Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAVILJONG pav1iljoŋ4, stundom äv. 30~2, r. l. m.; best. -en; pl. -er (HusgKamRSthm 1700, s. 54, osv.) ((†) = (Ekeblad Bref 1: 165 (1652)); -s Carlberg SthmArchitCont. C 1 b (1740: Pavillons), FoU 25: 106 (c. 1786: Pavillons)).
Ordformer
(pabbellion 1685. pabeliong 1756. pavellion 1730. paviljon 18051873. paviljong c. 1804 osv. pavillion 16501772. pavillon (-ui-) 16521870. pavilon (-ui-) 16601761. pavlion (-au-) 16931694. pavliong 1759)
Etymologi
[jfr t. pavillon; av fr. pavillon, spetsigt tält, sparlakan, flagga, paviljong m. m.; av mlat. papilio, tält, baldakin, tronhimmel, av lat. papilio (gen. -ōnis), fjäril, tält (med syftning på likheten med fjärilsvingar). — Jfr FJÄRIL, PAULUN]
1) (†) tält; jfr PAULUN 1. Ett litet stycke utan för staden .. hvarest en hoop pauillon voro uppslagna. Ekeblad Bref 1: 165 (1652; rättat efter hskr.). ÖoL (1852).
2) (†) baldakin (jfr 3); jfr PAULUN 2. Den Pavillon, som .. (kamelen) bar, var .. öfverdragen med .. Guldbokstäfver på .. sidentygs-täcken. Hasselquist Resa 88 (1750).
3) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) i fråga om himmelssängar: sammanfattningen av sänghimmel o. sängomhängen (samt kappor, ryggstycken m. m.); stundom äv. inskränktare, om sänghimmeln l. omhängena; äv.: (parad)säng med dylika tillbehör; jfr PAULUN 3 (o. 4). BoupptSthm 1686, s. 216 b. Pavilloner med .. tilbehör Een Blå dammask pavillon bestående jempte sparlakanet af 3ne foot Cappor, Ett Zÿratz Sängtäcke 2ne stolp foder Ett Rÿggstÿcke, Ett gafwel öfwertåg. HusgKamRSthm 1700, s. 54. Camlott ofwan på Pavillonen .. Dito utj både sÿdstÿckerne. Därs. 1704, s. 75. Fast ingen pavillon war .. i taket hängd (i paradiset), / Så gåfwo .. myrte-qwistar / Ett mycket härligt skiul. Spegel TPar. 135 (1705). 1 Träram eller Båga till Taak .. Nubbar till Pavillo:s anslående. HusgKamRSthm 1719, s. 283. 1 Såffa af Furu med Pavillions ställning .. samt en Pavillion der till. Därs. 1766 A, s. 365. Böttiger Drottnh. 80 (1889; om paradbädd). jfr (†): Sparlakan .. giort a la pavillon. HusgKamRSthm 1650—55, s. 270. — jfr SARS-, SÄNG-PAVILJONG m. fl.
4) om (mindre) byggnad som i allm. icke är avsedd ss. vanligt permanent boningshus; äv. om viss del av byggnad (se g); jfr DANS-, JAKT-, MUSIK-, SKYTTE-, TULL-PAVILJONG; särsk.
a) mindre (ofta med spetsigt, stundom välvt tak försedd o.) icke sällan utsirad (trä)byggnad som är uppförd i en park l. trädgård o. d. för mera tillfällig vistelse, lusthus; jfr KIOSK 1. Palmstedt Res. 111 (c. 1780). (Källan är) öfverbyggd med en liten pavillon. FKM 1: 125 (1806). Bredvid trädgårdslanden stod en turkisk paviljong. Strindberg Julie 27 (1888). jfr PARK-, TRÄDGÅRDS-PAVILJONG.
b) (i fackspr.) = BI-PAVILJONG. Dahm Biet 74 (1878).
c) med. inom sjukhusområde: mindre, friliggande byggnad (avsedd för vård av patienter). Klint (1906). SFS 1940, s. 133. jfr CELL-, ISOLERINGS-, SJUKHUS-, TUBERKULOS-PAVILJONG.
d) om mindre utställningsbyggnad (för en viss utställare). KemT 1906, s. 148. SDS(A) 1932, nr 133, s. 5. jfr UTSTÄLLNINGS-PAVILJONG.
e) (†) ett slags kasernbyggnad. FoU 25: 106 (c. 1786). jfr NF 8: 441 (1884).
f) konst. o. byggn. om friliggande flygelbyggnad (till slott l. herrgård o. d.). Inspektorens bostad och .. en stor byggnad för tjänstefolket, bägge utgörande en sort pavillons till mangården. Tersmeden Mem. 4: 32 (1748). Sturtzenbecher (1805). SvUppslB (1934).
g) konst. o. byggn. på en byggnad (ofta ett slott o. d.): större parti (ofta av ornamental karaktär) som skjuter ut från fasad l. gavel l. dyl. Carlberg SthmArchitCont. C 1 b (1740). König Mec. 87 (1752). Å begge smalsidorna (av det moriska slottet Zisa på Sicilien) framträda altanlika paviljonger. Upmark Lübke 298 (1872). Hahr NordeurRenässArkit. 22 (1927).
5) (†) oeg., om vissa av pergament l. dragant framställda föremål. Pergamentz arbete (för konditoriet) .. Stor Pavillon med 4 st: Piedéstaller. HovförtärSthm 1755, s. 3886. Dragant arbete .. en störe Pavliong. Därs. 1759, s. 3948.
6) [jfr liknande anv. i t. o. fr.] guldsm. om den ovanför infattningen synliga delen av en ädelsten. JournManuf. 4: 110 (1834). UB 3: 266 (1873).
7) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) på fartyg: flagga; äv. bildl., liktydigt med: krigsfartyg, sjöstridskrafter, sjömakt. Under Fransk Pavillon. HSH 6: 279 (1713). Som svenska ostindiska kompaniet grundat sin säkerhet .. på KM:s och Sveriges pavillon. 2RA 3: 658 (1734). At alt .. måtte så hastigt .. skie, at ej .. andre främmande makters pavilloner komma i siön. 2RARP 13: 575 (1743). Dalin Vitt. 6: 451 (c. 1760). Ekbohrn (1904).
Ssgr: A: PAVILJONG-BYGGNAD. (-jong- 1899 osv. -jongs- 1900 osv.) särsk. med. till 4 c. TT 1899, Byggn. s. 150.
(7) -ETAMIN. (†) ett slags etamin till skeppsflaggor. Synnerberg (1815).
(7) -LÄRFT. (†) jfr -etamin. Synnerberg (1815).
(3) -SPARLAKAN. (-jong- 17241772. -jongs- 16601726) (†) sparlakan till himmelssäng; jfr paviljongs-säng-sparlakan. HusgKamRSthm 1660—73 A, s. 661. Därs. 1772, s. 574.
(3) -STÄLLNING. (-jong- 1762. -jongs- 17661772) (†) träanordning för fästande av sänghimmel. HusgKamRSthm 1762, s. 549. Därs. 1772, s. 271.
(4) -SYSTEM. (-jong- 1877 osv. -jongs- 1870 osv.) byggn. system för anläggning av ett byggnadskomplex, karakteriserat av förekomsten av ett flertal smärre (ofta gm täckta gångar förenade) byggnader (i st. f. ett fåtal stora); i sht i fråga om sjukhus (jfr paviljong 4 c). BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 55. RedKultFören. 1889—90, s. 13 (i fråga om museum). TT 1898, K. s. 34 (i fråga om skola). Söderström LäkKvacksalv. 208 (1926).
(3) -SÄNG. (-jong- 16501761. -jongs- 16931777) (†) himmelssäng. HusgKamRSthm 1650—55, s. 272. En Pauilon säng med brunt randigt omhäng. ÅgerupArk. Bouppt. 1761. BoupptVäxjö 1777.
(3) -SÄNGSTÄLLE. (-jong- 17441772. -jongs- 1700) (†) = paulun-sängställe. HusgKamRSthm 1700, s. 112. Därs. 1772, s. 593.
B: PAVILJONGS-BYGGNAD, -SPARLAKAN, -STÄLLNING, -SYSTEM, -SÄNG, se A.
(3) -SÄNG-SPARLAKAN. (†) = paviljong-sparlakan. HusgKamRSthm 1724 26, s. 781. —
-SÄNGSTÄLLE, se A.
(jfr 1) -TÄLT. (†) 1 Rundt Pavillons Tält af .. Lärft. HusgKamRSthm 1724—26, s. 665.

 

Spalt P 517 band 19, 1952

Webbansvarig