. KBref 11/11 1686, s. C 3 a (abstr.). Lagerbring 1Hist. 2: 386 (1773; abstr.). Rig 1957, s. 11 (konkret). särsk. (i fackspr., särsk. admin.) i uttr. slottsbyggnadernas delfond, (i statens allmänna fastighetsfond ss. en delfond ingående) kapitalfond (inrättad 1/7 1945 gm omvandling av den intill detta datum existerande slottsbyggnadsfonden) vars medel används till vård o. förvaltning av statligt ägda slottsbyggnader jämte ett antal specificerade byggnadsminnesmärken o. d. BtRiksdP 1945, 1: nr 1, s. 13.
Ssgr: slottsbyggnads-arbete. Hahr ArkitH 421 (1902).
-deputation(en). 1) benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på ett i Sv. åren 1727—1766 verksamt riksdagsutskott (bestående av medlemmar av stånden) med uppgift att utöva kontroll över slottsbyggnadshjälpen o. leda nybyggnadsarbetet på Sthms slott (särsk. i uttr. riksens (höglovliga) ständers slottsbyggnadsdeputation, ss. benämning l. namn på nämnda utskott). Henel Sthm 123 (1728; rubr.). SthmStCal. 1762, s. 79 (rubr.). En särskild slottsbyggnadsdeputation .. förordnades (år 1727). Linde Kam. 35 (1867). Under frihetstiden, då riksens ständers kontor .. förvaltade de medel, som anslagits till .. (bl. a.) slottsbyggnadsdeputationen. SvRiksd. 12: 21 (1934). Den s. k. Slottsbyggnadsdeputationen. 2SvUppslB 32: 959 (1955). 2) (tillf.) om slottsbyggnadsdirektion(en) (se d. o. 2). 3NF 4: 343 (1925).
-direktion(en). 1) benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på ett i Sv. åren 1766—1795 verksamt organ med uppgift att utöva kontroll över slottsbyggnadshjälpen o. leda byggnadsarbetet på Sthms slott (särsk. i uttr. kungliga slottsbyggnadsdirektionen, ss. benämning l. namn på nämnda organ). Kongl. Slotts-Byggnads Direction. SthmStCal. 1767, s. 60. Slottsbyggnadsdeputationen ersattes 1766 av en slottsbyggnadsdirektion, bestående av 2 riksråd. 3NF 4: 343 (1925). Den .. s. k. Slottsbyggnadsdirektionen. 2SvUppslB 32: 959 (1955). 2) benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på en i Sv. åren 1810—1818 verksam kommission (bestående av riksmarskalken, överståthållaren o. överintendenten) med uppgift att omhänderha vården av Sthms slott, lustslotten o. övriga kronan tillhöriga hus i Sthm (särsk. i uttr. kungliga slottsbyggnadsdirektionen, ss. benämning l. namn på nämnda kommission). KBrevÖverintend. 23/8 1810. Hofcal. 1819, s. 75 (: Kongl. Slotts-Byggnads-Direction).
-fond(en). (förr) statlig fond för uppförande l. underhåll av slott (1/7 1945 omvandlad till: slottsbyggnadernas delfond). 2RARP 9: 225 (1738).
-hjälp. (förr) (ekonomisk) hjälp till byggande av slott; särsk. i sg. best., ss. benämning på en i Sv. åren 1727—1810 för återuppbyggandet av Sthms slott upptagen personlig skatt; äv. om den i Finl. efter avskiljandet från Sv. o. till år 1865 uppburna personliga (o. den allmänna statskassan tillfallande) skatt som utgick efter samma taxeringsgrunder som o. utgjorde en direkt fortsättning av slottsbyggnadshjälpen (i ovan angiven bet.); jfr slotts-hjälp(en). 2BorgP 6: 114 (1738). (Skatten) är af Riksens Ständer bewiljad till Stockholms Slotts-Byggnads-Hjelp. Branting Förf. 3: 245 (1831). Slottsbyggnads hjelpen, är en personell Skatt, som utgår och beräknas efter personernes rang, förmögenhet, stånd eller villkor. Bonsdorff Kam. 600 (1833). 2NF 27: 51 (1917; om förh. 1727).
-medel. (i sht i fackspr.) i pl.: penningmedel (i ä. tid särsk. tillhörande slottsbyggnadsfonden) använda till l. avsedda för uppförande l. underhåll av slott. Förordn. 25/5 1795, s. 3. Redogörare för slottsbyggnadsmedlen. SvStatskal. 1918, s. 72.
-stat. hist. 1) stat av ämbetsmän omhänderhavande (visst bestämt område av) förvaltningen o. administrationen av statens slottsbyggnader (särsk. i pl., om de stater av detta slag som år 1769 sammanslogs till ett enhetligt ämbetsverk under riksmarskalkens chefskap); äv. (i sht i sg. best., särsk. i uttr. kungliga slottsbyggnadsstaten) ss. benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på detta ämbetsverk. Conducteur vid K. Slottsbyggnads Staten. SthmStCal. 1804, s. 64. De s. k. slottsbyggnadsstaterna avskildes 1769 till ett särskilt ämbetsverk under riksmarskalken. 3NF 4: 343 (1925). 2SvUppslB 32: 959 (1955: de s. k. slottsbyggnadsstaterna). 2) förteckning (särsk. utgörande organisations- l. löneplan) över samtliga befattningar o. befattningshavare inom slottsbyggnadsstat (i bet. 1). Förordn. 25/5 1795, s. 3. —
-BYGGNING. (numera föga br.) = -byggnad; abstr. o. konkret. UpplFmT 43: Bil. 152 (1547; konkret). SthmSlH 1: 215 (1940; abstr.; i skildring av förh. i början av 1600-talet).
Ssgr (†): slottsbyggnings-deputation. = -byggnads-deputation(en) 1. 2BorgP 5: 255 (1734). Därs. 6: 114 (1738).
-gärd. gärd (se gärd, sbst.1 2) för byggande av slott; jfr -byggnads-hjälp. Abrahamsson 130 (1726).
-skrivare. skrivare (se d. o. 2 a) vid slottsbyggnadsarbete. BoupptSthm 14/12 1655.
-stat. = -byggnads-stat 1. Flintberg Lagf. 4: 292 (1801).
-BÅT. slott tillhörig båt (se båt, sbst.1 1). RP 9: 515 (1642).
-DAMM. damm (se damm, sbst.1 II) som tillhör l. har anknytning till slott. HovförtärSthm 1686, s. 246.
-DESSÄNG. (numera knappast br.) (utkast till) slottsritning. SthmSlH 2: 27 (i handl. fr. 1692). Wrangel TessPal. 39 (i handl. fr. 1735).
-DIREKTION. (†) om slottsbyggnadsdirektionen (se d. o. 1). HH XXXII. 2: 8 (1773).
-DOMARE. (förr) domare vid slottsrätt. Schulthess (1885).
-DRABANT. (sloss- 1711) (förr) jfr drabant 1. HH 24: 178 (1711).
-DRAGARE. [fsv. slots draghare] (förr) vid slott anställd person med uppgift att bära l. forsla gods l. varor o. d. OPetri Tb. 56 (1525).
-DRÄNG. (sloss- 1703. slotts- 1922 osv.) (förr) jfr dräng 2. VRP 1703, s. 613.
-DÖRR. särsk. (numera bl. tillf.): slottsport. Wikforss 2: 517 (1804).
-EGENDOM~002, äv. ~200. egendom (se d. o. I 3 b) utgörande slott. BtRiksdP 1938, 1: nr 257, s. 8.
-ENTRÉ. jfr entré 8. SthmSlH 2: 101 (1940).
-FAMN. (numera bl. om ä. förh.) om den (årliga ränta (byggningshjälp (se d. o. 2)) i form av en) famn ved (l. därmed likvärdig prestation) som skattebonde hade att utgöra (urspr. för slotts räkning). Linde Kam. 190 (1867).
-FASAD. SthmSlH 2: 35 (i handl. fr. 1695).
-FEST. jfr fest 2. Crusenstolpe Mor. 1: 37 (1840).
-FISKARE. [fsv. slotsfiskare] (förr) jfr -bagare. KlädkamRSthm 1561 B, s. 30 a.
-FLYGEL. jfr flygel, sbst.1 3 c. SthmSlH 2: 169 (i handl. fr. 1729).
-FODRING. (numera bl. om ä. förh.) om (den (skyldighet till utgörande av) skatteprestation i form av) underhåll (o. härbärgering) under viss tid av visst l. vissa av slottsherres kreatur, i sht hästar (l. därmed likvärdig prestation), som skattebonde hade att fullgöra; jfr fodring, sbst.1 2, o. -häst. Almogen ther j Elffzborgz Länn beswäre sig att vtgöre thet malt för theres Slotzfodring. G1R 15: 337 (1543).
-FOGDE. (slott- 1590. slotts- 1538 osv.) [fsv. slots foghate, slotfoghate; jfr mlt. slotvoget, t. schlossvogt]
1) (förr) fogde (se d. o. 1) utgörande konungens befallningsman på slott (ofta liktydigt med: slottsbefälhavare, -kommendant). G1R 12: 29 (1538).
2) (förr) (titel för) statlig ämbetsman med exekutiva l. judiciella uppgifter vid slottskansli (se d. o. 2). SthmStCal. 1766, s. 3. (Sv.) Slottsfogde .. (Lat.) Præfectus exsecutionis, simulque Assessor judicii vocati SlottsCantzli. Sahlstedt (1773). Slotts-Cantzliet (skall) hädanefter kallas Öfwer-Ståthållare-Embetets Cantzli: (o.) Slotts-Fogden Konungens Fogate i Stockholm. InstrÖfwerståth. 25/8 1791, s. A 1 b.
3) (titel för) person förvaltande o. utövande uppsikt över ett slott; jfr fogde 3. Hofcal. 1796, s. 73. Slottsfogde vid Sollidens slottsförvaltning. SvStatskal. 1939, s. 66. FinlStatskal. 1975, avd. 4.2 (vid presidentens slott i Helsingfors).
Ssgr (i allm. till -fogde 1): slottsfogde-beställning. (om ä. förh., numera föga br.) sysslan att vara slottsfogde, slottsfogdesyssla. 2BorgP 5: 191 (1734).
-fullmakt. (förr) jfr fullmakt 4. SthmSlH 1: 215 (1940; om förh. 1620).
-ränta. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ränta (se ränta, sbst.1 1 a) som tillkom slottsfogde ss. lön. HFinlKamF 2: 15 (1537; i register på kronans förläningar).
-syssla. till -fogde 13 (o. med motsv. bruklighet); särsk. till -fogde 1, 3. Weste (1807).
-tjänst. till -fogde 13 (o. med motsv. bruklighet); särsk. till -fogde 1, 3. Nordforss (1805).
-FOGDSKA. [delvis till -fogde] (numera föga br.) slottsfogdes hustru l. änka; anträffat bl. motsv. -fogde 1. Mennander Brev 265 (1775; om hustru).
-FOLK. [fsv. slots folk] (numera i sht i skildring av ä. förh.) folk (se d. o. 3 g) som bor på ett slott; särsk. (numera bl. om ä. förh.) dels om tjänstefolk, dels om krigsfolk. G1R 16: 97 (1544). Skal åhrligen wara vthi Wijborgz Befästning Femhundrade knechter förvthan Slåtzfolkett. SUFinlH 2: 344 (1607). (Knut Posse) gjorde .. ett hastigt utfall med twåtusen man af slottsfolket. Fryxell Ber. 2: 201 (1826). Slottsfolket (flydde) i båtar öfver sjön åt andra sidan. Rydberg Sing. 218 (1894).
-FRID. [jfr mlt. slotvrede] (numera bl. om ä. förh.) = borg-fred 1. FörarbSvLag 6: 331 (1723).
-FRU. [jfr t. schlossfrau] om kvinna som styr o. ställer på slott (särsk. om ägarinna till slott l. slottsherres maka); förr äv. om förnäm dam ur uppvaktningen på slott, hovdam. Atterbom 1: 17 (1854). (Sv.) Slottsfru, (t.) Schlossherrin. Auerbach (1913).
-FÄBOD~02 l. ~20. (förr) slott tillhörig fäbod. Wernstedt Wernstedt 42 (1929; om förh. 1604).
-FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (förr) fältskär tjänstgörande vid slott l. fästning. GT 1788, nr 45, s. 4 (i Kungälv).
-FÄNGELSE. (förr) fängelse inrymt i slott l. fästning; äv. om fängelsestraff som avtjänades i sådant fängelse. (Magister Alander) tyckte .. wara obilligt, att uti en sådan dubia causa dömma dhem till slåttsfängelse. ConsAcAboP 7: 559 (1695). Kom ihåg att .. slottsfängelset är både djupt och mörkt. Topelius Fält. 1: 38 (1853).
-FÄNNIKA. (förr) fännika (se d. o. 2) som bestod av (krigs)folk från konungens slott, gårdsfännika. KrigVAH 1828, s. 331.
-FÄSTNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) befäst slott, slott utgörande en fästning. RP 10: 175 (1643).
-FÖGDERI. (förr) fögderi (se d. o. 2) som förestods o. förvaltades av en slottsfogde (se d. o. 1). HFinlKamF 2: 22 (1537).
-FÖNSTER. Carl XI AlmAnt. 255 (1693).
-FÖRSAMLING. (numera bl. om ä. förh.) kyrkoförsamling som har slottskyrka; särsk.: hovförsamling. HovförtärSthm 1673, s. 291 (i Sthm). SP 1792, nr 30, s. 3 (i Åbo).
-FÖRVALTARE. (slott- 1761. slotts- 1758 osv.) [jfr t. schlossverwalter] (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) slottsfogde (se d. o. 3). PT 1758, nr 11, s. 4. SvStatskal. 1939, s. 66 (på Drottningholms slott). Lagerkvist Dvärg. 21 (1944; om ä. förh.).
-FÖRVALTNING. förvaltning av slott; äv. konkretare, om personer l. myndighet som förvaltar slott. SvStatskal. 1932, s. 60 (konkretare).
-GARDE. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) militärgarde som sköter l. i vars åligganden ingår att sköta vakthållningen vid furstligt slott. KrigVAT 1848, s. 369 (om utländska förh.).
-GATA. om gata som går förbi l. fram till ett slott (numera vanl. med anv. ss. egennamn). Wikforss 2: 517 (1804).
-GEMAK. jfr gemak, sbst.2 Oscar II I. 2: 56 (1859, 1886).
-GLASMÄSTARE~0200. (numera bl. tillf.) jfr -hantverkare. PT 1911, nr 278 B, s. 1.
-GRAV. [jfr t. schlossgraben] (vall)grav vid l. kring slott; jfr grav, sbst.1 2 b, o. -grop. BtFinlH 2: 52 (1546).
-GREVE. (i sht i vitter stil) greve som innehar l. bebor slott. Lidman Vällust 232 (1957).
-GREVINNA. (i sht i vitter stil) jfr -greve. NPress. 1894, nr 235, s. 4.
-GROP. (numera bl. tillf.) slottsgrav. 2SthmTb. 1: 219 (1547).
-GRUNDMUR~02 l. ~20. i sht byggn. grundmur till slott. VetAH 1802, s. 185.
-GRÄVARE. (förr) vid slott (fast) anställd person med uppgift att utföra grävningsarbeten. UUKonsP 12: 39 (1676).
-GUIDE. person som (yrkesmässigt) förevisar ett slott (för ngn l. ngra). SkånD(B) 1957, nr 298, s. 6.
-GÅNG. jfr gång III 1 c. Sparre Findl. 1: 210 (1835).
-GÅRD. [fsv. slots gardher]
1) till slott hörande gårdsplan. Bolinus Dagb. 26 (1667).
2) (†) slottsegendom. RARP 15: 396 (1689).
-GÄRDE. gärde (se d. o. 3) vid l. i anslutning till slott. GripshR 1555, s. 2 a.
-GÄSTNING. (numera bl. om ä. förh.) om (den (skyldighet till utgörande av) skatteprestation i form av) underhåll av på resa stadd slottsherre o. dennes folk (l. därmed likvärdig prestation), som allmoge hade att fullgöra. G1R 22: 419 (1551).
-HANTVERKARE~0200. (numera bl. tillf.) vid slott (fast) anställd hantverkare. SvNorStatscal. 1817, s. 195.
-HAUPTMAN, förr äv. -HOPPMAN. [jfr t. schlosshauptmann] (förr) jfr hauptman a. AOxenstierna 5: 147 (1630).
Avledn.: slottshauptmanskap, n. (numera bl. i skildring av ä. förh.) befattning l. förordnande ss. slottshauptman. RF 1634, § 30 (: Slottzhoppmanskapen, pl.).
-HEJDUK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om var o. en av de hejdukar (se hejduk 2) som satts att bevaka o. försvara ett slott. HH 20: 384 (c. 1640; i pl.).
-HERRE. (slott- 1818. slotts- 1527 osv.) [fsv. slots härra; jfr mlt. slothēr, t. schlossherr] person som (äger o.) härskar på slott. G1R 4: 392 (1527).
Avledn.: slottsherrlig, äv. slottsherrelig, adj. (-herrelig 1957. -herrlig 1898 osv.) (i vitter stil) som har avseende på l. samband med l. tillkommer en slottsherre, som är en slottsherres. Boëthius HistLäsn. 2: 186 (1898; om rättskipning).
-HISTORIA. jfr historia II 1, 4. Östergren (1941).
-HJÄLP(EN). årlig ränta som allmogen förr hade att erlägga för (byggande o.) underhåll av konungens l. statens slott; särsk. om (den 1727 införda) slottsbyggnadshjälpen; jfr -reparation 2. RARP 10: 149 (1668). Bonsdorff Kam. 600 (1833; om slottsbyggnadshjälpen).
-HOLME. holme varpå slott är l. planeras bli anlagt l. som tillhör slott. 2NF 17: 962 (1912).
-HOPPMAN, se -hauptman.
-HOVMAN. (†) (ryttar)soldat tillhörande slottsgarnison?; jfr hovman 1. KlädkamRSthm 1554 A, s. 6 a. Därs. 1565 F, s. 8 a.
-HUND. på slott hållen (vakt)hund; förr äv. i utvidgad anv., ss. föraktlig benämning på slottsknekt. VadstÄTb. 106 (1585; föraktligt, om slottsknektar). HågkLivsintr. 21: 302 (1940).
-HUS. (numera bl. tillf.) slottsbyggnad. HSH 39: 382 (1658).
-HÄKTE. (förr) häkte (se d. o. I 3) inrymt i slott. DA 1793, nr 59, s. 4.
-HÄST. (sloss- 1634. slotts- 1612 osv.) särsk. (numera bl. om ä. förh.) i pl., dels om foderhästar ägda av slotts- l. länsherre, dels i utvidgad anv., om pålagan l. skatteprestationen att hålla o. utfodra sådana hästar. RA II. 1: 117 (1612). Botin Utk. 610 (1764; om foderhästar; i skildring av ä. förh.).
-HÖGVAKT~02 l. ~20. (lokal utgörande kvarter för) högvakt (se d. o. 1) vid kungligt slott (i sht kungliga slottet i Sthm). DA 1771, nr 55, s. 4 (vid kungl. slottet i Sthm).
-HÖVDING. (numera bl. i skildring av ä. förh., mindre br.) om slottsfogde (se d. o. 1); jfr hövding f. LReg. 197 (1635). 2NF 33: 935 (1922).
-HÖVITSMAN~002, äv. ~200. [fsv. slots höffuidz man] (förr) slottsfogde (se d. o. 1); jfr hövitsman e. HSH 26: 235 (1633).
-INNEHAVARE~10200. Lagerbring 1Hist. 4: 79 (1783).
-INREDNING~020. abstr. o. konkret(are). Upmark Möbl. 32 (1913; konkret). GustStil 7 (1926; konkretare).
-INSPEKTOR. (förr) jfr inspektor, sbst.1 b. DA 1771, nr 256, s. 3.
-INTENDENT. inom kungliga byggnadsstyrelsen (tidigare överintendentsämbetet) verksam intendent (se d. o. f) med tjänsteåligganden gällande förvaltningen av statens slottsbyggnader. TT 1880, s. 124. SvStatskal. 1974, s. 40.
-INTERIÖR. UpplFmT 41: 106 (1927).
-INVENTARIUM. (i sht i fackspr.)
2) motsv. inventarium 3. Hagström Herdam. 1: 32 (1897).
-INVÅNARE~0200. PoetK 1813, 2: 64.
-JORD. slott tillhörig jord (se d. o. 5). BtRiksdP 1875, I. 1: nr 20, s. 3.
-JULLE. slott tillhörig julle. SkeppsgR 1547.
-JURISDIKTION. (†) (utanför slott beläget) område hörande under slottets jurisdiktion. Abrahamsson 654 (1726).
-KAFFEKOKARE~10200. (förr) jfr kaffekokare 1 o. -hantverkare samt -kaffeskänk. Runemark SthmVägv. 23 (1789).
-KAFFESKÄNK. (†) = -kaffekokare. Runemark VägvSthm 89 (1790).
-KAMRER(ARE). (förr) kamrer (se d. o. II 4) vid slottsförvaltning. Runemark SthmVägv. 20 (1789). SvStatskal. 1955, s. 67.
-KANNGJUTARE. (sloss- 1654) (förr) jfr -hantverkare. HovförtärSthm 1654, s. 398, Bil. 32. —
-KANON. jfr kanon, sbst.3 Fryxell Ber. 5: 8 (1831).
-KANSLI. (förr)
1) till kungligt slott knutet kansli med expedierande l. administrerande funktion; särsk.: hovkansli; jfr 2. Schmedeman Just. 1459 (1696). (Sv.) slottskansli (t.) Schlossverwaltung. Klint (1906). (Sv.) slottskansli .. (t.) Hofkanzlei. Auerbach (1913; angivet ss. föråldrat). Slottskansliet i Åbo tjänstgjorde .. (på 1580-talet) även som kansli för ståthållarskapet. HT 1951, s. 234.
2) [eg. specialfall av 1] (före 1791 officiell, därefter inofficiell) benämning på den (urspr. till kungliga slottet knutna) avdelning av överståthållarämbetet i Sthm (inrättat 1634), som utgjorde en (till 1938 existerande) exekutiv (i ä. tid äv. polisiär o. dömande) myndighet; äv. om själva lokalen; äv. närmande sig l. övergående i bet.: exekutionsbetjänt(er) o. d. företrädande slottskansliet (i ovan angiven bet.); i sht i sg. best. (äv. i uttr. kungliga slottskansliet); äv. uppfattat ss. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav). BoupptSthm 1676, s. 1265 a. I Kongl: Slåttz Cantzeliet ähro in alles 58 fönster med för maken berächnadt. HovförtärSthm 1693 A, s. 398. Slotts-Cantzliet .. kallas (hädanefter) Öfwer-Ståthållare-Embetets Cantzli. Kungör. 25/8 1791, s. A 1 b. (En ung man) inrusade i rummet … ”Slottskansliet är mig i hälarna!” ropade han till min mor; ”man vill bysätta mig ..!” Slottskansliet var oss icke obekant; flera än en gång hade dess sigill sutit på våra tarfliga möbler. Blanche Bild. 3: 18 (1864). De (dvs. uppsyningsmännen) skulle .. noggrant anteckna alla främmande, som anlände till staden och som där togo sitt härbärge, varefter anmälan skulle ske till slottskansliet. Staf PolisvSthm 4 (1950; om förh. på 1700-talet).
3) [sannol. utvidgad anv. av 2] (inofficiell) benämning på avdelning för lagsökningsärenden o. d. vid länsstyrelse. Slottskansli (dvs. bl. a.) .. en länsstyrelses kansli för lagsökningar o. d. Dalin (1854). 2NF 25: 1467 (1917).
Ssgr (förr; i allm. till -kansli 2 (o. 3)): slottskansli-betjänt. tjänsteman vid slottskansli med uppgift att verkställa lagsökningsbeslut o. d., rättstjänare, exekutionsbetjänt. BoupptSthm 10/9 1681. Dalin (1854).
-notarie. notarie (se notarie, sbst.1 1) vid slottskansli. BoupptSthm 1681, s. 58 a, Bil. (1680).
-passad. (-passat) [senare leden möjl. etymologiskt identisk med passad, sbst.1 (jfr fr. passade, allmosa o. d.)] (†) till -kansli 2: sportler till tjänstemän vid slottskansliet (för utfärdande av respass o. d.)? För .. Färge och broPenningar wid åtskilliga Ställen (under resan), samt drikspenningar, med slåts Cancellie Passat (utgivit) 14: 14 (daler kopparmynt). HovförtärSthm 1768, s. 338.
-rätt. till -kansli 2, om slottskansliet i Sthm ss. dömande myndighet dels i tvister rörande fordringar mellan ryska o. svenska medborgare, dels i mål gällande vissa smärre förseelser begångna inom slottets jurisdiktion. Wedberg 1HD 105 (i handl. fr. 1789). Underståthållaren skulle .. presidera i slottskansliet, slottsrätten, slottskanslirätten (när överståthållaren följde G. III till Italien 1783). Staf PolisvSthm 74 (1950).
-sekreterare. sekreterare vid slottskansli. ArvskifteSthm 1675, s. 413 a.
-skrivare. (förr) skrivare (se d. o. 2 a) vid slottskansli. Uppl. 2: 619 (i handl. fr. 1632).
-KANSLIST. (förr) (underordnad) tjänsteman vid slottskansli (se d. o. 1). Auerbach (1913).
-KAPELL.
1) [jfr t. schlosskapelle] kapell (se kapell, sbst.1 1) i l. vid l. knutet till slott. RP 8: 560 (1641).
2) (†) kapellförsamling l. kapellag med slottskapell som gudstjänstlokal. Höjer Sv. 1: 22, 31 (1873).
-KAPTEN. (förr) befälhavare för vaktstyrka på slott (nutida motsvarighet i Sv.: vakthavande kapten l. vaktchef); jfr kapten 5 a. HSH 9: 187 (1640).
-KARAKTÄR. jfr karaktär 3 c. KatalUtstÄKyrklKUpps. 1918, s. VII. —
-KASSA. (i sht förr) jfr kassa, sbst.1 3. BtRiksdP 1888, I. 1: nr 33, s. 11.
-KASSÖR. (i sht förr) kassör ansvarande för penningmedel som tillhör slott l. är avsedda för byggande l. reparation o. d. av slott. SthmHCal. 1761, s. 68 (ansvarande för medel tillhörande slottsbyggnadsdeputationen).
-KIRURG. (†) fältskär tjänstgörande vid slott l. fästning; jfr -fältskär. SvKrigCivCal. 1808, s. 154 (i Marstrand, Varberg o. Vaxholm). Hjelt Medicinalv. 3: 193 (1893; vid Karlstens fästning).
-KLENSMED~02 l. ~20. (förr) jfr -hantverkare. BoupptSthm 1685, s. 1448 a.
-KLOCKA. jfr klocka, sbst. 1 b. Petreius Beskr. 2: 264 (1614).
-KLOCKARE. (sloss- 16571665. slotts- 1665 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (delvis elliptiskt för:) slottskyrkoklockare. HovförtärSthm 1657, s. 194.
-KNEKT. (i fråga om nutida förh. bl. i icke officiella sammanhang förekommande) benämning på dels manlig person (särsk. med uppgift att övervaka ordning o. d.) tillhörande det lägre tjänstefolket på ett slott, dels soldat ingående i vaktstyrka på slott. Jtem än är giff(ui)tt Slottz knect(er)ne till att skräma fuglarne bortt Jfrån Trägården (vid Gripsholm) Krwtt. ArkliR 1551, avd. 1. Slotts-betjenterne, som bo på Slottet, och göra där dags-arbete, särdeles Slotts-kneckterne, böra och skola wara frie för bakugns-penningarnes erläggande, så wida de intet bruka någon Borgerlig näring. LMil. 1: 414 (1684). Ingen stående styrka var (före folkungatiden) i fredstid underhållen, om man undantager de så kallade Slottsknektarne i Konungens slott och borgar. KrigVAH 1828, s. 329. Slottsväbeln .. för befälet över slottsknektarna. SvUppslB 25: 315 (1935). Slottsknekt (dvs.) lägre hovbetjänt (på slott). IllSvOrdb. (1955).
-KOMMENDANT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr kommendant 3. NDA 1867, nr 151, s. 3.
-KOMPLEX. (slott- 1940. slotts- 1924 osv.) jfr komplex, sbst. 2 a. Rig 1924, s. 105.
Ssg: slottskonduktörs-beställning. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) slottskonduktörs syssla l. befattning. Rig 1945, s. 78 (i handl. fr. 1755).
-KONTOR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på (lokal för) förvaltningsorgan vid kungligt slott; särsk. i uttr. kungliga slottskontoret, om sådant organ (resp. sådan lokal) vid kungliga slottet i Sthm. SthmStadsord. 2: 49 (1686; vid kungliga slottet i Sthm). I Kongl. Slåttz Contoret ähr med förmaket 16 St. Fönster. HovförtärSthm 1693 A, s. 399. SthmStCal. 1794, s. 106 (vid Karlbergs slott).
-KONTROLLÖR. (förr) person som utövade kontroll över räkenskaper o. d. vid ett kungligt slott. HovförtärSthm 1693 A, s. 1827. Runemark SthmVägv. 12 (1789).
-KONTUR. Snoilsky 2: 221 (1881).
-KREJARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) slott tillhörig krejare (se krejare, sbst.1). GripshR 1595, s. 5.
-KRYDDGÅRD. (†) slott tillhörig (köks)trädgård. ConsEcclAboP 199 (1658).
-KVARN. (sloss- 1610. slotts- 1889 osv.) slott tillhörig kvarn. SUFinlH 3: 122 (1610).
-KYRKA. (sloss- 15961667. slotts- 1582 osv.) [jfr t. schlosskirche] kyrka i l. vid l. knuten till slott. AccisBSthm 1582.
Ssgr: slottskyrko-byggning. (†) konkret: under uppförande varande slottskyrka. SthmSlH 1: 193 (i handl. fr. 1590).
-dekoration. abstr. o. konkret. SthmSlH 2: 233 (1940).
-församling. (förr) Sthm 1: 474 (1897).
-klockare. (förr) klockare vid slottskyrka; jfr slotts-klockare. HovförtärSthm 1670, s. 29.
-torn. SthmSlH 1: 163 (i handl. fr. 1589).
-valv. SthmSlH 1: 304 (i handl. fr. 1686).
-KYRKOHERDE~1020. (förr) kyrkoherde i slottsförsamling. LMil. 4: 732 (1695).
-KÅLGÅRD. [fsv. slots kalgardher] (†) område för odling av kål l. (allmännare) köksträdgård tillhörande slott. OPetri Tb. 225 (1528).
-KÄLLA. källa tillhörig slott l. som förser slott med vatten. HovförtärSthm 1686, s. 246.
-KÄLLARE. G1R 26: 538 (1556).
-KÄRNA. jfr kärna, sbst.1 2 j. Ramsay VägvFinl. 157 (1895).
-KÖK. BtVLand 5: 88 (1764).
-LADUGÅRD~102, äv. ~200. slott tillhörig ladugård; särsk. (förr) motsv. ladugård 2. VaruhusR 1541.
-LIGGARE. [fsv. slots liggiare] (†) om soldat ingående i stationär vaktstyrka på slott. G1R 4: 40 (1527). Isogæus Segersk. 535 (c. 1700).
-LIK, adj. Thomée IllSv. 171 (1866: slottslikt, adv.).
-LIKNANDE, p. adj. Sthm 3: 347 (1897; om byggnad).
-LIV. om liv som levs på slott. Levertin G3 236 (1894).
-LOVEN, se d. o. —
-LÄKARE.
1) vid (hov på) slott anställd l. verksam läkare; numera bl. (tillf.) ss. inofficiell benämning. SvNorrigKal. 1863, s. 66. Slottsläkare (dvs.) (hov)-läkare vid slott. IllSvOrdb. (1955).
2) (förr) läkare anställd l. verksam vid slottsfängelse (l. därmed jämställt fängelse); jfr -medikus. SPF 1811, s. 170. SvNorStatscal. 1822, s. 75 (i Marstrand).
-LÄMNING. jfr lämning 1 a o. -ruin. SvLantmät. 2: 458 (1928).
-LÄN. [fsv. slots län] (förr) under slott lydande o. från detta förvaltat län (se län, sbst.3 1). G1R 9: 147 (1534).
-LÄNGA. jfr länga, sbst. 1 a. Hahr ArkitH 305 (1902).
-LÄNSMAN~20, äv. ~02. (förr) i anslutning till slott tjänstgörande länsman (se d. o. 2). VDAkt. 1722, nr 6 (1721).
-LÖJTNANT. (†) vid slott tjänstgörande löjtnant. BtÅboH I. 11—12: 220 (1690).
-MAGASIN(ET). (förr) benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på (institution förvaltande) det (urspr. till kungliga slottet knutna) kronomagasin på Skeppsholmen i Sthm, där statens (efter skatteuppbörd hopsamlade) spannmål lagrades för användning l. försäljning; dels i sg. best., dels i uttr. Stockholms slotts- och förrådsmagasin. Branting Förf. 2: 313 (cit. fr. 1691). 2NF (1917: Stockholms Slotts- och förrådsmagasin; om ä. förh.).
-MILJÖ. jfr miljö 4. Fornv. 1947, s. 183.
-MUR. (sloss- 1713. slotts- 1547 osv.) [fsv. slots mur] (fästnings)mur kring l. vid slott. UpplFmT 43: Bil. 153 (1547).
-MURMÄSTARE~0200. (förr) jfr -byggmästare. Linné Bref I. 1: 119 (1742).
-MÅLARE. särsk. (förr): målare (se målare, sbst.2 3) anställd vid slott(sbygge) för utförande av konstnärliga målningar o. dekorationer. Benzelstierna Cens. 6 (1737).
-MÅLNING. särsk. konkret: målning (se målning, sbst.1 1 c β) föreställande slott. SErikÅb. 1913, s. 10.
-MÄSSIG. som är utmärkande för l. anstår l. överensstämmer med slott. Wallin Möbl. 1: XXIV (1931; om möbelsort).
-MÄSTARE. (förr) i uttr. slotts- och proviantmästare, (titel för) föreståndare för slottsmagasinet; jfr -proviantmästare. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 13, s. 37.
-MÄSTERKOCK~002, äv. ~200. (förr) mästerkock (se d. o. 1) vid slott. Runemark VägvSthm 32 (1790).
-NOTBÅT~02 l. ~20. (i sht om ä. förh.) slott tillhörig notbåt. SkeppsgR 1546.
-NÄMND. (†) om nämnd i borgrätt (se d. o. a) vid slott, borgrättsnämnd; jfr nämnd 2 a. 2SthmTb. 4: 286 (1573).
-OMBYGGNAD~020.
1) abstr.: ombyggande av slott; jfr -bygge. SErikÅb. 1923, s. 112.
2) (numera bl. tillf.) konkret, om (del av) slott som byggts l. håller på att byggas om. SthmSlH 2: 155 (i handl. fr. 1712).
-OMRÅDE~020. jfr område 2. Björkman (1889).
-PARK. jfr park, sbst.2 1. Atterbom FB 171 (1814).
-PASTOR.
1) (titel för) präst tjänstgörande vid slott(skyrka); äv. (förr) = -kyrkoherde; jfr -predikant, -präst. ConsAcAboP 9: 73 (1706; om slottskyrkoherde). SFS 1921, s. 2177.
2) (förr) präst med tjänstgöring vid slottsfängelse (l. därmed jämställt fängelse), fängelsepastor, fångvårdspastor. VDAkt. 1771, nr 317.
-PERSONAL. Näsström FornDSv. 1: 288 (1941).
-PISTOLSMED~002 l. ~020. (förr) jfr -hantverkare. BtVLand 5: 88 (1764).
-PLAN.
1) motsv. plan, sbst.1 I 1. Wikforss 2: 517 (1804).
-PLATS.
1) plats (se plats, sbst.1 1 a) framför l. i anslutning till ett slott. Nordberg C12 1: 586 (1740).
2) (numera bl. tillf.) plats (se plats, sbst.1 2) för (byggande av) slott; jfr -tomt. G1R 24: 101 (1553).
-POESI. poesi med motiv från slott l. slottsliv. TurÅ 1953, s. 263.
-POET. poet som skriver slottspoesi l. som har anknytning till slott (o. skriver slottspoesi). Böök ResSv. 10 (1924; om Frans G. Bengtsson).
-PORT. [fsv. slots porter] jfr port, sbst.1 1, 3. G1R 3: 109 (1526). PoetK 1812, s. 59.
-PORTAL. jfr portal 1. AnderssonBrevväxl. 2: 303 (1850).
-POST, sbst.1 (tillf.) vaktpost vid slott; jfr post, sbst.2 6. Ekstrand Karlbg 173 (1937).
-POST, sbst.2 (sloss- 1698. slotts- 16251712) (†) kurir l. ordonnans l. vaktmästare i tjänst hos myndighet(sperson) på slott (l. residens); jfr post, sbst.2 6 e, o. post, sbst.3 3 b. Mönsterrulla 13/12 1625, s. 90 a. VDAkt. 1712, F III 7.
Ssg (†): slottsposte-tjänst. tjänst ss. ”slottspost”. VRP 1698, s. 359.
-PREDIKAN. (†) predikan på slott l. i slottskyrka. JTBureus (1629) i 2Saml. 4: 121. 2RARP I. 2: 15 (1720).
-PREDIKANT. [jfr mlt. slotprēdiker, t. schlossprediger] (titel för) präst tjänstgörande vid slott(s-kyrka); jfr -pastor 1, -präst. KlädkamRSthm 1583 C, s. 30 b. Hornborg Ödemarkspräst. 213 (1938; på grevligt slott). MatrSvKyrk. 1970, s. 576.
-PROFOSS. (förr) profoss (se profoss, sbst.2 1) vid slott. MeddSlöjdF 1896, s. 36 (om förh. under 1600-talets senare del).
-PROJEKT. (i sht i fackspr.) projekt (se d. o. 1) till (byggande av) slott. Josephson Tessin 1: 127 (1930).
-PROVIANT. särsk. (†): i slott inrymt l. till slott hörande statligt provianthus l. -magasin; jfr proviant 2. ConsAcAboP 1: 15 (1640).
-PROVIANTDRÄNG. (†) dräng l. betjänt vid slottsmagasinet. BoupptSthm 1676, s. 950 a.
-PROVIANTMÄSTARE~000200. (förr) föreståndare för slottsmagasinet; jfr -mästare. PH 6: 4122 (1756).
-PRÅM. (numera i sht om ä. förh.) slott tillhörig l. i slotts tjänst gående pråm; jfr -stenpråm. SkeppsgR 1544.
-PRÄST. (numera bl. tillf. l. om ä. förh.) präst tjänstgörande vid slott(skyrka), slottspastor, slottspredikant. 3SthmTb. 1: 106 (1593).
-PUMPMAKARE~0200. (förr) jfr -hantverkare. HovförtärSthm 1721, s. 1164.
-PÅDRIVARE. (†) uppsynings- l. arbetsförman vid slott. DA 1771, nr 167, s. 3. Runemark SthmVägv. 8 (1789).
-RAMP. (i fackspr.) jfr ramp, sbst.1 1. Josephson Tessin 2: 110 (1931; i fråga om Stockholms slott).
-RAVELIN. (numera bl. om ä. förh.) ravelin i slotts befästningsverk. Spegel Dagb. 72 (1680). 3NF 11: 189 (1929; om förh. på 1730- o. 1740-talen).
-REMISS. (slott- 1917. slotts- 1929 osv.) (i fackspr., särsk. statsv.) i konselj på Sthms slott beslutad (o. med ”Stockholms slott det l. det datum” daterad) remiss i regeringsärende (officiellt ur bruk 1965, då (o. inofficiellt redan dessförinnan) ersatt av: remiss); motsatt: kungaremiss (dvs. av statsråd beslutad (o. med ”Stockholm det l. det datum” daterad) remiss i regeringsärende) o. statsrådsremiss. Schotte BetStatsdep. 397 (1917).
-REPARATION.
1) reparation av slott. Rig 1924, s. 84.
2) (†) = -hjälp(en). Bonsdorff Kam. 456 (1833).
-RESTAURERING. Rig 1961, s. 104.
-RIDARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) beriden kurir vid slott. UrkFinlÖ I. 2: 143 (1597).
-RUDFISKE~020. (numera i sht om ä. förh.) om rudfiske bedrivet (ss. näringsfång) vid l. i anslutning till slott. HovförtärSthm 1745 B, s. 70.
-RUIN. jfr ruin 4. Svedelius Lif 540 (1887).
-RUM. rum (se rum, sbst.3 9) i slott. Schück VittA 2: 339 (i handl. fr. c. 1675).
-RUNDEL. (i fackspr.) jfr rundel 4. JTBureus (1603) i 2Saml. 4: 29. —
-RYTTERI. (förr) slott tillhörande l. på slott stationerat rytteri. Widekindi KrijgH 611 (1671).
-RÅD. (†) om kammarråd (se d. o. 2 b)? Stadtholleren (skall) hafue woldh till att sättie .. (orättrådiga) Fougder vtaf .. dog med theres som ähre Kongl. M:tz Slotzrådh, wettschap och samptycke. HSH 27: 29 (1563).
-RÅTTA. särsk. (numera bl. tillf.) ss. okvädinsord, om person boende på l. tjänstgörande vid slott. BtÅboH I. 4: 61 (1629; om slottsknekt).
-RÄKENSKAP~002, äv. ~200. (numera i sht om ä. förh.) räkenskap (se d. o. 1 b, c) gällande slott. CivInstr. 8 (1541). Eichhorn Stud. 1: 128 (1869).
-RÄKNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -räkenskap. PH 5: 3582 (1753). UpplFmT 44: 123 (1932; om förh. 1688).
-RÄNTMÄSTARE~0200. (förr) räntmästare vid slott. BtÅboH I. 11—12: 185 (1676).
-RÄTT. (slott- 1771. slotts- 1635 osv.) [fsv. slots rätter (i bet. 1)]
1) (numera föga br.) gårdsrätt för slott. Söderwall 2: 433 (1896).
2) (förr) (fast l. tillfällig) specialdomstol som hade att undersöka o. döma över brott begångna inom ett (kungligt) slott (o. dess jurisdiktionsområde) l. över vissa slag av brott (t. ex. gatuuppträden) i huvudstaden l. i residensstad (jfr borgrätt a); särsk. ss. benämning l. namn (skrivet med stor begynnelsebokstav) på vissa fasta domstolar av angivet slag som samtliga avskaffades 1844, nämligen (i sht i sg. best.) dels (äv. i uttr. kungliga slottsrätten): den domstol som 1681 infördes vid kungliga slottet i Sthm o. vars jurisdiktion i vissa fall äv. omfattade Sthms stad (jfr a—c), dels: var o. en av de domstolar som efter mönster av den nyssnämnda inrättades 1696 vid övriga kungliga slott i Sv.; äv. dels om (från den svenska tiden härrörande) sådan specialdomstol (i residensstad) i Finl. (avskaffad 1869), dels [jfr t. schlossgericht] om domstol i residensstad i Livl. med ställning ss. instans mellan underrätt o. hovrätt; äv. närmande sig l. övergående i bet.: byggnad l. lokal disponerad av slottsrätt (i ovan angiven bet.); förr äv. liktydigt med: rättegång(ssammanträde) vid sådan slottsrätt. RP 5: 32 (1635; i Riga). Stiernman Com. 4: 479 (1681; i Sthm). (Vi) hafwe .. erachtat nödigt uppå alle Wåre Slott i Riket sådan Slotzrätt (som vid Sthms slott) introducera, hwaruti Landzhöfdingarne .. skola föra præsidium .., hwilka .. skola .. ransaka och döma öfwer alle the excesser som en och annan af Slotz-Betienterne .. begå in på Wåre Slått. Schmedeman Just. 1459 (1696). De bråttmål, som härröra af buller, oliud, öfwerwåld, röfwerie och andre Excesser, på Gator, Tårg eller andre ställen i .. (Sthm), om dag- eller natte-tid, och begås af twå, tre, fyra eller flere sådane Personer, som eljest lyda under särskilte domstolar, skola hädanefter uptagas, ransakas och dömas af Slåtts-Rätten. PH 2: 1325 (1737). Den 3 Januarii blef uti Kongl. Slott-Rättens Förmak bortstulen en .. Klädes-Kappråck. DA 1771, nr 4, s. 3. Emedan Slotts-Rätt bör hållas och äga rum egenteligen å alla de ställen och i de fall, der enligt Författningarne, Borgfreden blifwit bruten; ty (osv.). SPF 1817, s. 146. Slottsrätt utgöres (i Finl.) af länets Guvernör, såsom ordförande, och sex af honom tillkallade ledamöter. Palmén JurHb. 280 (1859). SvBL 6: 226 (1868; om specialdomstol för rannsakning angående gatuuppträden i Gbg 1799). Öfver denna händelse (dvs. ett uppträde mellan en kapten o. en musketör 1789) tillsattes kungl. slottsrätt, som pliktfälde kaptenen till 26 rdr 32 sk. banko. Lundin (o. Strindberg) GSthm 384 (1881). Slottsrätten i Uppsala var sedan 22/6 1696 privilegierad domstol för afdömande af de brott, som begåtts af slottets betjänte å slottets område. Uppl. 2: 634 (1908). särsk. i vissa uttr.
a) slottsrätt(en) för l. på, i sht förr äv. uppå Stockholms slott, om den särskilda slottsrätt för enbart kungliga slottet i Sthm som existerade 1795—1811. Hofcal. 1800, s. 50 (: uppå). Branting Förf. Suppl. 56 (1830: Slotts-Rätt på Stockholms Slott). ÖverståthÄmb. 204 (1934: för).
b) slottsrätt(en) för l. i Stockholms stad (jfr c), om den särskilda slottsrätt för Sthms stad med undantag för kungliga slottet (jfr a) som existerade 1795—1811 (o. som eg. utgjorde fortsättningen under angivna tidsperiod av (den i huvudmom. nämnda) kungliga slottsrätten). SthmStCal. 1801, s. 31 (: för). Branting Förf. Suppl. 56 (1830: Slotts-Rätt i Stockholms Stad).
c) slottsrätt(en) för Stockholms slott och stad l. för l. i Stockholms stad (jfr b), om den för kungliga slottet i Sthm o. Sthms stad gemensamma slottsrätt som existerade 1811—1844 (o. som eg. utgjorde fortsättningen under angivna tidsperiod av den i b ovan anförda slottsrätten för Sthms stad). SthmStCal. 1812, s. 38 (: för Stockh. Stad). SvNorrigCal. 1824, s. 350 (: i Stockholms stad). SFS 1844, nr 46, s. 2 (: för Stockholms slott och stad).
-SAL. jfr sal, sbst.2 2. Atterbom Minn. 391 (1818).
-SAMLING. samling (se samla 1 h) som finns i l. härstammar från slott. Heidenstam Tank. 28 (1896, 1899).
-SEKRETERARE. (förr) sekreterare (se d. o. 1) anställd vid (myndighet l. hos myndighetsperson med säte på) slott; jfr -skrivare. 3SthmTb. 5: 116 (1603).
-SIDA. sida (av ngt) där slott är beläget l. som ligger nära (l. närmare) l. vetter mot slott. ConsAcAboP 1: 205 (1646).
-SJUNGARE. (†) vid slott anställd l. verksam sångare. HovförtärSthm 1760, s. 3690. Därs. 1761, s. 986.
-SKAFFARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr skaffare a. Runemark VägvSthm 29 (1790).
-SKAPELSE. jfr skapelse 3 b. Hahr NordeurRenässArkit. 19 (1927).
-SKOG. skog vid l. omgivande slott l. tillhörande slotts ägor. Jensen Mickiewicz Tad. 43 (1898).
-SKOMAKARE~0200. [fsv. slots skomakare] (förr) jfr -hantverkare. SkeppsgR 1543.
-SKRIVARE. (slott- 15291823. slotts- 15251932) [fsv. slots skrivare; jfr mlt. slotschrīver] (förr) vid slott anställd skrivare (se d. o. 2 a) till vars tjänsteåliggande hörde att föra bok över slottets o. slottsförvaltningens räkenskaper; jfr -sekreterare. OPetri Tb. 74 (1525; ss. tillnamn). G1R 5: 19 (1528).
Ssgr (förr): slottsskrivar-, äv. slottsskrivare-ränta. ränta (se ränta, sbst.1 1 a) anslagen till slottsskrivares underhåll. G1R 22: 248 (1551).
-syssla. sysslan att vara slottsskrivare. Branting Förf. 3: 244 (i handl. fr. 1825).
-ämbete. = -syssla. G1R 28: 458 (1558).
-SKRÄDDARE. [fsv. slots skräddare] (förr) jfr -hantverkare. VDAkt. 1713, nr 120.
-SKUTA. (numera i sht om ä. förh.) jfr -pråm. GripshR 1581 A, s. 18.
-SLAKTARE. (förr) jfr -bagare. BoupptSthm 1669, s. 114.
-SMED. (slott- 1885. slotts- 15221724) [fsv. slots smidher] (förr) jfr -hantverkare. SthmSkotteb. 3: 206 (1522; ss. tillnamn). SkeppsgR 1543.
-SMEDJA. (numera i sht om ä. förh.) smedja på l. tillhörig slott. SkeppsgR 1547 Bil.
-SMÄCK. (†) vindbrygga till slott. Svart G1 27 (1561).
-SNICKARE. (numera bl. tillf.) jfr -hantverkare. KlädkamRSthm 1622 B, s. 261 a.
-SPÖKE. spöke på slott; jfr -vålnad. Spöktimm. 5 (1971).
-STALL. stall på l. tillhörigt slott. BtVLand 5: 89 (1764).
-STAT. (slott- 18091811. slotts- 1651 osv.) (i fackspr., särsk. admin.)
1) om (samtlig personal ingående i) statlig organisation för skötsel o. förvaltning av statligt (statliga) slott; numera bl. i fråga om de kungliga slotten; stundom svårt att skilja från 2. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 10. Vid .. verkstäld undersökning inhemtades af en .. karta öfver alla egorna till Upsala stad .. att ifrågavarande jordområde .. der angifvits såsom .. ingående i den del af ”slottets och slottsstatens jord”, som då var landshöfdingen på lön anslagen. BtRiksdP 1898, 8Hufvudtit. s. 239 (1850). Embets- och tjenstemän, tillhörande Drottningholms slottsstat. SD(L) 1902, nr 503, s. 3.
2) om budget l. organisations- l. löneplan för en slottsstat (i bet. 1); äv. dels om huvudrubrik under vilken sådan budget osv. presenteras, dels sammanfattande, om anslag(säskanden) under sådan rubrik i (förslag till) budget; numera bl. i fråga om de kungliga slotten; stundom svårt att skilja från 1. Hwadh elliest Stockholms SlåttzStat widkommer, så ähr den .. tämlig different ifrån the förrige tijder så wäl vthi Personerna, som theras löningar. HSH 31: 11 (1663). Slotts-Staten i Länen. 1809 års Ordinarie Stat uptager (osv.). AdP 1809 IV. 1: 1309. Efter Carl (X) Gustafs tronbestigning erhöll de la Vallée den 21 aug. verkligen .. 500 dr. smt., utgörande halva årslönen enligt den i Uppsala den 24 mars fastställda slottsstaten. Rig 1924, s. 96. Jean de la Vallée skulle .. ännu en gång förekomma på slottsstaten. Därs. s. 102. Huvudtitlarna (inom riksstaten) voro från början 8: hov- och slottsstaterna, civile och lantstaterna (osv.). SvRiksd. 12: 241 (1934). BtRiksdP 1975, 1: Bil. 3, s. 1. —
-STEK. (slott- 1902. slotts- 1903 osv.) [möjl. efter t. schlossbraten, schlossbrätlein, lårstycke, fransyska, till schloss, lås, bäcken- (ben); i sv. anslutet till slott, sbst.1, med berömmande innebörd] kok. stek av innanlår (stundom äv. fransyska) av oxe (stundom äv. älg l. ren) beredd under tillsats av ansjovis samt peppar, lök o. lagerblad (samt sirap, ättika o. konjak). Langlet Kokb. 224 (1902; av oxe). (Mellanfransyskan av oxe:) Bästa kött till slottsstek, grytstek, surstek eller stekes som rostbiff. StKokb. 332 (1940). Thermænius-Göransson VardKalasmat 158 (1940; äv. av älg l. ren).
-STENHUGGARE~0200. (förr) jfr -hantverkare. SthmStCal. 1771, s. 60.
-STENPRÅM~02 l. ~20. (numera i sht om ä. förh.) jfr -pråm. SkeppsgR 1545.
-STIL. stil som kännetecknar l. utmärker slott. IllSv. 2: 92 (1886).
-STÅTHÅLLARE~0200. (förr) ståthållare på slott. NordT 1888, s. 325.
-SUMP. (numera i sht om ä. förh.) slott tillhörig fisksump. SkeppsgR 1543.
-SÅGARE. (förr) jfr -hantverkare. BoupptSthm 1672, s. 22 a (1671).
-TAFFEL. festbord på slott. Fatab. 1932, s. 51.
-TAK. SkeppsgR 1541.
-TAPPAD, p. adj. [jfr fr. mis en bouteilles au château] (i sht i fackspr.) om vin (företrädesvis bordeauxvin): som tappats på butelj vid slottstappning (motsatt dels: bordeauxtappad, dels: härtappad); i sht använt för att kvalitetsbeteckna vin; jfr -tappning. Hvad Bordeaux-vinerna beträffa, äro dessa af erkändt goda årgångar samt Bordeaux- eller slottstappade. GHT 1904, nr 281 A, s. 2. (Vit bordeaux) Slottstappad .. Ch(âteau) Climens .., Sauternes .. (à pris) 19.—. SystBolKatal. 1972, nr 1, s. 12. —
-TAPPNING. [jfr fr. mise en bouteilles au château, mise du château] (i sht i fackspr.) tappning av vin (företrädesvis bordeauxvin, dvs. vin huvudsakligen från departementet Gironde med Bordeaux ss. försäljningsort) på butelj vid det franska slott där det framställts av druvor från slottets vingårdar (motsatt dels: bordeauxtappning, dvs. tappning hos vinhandlare i Bordeaux, dels: härtappning, dvs. tappning i Sv. av på fat l. cistern importerat vin); äv. (o. företrädesvis) i utvidgad anv., dels ss. kvalitetsbestämning av vin (företrädesvis bordeauxvin), angivande att detta tappats på butelj vid slottstappning (i ovan angiven bet.) (o. håller den (goda) kvalitet som kännetecknar viner av detta slag), dels konkret, om (viss bestämd kvantitet l. butelj med) vin av sådant slag l. sådan kvalitet; stundom äv. bildl. Själva proceduren vid slottstappning är densamma som vid annan buteljering. Det här vinet är slottstappning. Realiseras .. En del rester af Röda och Hvita Bordeaux- och Bourgogne-Viner, deribland flere slottstappningar. GHT 1895, nr 244 A, s. 1. S. k. slottstappning innebär, att vinet är tappat på den egendom (château), vars namn det bär och vars vapen eller märke är inbränt på korken. 3NF 3: 839 (1925). GHT 1944, nr 80, s. 10 (bildl.). (Männen) skvalpade .. i sig ett och annat glas slottstappning. Hedberg BleknBrud. 296 (1951).
-TEATER. i (anslutning till) slott inrymd teater. Blanche Bild. 3: 224 (1864).
-TECKEN. (i sht i fackspr.) kartografisk symbol för slott. Globen 1944, s. 10.
-TEGEL. (†) om ett slags större murtegel (avsett för uppförande av större (monumentala) byggnader, särsk. slott)? Rosman BjärkSäb. 2: 297 (cit. fr. 1733).
-TEGELLADA~1020. (numera i sht om ä. förh.) slott tillhörig tegellada. Stiernman Com. 3: 375 (1666).
-TERRASS. Crusenstolpe Mor. 1: 273 (1840).
-TIMMERKARL. (†) = -timmerman. RARP 17: 168 (1710).
-TIMMERMAN~002, äv. ~200. [fsv. slots timberman] (förr) jfr -hantverkare. BoupptSthm 1/2 1659.
-TJÄNARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person tillhörande (det lägre) tjänstefolket på slott. KlädkamRSthm 1554 A, s. 6 b.
-TOMT. tomt för (byggande av) slott; jfr -plats 2. Fornv. 1954, s. 242.
-TORN. [fsv. slots torn] RelUlrEleonLijkProcess 1693, s. B 1 b. —
-TRAKT. trakt vid l. kring slott. SErikÅb. 1923, s. 112.
-TRAPPA. (sloss- 1651. slotts- 1615 osv.) Ekeblad BrClEkeblad 31 (1651).
-TRÄDGÅRD~20, äv. ~02. Rig 1924, s. 85 (i handl. fr. 1663).
-TRÄDGÅRDSDRÄNG~002, äv. ~200. (förr) vid slott anställd trädgårdsdräng. VRP 1712, s. 419.
-TRÄDGÅRDSMÄSTARE~10200. (titel för) vid slott anställd trädgårdsmästare. ConsEcclAboP 205 (1658). SthmStCal. 1812, s. 94.
-TULL. (numera bl. om ä. förh.) tull upptagen av myndighet med säte på l. med anknytning till slott; särsk. om tull erlagd i Sthm för produkter införda från Bottniska vikens handelsområde, norrlandstull. Smith SvTulladmin. 1: 25 (cit. fr. c. 1585; om norrlandstull). VFl. 1915, s. 61 (om förh. i Turkiet 1830).
-TYP. särsk.: typ av slott. 2NF 28: 980 (1919).
-UPPFART~02, äv. ~20. konkret: uppfart till slott. SthmSlH 2: 177 (1940).
-UPPHANDLINGSKOMMISSARIE~01000200. (förr) kommissarie (se d. o. 2) för upphandling av förnödenheter till slott. Runemark VägvSthm 45 (1790).
-UPPSYNINGSMAN~0102, äv. ~0200. (titel för) vid slott anställd uppsyningsman till vars huvuduppgifter hör att ansvara för säkerhet, ordning o. renhållning vid slottet; jfr -väbel. Atterbom Minn. 209 (1817; i fråga om förh. vid slott i Tyskl.). Slottsuppsyningsman (finns) vid Drottningholm, Tullgarn och Gripsholm lydande under slottsfogden. BrSAOB 14/10 1974.
-VAKT. (sloss- 1710. slotts- 1650 osv.) [jfr t. schlosswache]
1) vakthållning vid slott. RP 14: 235 (1650). Hagberg Shaksp. 10: 309 (1850).
2) om person l. (koll.) personer (särsk. truppstyrka) som har slottsvakt (i bet. 1). RP 14: 205 (1650; i pl.). Staf PolisvSthm 393 (1950; i sg., koll.). IllSvOrdb. (1955; äv. om person).
-VAKTMÄSTARE~0200. föreståndare för slottsfängelse; äv.: (förste) vaktmästare (huvudsakligen med bevakningsuppgift) vid slotts- l. fästningsfängelse (särsk. motsv. i senare tid: vaktkonstapel, överkonstapel, i nutiden: vårdare, (över)tillsyningsman); i fråga om nutida förh. bl. om vaktmästare på slott med uppgift att där hålla ordning, utöva uppsikt o. d. UppsDP 26/1 1603. Jemte garnizonen finnes äfven å hvarje fästning (där fångar förvaras) en civil bevakning, bestående af en förste Vaktmästare eller, som han kallas, Slottsvaktmästare. Brink Fäng. 164 (1848). Femte barnet af slottsvaktmästaren (vid Jönköpings slottsfängelse), fanjunkaren Johan Rydberg (hette Viktor). Warburg Rydbg 1: 16 (1900). Bergengren Snok 280 (1934; i Schönbrunn).
-VALL. [fsv. slots valder] (befästnings)vall vid l. omgivande slott. ArkliR 1564, avd. 20.
-VALV. 2RA 2: 334 (1727).
-VED. (numera i sht om ä. förh.) ved som tillhör slott l. som används l. avses att användas på slott till bränsle. LMil. 1: 214 (1683).
-VEDBÄRARE~0200. (förr) vid slott anställd vedbärare. BoupptSthm 1674, s. 164 a.
-VEDFOGDE~020. (förr) vid slott verksam vedfogde. BoupptSthm 1674, s. 690 a.
-VEDGÅRD~02, äv. ~20. (numera i sht om ä. förh.) slott tillhörig vedgård. HovförtärSthm 1734, s. 2246.
-VIKT. (sloss- 1619—20) (numera bl. om ä. förh.) om vikt gällande vid l. utgörande resultat av vägning på slottsvåg. HovförtärSthm 1619—20 A, s. 12.
-VIN. [efter fr. vin de château] (i sht i fackspr.) vid franskt slott framställt vin (i sht om bordeauxvin); jfr -tappning. SvD 16/11 1930, Söndagsbil. s. 4.
-VIND. vind(sloft) på slott. Heidenstam Svensk. 1: 313 (1908).
-VÅG. (förr) vid slott nyttjad (o. ss. norm vid vägning gällande) våg. VaruhusR 1541.
-VÅLNAD. jfr -spöke. Carlsson HelaSthm 25 (1911).
-VÄBEL. befattningshavare vid Sthms slott till vars huvuduppgifter hör att ansvara för säkerhet samt ordning o. renhållning vid slottet; jfr -uppsyningsman. SvStatskal. 1921, s. 46.
-VÄG. väg till l. från l. invid slott. HammarkDomb. 15/6 1599.
-ÅKA. (†) om körning till slott l. för slotts räkning; anträffat bl. i pl. Murenius AV 179 (1648).
-ÅKARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person anställd vid slott för utförande av körslor. SkeppsgR 1546.
-ÄGA, r. l. f. Fornv. 1953, s. 179 (1860).
-ÄMBETSFOLK. (†) tjänstefolk vid slott. VaruhusR 1539, s. 98 a.
-ÄMBETSMAN. (†) slottshantverkare. MeddSlöjdF 1896, s. 56 (1678; om hantverkare).
-ÄMBETSSKRIVARE~00200. (förr) vid slott anställd skrivare (se d. o. 2 a). KlädkamRSthm 1554 A, s. 5 a.
Avledn.: SLOTTSAKTIG, adj. som ser ut som l. erinrar om l. för tankarna till (ett) slott. Essén Doll. 71 (1917).
SLOTTSLIG, adj. (i sht i vitter stil) som finns l. uppträder l. tilldrar sig på (ett) slott; som hör hemma på l. samman med (ett) slott; som karakteriserar (ett) slott l. som är l. utmärker (ett) slotts. SvD(B) 1912, nr 233, s. 5 (om krets av personer). DN(A) 1957, nr 49, s. 10 (om hovmästare). VeckoJ 1959, nr 22, s. 22 (om vardagsmiljö). Idun 1962, nr 16, s. 44 (om pressmottagning).

 

Spalt S 6730 band 27, 1977

Webbansvarig