| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TRAFIK trafi4k, r. l. m. l. f.; best. -en, pl. ((†) (i bet. 1) -er AOxenstierna 1: 347 (1630), RARP 10: 150 (1668)).
1) (†) handel (se HANDEL, sbst.2 11 b), köpenskap; affärsverksamhet, näringsfång; äv. övergående i bet. dels: vinst av handel, dels: handelsförbindelse(r), dels (närmande sig 3): transport av (handels)varor. Att den trafic och fördeel, som andra landh .. (med järn) hafue kunne, må blifue uthi wårtt Rijke. Jakobsson BevBeklädn. 245 (i handl. fr. 1615). Läreståndet widh dheres embeter och lägenheter, näreståndet widh dheres trafiq och åkerbruk. Gustaf II Adolf 625 (1624). Kriget, som ähr serdeles till siös begynt .. skada Interessenterne i navigationen wester uth och traffiquerne. RARP V. 1: 155 (1652). Orgenisten Zachris Tursenius anhåller om interims afskied ifrån Borgerskapet, aldenstund .. (han) icke någon särdeles Borgerl. trafique skall idka, utan mehrendels af des Embete hafwa sin näring. VRP 9 ⁄ 2 1726. Den icke obetydeliga trafiqve, som läget gifvit Helsingborg, innan Norrige blef från Dannemark skiljdt, har sedermera .. minskats. HTSkån. 3: 312 (1815). Snellman o. Osterman (1903). — jfr GRÄNS-TRAFIK. — särsk. i (mer l. mindre tautologisk) förb. med handel. AOxenstierna 2: 645 (1624). Halmstad är en hel important och considerabel ort .. för seglationens läglighets skull till handel och trafik. HSH 6: 98 (1658). Aldenstund igenom den trafique och handel, som idkades emellan de Swenske och Danske undersåtarne, förorsakades stor oreda och widlyftighet Rikerne emellan. Werwing Hist. 2: 102 (c. 1690). At drifwa .. (med skinn o. hudar) en obeskränkt handel och trafique .. det kan .. (slaktarna) intet efterlåtas. DA 1793, nr 212, s. 1 (1698).
2) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] nedsättande, om (moraliskt) förkastlig l. otillbörlig l. ljusskygg l. illegal verksamhet l. förkastligt osv. agerande; särsk. dels (i sht förr) i fråga om politisk agitation l. propaganda, dels (o. numera i sht) i fråga om (organiserad) illegal affärsverksamhet l. handel; särsk. om människohandel, i sht med till prostitution tvingade (unga) kvinnor (l. barn), trafficking; särsk. i förb. med prep. med. Wetterbergh Sign. 143 (1843). Att förskrifwa sig till djefwulen för att winna popularitet, torde .. höra till trafiken för dagen. SKN 1844, s. 142. Man har .. redan sett, huru .. (socialisterna) sökt uppvigla äfven landtarbetarne, och om denna trafik ännu icke tagit så stor utsträckning, så beror det uteslutande på, att alla ju äro barn i början. VL 1907, nr 80 A, s. 3. (Bedragaren har) skrivit falska namn på en serie kundväxlar, som han sedan fått diskonterade i en stockholmsbank. Trafiken lär ha pågått sedan år 1932, men falsarierna upptäcktes först för några dagar sedan. SvD(A) 1934, nr 255, s. 3. Vi (lever) i ett samhälle, som håller på att dränka sig själv i dalt, men jag tänker inte medverka i den trafiken. Gustaf-Janson GodVänn. 125 (1955). Den växande trafiken med kvinnor från Asien, Afrika och, allt oftare, från Östeuropa till Västeuropas bordeller och sexklubbar. DN 7 ⁄ 6 1996, s. A6. Indikationer på att det förekom en omfattade trafik med cannabis och kokain. KvällsP 7 ⁄ 12 2002, s. 24. — jfr HETS-, LURENDREJERI-, NATTPARTI-, RYKTES-, SKUMRASK-, SMUGGEL-, SMYG-, SPRITLANGAR-TRAFIK.
3) [jfr motsv. anv. i eng.] om (mer l. mindre samtidig) rörelse l. förflyttning l. överföring (inom (mer l. mindre) begränsat område o.) i viss(a) (bestämd(a)) riktning(ar) av ett (större) antal enheter av visst slag; äv. dels med huvudsaklig tanke på sådana (som ett kollektiv uppfattade) enheter, dels (i sht i bet. a) om upprepad rörelse l. förflyttning av enskild sådan enhet; särsk. i fråga om dels personer, dels transport- l. fortskaffningsmedel (se a), dels gods l. försändelser o. d., dels telekommunikation (se b); särsk. i förb. med bestämning som anger omfattning av l. styrka l. intensitet hos sådan rörelse osv.; jfr FÄRDSEL 2, KOMMUNIKATION 3 b, SAM-FÄRDSEL 1. Livlig, tät, gles trafik. Störningar i trafiken. Trafiken låg nere l. stod stilla i flera timmar. Ekbohrn (1868). En liten stenbro, der det ofta var stark trafik af gående och kommande, åkande och ridande, brokigt klädda Indier, kärror och palankiner, oxar, kameler och elefanter. Lundgren MålAnt. 2: 101 (1872). Smärre stigar utmynnade från sidorna och aflämnade sin trafik till en af otaliga hästhofvar och kreatursklöfvar upptrampad fåra. Hedin GmAs. 2: 430 (1898). (För enhetlig inredning) är postkontorens tillkomst i tid alltför olika, varjämte postkontorens olika trafik .. kräver annan inredning av det enas än av det andras lokal. SvPostv. 75 (1924). Nils såg ut att vara rädd för att komma bort i trafiken. Johnson Kommentar 74 (1929). Jag gick förbi kortspelare, som låg på marken och alldeles obekymrade om den täta trafiken slängde sina kort. Martinson ArméHor. 68 (1942). Trafiken är obetydlig. En cykel, ett par åkarkampar. Hedberg DockDans. 165 (1955). Det var en ständig trafik mellan lägenheterna, man lånade eller tog av varandra. Tunström Tjuven 89 (1986). — jfr ATLANT-, FJÄRR-, GATU-, GRÄNS-, GÅNG-, HÖG-, JUL-, LOKAL-, NATT-, NÄR-, PAKET-, POST-, SAM-, SKYTTEL-, SNABB-, STORSTADS-, TOPP-TRAFIK m. fl. — särsk.
a) i fråga om transport- l. fortskaffningsmedel (ss. tåg l. båt l. flygplan l. bil l. cykel o. d. (stundom äv. med inbegrepp av fotgängare)), om rörelse l. förflyttning längs (mer l. mindre) bestämd (o. för ändamålet inrättad) väg l. kommunikationsled o. d.; särsk. dels sammanfattande, om samtliga transportmedel osv. som befinner sig l. rör sig inom visst (begränsat) område vid viss tidpunkt, dels inskränktare, i fråga om kollektiva (se KOLLEKTIV, adj. 2) transportmedel. Spårbunden trafik. Enkelriktad, mötande trafik. Reguljär, regelbunden trafik. Yrkesmässig trafik. Vårdslöshet i trafik. Bullret, utsläppen från trafiken. Färjan går i trafik mellan öarna. Antalet döda i trafiken har minskat. Lokomotiv och vagnar (skall alltid) stå till trafikens disposition. ReglTjSJ 1858, s. 7. Ny rullande materiel får icke användas för trafik, förrän densamma besiktigats och godkänts. SFS 1920, s. 1542. En skrivelse, vari begäres tillstånd att anordna trafik med lastbilar och traktortåg mellan Skåne och Själland. SvD(A) 19 ⁄ 6 1931, s. 26. Polisen .. såg till att trafiken flöt. Wahlöö Stålspr. 22 (1968). Kommunerna (kan) bilda ett kommunalförbund som sköter upphandlingen av trafiken. SvD 8 ⁄ 9 1998, s. 10. (Flygbolaget har) beslutat att helt lägga ner trafiken på Hongkong. DN 19 ⁄ 12 1998, s. A18. — jfr AUTOMOBIL-, BUSS-, DILIGENS-, FARTYGS-, FLYG-, GODS-, HÖGER-, JÄRNVÄGS-, KANAL-, KÖR-, LINJE-, MALM-, MOTOR-, PERSON-, PRÅM-, RID-, SJÖ-, SKOTER-, SNÄLLTÅGS-, SPÅRVÄGS-, TANKER-, TRANSIT-, TÅG-, VÄNSTER-TRAFIK m. fl. — särsk. i vissa uttr.
α’) öppna l. stänga ((del av) väg o. d.) för trafik, öppna l. stänga ((del av) väg o. d.) för rörelse l. förflyttning; i sht i pass. Kruhs UndrV 60 (1884; om spårväg). Hjälmare kanal påbörjades 1629 och öppnades för trafik 1640. Palmgren Johnson SvKolAmer. 28 (1923). En personbil och en lastbil kolliderade .. i närheten av S:t Bernhardstunneln, som fick stängas för trafik i flera timmar. GbgP 26 ⁄ 10 2001, s. 30.
β’) i l. ur trafik, i fråga om transport- o. fortskaffningsmedel: i l. ur bruk; särsk. i förb. med verb ss. vara l. ta. 27 fänomobiler (dvs. trehjuliga bilar) i trafik. SvD 10 ⁄ 12 1913, s. 5. (Att vad) stadgats i fråga om tjänstgöringstid då färja eller fartyg är ur trafik skall .. (beträffande eldare) tillämpas jämväl då färja eller fartyg är i trafik. SFS 1934, s. 1198. Alla nedklottrade vagnar skulle tas ur trafik inom två timmar. SvD 5 ⁄ 6 1997, s. 16.
γ’) tung trafik, trafik med tunga fordon. TT 1899, M. s. 3 (om tåg). Myrmarker, där dyrbara bräddningar kräfdes för att göra vägen fullt användbar för tung trafik. BtRiksdP 1904, 6Hufvudtit. s. 260. (Färjeolyckan visar) att den tunga trafiken genom Stockholms skärgård inte kan tillåtas fortsätta som hittills. DN 8 ⁄ 3 1997, s. C6. Regeringen har .. beslutat utreda möjligheten att styra bort den tunga trafiken från kultur- och miljökänsliga områden. Expressen 23 ⁄ 8 1998, s. 2.
δ’) tyst trafik, särsk. (om ä. förh.) om (trafik med (förhållandevis) låg ljudnivå som resultat av) (lagstadgat) förbud mot att vid framförande av vägfordon inom tättbebyggt område opåkallat avge ljudsignal. SvD(A) 26 ⁄ 5 1936, s. 8. Den tysta trafiken hade införts för bara någon vecka sedan. Fogelström FörvStad 147 (1966). Det här var innan ”tyst trafik” infördes så det var dessutom ett ständigt tutande och pinglande. DN 31 ⁄ 12 1992, På stan s. 27.
b) i fråga om telekommunikation, om överföring av meddelande(n) l. samtal o. d. medelst telegraf l. telefon l. radio l. dator o. d. (Det åligger telegrafstyrelsen) att ombesörja och övervaka trafiken å statens telefon- och telegrafanläggningar. SFS 1920, s. 1523. För ilsamtal å ledningar med avgiftsfri trafik .. utgår en avgift av 20 öre per period. RTKatal. 1924, nr 36 A, s. XII. Avlyssningen (av mobiltelefonsamtal) kommer att ske i de datorcentraler som styr trafiken på GSM-nätet. GbgP 17 ⁄ 3 1996, s. 8. (Datorns brandvägg) fungerar som ett filter mot oönskad trafik. KvällsP 29 ⁄ 11 2000, s. 22. — jfr INTERURBAN-, RADIO-, RIKS-, TELE-, TELEFON-, TELEGRAF-, TELEGRAM-TRAFIK m. fl.
-ANHOPNING~020. abstr. o. konkretare; jfr -stockning. Trafikanhopningen i korsningen av Vasagatan och Kungsgatan. SocDem. 22 ⁄ 6 1928, s. 1. Vid stark trafikanhopning med köbildning och stockningar är motorcykeln det enda fordon, med vilket polisen snabbt kan ta sig fram. BilskolLb. 345 (1959). —
-ANLÄGGNING~020. konkret; jfr anläggning III 1 a o. -bygge, -maskin 1, -maskineri 1. SErikÅb. 1950, s. 5. Öresundsbron är mer än en trafikanläggning. DN 2 ⁄ 10 1999, s. A4. —
(3 (a)) -ANORDNING~020. konkret: anordning (se d. o. 1, 2) för (möjliggörande l. underlättande l. reglering av) trafik; i sht i pl. SvPostv. 25 (1924; i fråga om posttrafik). Investeringar i gator, vägar, broar och andra trafikanordningar. DN 11 ⁄ 12 1992, s. D4. —
-ANSTALT. (†) inrättning l. organisation för bedrivande av trafik, trafikföretag; jfr anstalt 5. TT 1895, Allm. s. 110. Heckscher SvEkonH 1: 536 (1936). —
-APPARAT.
1) trafikplats (se d. o. 1); jfr apparat 2 a. Den omständliga trafikapparaten vid Slussen. Zetterström TjusPanopt. 73 (1937).
2) sammanfattande, om (samtliga) trafikanordningar (o. trafikmedel) (inom visst område); jfr apparat 2 a o. -maskineri 2, -väsen(de). (Utvecklingen) av bostadsområden .. medför en ständigt stegrad påfrestning på huvudstadens trafikapparat. SErikÅb. 1950, s. 149. En gigantisk trafikapparat har vuxit upp de senaste 10 åren. NTeknik 1999, nr 4, s. 1. —
-ARBETE~020. särsk. (i sht i fackspr.) om den sammanlagda vägsträcka som (under viss tidsperiod) tillryggaläggs av (visst l. vissa) trafikmedel. TT 1887, s. 101. Till grund för bestämmande av statsbidrag lägges omfattningen av trafikarbetet på linjen. SFS 1973, s. 1284. —
-ASSISTENT. om vid företag l. förvaltning l. myndighet tjänstgörande assistent med uppgift att handha trafikfrågor. Trafikassistenter (luftfart). YrkesförtArbFörmedl. 57 (1952). Trafikassistent för körkorts- och trafikkortsprövning. DN(A) 4 ⁄ 8 1964, s. 23. Trafikassistenterna som ska hjälpa och lotsa in bilisterna i rätt filer. KvällsP 29 ⁄ 7 2000, s. 8. —
(3 (a, b)) -AVDELNING~020. inom förvaltning l. myndighet l. företag o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) som handhar trafikfrågor; jfr -sektion. ReglTjSJ 1858, s. 6 (vid Statens järnvägar). SvPostv. 25 (1924; vid generalpoststyrelsen). Olyckan utreds .. av polisens trafikavdelning. GT 9 ⁄ 12 1999, s. 6. —
(3 a, b) -AVGIFT~02 l. ~20. avgift förknippad med trafik; särsk. om av trafikföretag l. trafikant (se d. o. 2 b) erlagd avgift för utnyttjande av trafikanordning. TT 1894, Allm. s. 167. För trafik på statens spåranläggningar skall trafikavgifter betalas till banverket. SFS 1988, s. 2995. Man kan dela in det som kunden betalar till .. (telebolaget) i två delar – det ena är trafikavgifterna. Expressen 3 ⁄ 1 2001, s. 31. —
-BEFÄL. befäl(sperson) vid trafikföretag; jfr befäl 4 a, b. (Då lokförare o. eldare) äro inne på banan till tjenstgöring med en lokomotiv, stå de .. under Trafikbefälets ordres. ReglTjSJ 1858, s. 81. —
-BEHOV. behov av trafik(anordningar) l. (kollektiva) trafikmedel. Oftast angifves såsom skäl till .. (det dåliga ekonomiska resultatet att vi) skaffat oss mera jernvägar, än trafikbehofvet kräfver. TT 1880, s. 101. Kanalen har sitt upphof i ett gammalt trafikbehof. 2NF 19: 1368 (1913). —
(3 a, b) -BELASTNING. belastning som utgörs av trafik. SFS 1919, s. 351. Trafikbelastningen på telefonistplatser och radiostationer. SignTrpInstr. 1945, 1: 90. —
-BERÄKNING. (i sht i fackspr.) beräkning av trafik(en)s (l. trafikbehov(et)s) omfattning l. beskaffenhet o. d.; jfr -prognos. NerAlleh. 1 ⁄ 3 1871, s. 2. —
-BESTÄMMELSE. trafikregel; jfr bestämmelse 1 a β. Motorför. 1930, nr 11, s. 8. Cykeln är ett fordon och i princip gäller samma trafikbestämmelser som för bilförare. Expressen 24 ⁄ 7 2003, s. 33. —
-BIL.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (last)bil (l. buss) avsedd för l. använd i yrkesmässig trafik; särsk.: taxi(bil); jfr -vagn 2. En Buick, 7-sitsig, öppen och lämplig som trafikbil. VästerbK 9 ⁄ 7 1927, s. 1. Bilen som skulle ha fört mig vidare .. , en av de första trafikbilarna i Norden, hade inställt sina turer. UrDNHist. 1: 137 (1952).
2) om bil tillhörande trafikpolisen. Polisens trafikbilar var raskt på plats och dirigerade om trafiken. DN 18 ⁄ 11 1991, s. A5.
Ssg (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.; till 1): trafikbil-ägare. RTKatal. 1927, nr 39 A, s. 1338. SAOL (1973). —
-BILD. sammanfattande, om allt som hör till trafiken (i tanken mer l. mindre uppfattat som en synföreställning), trafiksituation, trafikförhållanden (jfr bild, sbst.1 3); äv. inskränktare, om bild (se bild, sbst.1 2 b) l. anblick som trafiken erbjuder. Egenartad för trafikbilden i Moskvas centrum är .. den så gott som fullständiga avsaknaden av cyklar och mc. Motorför. 1955, nr 12, s. 26. Det är inte många som har klart för sig hur den totala trafikbilden i länet ser ut. DN 31 ⁄ 7 1993, s. D2. —
-BITRÄDE~020. (i sht förr) biträde (se d. o. 5) vid trafikföretag. SFS 1919, s. 660. Befattningen stationskarl uppdelades år 1919 i två tjänster, stationskarl och trafikbiträde. UNT 15 ⁄ 12 1932, s. 5. —
-BOLAG~02 l. ~20. bolag (se bolag, sbst.2 3) som idkar yrkesmässig (kollektiv) trafik; jfr -aktiebolag, -företag. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 19, s. 3. Utredningens huvudtanke är .. att olika trafikbolag ska få trafikera spåren. DN 3 ⁄ 2 1993, s. C2. —
-BROTT. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik: brott (se d. o. II) mot trafikbestämmelse(r); jfr -förseelse, -försyndelse, -överträdelse. Lag om straff för vissa trafikbrott. SFS 1951, s. 1550. Rattfylleri har en särställning bland trafikbrotten. DN 28 ⁄ 10 2004, s. A4.
Ssg: trafikbrotts-lag. jur. i sht i sg. best. Till skillnad från vägtrafikförordningen ger trafikbrottslagen .. även möjlighet till frihetsstraff. 2SvUppslB 29: 764 (1954). —
-BULLER. buller från (landsvägs- o. gatu)trafik; jfr -brus. Öberg Son. 218 (1905). Hur störande kommer trafikbullret att bli som påspädning till nuvarande flygbuller? TurÅ 1984, s. 251. —
-BUTIK. Trafikbutikerna – d v s bensin- och servicestationer med dagligvaruförsäljning. GbgP 3 ⁄ 9 1975, s. 22. —
-BYGGE. konkret(are); jfr bygge 2 o. -anläggning. SErikÅb. 1954, s. 140. Där pågår just nu ett av Mälardalens mest spektakulära och omvälvande trafikbyggen. DN 1 ⁄ 11 1994, s. C2. —
(3 (a, b)) -BYRÅ. (numera bl. mera tillf.) inom förvaltning l. myndighet o. d.: byrå (se d. o. 3) som handhar trafikfrågor. Till trafikbyråns handläggning höra frågor rörande inrättande af nya postgångar. SFS 1873, nr 80, s. 24. Under (järnvägs)styrelsens trafikafdelning lyda .. (bl. a.) trafikbyrån. BtRiksdP 1901, 6Hufvudtit. s. 137. —
-CENTRUM. trafikknut (se d. o. 1); jfr centrum 2. Låt oss .. gifva Öresund dess rätta värde och kröna det till Nordens trafikcentrum. TT 1893, Allm. nr 50, s. 3. Större trafikcentra .. där flera banlinjer sammanlöpa. 2NF 22: 1002 (1915). —
-DAG.
1) dag då trafik förekommer (l. bedrivs); särsk. med bestämning angivande trafikens omfattning l. intensitet; jfr -helg, -vecka 1, -år. Banan bör besigtigas minst en gång hvarje trafikdag. FFS 1898, nr 61, s. 3. Dagen före midsommarafton är en av årets tyngsta trafikdagar. DN 20 ⁄ 6 1997, s. C1.
2) dag ägnad åt trafik(frågor); jfr -vecka 2. UNT 17 ⁄ 11 1934, s. 8. I dag har vi trafikdag. Då ska vi lära oss hur man cyklar i trafiken. Expressen 9 ⁄ 5 1990, s. 23. —
-DELARE. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik: konstruktion l. anordning som (för)delar trafik l. trafikström(mar); särsk. dels om refug (se d. o. 3) l. (med vägmärke försedd) stolpe o. d., dels om trafikdelarmärke; äv. allmännare, om förhållande(n) som bestämmer trafikström(mar)s riktning. SvD(A) 22 ⁄ 11 1922, s. 12 (om hus). Vägmärke, som anbringas såsom trafikdelare till upplysning om att förare av fordon skall hålla till vänster om vägmärket. SFS 1937, s. 123. Man får .. komma ihåg, att länsgränserna ej utgöra några transportgeografiska trafikdelare. Ymer 1942, 3–4: 509. (Föraren tappade) kontrollen över bilen och kraschade mot en trafikdelare. Expressen 29 ⁄ 12 1994, s. 6.
Ssg: trafikdelar-märke. NFMånKr. 1939, s. 698. Natten till den tredje (september) skall cirka 400 trafikdelarmärken, som nu hänvisar för vänstertrafik vändas. ÖgCorr. 30 ⁄ 8 1967, s. 7. —
(3 a, b) -DIREKTÖR. jfr direktör 2 o. -chef. AB 7 ⁄ 2 1865, s. 3 (vid Statens järnvägar). SFS 1920, s. 1532 (vid telegrafstyrelsen). —
-DIRIGERING. styrning (se styra, v.1 3) av trafik(en); särsk. om polismans styrning av gatutrafik (gm bestämda (o. i förordning stadgade) tecken); jfr dirigera 1 e. SvD(A) 8 ⁄ 11 1923, s. 5. När får vi en vettig trafikdirigering i Stockholm? DN(A) 28 ⁄ 11 1963, s. 9. Polis hjälper till med avspärrningar och trafikdirigering. GT 31 ⁄ 1 2000, s. 13. —
(3 a, b) -DISTRIKT. jfr distrikt 1. AB 7 ⁄ 2 1865, s. 3 (vid Statens järnvägar). SvStatskal. 1916, s. 404 (vid telegrafverket). —
-DUGLIG. duglig (se d. o. 2) för trafik; dels om trafikanläggning, dels (o. numera i sht) om trafikmedel. 2NF 16: 1349 (1912; om järnväg). Föräldrar (har) ett stort ansvar att se till att barnens cyklar verkligen är trafikdugliga. DN 17 ⁄ 3 1994, s. D1. —
-DUGLIGHET~002, äv. ~200. jfr duglighet 2 o. -duglig. SkogsvT 1911, s. 120 (i fråga om flottled). En fortgående förbättring av våra vägars trafikduglighet. Motorför. 1927, nr 1, s. 14. —
-DÖD. död orsakad av trafikolycka; i sht i sg. best., ofta mer l. mindre personifierat. Kampen mot trafikdöden. SvD(B) 28 ⁄ 7 1954, s. 4. Trafikdöden har härjat svårt under helgen. KvällsP 31 ⁄ 3 1959, s. 2. —
-DÖDAD, p. adj. dödad vid trafikolycka; äv. i substantivisk anv. 35500 amerikaner trafikdödade 1954. Motorför. 1955, nr 6, s. 15. Var femte trafikdödad var alkoholpåverkad. DN 10 ⁄ 2 1999, s. A5. —
-EKONOMI. (i sht i fackspr.) jfr ekonomi 1. SvD(A) 13 ⁄ 12 1960, s. 17. Konsortiets politik, lastanskaffning och trafikekonomi sköts av ett gemensamt kontor. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 44. —
-FARA. om (ngn l. ngt som utgör en) fara (se fara, sbst. 1 b) i l. för trafiken. Stolpens lykta har slocknat. Det är en trafikfara. AB 26 ⁄ 11 1958, s. 23. Den som kör bil i uttröttat tillstånd utgör många gånger en lika hög trafikfara som rattfylleristen. BilskolLb. 33 (1959). —
-FARLIG. om person l. sak l. förhållande o. d.: som utgör en trafikfara; jfr -vådlig. Trafikfarliga förare, vägar, fordon, situationer, läkemedel. Bilen står trafikfarligt. Trafikfarliga platser. Motorför. 1930, nr 12, s. 3. Rätt många barn är trafikfarliga på grund av att de ännu ej kommit i trafikmogen ålder. LD 1957, nr 268, s. 7. —
-FIL. fil (se fil, sbst.1 1) av (motor)fordon på gata l. landsväg o. d.; äv. (o. numera i sht) om (gm markering(ar) avgränsad) del av gata osv. som rymmer sådan fil, körfil. Hindras av en taxi – en taxi till – en buss – en hel trafikfil som struntar blankt i mina försagda signaler. Rogberg Två 70 (1929). (Man kan) sätta ut olika fartbegränsande gupp, bygga rondeller och smalare trafikfiler. Hufvudstadsbl. 25 ⁄ 8 2002, s. 21. —
-FLYG. om reguljär (se d. o. 3) flygtrafik för befordran av passagerare l. gods o. d., motsatt dels: privatflyg, dels: militärflyg; äv.: trafikflygplan. SvD(A) 10 ⁄ 7 1932, s. 5. Aerotransport är ett monopolbolag och det är nog ingenting att säga om en sådan organisation av det svenska trafikflyget. UNT 15 ⁄ 10 1934, s. 4. Ett tyskt trafikflyg observerade att fartyget .. hade ett bälte av olja bakom sig. DN 10 ⁄ 7 1998, s. A6. —
-FLYGNING. abstr. o. konkretare; jfr flyga 2 o. -flyg. TT 1941, Skeppsb. s. 54. Den första trafikflygningen över nordpolen är ett faktum. SvD(A) 21 ⁄ 11 1952, s. 3. —
-FLYGPLAN~02 l. ~20. flygplan använt l. avsett att användas för trafikflyg; jfr -flyg, -maskin 2, -plan, sbst.1 Det stora bombarderingsplanet ”Goliath”, efter vapenstilleståndet omändradt till trafikflygplan. 2NF 35: 743 (1923). —
-FLÖDE. [jfr eng. traffic flow] flöde (se d. o. 2) av trafik; jfr -ström. SvGeogrÅb. 1957, s. 137. Trafikflödet över Öresund. SvD(A) 1959, nr 122, s. 4. —
-FORSKNING. forskning rörande trafik(säkerhet); jfr -säkerhets-forskning. SvD(A) 1 ⁄ 12 1957, s. 18. —
-FOSTRAN. (numera i sht i Finl.) fostran med avseende på trafik(frågor); särsk.: trafikundervisning. Trafikfostran måste ingå i undervisningen. UNT 5 ⁄ 7 1938, s. 3. Upplysningskampanjer och långsiktig trafikfostran väger lätt mot tanklösa bilförare. Hufvudstadsbl. 25 ⁄ 8 2002, s. 20. —
-FREKVENS.
1) till 3 a; jfr frekvens 2 o. -intensitet. SvD(A) 20 ⁄ 4 1926, s. 9. Trafikfrekvensen är helt naturligt väsentligt olika på olika linjer. SvGeogrÅb. 1937, s. 30.
2) tele. till 3 b; jfr frekvens 3. Trafikfrekvens är sådan frekvens, på vilken sändning av meddelande äger rum efter övergång från anropsfrekvens. SignTrpInstr. 1945, 1: 136. —
-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3, o. -problem, -ärende. Motorför. 1927, nr 2, s. 14. Ortens intressen (kom) inom områdets västra delar att fördröja lösningen av nämnda landsändars trafikfråga. SvGeogrÅb. 1930, s. 80. —
-FYR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr fyr, sbst.1 7 c, o. -ljus. SvD(A) 21 ⁄ 11 1924, s. 3. Med trafikfyr menas sådan ljussignal, som anbringats i körbana på plats, där särskild varsamhet är av nöden. SvTeknUppslB 3: 185 (1944). —
-FÄLLA. om trafikfarlig (del av) väg l. vägkorsning o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: trafikhinder; jfr fälla, sbst.1 2. SD 22 ⁄ 10 1929, s. 5. Kommunen (försöker) bygga bort trafikfällorna. Nya rondeller och fartgupp ska minska antalet olyckor. GT 31 ⁄ 8 1999, s. 16. Det kryllar fortfarande av tidsödande, köskapande vägarbeten. Vår karta visar dig trafikfällorna du bör undvika! KvällsP 21 ⁄ 10 2000, s. 18. —
-FÖRBINDELSE. trafikled; särsk. (o. numera i sht i Finl.) i pl.: kommunikationer. Då .. persontrafiken från och till Göteborg, vare sig den nya trafikförbindelsen leddes öfver Trelleborg eller Ystad, fortfarande (osv.). BtRiksdP 1892, I. 2: nr 38, s. 31. Trafikförbindelserna i nordöstra Helsingfors förbättras med en ny snabb spårvägslinje. Hufvudstadsbl. 18 ⁄ 12 2001, s. 4. —
-FÖRESKRIFT~002, äv. ~200. trafikregel; särsk. i uttr. lokala trafikföreskrifter (jfr lokal, adj. 2); jfr föreskrift 3. Motorför. 1930, nr 6, s. 10. Om det behövs på grund av särskilt svåra väderförhållanden .. får länsstyrelsen .. besluta om lokala trafikföreskrifter. SFS 1979, s. 2736. —
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag (se d. o. 4) som idkar yrkesmässig (kollektiv) trafik; jfr -anstalt, -bolag. SvD(A) 25 ⁄ 1 1946, s. 5. —
-FÖRHÅLLANDE. i pl., om förhållanden (se förhållande 4) i trafik(en); jfr -bild, -läge 2, -situation. SFS 1893, Bih. nr 24, s. 15. —
-FÖRING. om styrning (se styra, v.1 3) av gatutrafik i viss körriktning l. till l. från viss gata l. vissa gator o. d. Form 1959, s. 100. Den verkliga knäckfrågan för deltagande arkitekter .. har varit trafikföringen på och kring Drottningtorget. GbgP 18 ⁄ 3 1986, s. 4. —
-FÖRMÅGA. särsk. (numera mindre br.) i fråga om (järn)väg: trafikkapacitet. JernkA 1864, s. 114. Jernvägars trafikförmåga beror hufvudsakligen af, huru vida de äro enkel- eller dubbelspåriga, smal- eller bredspåriga. Tingsten AnvTakt. 16 (1887). NFMånKr. 1939, s. 284. —
-FÖRORDNING. förordning (se d. o. 3) som innehåller regler gällande (landsvägs- o. gatu)trafik. Beivrandet av överträdelser mot trafikförordningar och vållandet av olyckor ligger i myndigheternas händer. Motorför. 1927, nr 1, s. 11. Den som åker sparkcykel, rullskridskor eller rullbrädor av olika slag betraktas av trafikförordningen som fotgängare. DN 16 ⁄ 9 2000, s. A8. —
-FÖRSEELSE. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik; jfr förseelse 2 o. -brott, -försyndelse, -överträdelse. Motorför. 1928, nr 11, s. 3. Trafikförseelser som hastighetsöverträdelser, försummelse av bältestvånget, cykla i mörkret utan lyse och liknande. KvällsP 14 ⁄ 11 2004, s. 30. —
-FÖRSYNDELSE. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik; jfr för-syndelse o. -brott, -förseelse. TSvLärov. 1951, s. 109. —
-FÖRSÄKRA. jfr försäkra 2 o. -försäkring. Slutligen skulle jag vilja uppmana alla bilägare, som ännu ej hava trafikförsäkrat sina motorfordon, att omedelbart göra detta. Motorför. 1929, nr 12, s. 21. Olycksbilen var enbart trafikförsäkrad .. och det innebär att bolaget betalar skadestånd, men inte ersättning för skadorna på bilen. Expressen 12 ⁄ 10 1991, s. 11. —
-FÖRSÄKRING. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik: (i lag påbjuden, obligatorisk) försäkring (se d. o. 2) för (vissa) motorfordon varigm ekonomisk ersättning utgår för (försäkringstagarens o. andras) personskador (o. vissa sakskador); jfr -försäkra. SFS 1929, s. 133. Enligt lag den 10 maj 1929 om trafikförsäkring å motorfordon är bilägare skyldig att hålla försäkring till förmån för den, som skadas i följd av trafik med bilen. Minnesskr1734Lag 2: 899 (1934). Om ett fordon kör in i ett hus är det i första hand fordonets trafikförsäkring som ska ersätta skadan på huset. DN 19 ⁄ 12 2004, s. C4.
-FÖRSÖRJNING. tillhandahållande av (kollektiva) trafikmedel o. trafikanordningar; jfr försörja 5, 6. SvD(A) 14 ⁄ 4 1959, s. 17. Det är av största vikt att Stockholms förorter .. får en attraktiv och effektiv trafikförsörjning. SvD(A) 23 ⁄ 10 1963, s. 6. —
-GATA. gata (se d. o. 2) med l. avsedd för (stor o. intensiv) trafik; jfr -led slutet. TT 1901, V. s. 85. Även bland det inre Visbys trånga gator kan en bestämd skillnad göras mellan trafikgator och stilla bakgator. Globen 1928, s. 30. —
-GEOGRAFI. (i sht i fackspr.) vetenskapsgren som studerar trafiken ur geografisk synpunkt; jfr -geografisk o. samfärdsel-geografi. 3NF 8: 539 (1928). —
-GREN. trafikslag; jfr gren, sbst.1 5. Motorför. 1928, nr 3, s. 1. Flyget är den trafikgren som har ökat snabbast den senaste tiden. Expressen 19 ⁄ 11 2001, s. 2. —
-HELG. om helg (l. veckoslut) med särskild tanke på förekomsten av (intensiv) trafik; jfr -dag 1. Lugn, stor, svart, olycksdrabbad trafikhelg. LD 22 ⁄ 12 1960, s. 9. Midsommar är en av årets värsta trafikhelger. Expressen 22 ⁄ 6 2000, s. 8. —
-HINDER. hinder (se d. o. 2) för trafik(en); jfr -fälla. Johansson Dagb. 2: 119 (1883). Vägarbeten och andra trafikhinder som stoppar upp trafiken. Expressen 1 ⁄ 8 1993, s. 7. särsk. i fråga om gatutrafik, om med avsikt anlagt l. utplacerat hinder i syfte att nedbringa fordons hastighet, farthinder; jfr hinder 3. Det är många som ber gatukontorets anställda komma och titta om det inte är dags att sätta ut trafikhinder på de ställen där bilisterna kör för fort. SvD 9 ⁄ 11 1979, s. 12. —
-HÄNSEENDE. i uttr. i trafikhänseende, i fråga om l. med avseende på trafik(en). Sthm 2: 255 (1897). —
-IDKARE. [jfr fin. liikenteenharjoittaja] (i Finl.) (ägare av) trafikföretag, åkare; jfr idkare 2 o. -utövare o. trafikant 2 b. FinlStatskal. 1972, s. 44. Finländska trafikidkare har goda möjligheter att idka trafik i EG-länderna då EG-marknaden liberaliseras år 1992. Hufvudstadsbl. 10 ⁄ 10 1988, s. 10. —
-INFARKT. [efter t. verkehrsinfarkt] om omfattande o. långvarig trafikstockning. GbgP 7 ⁄ 4 1990, s. 5. Trafikinfarkt hotar om Göteborg inte får en ny förbindelse över Göta älv. GT 19 ⁄ 5 2005, s. 16. —
-INGENJÖR. jfr ingenjör 4. DN(A) 12 ⁄ 7 1956, s. 22. För projektering av gator och trafikplatser .. sökes trafikingenjörer med väg- och vattenbyggnadsteknisk examen. SvD(A) 24 ⁄ 2 1964, s. 7. —
(3 (a)) -INKOMST~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) jfr inkomst 3 b β o. -intäkt, -överskott; i sht i pl. SDS 1870, nr 26, s. 2 (i fråga om järnvägstrafik). SvPostv. 130 (1924; i fråga om posttrafik). (Kostnadskalkylen) innebar, att SJ av de totala trafikinkomsterna finge täcka underskottet på lokaltrafiken. SErikÅb. 1957, s. 148. —
(3 a, b) -INSPEKTÖR. tjänsteman med uppgift att utöva tillsyn o. kontroll över trafik(en); särsk. om tjänsteman som bedömer körkortsprov. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 27, s. 74 (vid Statens järnvägar). SvStatskal. 1939, s. 564 (vid telegrafverket). Körkortselever är .. så aggressiva att trafikinspektörerna utrustas med överfallslarm. Expressen 19 ⁄ 12 1999, s. 6. —
-INTENSITET. intensitet (se d. o. 2) i trafik(en); särsk. pregnant, om hög sådan intensitet; jfr -frekvens 1, -mängd, -tryck, -täthet. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 27, s. 37. Staden är folkanhopningen, som iögonenfallande framhäver sig ur landskapet genom sin täta bebyggelse, trafikintensitet och allmänna karaktär. Globen 1922, s. 2. Trafikintensiteten under vinterhalvåret är .. inte till närmelsevis lika hög som under sommarhalvåret. BilskolLb. 17 (1959). —
-INTENSIV. som har l. (brukar) kännetecknas av intensiv (se intensiv, adj. 2) trafik; särsk. dels om tidsavsnitt, dels om område l. lokalitet l. trafikled o. d.; jfr -stark, -tät. Passagerarfärjorna avgår .. dagligen under högsäsongen .. i övrigt under veckans trafikintensiva dagar. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 98. Solna är en av landets trafikintensivaste kommuner. DN 29 ⁄ 1 1993, s. D4. —
(3 a, b) -INTÄKT~02 l. ~20. jfr intäkt 3 o. -inkomst, -överskott; i sht i pl. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, Bil. s. 3 (i fråga om järnvägstrafik). Televerket drabbas av mångmiljonförluster genom uteblivna trafikintäkter. Expressen 12 ⁄ 12 1990, s. 8. —
-KAOS. jfr kaos 2. JordRunt 1931, s. 220. Snöstormen vållar stort trafikkaos i Mellansverige. SvD(B) 25 ⁄ 2 1946, s. 3. —
(3 a, b) -KAPACITET. i fråga om dels trafikföretag l. telebolag, dels väg l. kommunikationsled o. d.: kapacitet (se d. o. 6) att bedriva resp. inrymma trafik; jfr -förmåga. 2NF 35: 512 (1923). För att öka trafikkapaciteten på Kebnekaiseleden har föreningen låtit bygga en ny större motorbåt. TurÅ 1946, s. 386. (Teleföretaget) handlar upp trafikkapacitet till olika länder till ett lågt pris. VeckAff. 2003, nr 12, s. 39. —
-KARUSELL. trafikplats (se d. o. 1) (med rotationstrafik o. till formen mer l. mindre påminnande om en karusell (se d. o. 2)). DN(A) 19 ⁄ 10 1933, s. 1. (Vid Slussen) möter det uråldriga, medeltida Stockholm funktionalismens nya stad i form av en trafikkarusell från 1930-talet. DN 11 ⁄ 7 2002, s. B3. —
-KNUT.
1) plats l. punkt där (viktiga) trafikleder (l. trafiklinjer) möts; äv. om stad l. samhälle o. d. med sådan(a) plats(er); jfr knut, sbst.1 1 b β β’, o. -centrum, -knutpunkt. TT 1893, Allm. nr 50, s. 3 (om Öresund). Först när gatuförbindelserna ordnades .. kunde Norrmalmstorg .. få någon betydelse som trafikknut. Ymer 1938, s. 179. Gamla Uppsala, som var landskapets största trafikknut. TurÅ 1949, s. 76.
2) om illa fungerande gatu- l. vägkorsning o. d. (med återkommande trafikstockningar); jfr knut, sbst.1 1 b. SvD(A) 19 ⁄ 3 1956, s. 3. Kringfartsleder kan lösa upp lokala trafikknutar. DN 10 ⁄ 9 2001, s. A5. —
-KNUTPUNKT~02 l. ~20. trafikknut (se d. o. 1); jfr knutpunkt 1. FörslGasI 1926, s. 37. Bombhot vid stora trafikknutpunkter kostar stora pengar. DN 22 ⁄ 4 1997, s. A8. —
-KON. om (vanligtvis orangefärgad, av plast tillverkad) kon som (gm att utplaceras på landsväg l. gata) används för trafikdirigering. DN 16 ⁄ 10 1970, s. 24. De s k trafikkonerna .. som i första hand används som markering vid de flesta typer av vägarbete. NTeknik 1972, nr 21, s. 12. —
-KONSTAPEL. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr konstapel 4 a o. -polis. Norlander Skål 53 (1921). —
-KONTROLL. särsk. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik, abstr. o. konkret(are): (av trafikpolis(en) företagen) kontroll (se d. o. 2) av (motor)fordon l. (motor)fordons förare l. framförande; jfr -övervakning. Polisens personalkris äventyrar allvarligt skärpt trafikkontroll. SvD(A) 25 ⁄ 7 1954, s. 3. Vid en trafikkontroll är en .. man nära att köra på den polis som stoppar fordonen. GT 28 ⁄ 11 2004, s. 19. —
-KORS. (numera mindre br.) trafikkorsning; jfr kors 7 b ε. SvD(B) 24 ⁄ 1 1925, s. 3. SDS 21 ⁄ 12 1957, s. 2. —
-KORSNING. gatu- l. vägkorsning; jfr korsa 5 c o. -kors. SAOL (1950). Kollisionen inträffade i en trafikkorsning. DN 4 ⁄ 6 1992, s. A5. —
-KORT. särsk. (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) om av myndighet (efter särskild prövning) utfärdat kort innebärande behörighet att framföra (last)bil l. buss o. d. i yrkesmässig trafik; äv. närmande sig l. övergående i bet. av sådan behörighet. Motorför. 1927, nr 2, s. 15. Alla chaufförer, som äro engagerade i yrkesmässig gods- eller persontrafik, skola .. fr. o. m. det nya året vara försedda med trafikkort. UNT 30 ⁄ 12 1930, s. 8. En särskild kurs för trafikkort skall .. anordnas. DN(A) 18 ⁄ 10 1964, s. 2. —
-KULTUR. kultur (se d. o. 7) i fråga om (landsvägs- o. gatu)trafik; särsk. pregnant, om god sådan kultur; jfr -vett. Bilden visar hur barnen i Amerika uppfostras i trafikkultur. Swing 1923, nr 47, s. 3. Cyklisternas trafikkultur blir bara sämre och sämre. KvällsP 25 ⁄ 9 2004, s. 8. —
-KUNSKAP~02 l. ~20.
1) jfr kunskap 1. Upsala 16 ⁄ 11 1954, s. 8. Kursen ska ge ungdomarna goda trafikkunskaper. DN 21 ⁄ 3 2003, s. A14.
2) jfr kunskap 3. Trafikkunskap blir skolämne? Önskemål av lärarna vid trafikkursen. SvD(A) 10 ⁄ 7 1938, s. 3. —
-KÖ. kö (se d. o. 4) av (motor)fordon; jfr -stockning. SvD(A) 23 ⁄ 7 1929, s. 20. En kollision mellan en lastbil och en personbil .. orsakade stora trafikköer. Expressen 10 ⁄ 12 1990, s. 20. —
(3 (a)) -LED. led (se led, sbst.2 1 b) använd till l. avsedd för trafik, kommunikationsled; särsk. (o. numera i sht) i fråga om landsvägs- o. gatutrafik (se slutet); jfr -förbindelse, -pulsåder, -stråk, -väg. Den vigtigaste trafikleden är under seglationstiden Ångermanelfven. Höjer Sv. 3: 142 (1883). Trafikleder i fjället .. Kebnekaiseleden. TurÅ 1942, s. 386. jfr sjö-trafik-led. särsk. om större (o. livligt trafikerad) landsväg l. gata (som utgör en viktig del av väg- resp. gatunät). Husets läge i hörnet af två starkt anlitade trafikleder. Sthm 1: 252 (1897). Motortrafikleden är en korsningsfri trafikled, som inte har samma höga standard som motorvägen. AlltBil. 272 (1976). —
-LEDARE. person med uppgift att övervaka o. styra trafik; särsk. i fråga om flygtrafik: flygledare; jfr ledare 1 o. -ledning. Vid flygfält ledes flygningen inom närzonen samt flygplanens start och landning av trafikledare. SoldUndFlygv. 1944, s. 120. DN(A) 3 ⁄ 2 1964, s. 30 (i fråga om bussföretag).
-LEDNING. ledning (se ledning, sbst.2 1) av trafik; särsk. i fråga om flygtrafik: flygledning; särsk. konkret, om person l. (vanl.) grupp av personer som utövar sådan ledning; jfr -ledare. En god trafikledning för åvägabringande av välordnad trafik är .. lika nödvändig som ändamålsenliga trafikregler. Motorför. 1930, nr 11, s. 10. Trafikledningen .. förlorade kontakten med planet några minuter innan det skulle landa. Expressen 10 ⁄ 1 2003, s. 14. —
-LEKSKOLA~020. (numera bl. mera tillf.) Ca 6 000 barn i förskoleåldern fick leka och lära trafikvett i de populära trafiklekskolorna. Motorför. 1955, nr 2, s. 5. —
-LINJE.
1) jfr linje 9. RiksdRevRiksgäldsk. 1907, s. 259. Att höja biljettpriserna inom kollektivtrafiken och att dra in trafiklinjer leder till att privatbilismen ökar. Hufvudstadsbl. 26 ⁄ 8 2003, s. 4.
2) på väg l. gata målad linje (se d. o. 1 c) avsedd för avgränsning l. styrning av trafik. BeckerFärgfakta 1991, s. 11: 2.
-LJUS. ljussignal för dirigering av trafik; särsk. i fråga om gatu- o. landsvägstrafik, om (stolpe o. d. med) sådan signal med tre vertikalt ordnade ljuskällor som omväxlande visar resp. rött, gult o. grönt ljus; jfr -fyr, -signal. GHT 15 ⁄ 7 1937, s. 3. För varje gång trafikljusen i korsningen slog om till rött växte kön av väntande bilar. Sjöwall o. Wahlöö MannBalk. 8 (1967). (En bilist) krockar .. med trafikljuset så att det ramlar tvärs över vägen. DN 16 ⁄ 1 2000, s. C5. —
-LÄGE.
1) (numera mindre br.) jfr läge 4 b. Fornv. 1918, s. 9. Det under äldre tid fördelaktiga och skyddade trafikläget. TurÅ 1951, s. 272.
2) trafiksituation, trafikförhållanden; jfr läge 6. SvD(A) 11 ⁄ 6 1965, s. 4. Det är hård vind kombinerat med drivsnö som gör trafikläget problematiskt. Expressen 18 ⁄ 2 2001, s. 10. —
-LÖSNING. jfr lösning, sbst.2 8. SErikÅb. 1950, s. 153. Satsa på en bra och effektiv trafiklösning för hela Öresund. KvällsP 11 ⁄ 9 2002, s. 30. —
-MARODÖR. jfr marodör slutet. SvD(B) 28 ⁄ 7 1954, s. 4. Det ska .. bli stopp för rattfyllerister och andra trafikmarodörer att köra moped när körkortet dragits in. DN 6 ⁄ 3 2004, Motor s. 2. —
-MASKIN.
1) trafikanläggning; särsk. om trafikplats (se d. o. 1); jfr maskin 2 a o. -maskineri 1. Det ”klöverblad med modifikation” som den trafikmaskinen man skapat vid Slussen utgör. NDA 25 ⁄ 3 1933, s. 18. När omständigheterna är gynnsamma är förstås Autobahn en fantastisk trafikmaskin. Expressen 18 ⁄ 4 1999, s. 8.
2) (numera mindre br.) trafikflygplan; jfr maskin 1 e. Forsslund MänVing. 49 (1932). Forsslund LuftLock. 75 (1933). —
-MASKINERI.
1) trafikanläggning; jfr maskineri 2 a o. -maskin 1. Ett nytt trafikmaskineri på pelare med parkeringsplatser under. SDS 21 ⁄ 12 1957, s. 2.
2) trafikapparat (se d. o. 2); jfr maskineri 2 a. Motorför. 1955, nr 9, s. 32. ”Nollvisionen”, det vill säga tanken att trafiken kan göras så säker att ingen dödas i den – utan att trafikmaskineriets förmåga att lösa transportbehoven nämnvärt påverkas. DN 9 ⁄ 9 1997, s. A5. —
-MATERIEL. särsk. (numera mindre br.) i fråga om järnvägstrafik; jfr materiel 1 o. drift-materiel. De till statens trafik-materiel hörande wagnar. SFS 1864, nr 81, s. 3. IllSvOrdb. (1964). —
-MEDEL.
1) till 3 a: medel (se medel, sbst. 13 b β) för transport l. fortskaffning, samfärdsmedel. TT 1887, s. 119. Nutidens trafikmedel gör det nödvändigt, att verldens godstrafik samlas till ett mindre antal centra. AB 16 ⁄ 6 1897, s. 3. En järnvägsförbindelse till Arlanda skulle inte öka andelen resande med kollektiva trafikmedel mer än marginellt. DN 15 ⁄ 7 1992, s. D7.
2) (†) till 3 a, b: penningmedel som disponeras l. uppbärs av trafikföretag l. telebolag; jfr medel, sbst. 14. SFS 1893, Bih. nr 7, s. 30. Generaldirektör (vid Statens järnvägar) är berättigad att .. av trafikmedel uppbära en årlig pension av 6,000 kronor. SFS 1916, s. 905. SFS 1920, s. 1524 (vid telegrafstyrelsen). SvRiksd. 12: 212 (1934). —
-MEDICIN. (i sht i fackspr.) jfr medicin 1. DN 3 ⁄ 6 1969, s. 11. Trafikmedicinen, som omfattar medicinska problem förknippade med trafik på väg, tog form under 1950-talet. NordMed. 1983, s. 226. —
-MILJÖ. miljö (se d. o. 4) vari trafik (med vägfordon) förekommer l. som kännetecknas av trafik (med sådana fordon). Motorför. 1930, nr 11, s. 8. Arbetet för en säkrare trafikmiljö. DN 23 ⁄ 7 1996, s. A4. —
-MOGEN. jfr mogen 4. Barn inte alltid trafikmogna när de skall börja skolan. LD 18 ⁄ 11 1957, s. 7 (rubrik). —
-MORAL. om moral som råder i l. präglar (landsvägs- o. gatu)trafik(en). SvD(A) 13 ⁄ 9 1967, s. 19. (Kampanjen) handlar om att förbättra trafikmoralen. DN 5 ⁄ 2 1993, s. A6. —
-MÄNGD. jfr mängd, sbst.2 1, o. -frekvens 1, -intensitet, -tryck, -volym. TT 1887, s. 101. Gatukontoret hävdar att den totala trafikmängden .. ökat med hela 40 procent. SvD 15 ⁄ 11 1972, s. 9. —
-MÄRKE. vägmärke; jfr -skylt, -tecken. Form 1934, s. 134. Hon höll ratten med ett par fingrar, brydde sig inte om trafikmärken och rött ljus, tog rakt över refuger och trottoarhörn. Arnér Finnas 173 (1961). —
-MÄSSIG. som avser l. lämpar sig för trafik. Ett fullt trafikmässigt gatunät. SD(L) 28 ⁄ 2 1904, s. 1. —
-MÄSTARE. (titel för) person anställd ss. arbetsledare l. förman vid trafikföretag. Lundin NSthm 98 (1887). Polisens insatsbefäl, brandkårens räddningsledare och SL:s trafikmästare bildar snabbt en ledningsgrupp. DN 18 ⁄ 11 1993, s. D1. —
-NYKTERHET~002, äv. ~200. nykterhet (se d. o. 3) vid framförande av (motor)fordon. GHT 28 ⁄ 12 1955, s. 9. Den skärpta övervakningen av trafiknykterheten. SvD 31 ⁄ 12 1974, s. 7.
Ssgr: trafiknykterhets-brott. brott mot lag om trafiknykterhet; jfr trafikonykterhets-brott. SvD(A) 5 ⁄ 3 1961, s. 24.
-NÄMND. nämnd (se d. o. 2 b) för handläggning av trafikärenden. SvD(A) 25 ⁄ 1 1946, s. 5. Den lokala trafikregleringen .. skall has om hand av särskilda trafiknämnder. SvD(A) 29 ⁄ 12 1964, s. 22. —
-NÄT. nät (se nät, sbst. 3 c) av trafikleder. Att Berlin lyckats sätta sig fast såsom ett slags medelpunkt .. i hela det mellaneuropeiska trafiknätet. Henriksson Tyskl. 340 (1901). —
-OFFER. offer (se d. o. 3 d, e) för trafikolycka. Av alla trafikoffren (i USA) under 1954 kommer 39 procent av dödsfallen och 35 procent av de skadade på veckoslutens konto. Motorför. 1955, nr 6, s. 14. —
-OLYCKA~020. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik; jfr olycka, sbst. 2. HandInd. 173 (1926). Under maj månad omkom 3,080 människor vid trafikolyckor i Förenta staterna. Upsala 30 ⁄ 6 1955, s. 1. —
-OLYCKSFALL~102. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik; jfr olycksfall 2. Motorför. 1929, nr 1, s. 5. Kartläggningen ingår .. i en större studie av hur trafikolycksfall tas om hand i den svenska sjukvården. DN 27 ⁄ 8 1993, s. A5. —
-OMLÄGGNING~020. omläggning (se omlägga 4) av trafik; särsk. om omläggningen till högertrafik i Sv. år 1967. Hur trafikolyckor kan reduceras genom trafikomläggningar. Motorför. 1955, nr 2, s. 6. Klockan fem på söndagsmorgonen den tredje september skulle Sverige gå över till högertrafik .. Han ansåg att trafikomläggningen var ett övergrepp av myndigheterna. Fogelström StadVärld. 280 (1968). Trafikomläggning försenar flyget. DN 24 ⁄ 2 1999, s. A13.
Ssg: trafikomläggnings-skatt. särsk. (förr) om under åren 1964–1967 uttagen extra skatt på motorfordon avsedd att finansiera omläggningen till högertrafik. SFS 1963, s. 255. —
-OMRÅDE~020.
1) område (se d. o. 2) som i fråga om trafik(en) utgör en enhet; särsk. om område inom vilket visst (l. vissa) trafikföretag verkar (l. har tillstånd att verka); jfr samfärdsel-område. Svedelius Statsk. 4: 57 (1869). Petersburg kan räknas som hela trafikområdets uthamn. 2NF 32: 1010 (1921). Innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik för befordran av personer vare .. skyldig att på anfordran utföra körning inom det område, trafiktillståndet avser (trafikområde). SFS 1932, s. 416. särsk. om (del av större) område som är avsett l. upplåtet för (motorfordons)trafik. Man (kan) med gångtunnlar och viadukter göra ett planerat bostadsområde barnsäkert, skilja lekområden och trafikområden åt. DN(A) 11 ⁄ 6 1964, s. 22.
2) i bildl. anv. motsv. område 3; särsk. i uttr. på l. inom trafikområdet, när det gäller trafik(en), i fråga om trafik(en). Att förhållandena på berörda trafikområde äro sådana .. (att de som vet att de kontrolleras kör försiktigare) är ju ett känt och omvittnat faktum. Motorför. 1928, nr 6, s. 2. En medveten satsning på forskning inom trafikområdet. DN 11 ⁄ 11 1998, s. A7. —
-ONYKTERHET. (straffbar) onykterhet vid framförande av (motor)fordon; särsk. inskränktare, om lindrigare sådan onykterhet, rattonykterhet. LD 21 ⁄ 3 1958, s. 1. (Justitieministern) har lovat tuffare tag mot trafikonykterheten. Expressen 20 ⁄ 12 1992, s. 2.
Ssg: trafikonykterhets-brott. brott som består i trafikonykterhet; jfr trafiknykterhets-brott. Motorför. 1955, nr 11, s. 5. —
-PATRULL. i fråga om dels militär, dels (o. numera i sht) polis; jfr patrull, sbst.2 2. TrängRegl. 1940, s. 362. En av polisens trafikpatruller råkade vara i närheten och kom snabbt fram till lägenheten. GT 12 ⁄ 5 2005, s. 8. —
-PERSONAL. personal vid trafikföretag l. trafikavdelning. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, s. 1. Problemen .. påverkar både arbetstider, raster och säkerhet för trafikpersonalen i tunnelbanan. DN 30 ⁄ 4 1999, s. C1. —
-PLAN, sbst.1 trafikflygplan; jfr plan, sbst.1 I 6. Jungstedt Flygv. 87 (1925). När han vände sig om såg han det stora trafikplanet som passerade förbi varje förmiddag. Fridegård Torntupp. 66 (1941). —
-PLANERING. planering (se planera, v.1 1) av trafik(en) (i dess helhet inom visst område); jfr -plan, sbst.2 SvD(A) 25 ⁄ 1 1946, s. 5. Trafik- och godsplanering för Norrköpings hamn. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 102. —
-PLATS.
1) i fråga om landsvägs- o. gatutrafik: plats (se plats, sbst.1 2) där (större) trafikleder möts l. korsas; särsk. om sådan korsning i flera (med ramper förbundna) plan (se plan, sbst.1 I 7); jfr -apparat 1, -karusell, -maskin 1. Trafikplatser, uppkomna blott genom nödvändigheten att ordna den ofantliga kör- och gångtrafiken i nutidens storstäder och att leda den in i lämpliga banor. 2UB 1: 484 (1898). Vid motorvägar finns särskilt anordnade trafikplatser, från vilka infart på motorvägen får ske. BilskolLb. 116 (1959). Det farliga vägkorset .. har byggts bort och ersatts av en jättelik trafikplats. SvD 13 ⁄ 10 1976, s. 30.
2) (numera i sht om ä. förh.) om (mindre trafikerad) av- o. påstigningsplats för tåg l. buss o. d., station (se d. o. II 17 a) l. hållplats; jfr -station. SFS 1918, s. 2519. Järnvägsstyrelsen har bestämt, att Bergsbrunna station skall .. nedflyttas till trafikplats. Upsala 4 ⁄ 10 1950, s. 4. Register över trafikplatser vid järnvägslinjer, vägbusslinjer, båtlinjer och flyglinjer. SvKomm. 1962, nr 6, s. 6. —
-POLIS. polis(man) l. avdelning av polismakten med (huvudsaklig) uppgift att övervaka o. dirigera (gatu- o. landsvägs)trafik(en); jfr -konstapel. Norlander Skål 53 (1921). Det var inte särskilt troligt att trafikpolisen skulle ha några extra spärrar nu på julaftons förmiddag. Jersild BabH 238 (1978). —
-POLITIK. jfr politik, sbst. 3, o. -politisk. AB 1899, nr 75 A, s. 3. Landshövding Hammarskjöld försvarar länets trafikpolitik. Upsala 16 ⁄ 1 1928, s. 1. Man får acceptera betydande subventioner som ett permanent inslag i trafikpolitiken. DN(A) 11 ⁄ 1 1964, s. 2. —
-POLITISK. jfr politisk 1 o. -politik. Den trafikpolitiska riktning som förfäktar den privata företagsamhetens företräden. EkonT 1945, s. 337. —
-PROBLEM. jfr problem 2 o. -bekymmer, -elände, -fråga, -svårighet. Stockholms stora hamnfråga och brännande trafikproblem. SvNat. 1920, s. 67. Om en lastbil hamnar tvärs över vägen är det klart att det blir trafikproblem. GT 2 ⁄ 3 2005, s. 12. —
-PROPAGANDA. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik. Motorför. 1930, nr 12, s. 4. Trafikpropagandan manar till omdöme och hänsyn i trafiken. BilskolLb. 171 (1959). —
-PROPP. jfr propp 4 o. -stockning. SvD(B) 30 ⁄ 6 1955, s. 5. Man ansåg att rondellen drog ner farten .. vilket skulle höja säkerheten. Nu har det dock visat sig att rondellen sänker farten så markant att den i stället orsakar trafikproppar i rusningstrafik. AlltBil. 266 (1976). —
-PSYKOLOGI. om gren av psykologin som sysslar med människors beteende i (landsvägs- o. gatu)trafik(en). SDS 8 ⁄ 5 1957, s. 10. —
-PULSÅDER~020. betydelsefull (o. livligt trafikerad) trafikled; jfr pulsåder 2 o. -åder. Ett privathus vid Centralgatans stora trafikpulsåder. Öberg Kont. 90 (1909). En livsviktig trafikpulsåder för Dalarna är järnvägslinjen Borlänge-Gävle. DN(A) 30 ⁄ 10 1963, s. 22. —
-PUNKT. punkt (se d. o. 7) där (stor o. livlig) trafik förekommer (l. brukar förekomma). (Man har placerat sågverken) vid elfmynningar eller andra sådana trafikpunkter, dit timret kan framflottas. Finland 147 (1893). Vid en trafikpunkt där trafikljusen inte fungerade. Expressen 10 ⁄ 11 2004, s. 4. —
-RAZZIA. i fråga om gatu- o. landsvägstrafik; jfr razzia 2 o. polis-razzia. Motorför. 1955, nr 11, s. 21. Stulna bilar och rattfyllerister i trafikrazzia. Expressen 18 ⁄ 11 1990, s. 13. —
-REGEL. (i förordning stadgad) regel (se regel, sbst.1 II 1 b) gällande (landsvägs- o. gatu)trafik; jfr -bestämmelse, -föreskrift, -förordning. SvD(A) 21 ⁄ 1 1922, s. 9. (Körkortet återkallas vid) upprepade förseelser mot trafikreglerna. BilskolLb. 46 (1959). jfr sjö-trafik-regel. —
-REGLEMENTE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr reglemente 2 o. -stadga. SvKomm. 1867, nr 16, s. 4 (om järnvägstrafik). Sedan det nya trafikreglementet trätt i kraft äro fotgängarna i större grad än förut hemfallna under ”gatans lagar”. Motorför. 1927, nr 3, s. 10. —
-REGLERING. abstr. o. konkretare: reglering (se reglera II 2) av (gatu- o. landsvägs)trafik(en). SvD(A) 22 ⁄ 11 1924, s. 3. (Nedgången i antalet trafikolyckor) anses till icke oväsentlig del bero på införande av optisk trafikreglering. Motorför. 1929, nr 10, s. 14. —
(3 (a)) -RIKTNING. riktning (se riktning, sbst.2 3) i vilken trafik rör sig; särsk. i fråga om gatu- o. landsvägstrafik: körriktning. AtlFinl. 27: 18 (1899). Den trafikriktning .. (arkitekten) tänker sig besökaren skall följa. Form 1947, s. 160. (Bron) är utformad med två skilda körbanor, en för varje trafikriktning. SvD(A) 10 ⁄ 6 1965, s. 17. —
-RUBBNING. (numera bl. tillf.) trafikstörning; jfr rubbning 2. Döss o. Lannge 632 (1908). SAOL (1973). —
-RYTM. rytm i (landsvägs- o. gatu)trafik(en). (New Yorks) snabba trafikrytm. Motorför. 1955, nr 1, s. 19. —
-RÅD.
1) jfr råd, sbst.3 19. SDS 21 ⁄ 12 1957, s. 2. (De passade) på att ge några goda trafikråd inför sportlovet. Expressen 3 ⁄ 2 2001, s. 7.
2) jfr råd, sbst.3 22 b. Roslagsbanan får koncession (på busslinje), allmänhetens intressen bevakas av trafikråd. UNT 3 ⁄ 6 1932, s. 1. —
-RÄKNARE. dels om person, dels om apparat; jfr räknare 2, 3 o. -räkning. YrkesFörtArbFörmedl. 56 (1936). Fotoelektrisk trafikräknare. NFMånKr. 1939, s. 65. —
-RÄKNING. abstr. l. konkretare: räkning (se d. o. 4) av antalet trafikmedel l. gångtrafikanter l. passagerare (som passerar visst vägavsnitt resp. utnyttjar visst trafikmedel); jfr -räknare. KatalIndUtstSthm 1897, s. XXI. För att utröna i vilken utsträckning .. krisförhållandena föranlett minskning i trafiken å de allmänna vägarna, verkställdes i okt. 1939 och i juli 1940 trafikräkningar inom samtliga län. TT 1941, V. s. 31. (Stationen) har 90 av- och påstigningar per dygn .. enligt SL:s trafikräkning. DN 11 ⁄ 2 1995, s. D10. —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. rättighet att bedriva yrkesmässig trafik; särsk. (o. numera i sht) i fråga om trafikföretag; i sht i pl.; jfr -tillstånd. Motorför. 1927, nr 1, s. 16. Sonen ägde dessutom bil, hade trafikrättigheter. Schulze BöndSvFinl. 244 (1935). Staten får nu rätten att fördela trafikrättigheterna mellan tågbolagen. DN 18 ⁄ 2 1995, s. C1. —
-SANERING. (i sht i fackspr.) jfr sanera 1. FrDepartNämnd. 1970, s. 129. Trafiksanering .. (dvs.) åtgärder i befintligt väg- eller gatunät med syfte att öka trafiksäkerheten samt förbättra trafik- och boendemiljön utan omfattande byggnadsåtgärder. TNCPubl. 89: 191 (1988). —
-SEKTION. trafikavdelning (jfr sektion 5 d); särsk. (o. i sht förr) om sådan avdelning vid Statens järnvägar (jfr sektion 5 a α). SFS 1897, nr 86, s. 24 (vid Statens järnvägar). Chef för Skånepolisens trafiksektion. KvällsP 3 ⁄ 8 2002, s. 25. —
-SEPARERING. (i sht i fackspr.) jfr separera I 1, 2. Trafikseparering är oftast ingen lösning, folk går där bilarna är i alla fall. DN 28 ⁄ 1 1968, s. 9. En fullt genomförd trafikseparering i Öresund. SDS 1979, nr 251, s. 14. —
-SIFFRA. i pl., om siffror som anger antalet trafikanter l. fordon (i fråga om visst trafikslag l. viss trafiklinje l. trafikled o. d.). Att Norrköpings station icke fullt uppnådde de trafiksiffror, som företeddes af Stockholms central. BtRiksdP 1904, 6Hufvudtit. s. 127. Trafiksiffrorna för flygbolagen har under sommaren pekat stadigt uppåt. DN 13 ⁄ 8 2005, s. C3. —
-SIGNAL. jfr signal 3, 4; särsk. dels om ljudsignal, dels om ljussignal: trafikljus. Handmanövrerade trafiksignaler. Nerén BilB 3: 155 (1928). Trafiksignal, som användes för att hos fordonsförare påkalla försiktighet, skall visa gult, blinkande sken. SFS 1951, s. 1832. Gatuadministratörerna planerar .. (att) byta ut samtliga Stockholms tickande trafiksignaler mot de nya, pipgälla. SvD 1987, nr 102, s. 12.
-SITUATION. jfr situation 2 o. -bild, -förhållande, -läge 2. Man behöver bara fråga hur trafiksituationen skulle varit all trafiksäkerhetspropaganda förutan. Motorför. 1955, nr 4, s. 5. Vägtrafikkungörelsen innehåller bl.a. ett flertal regler om vägtrafikantens skyldigheter i olika trafiksituationer. AlltBil. 339 (1976). —
-SKADA. (person)skada orsakad av trafikolycka. Trafikskadorna har nått en sådan frekvens att behov av samordnad forskning för att klarlägga dess orsaker .. är stort. Motorför. 1955, nr 11, s. 3. Pisksnärtskada är den enda trafikskada i Sverige som fortsätter att öka. SvD 24 ⁄ 8 1998, s. 4.
-SKADAD, p. adj. om person l. djur: skadad vid trafikolycka; äv. (om person) i substantivisk anv. Nio trafikskadade till sjukhus i Visby. DN(B) 15 ⁄ 8 1958, s. 9 (rubrik). En skadskjuten eller trafikskadad älg. JägUppslB 207 (1989). —
-SKADAS. jfr -skada, -skadad. 87 göteborgare trafikskadades under februari. GHT 15 ⁄ 3 1960, s. 9. —
-SKATT. jfr skatt 3; särsk. dels: fordonsskatt, dels (förr) om under åren 1942–1951 uttagen skatt på järnvägstrafik. SvD(A) 8 ⁄ 5 1925, s. 3. Trafikskatt skall .. utgå till staten vid befordran å järnväg, som begagnas för allmän trafik, av personer och resgods. PropRiksd. 1942, nr 346, s. 2. Trafikskatten på bensindrivna personbilar och motorcyklar. DN 27 ⁄ 5 1999, s. A10. —
-SKOLA. särsk. om skola syftande till att förmedla sådana (teoretiska o. praktiska) kunskaper som krävs för erhållande av körkort, bilskola, körskola. ÖgCorr. 2 ⁄ 4 1966, s. 1. —
-SKYLT. vägskylt, vägmärke; jfr skylt, sbst. 3, o. -märke, -tecken. Nerén BilB 3: 156 (1928). Trafikskyltar som varnar för älgar är åtråvärda troféer för tyska turister. Expressen 25 ⁄ 11 2000, s. 21. —
(3 (a, b)) -SLAG. slag (se slag, sbst.2 1) av trafik; jfr -gren. SvPostv. 141 (1924). Tanken i utredningen .. är att varje trafikslag ska bära sina egna kostnader. Expressen 14 ⁄ 1 1998, s. 27. (Telebolaget inför) en öppningsavgift .. på samtliga sina trafikslag. DN 2 ⁄ 3 2000, s. A6. —
-SPEGEL. om (vid korsning l. tunnel l. utfart o. d. anbragt) (större) spegel avsedd att möjliggöra för trafikanter att se (annars skymd) korsande l. mötande trafik. DN(B) 12 ⁄ 12 1948, s. 11. —
-SPÄRR. vägspärr. Polisen jagade en rattfyllerist och hade för den skull upprättat en trafikspärr. LD 22 ⁄ 8 1958, s. 6. —
-STADGA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr stadga, sbst.2 1 b, o. -reglemente. Vad i denna trafikstadga föreskrives skall .. lända till efterrättelse för transporter å samtliga för allmän trafik öppnade svenska järnvägar. SFS 1914, s. 71. Kännedom om trafikstadgan ingår .. i de krav, som ställas för erhållande av körkort. SvD(B) 28 ⁄ 7 1954, s. 4. —
(3 a, b) -STARK. (numera bl. mera tillf.) som har l. kännetecknas av stor trafikkapacitet l. trafikintensitet, trafikintensiv, motsatt: trafiksvag; särsk. dels om trafikled l. trafikanläggning o. d., dels (i fråga om teletrafik) om tid på dygnet; jfr stark 11. Hvad som ännu fattas är ett trafikstarkt, fullt tidsenligt system (av smalspåriga järnvägsbanor). TT 1899, Byggn. s. 140. En af Londons trafikstarkaste stationer. 2UB 9: 256 (1905). Abonnemangssamtal, som skall äga rum under trafikstark tid. FFS 1929, s. 1027. —
-STATION. (förr) särsk.: järnvägsstation; jfr -plats 2. (Järnvägs)Linien genomgår .. Degerfors stora och välbygda kyrkoby, der en trafikstation blifvit beräknad att anläggas. BtRiksdP 1890, 6Hufvudtit. s. 48. BtRiksdP 1901, 6Hufvudtit. s. 200. —
-STOCKNING. konkret(are); jfr stocka, v.2 V 2 b, o. -anhopning, -infarkt, -kö, -propp. Vid ordnandet af trafiken med krigsjärnvägarna skall särskild hänsyn tagas till förebyggandet af trafikstockning på öfvergångsstationerna. SFS 1911, nr 110, s. 51. Denna ständiga rädsla för att fastna i trafikstockningarna och komma för sent. Fogelström FörvStad 54 (1966). —
(3 (a)) -STOPP. (oönskat) stopp (se stopp, sbst.2 I 3) i trafik(en). Trafikstoppet på Djursholmsbanan. SvD(A) 5 ⁄ 1 1919, s. 7. Utanför gallret till förstaklassköket är det trafikstopp. Ruin VälMött 27 (1938). —
-STRÅK. trafikled; jfr stråk, sbst.2 5. I stället för att ständigt vara på sin vakt mot de dundrande motorbusarna i det stora trafikstråket, kan han (osv.). Vallentin London 406 (1912). Kartan visar de tunga trafikstråken för världens råolje-tankfartyg. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 30. —
-STRÖM. ström (se ström, sbst. 8) av trafik(medel); särsk. i fråga om dels sjötrafik, dels (o. numera i sht) gatu- o. landsvägstrafik; särsk. i mer l. mindre pregnant anv.: stark l. intensiv sådan ström; jfr -flöde. En af världens trafikströmmar flyter fram (genom Öresund). TT 1897, Allm. s. 228. Trafikströmmen flöt trögt över broarna. Sjöwall o. Wahlöö MannBalk. 127 (1967). Den dagliga trafikströmmen har slitit på konstruktionerna. DN 12 ⁄ 6 2005, s. A11. —
-STYRELSE. i sht i sg. best., om styrelse (se d. o. 8) för trafikföretag; förr särsk. om styrelsen för Statens järnvägar; äv. i utvidgad l. oeg. anv. SvKomm. 1867, nr 19, s. 1. Så kom det ett mycket artigt bref från trafikstyrelsen och frågade hur det stod till med lilla frun! Strindberg Giftas 1: 249 (1884). Investeringsbeslut ska trafikstyrelsen ta. Expressen 13 ⁄ 10 1997, s. 21. jfr järnvägs-trafik-styrelse(n). —
(3 a, b) -STÖRNING. konkret(are): störning (se störning, sbst.2 1, 3 b) i l. av trafik; jfr -rubbning. TT 1895, M. s. 68. SDS 14 ⁄ 10 1957, s. 7 (i fråga om teletrafik). Försöken att upplösa demonstrationstågen hade .. lett till slagsmål, förvirring och allvarliga trafikstörningar. Wahlöö Stålspr. 23 (1968). —
(3 a, b) -SVAG. som har l. kännetecknas av svag (se svag, adj. 14 c β) l. gles trafik, motsatt: trafikstark l. trafikintensiv; särsk. dels om trafikled l. trafiklinje o. d., dels (särsk. i fråga om teletrafik) om tid på dygnet. SvD(A) 5 ⁄ 1 1922, s. 9. Abonnemangssamtal äro medgivna såväl under trafiksvag tid som under andra tider av dygnet. FFS 1928, s. 1047. (Arbetsmarknadsministern) utesluter inte någon form av statligt flygstöd för att upprätthålla trafiken på de trafiksvaga linjerna. DN 25 ⁄ 2 1993, s. C2. —
-SVÅRIGHET~102, äv. ~200. jfr svårighet 4 b o. -problem; i sht i pl. Hela landet insvept i en tät novemberdimma; trafiksvårigheter i Stockholm. SvDÅb. 1: 42 (1924). —
-SYNDARE. i fråga om gatu- o. landsvägstrafik; jfr syndare 2. GHT 21 ⁄ 4 1944, s. 8. Det är viktigt att parkeringssyndarna näpses, men det är än viktigare att de långt farligare trafiksyndarna som nonchalerar trafikföreskrifterna .. hålles efter. Motorför. 1955, nr 4, s. 5. —
-SYNPUNKT~02 l. ~20. särsk. i uttr. ur trafiksynpunkt; jfr syn-punkt 2 slutet. SvD 12 ⁄ 9 1913, s. 9 (i sg. best.). —
-SÄKER. säker (se d. o. 2 c, 4 b) i (fråga om) trafik(en); särsk. om dels (beskaffenhet hos) trafikanläggning l. trafikmedel, dels framförande av (motor)fordon. TT 1891, s. 121 (om järnvägsvagnar). Billiga, lastdryga och trafiksäkra järnvägar. TT 1899, Byggn. s. 114. Tvärvetenskaplig forskning och saklig information recept för trafiksäkrare samhälle. NordMed. 1983, s. 228. Man ska inte bara lära sig att köra trafiksäkert utan också miljövänligt och ekonomiskt. KvällsP 14 ⁄ 9 2002, s. 2. —
-SÄKERHET~002, äv. ~200. jfr säkerhet 2 o. -säker. Järnvägsbroars trafiksäkerhet. TT 1891, s. 112. Valet av olja är av yttersta vikt, för att vagnen skall besitta största möjliga trafiksäkerhet. SvD(B) 1927, nr 188, s. 1. Utredningen skall .. bilda sig en .. uppfattning om var samhällets resurser måste sättas in för att snabbast möjligt förbättra trafiksäkerheten. SvD(A) 21 ⁄ 12 1957, s. 24. jfr sjö-trafik-säkerhet.
(3 a, b) -TAXA. taxa (se taxa, sbst. 3) för trafik. NerAlleh. 3 ⁄ 11 1886, s. 2. För närvarande är .. (internetkostnaden) 40 öre i uppkopplingsavgift plus trafiktaxa på 12 kronor/timme. Expressen 15 ⁄ 12 1997, s. 21. —
-TECKEN. särsk. (numera bl. mera tillf.): vägmärke; jfr -märke, -skylt. Trafiktecknens baksida skola vara gråmålade. FFS 1930, s. 1010. —
-TEKNIK. (i sht i fackspr.) teknik (se d. o. 2) som rör (reglering av) trafik(system). GHT 1895, nr 233 A, s. 3. —
-TEKNIKER. jfr tekniker 2 o. -teknik. DN(A) 27 ⁄ 2 1933, s. 7. Trafiksäkerhetsforskare, trafiktekniker, vägplanerare .. arbetar hårt för att pressa ned den alltför höga trafikolyckskurvan. Motorför. 1955, nr 12, s. 5. —
-TEKNISK. jfr teknisk 2 o. -teknik. TT 1891, s. 59. Svenska Vägföreningen betonar .. att det ur trafikteknisk synpunkt är viktigare, att vägarna byggas med stora kurvradier än med överdrivet långa raksträckor. Upsala 24 ⁄ 11 1934, s. 4. —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. i fråga om dels trafikföretag l. åkare, dels trafikmedel l. trafikanläggning: (av myndighet utfärdat) tillstånd (se d. o. 4) att bedriva resp. utnyttjas i (yrkesmässig) trafik; äv. konkret, om dokument innehållande sådant tillstånd; jfr -rättighet. (På lokomotivet skall angivas) tillverkningsnummer och tillverkningsåret samt datum för trafiktillståndet. SFS 1905, nr 40, s. 10. För rättighet att utöva yrkesmässig automobiltrafik erfordras särskilt trafiktillstånd af offentlig myndighet. SFS 1916, s. 856. Lastbilen står parkerad mitt på gatan. När .. kvinnan går ut och skriver upp numret, samt kollar på trafiktillståndet, kommer föraren ut. KvällsP 7 ⁄ 9 2004, s. 14. —
-TJÄNST.
1) jfr tjänst 2. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, s. 6. För befattningar i trafiktjänst, såsom tågförare, växlare, chaufförer, flygare, sjöbefäl o. s. v., ha i Tyskland bestämda serier av psykotekniska prov blivit utarbetade. SvD(A) 18 ⁄ 10 1919, s. 6.
2) jfr tjänst 5. En fördubbling blir det .. för den privata konsumtionen av trafiktjänster. Industria 1970, nr 7–8, s. 84. —
(3 a, b) -TOPP. jfr topp, sbst. 3 a. UNT 27 ⁄ 3 1943, s. 10 (i fråga om teletrafik). Olyckor, vägarbeten och trafiktoppar skapar stora problem. DN 18 ⁄ 9 1992, Bil. s. 6. —
-TRYCK. särsk. om tryck från (gatu- o. landsvägs)trafik, närmande sig l. övergående i bet.: trafikmängd, trafikintensitet. Planeringsåtgärder i syfte att lätta trafiktrycket inom stadens centrala delar. SErikÅb. 1950, s. 158. Med fjärrstyrda digitalskyltar vill vägverket kunna anpassa hastigheten .. efter väder, väglag, tid och trafiktryck. KvällsP 12 ⁄ 8 2001, s. 9. —
-TÅG. (†) om tåg använt i (mer l. mindre) reguljär (passagerar)trafik; jfr -vagn 1. AB 7 ⁄ 2 1865, s. 3. Anordnas militärtransport i allmänt trafiktåg, må .. de jämkningar .. göras, vilka betingas av tidtabellen för tåget. SFS 1935, s. 532. —
-TÄT. trafikintensiv. Alla de .. som under lång tid bott vid våra trafiktätaste gator. DN 15 ⁄ 5 1979, s. 4. Påsken är årets trafiktätaste helg. GT 20 ⁄ 4 2000, s. 15. —
-TÄTHET~02 l. ~20. trafikintensitet; särsk. pregnant, om hög trafikintensitet. Trafiktätheten är olika på olika (spårvägs)linier och under olika delar af dygnet. TT 1904, M. s. 73. Tätorter med hyreshus, trafiktäthet och dåligt planerade lekplatser. SDS 1965, nr 157, s. 5. —
-UNDERLAG~002. underlag (i fråga om passagerare l. gods o. d.) för bedrivande av (reguljär) trafik. SErikÅb. 1950, s. 162. På godssidan har trafikunderlaget varit otillräckligt. Expressen 22 ⁄ 4 2002, s. 17. —
-UNDERVISNING. (inom skolväsendet bedriven) undervisning om trafik(frågor) l. i trafikkunskap; jfr -fostran. Motorför. 1930, nr 12, s. 4. Trafikundervisningen i skolorna skall ha till ändamål att bibringa eleverna kunskap om samt förståelse och respekt för gällande trafikregler. SFS 1959, nr 137, s. 405. —
-UTREDNING~020. utredning rörande trafikfråga l. trafikfrågor; särsk. konkret, om kommitté med uppgift att utreda trafikfrågor. BtRiksdP 1905, I. 4: nr 103, s. 21. En delegation inom trafikutredningen håller för närvarande på att studera frågan om en samordning av de olika kollektiva trafikmedlens arbete. SvD(A) 19 ⁄ 12 1957, s. 14. särsk. om polisutredning rörande trafikbrott l. trafikolycka. Polismannen sysslar med trafikutredningar. Expressen 21 ⁄ 12 1990, s. 15. —
(3) -UTSKOTT~02, äv. ~20. utskott för beredning av trafikärenden; särsk. om sådant riksdagsutskott. 2NF 29: 544 (1919). SvD 11 ⁄ 1 1972, s. 3 (om riksdagsutskott). —
-UTVECKLING~020. utveckling av trafik(en); särsk. pregnant, närmande sig l. övergående i bet.: trafikökning. Motorför. 1930, nr 11, s. 8. De svenska bilfärjerederierna upplevde under 60-talet och första hälften av 70-talet en mycket stark trafikutveckling. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 52. —
-UTÖVARE. (företrädesvis i fackspr.) (ägare av) trafikföretag, åkare; jfr -idkare. SFS 1937, s. 447. Göteborgsområdet trafikeras av Västtrafik, ett samarbete mellan flera olika trafikutövare. GT 7 ⁄ 7 2001, s. 18. —
-VAGN.
1) järnv. om järnvägsvagn använd i (mer l. mindre) reguljär (passagerar)trafik; jfr -tåg. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, 3: 3.
-VAKT. om (av förvaltning l. företag o. d. anställd) person med (huvudsaklig) uppgift att övervaka (motor)fordons parkering, parkeringsvakt, ”lapplisa” (jfr -övervakare); äv. i allmännare anv., om person med uppgift att övervaka o. dirigera landsvägs- l. gatutrafik. GbgP 12 ⁄ 9 1957, s. 1. Ett par trafikvakter har problem med en bilist som inte anser att han parkerat fel. DN 7 ⁄ 10 1995, s. D16. (Han) arbetar som trafikvakt vid beläggningsarbetet och stoppar och släpper förbi bilarna med hjälp av en röd flagga. GT 14 ⁄ 7 2005, s. 4. —
-VAN. jfr -vana 1. Trafikvan chaufför ogift, med trafikkort och flerårig praktik. UNT 12 ⁄ 7 1939, s. 11 (i annons). —
-VANA.
1) vana vid (landsvägs- o. gatu)trafik; särsk.: körvana. Många av förarna (som kör i diket) har endast haft körkort under kortare tid och därför saknat trafikvana. BilskolLb. 20 (1959).
2) i pl., om vanor i (landsvägs- o. gatu)trafik(en). DN(A) 22 ⁄ 10 1963, s. 17. Barnen skall utfrågas om sina skolvägar och trafikvanor. SvD(A) 10 ⁄ 3 1966, s. 23. —
-VECKA.
1) om vecka med särskild tanke på förekomsten av trafik; särsk. med bestämning angivande trafikens omfattning l. beskaffenhet; jfr -dag 1. Det blir en lugn trafikvecka. DN 16 ⁄ 8 1993, s. D11.
2) jfr -dag 2. SvD(A) 26 ⁄ 5 1936, s. 8. I Stockholm anordnades .. en trafikvecka, under vilken för ändamålet särskilt avdelade poliskonstaplar undervisade stockholmarna på gatorna och i skolorna om, hur man skulle gå och köra. SvDÅb. 14: 167 (1937). —
-VETT. vett i (landsvägs- o. gatu)trafik(en); jfr -kultur. Så var det färdigt för en lektion i trafikvett. TurÅ 1936, s. 266. —
-VIMMEL. vimmel (av fordon l. personer) i (gatu- o. landsvägs)trafik(en). SvD(A) 20 ⁄ 4 1926, s. 4. För en angenäm och sund livsföring är vårt trafikvimmel i storstaden redan nu alldeles för stort. Motorför. 1929, nr 4, s. 13. —
(3 a, b) -VOLYM. trafikmängd. Frosterus Jord. 50 (1930; i fråga om Panamakanalen). Det enda naturliga i en starkt ökande trafikvolym är, att innefatta även fotgängarna bland de trafikanter som skall .. iaktta regler och vettigt uppträdande i trafiken. Motorför. 1955, nr 2, s. 3. Samtliga (mobiltelefon)operatörer (har) haft en ökad trafikvolym. DN 22 ⁄ 12 2001, s. C2. —
-VÅDLIG. (numera föga br.) om sak l. förhållande o. d.: trafikfarlig. Trafikvådliga experiment. SvD 12 ⁄ 9 1913, s. 9. Hamnfärjorna äro ingalunda trafikvådliga. SvD(A) 8 ⁄ 5 1925, s. 5. —
-VÅLD. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik, sammanfattande, om (person)skador l. dödsfall vållade av trafikolyckor. GbgP 2 ⁄ 11 1973, s. 52. Trafikvåldet är lika allvarligt som allt annat gatuvåld. Expressen 2 ⁄ 2 1990, s. 16. —
-VÄG. (numera bl. mera tillf.) trafikled. Floden Tyne .. utgör trafikvägen för en mycket stor industri. Svedelius Statsk. 2: 61 (1868). —
-VÄNLIG. som lämpar sig för l. befrämjar trafik. Trafikvänlig kust. Smeds Malaxb. 1 (1935). Där tvingas en eller två personer åka miltals i dyrbar bil i Orsa finnmark när det finns en energisnål järnväg som kan göras trafikvänlig. DN 18 ⁄ 3 1979, s. 24. —
-VÄRD. vid trafikföretag anställd person med uppgift att övervaka trafiken o. hjälpa trafikanter till rätta; särsk. om parkeringsvakt. GbgP 6 ⁄ 4 1984, s. 19. Särskilda trafikvärdar ska vid ett antal större stationer släppa på passagerare och kontrollera biljetterna. DN 20 ⁄ 4 2004, s. A6. —
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med trafik(en) (inom ett land o. d.) (jfr -apparat 2); äv. inskränktare, i fråga om yrkesmässig trafik. Motorför. 1927, nr 4, s. 1. Han genomdrev .. att personer med bristfälligt färgsinne icke finge anställas i trafikväsendet. SvD(A) 13 ⁄ 9 1939, s. 7. Utgifterna (i statsbudgeten) för trafikväsendet minskas med 10 procent. DN 11 ⁄ 7 1996, s. C2. —
-ÅDER l. -ÅDRA. (numera bl. mera tillf.) trafikpulsåder. Från Berlin utgå de stora trafikådrorna åt alla håll. Henriksson Tyskl. 340 (1901). —
-ÅR. om år med särskild tanke på förekomsten av trafik; jfr -dag 1. Den relativt fåtaliga personal, som under de första trafikåren är behöflig å de nya bandelarna. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, Bil. s. 11. Nu innebär väl inte den fina upptakten till trafikåret 1970 att vi .. blivit så mycket bättre och säkrare trafikanter. SvD 8 ⁄ 1 1970, s. 7. —
(3 (a, b)) -ÄRENDE. ärende rörande trafik, trafikfråga. SvStatskal. 1918, s. 105 (i fråga om posttrafik). (Personal på telegrafstyrelsens byrå) som handlägger trafikärenden. SFS 1922, s. 1219. SDS 23 ⁄ 12 1957, s. 12 (i fråga om landsvägs- o. gatutrafik). —
-ÖKNING. ökning av trafik(en); jfr -utveckling. VFl. 1907, s. 113. En bidragande orsak till olyckorna är trafikökningen på våra vägar. DN 10 ⁄ 9 2002, s. A6. —
-ÖVERSKOTT. särsk. (†): överskott från järnvägstrafik; jfr -inkomst, -intäkt. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 35, s. 5. Enär .. trafiköverskottet åtgått till betalning af äldre skulder .. för materiel och jernvägens komplettering. RiksdRevRiksgäldsk. 1901, s. 204. RiksdRevRiksgäldsk. 1910, s. 138. —
-ÖVERTRÄDELSE. i fråga om landsvägs- o. gatutrafik; jfr -brott, -förseelse. SvD(A) 21 ⁄ 4 1961, s. 5. —
-ÖVERVAKARE. trafikvakt; äv. i allmännare anv., om (av (polis)myndighet l. förvaltning l. företag o. d. anställd) person med uppgift att övervaka trafik(en). Motorför. 1955, nr 7, s. 5. Trafikövervakare ser till att parkerings- och stoppförbudsbestämmelser efterlevs och rapporterar förseelser häremot. SvYrkeslex. 2: 414 (1973). Flera .. bilförare får bottenbetyg av polisens trafikövervakare. KvällsP 24 ⁄ 5 2004, s. 17. —
-ÖVERVAKNING. särsk. (abstr. o. (mera tillf.) konkretare) om trafikpolis(ens) övervakning av landsvägs- o. gatutrafik, trafikkontroll. Dragkampen om polisrekryterna .. (kan) leda till att den tilltänkta skärpta trafikövervakningen delvis blir en reform på papperet. SvD(A) 25 ⁄ 7 1954, s. 3. Parkeringsvakter ska kunna biträda polisen vid trafikövervakningar. DN 21 ⁄ 5 1999, s. C2.
Spalt T 2198 band 35, 2006