Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDICINSK me1disi4nsk l. med1-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(mede- 1735. medi- 1630 osv. -cinisk 1734—1746. -cinsk 1630 osv.)
Etymologi
[liksom d. medicinsk av t. medizinisch; avledn. av MEDICIN]
1) som sammanhänger med l. har till föremål läkarvetenskapen l. läkekonsten. Medicinska fakulteten (vid universitet l. högskola). Idka medicinska studier. Stadga för de medicinska examina. Medicinsk kongress, läkarkongress. Medicinskt arkiv, se ARKIV 2. Medicinsk kemi (i fackspr.), den del av kemien som behandlar kemiska förlopp inom den (i sht sjuka) mänskliga organismen samt de kemiska metoderna för diagnosen av sjukdomar o. d. Medicinsk fysik, se FYSIK 1. Medicinskt lärovärk, jfr LÄROVÄRK 3. Schück VittA 1: 143 (i handl. fr. 1630). Medicinsk eller Pharmaceutisk botanik. Andersson LbBot. 1: 29 (1851). Medicinsk folktradition. FoF 1914, s. 13. Pasteur och bakteriologien ha reformerat hela den medicinska vetenskapen och det medicinska tänkandet. Petrén EpidSj. 27 (1926). Den medicinska litteraturen. Siwertz JoDr. 135 (1928). — jfr MILITÄR-, PRÄST-, RÄTTS-MEDICINSK. — särsk.
a) (i fackspr.) som har till föremål l. sammanhänger med den invärtes medicinen; jfr MEDICIN 1 slutet. Lasarettets medicinska avdelning. PH 8: 18 (1762). SFS 1906, nr 105, s. 3.
b) i uttr. med. fil. kand., se KANDIDAT 3 c.
2) som användes ss. (råvara för framställning av) läkemedel, läkande, helande; äv. allmännare: som har avseende på l. sammanhänger med beredning l. bruk o. d. av läkemedel (ofta svårt att skilja från 1). Medicinska bad, om vissa badformer som användas för att bota l. förebygga sjukdomar. Medicinsk växt, förr äv. medicinskt blomster. Serenius (1734; under confection). I Sverige förekomma flera arter iglar, hvaraf endast en, den rätta blodigeln, får till medicinskt bruk användas. Lovén Anv. 53 (1838). Lindgren Läkem. (1902). — särsk. i vissa numera obr. uttr.
a) medicinsk vikt, medicinalvikt. Stiernman Com. 4: 1062 (1688).
b) medicinsk trädgård, för odling av medicinalväxter. Carlberg SthmArchitCont. B 3 a (1740). Bremer NVerld. 1: 167 (1853).
3) (†) i uttr. medicinsk man, medicinman (se d. o. 1). Helleberg BeskrIndian. 8 (1848).
Ssgr (till 1; vanl. uttalade ss. två ord): A: MEDICINSK-FILOSOFISK. (förr) i uttr. medicinskfilosofisk examen, för avläggande av medicine kandidatexamen fordrad, förberedande examen inom filosofiska fakulteten (avskaffad 1907). AB 1894, nr 17, s. 3. —
-HISTORISK. som har avseende på l. sammanhänger med medicinens historia. (Sv. läkarsällskapets) medicinsk-historiska sektion. Hygiea 1908, s. 587. Därs. —
-KEMISK. (medicinsk- 1940 osv. medicinskt- 1880 osv.) som har avseende på l. sammanhänger med medicinsk kemi. Medicinskt-Kemiska Laboratoriet. LUKatal. 1880, v.-t. s. 19.
B: MEDICINSKT-KEMISK, se A.

 

Spalt M 657 band 17, 1943

Webbansvarig