Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRECK strek4 l. sträk4, sbst.1, n. (G1R 2: 62 (1525) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. m. (RelCur. 151 (1682), Östergren (1947; betecknat ss. ibland förekommande, särsk. i södra o. västra Sv.)); best. -et resp. -en; pl. = resp. -ar.
Ordformer
(strech 1538 (: jernstrechet, sg. best.)1632 (: sölfstrech). streck 1534 osv. streeck 15631711. streek 15531729. strek 15261854. strick 15241847. strijck 1555. strik 15301597. stryck 1525c. 1645. sträck 15431980)
Etymologi
[fsv. strik (strek, streek, striick; i bet. 1, 12 e, 15), sv. dial. streck, strek, strik, motsv. ä. d. streg, strig (d. streg), nor. strek, nor. dial. strik, nyisl. strik, alla n.; sidoform dels till den stam som föreligger i fsax. stricco, strimma, feng. strica (eng. streak), dels till den stam som föreligger i mlt. streke (lt. strek), mnl. streke (nl. streek), fht. strich (mht., t. strich), got. striks, alla m.; till det svaga avljudsstadiet av det verb som föreligger i eng. strike, slå, strejka (se STREJKA), o. t. streichen, slå, stryka (se STREICHGARN); ordet är delvis (åtm. i bet. 6, 7, 15) lån från (m)lt. l. t. — Jfr STRECK, sbst.3—4, STRECKA, v.1, STRECKLA, STREKA, sbst.1, STREKE, sbst.1—2, STRÄCK, sbst.3,5]
A. linje; fin fåra l. skåra; penseldrag o. d.
1) medelst ett drag (se d. o. 26 a) av ett skrivredskap (i sht en penna) åstadkommen linje (se d. o. 1 a); äv. om skriftlinje i tryck (bok l. tidning o. d.) l. om linje åstadkommen med annat redskap l. mekanisk apparat o. d.; i fråga om skrift (l. tryck) särsk. dels om sådan linje utgörande del av skrifttecken (bokstav) l. markerande viss egenskap (enl. visst system) hos bokstav l. markerande uppehåll l. sammanbindning l. uppdelning av olika delar o. d., dels om sådan linje utgörande anvisning av något slag; jfr 36, 10. Dra (göra, stryka) ett (grovt, fint) streck. Stryk ett streck under den sista av delposterna och två streck under summan. Streck mellan täljare och nämnare. Du har glömt sätta ut strecket över t. Punkter och streck utgör tecknen i morsealfabetet. Med ett streck framför namnet i närvarolistan markera vilka som är närvarande. Ett streck över (eller under) en vokal betecknar längd. HH XXXIII. 2: 125 (1549: stock, felaktigt för streck; i fråga om bokföring). Om Nuller eller 0, finnes i begynnelsen på thet Taal, som skal multipliceras .. så dragh ett Streck nedher emellan them, och sätt them affsijdes. AJGothus ThesArithm. 33 (1621). Där strekarne stå, bör rösten imitera det utsatte Instrumentets ljud, efter den melodi som noterne utvisa. Bellman (BellmS) 1: Föret. 6 b (1790). En tunn diagonalstreck (drages) som afslutning på den nedersta strecken (på bokstaven g i fornsv. handskrift). SkrHVSamfU IX. 3: 11 (1904). I söderfönstret av bondstugorna .. fanns i karmen vid fönsterposten en streck .. den s. k. middagsstrecken. SvKulturb. 5: 54 (1930). Med kraftiga svarta streck och markeringen ”Annons” skall alltför textlika annonser avskiljas från tidningens ”egentliga” innehåll. Lindqvist Reklam. 86 (1957). — jfr BEGYNNELSE-, BERG-, BINDE-, BLY-, BLYERTS-, BLÄCK-, BOKSTAVS-, BRÅK-, GRUND-, HORISONTAL-, HÅR-, KOL-, KORS-, KRIT-, LINJAL-, LUTNINGS-, LÄNGD-, MIDDAGS-, MYND-, NASAL-, PEJL-, PENN-, PROFIL-, RAM-, RUN-, SAMMANBINDNINGS-, SICKSACK-, SILVER-, SKUGG-, SLUT-, TANK-, TVÄR-, VALENS-, VERTIKAL-, ÖVER-STRECK m. fl. — särsk.
a) (förr) i anmärkningsbok: streck betecknande erhållen anmärkning (se d. o. 3 b α); jfr PINNE 3 d. ÅbSvUndH 58: 496 (1832). Kamraten 1893, s. 306.
b) (i fackspr.) efter beslut vid sammanträde (hållet i formella former) av mötesordförande draget streck i talarlista efter den talare som sist skall få yttra sig (i viss fråga); äv. abstraktare, om begränsning av antalet talare gm sådant beslut. Åström FörenKunsk. 68 (1940). OrdfOrdnFråg. 26 (1967).
c) om ett över (äv. vid sidan av l. under) ngt skrivet gjort (penn)streck för att markera utradering l. ogiltigförklarande l. annullering l. upphävande l. utelämnat stycke o. d.; numera nästan bl. i slutet. G1R 15: 159 (1543). Göra ett strek genom ens namn. Schultze Ordb. 5144 (c. 1755). Stryka, draga strek öfver ord. Weste FörslSAOB (c. 1817). Det (vid censureringen av ett manuskript) uteslutna betecknades mot sedvanan med streckar. Sylwan SvPerLit. 186 (1892). Med ett beslutsamt streck äro dessa (strofer ur Fänrik Ståls sägner) .. kasserade och ersatta med .. (en ny) början. Söderhjelm Runebg 2: 365 (1906). — särsk. bildl. (jfr 2), om ngt varigm ngt tidigare bestående l. gällande l. beslutat l. planerat l. förhoppningar o. d. kullkastas l. blir ogiltigt l. annulleras l. upphäves l. undanröjes l. omintetgöres l. att ngn l. ngt glömmes o. d.; företrädesvis i uttr. stryka l. dra (i sht förr äv. göra l. slå o. d.) ett (brett l. grovt o. d.) streck över ngt, betecknande att man (eftertryckligt) kullkastar osv. ngt tidigare bestående osv. Låt oss stryka ett streck över det som varit och bli vänner! G1R 28: 241 (1558: drage thär utöffver ett streck). Wår nya Fru Wärdinna / I husset stöka kring och allstäd’s något finna / Som öfwerflödigt är, som wähl besparas kan, / .. Då strax med dubbelt streck / Af Kiöket stryckes uth alt bakelse och Steck. ÖB 34 (1712). De Geer Hjertkl. 272 (1841: gjorde). Med nästa år blir jag tvungen att återtaga min tjenstgöring som Professor, — och dermed — draga ett groft streck öfver alla mina så poetiska, som prosaiska auktorsplaner. Atterbom (1852) i 3SAH XXXVIII. 2: 87. Det var ett svårt streck för honom (att gamle kyrkvärden dog). Virén Skizz. 15 (1890). Quennerstedt StrSkr. 1: 381 (1910, 1919: slogs). Febern eller en förgiftad pil skulle sätta ett nytt streck över mänskliga beräkningar. Melin AndÖstsluttn. 24 (1931). Ett streck i hans (dvs. G. II A:s) kalkyler (att gå in i Tyskl.) blev till en början, att mecklenburgaren Adolf Fredrik .. visade sig helt omedgörlig ifråga om upplåtandet av Wismar som landstigningsplats. Ahnlund AOxenstierna 302 (1940); jfr α. särsk.
α) i uttr. (ngt är l. blir o. d.) ett streck i räkningen (för ngn), äv. ett streck i ngns räkning o. d., betecknande att ngt omintetgör l. kullkastar l. upphäver plan l. förhoppning l. uträkning o. d. (för ngn) o. sålunda utlöser besvikelse o. d. Lagerström PolKannstöp. 36 (1729). Kronprinsens (dvs. Karl Augusts) död var ett förskräckligt streck i alla ädelsinnades räkningar. BrefNSkolH 78 (1810). Dalkarlarnes patriotism hade under marschen icke lidit någon afbräck, men (strids-)stilleståndet var dem, liksom Armfelt, ett streck i räkningen. Tegnér Armfelt 1: 243 (1883). Englands obenägenhet för ett gemensamt uppträdande mot Sverige (år 1772) var .. ett streck i räkningen för Sveriges fiender. Odhner G3 1: 181 (1885). Ett streck i räkningen i form av en — regeringskris. De Geer Bergsl. 68 (1951).
β) [jfr α] i sådana uttr. som göra l. dra o. d. ett streck i räkningen (för ngn) l. ett streck i ngns räkning(ar) o. d., betecknande att ngn l. ngt omintetgör l. kullkastar ngns plan(er) l. intention(er) o. d. Canal-arbetet (har) gjordt et strek i räkningen på (uppförandet av) Slagtarehuset. HH XXXII. 2: 125 (1783). (Professor) Pipping .. bestämde examen till i Tisdag. Det gjorde ett streck i mina räkningar. Topelius Dagb. 1: 89 (1833). Konungens (dvs. G. III:s) kraftfulla uppträdande i Dalarne och Göteborg drog ett streck öfver räkningen (dvs. planen att påskynda konungens fall). Beskow i 2SAH 42: 388 (1867). Sålunda slutade detta mål om silfverstrecket, sedan .. (den skyldige) gjort ett streck i räkningen för vederbörande genom att i förtid ge sig af. Nordmann FinnMellSv. 82 (1888). VFl. 1937, s. 10 (: drogo .. ett streck i räkningen).
d) (i sht i fackspr.) om det vågräta, heldragna streck som i tidningar skiljer de nedtill på sidorna placerade litterära l. kåserande texterna från det egentliga nyhetsmaterialet l. annat material över huvud taget (jfr FÖLJETONG 1, 2); företrädesvis i uttr. under strecket (jfr 2 a), i uttr. betecknande att text placeras l. står att läsa o. d. i denna avdelning; förr äv. om liknande streck i bok l. dyl., avskiljande notapparat o. d. från den egentliga texten; jfr UNDER-STRECKARE. Krigshändelserna hafva .. gjort sitt till att värfva läsare åt de långa spalterna ofvan strecket. Samtiden 1871, s. 55. Äfven för de stora prenumeranternas blad skref Onkel Adam under en lång följd af år, icke blott under följetongens streck. Wieselgren GDag. 456 (1889, 1901). Ordboksförfattaren Daniel Juslenius hade för afsikt att ånyo utgifva .. (en viss äldre grammatik) försedd med noter under strecket, men företaget afstannande. FinBiogrHb. 2386 (1903). Dagligt Allehanda (införde) i slutet av 1839 avdelningen ”under strecket” för berättelser m. m. SvLittH 2: 481 (1919). En artikel under strecket i Svenska Dagbladet för den 3 juni 1950. Fatab. 1954, s. 97. — jfr UNDER-STRECK.
e) (i fackspr.) i fråga om vissa spel (kortspel l. biljardspel) l. lekar o. d.: streck som markerar vinst l. förlust i tävling. Hvar (kambio-)Spelare .. upritar framför sig 3:ne strek. Den som vid hvarje gifning befinnes hafva minsta kortet utstryker ett strek. ReglKortsp. 2: 26 (1809). Han är död, ett i .. (visst biljardspel) brukligt uttryck, betyder att under dens nummer, som säges vara död, finnas 12 eller 8 strickar markerade på taflan. Lindskog Spelb. 313 (1847). Man spelade kille på tre streck, och utan appeller. Hedberg 4År 313 (1858). När du har fått fem ”krattor” och två streck så har du vunnit (i kasino). Östergren (1947).
f) fisk. om streck utgörande kvalitetsbeteckning. Fem strecks fetsill. GHT 1905, nr 240 B, s. 2.
g) i jämförelser. Du är ju mager som ett streck! Munnen blev smal som ett streck. Vid branten ner till dälderna .. stå de två enkla hvitmålade stadsportarna, och rak som ett sträck mellan dem löper stadens största gata. Tavaststjerna Marin 133 (1890). In och ut (genom logarnas gluggar) fara svalorna likt svarta streck. Dahllöf Otyg 87 (1915). Rustan for ut (ur rummet) som ett streck för att komma in i nästa sekund. Karnstedt Slamf. 169 (1977).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr 1 c slutet); särsk. om (ngt som utgör) ett första l. bl. antydande huvuddrag l. grunddrag i ngt; äv. om drag l. inslag i ngns liv. (Ärestraffet) är itt streck j hans (dvs. en brottslings) sköld. Icke kallas han tiuff, men fögha är han bättre. OPetri 4: 320 (c. 1540). Indelningen .. af desza blott första Streken för Nya Werlds-Historien, är tagen efter de naturligaste Epoquer. Bergklint MSam. 2: 324 (1792). Nu är du en nolla utan streck framför sig. Hagberg Shaksp. 11: 34 (1851; eng. orig.: an O without a figure). (Winston Churchill) hatade de år han tillbragte i Harrow som skolpojke. De äro de enda mörka strecken i hans liv. Hellström RedKav. 309 (1933). — jfr ÅLDERS-STRECK. — särsk.
a) om gränslinje (se d. o. 2); i sht om sådan (ss. horisontal tänkt) linje ss. social (se d. o. 4 c) skiljelinje mellan olika grupper av människor (särsk. i uttr. under strecket (jfr 1 d), förr äv. under streck, i uttr. betecknande att ngn befinner sig l. placeras under l. utanför kretsen av kvalificerade l. godtagna o. d.) l. om gränslinje som skiljer det acceptabla från det oacceptabla, i sht i fråga om uppträdande (särsk. i sådana uttr. som kliva l. springa över strecket, gå över gränsen för det acceptabla). Til thes wij ändligh nå wår Lijffz-tijdz sidste Streck. Lucidor (SVS) 319 (1673). De naturlige wise .. gingo öfwer streket, och gjorde trolldom och signeri utaf naturliga kånster. Borg Luther 1: 279 (1753). Landsm. 1: 4 (1879: under streck). Det fins intet streck på hela den sociala skalan som är så oöfverstigligt som det mellan underofficeren och löjtnanten. Strindberg NRik. 49 (1882). Hedenstierna Marie 132 (1896: springa). Rangen .. började (under senare delen av 1600-talet) hålla sitt intåg inom det sociala lifvet, hvarigenom de lärde fingo en kännbar påminnelse, att de stodo under strecket. Annerstedt UUH II. 1: 367 (1908). Det är satt ett streck för deras (dvs. djurarternas) möjligheter (att utvecklas): hitintills, men icke längre. Hemmer ManSamv. 91 (1931). Det är resning över Mamy (i Borta med vinden). Hon faller aldrig ur sin roll (som tjänarinna), hon kliver aldrig över strecket. Martinson BakSvenskv. 46 (1944). — särsk. (om ä. l. utländska förh.) om rösträttsstreck; jfr CENSUS 2 b. Det s. k. ”strecket”. SvBL 5: 168 (1864). Jag .. sade, att .. jag icke trodde någon synnerlig våda uti att något sänka strecket för valrätt till andra kammaren. De Geer Minn. 2: 4 (1892). Det så kallade politiska strecket eller den gränslinie, som utestänger en del medborgare från rätten att deltaga i valet af folkets representanter. LfF 1899, s. 252. Af de omyndige (arbetarna), inalles 338 till antalet, öfverskredo visserligen icke flere än 49 d. v. s. 14,5 % det s. k. kommunala strecket. SLorS 17: 56 (1899). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 597 (1961). — jfr BOSTADS-, CENSUS-, FATTIGVÅRDS-, FLYTTNINGS-, FÖRMÖGENHETS-, KOMMUNAL-, RÖSTRÄTTS-, SKATTE-STRECK m. fl.
b) (numera bl. tillf.) om psykiskt drag (se d. o. 28). Lysander Almqvist 181 (1878). I Johans svärmiska, ärelystna lynne .. funnos mörka streck af afundsjuka och onda lidelser. Roos Son 308 (1904).
c) (†) i uttr. vara i själva strecket med ngt, exakt stämma l. sammanfalla med ngt. Swedenborg RebNat. 1: 27 (1719).
d) (†) grad (se GRAD, sbst.1 2). Til Kroppen war jag (dvs. Berenice) wäl så fager som Drusilla, / Om ei med några strek jag fram om henne gick. Kolmodin QvSp. 2: 567 (1750). Om (Tegnér) .. fört teckningen (av vissa scener i Frithiofs saga) några streck närmare det burleska, hade han blifvit oförstådd eller ansedd smaklös. Ljunggren SmSkr. 2: 91 (1879).
e) (†) om mycket litet avstånd l. mycket liten sträcka som ngn går l. färdas; jfr 13 a. Wij kunne icke itt streck gå vthan wilfarelse. PErici Musæus 1: 111 b (1582).
f) (†) om sätt att skriva (i fråga om ortografi l. stilistik). Tiällmann Gr. 36 (1696).
3) [delvis specialanv. av 1] i fråga om teckning l. målning (se MÅLA, v.2 1, 3): med penna l. pensel åstadkommen linje l. åstadkommet streck (i bet. 2) av grafit l. målarfärg o. d.; äv. om sätt att åstadkomma sådana streck, streckmanér o. d.; förr äv. sammanfattande, om de streck som bildar en teckning, teckning. (Målaren) täncker .. på at giöra några lyckeliga Strek och pänseldrag som kunna gifwa lika som liflighet, ädelhet och tycke åt des Målning. Ehrenadler Tel. 920 (1723). Söm, smiden, wäfnad, målning, strek: / Et färgadt ler, af finsta halt, / På Spisar, Skåp och wäggar glänser. Nordenflycht (SVS) 2: 86 (1745). (Konstnären A.) Altdorfer (är) även i sitt måleri först och sist grafiker, tecknare med ett på en gång vasst och lekfullt streck. Romdahl NordeurBildK 149 (1926). Fullborda en teckning med några streck. IllSvOrdb. (1955). — jfr GRUND-, KOL-, PENSEL-, SCHATTERINGS-, SKUGG-STRECK.
4) [jfr 1] mus. i notskrift: (ofta vimpelliknande) sned- l. tvärstreck på halsen av not angivande tidsvärde (med ett l. flera streck, betecknande åttondels till sextiofjärdedels not), fana (se d. o. 3 c), flagga (se FLAGGA, sbst. 6 b); äv. dels om notskaft, dels om streck utgörande t. ex. hjälplinje (se d. o. 2). Noter med två till tre streck på halsen. Mecklin BegTonk. 11 (1802). Det kostar .. (tonsättaren) knappt någon möda, att sätta tre strekar på skaftet och en på notens hufvud. Wetterbergh Sign. 349 (1843). Strecken (flaggorna) på noternas skaft kunna, då flera noter komma i följd, ersättas af ett gemensamt streck. Bergenson Mus. 39 (1903). Bågar sig välva / och streckar ses skälva (på ett notblad). Sjöberg 2FridaB 92 (1929). En åttondels not har ett streck på halsen, en sextondels två och en trettiotvåondels tre streck. Östergren (1947). — jfr SVANS-, TAKT-STRECK.
5) [specialanv. av 1] om linje som (på skala o. d.) markerar enhet (mått) vid (upp)mätning av ngt; äv. om enheten (måttet) betecknat gm avståndet mellan två sådana linjer; stundom liktydigt med: grad (se GRAD, sbst.1 3); jfr 6. Skuggen gick til baka tiyo streck, som han fram ått gånget hadhe på Ahas Säyare (dvs. solvisare). 2Kon. 20: 11 (Bib. 1541; Bib. 1917: steg). En noga Annotation måste hållas (vid båtlastens mätning), medelst de så kallade Fanor, om hwilkas storlek anten af 10 eller 12 strek och Tunne-tal de (dvs. mätaren o. kunden) sins emellan förut kunna förenas. PH 1: 588 (1724). Chineserne blanda aldrig guld med annat än silfver, och indela det efter 100 strek, så at guld af 100 strek svarar emot 24 karatigt. TBergman (1775) hos Scheffer ChemFörel. 271. Visaren står på streket, (dvs.) på den linjen el. punkten som utvisar minuten el. sekunden. Weste FörslSAOB (c. 1817). LbArtill. 1892, s. 39 (om avstånd). IllSvOrdb. (1955). — jfr DEL-, DELNINGS-, GRAD-, NONIE-, SEKUND-, SKAL-, TIM-STRECK. — särsk.
a) (†) = LINJE 5 a. Mollet Lustg. E 2 a (1651). Jungberg (1873).
b) mil. på (artilleri)riktmedel: (streck som markerar en) vinkel vars båge är 1/1000 av radien. IllMilRevy 1905, s. 200. Vid graderingen af artilleririktmedel användes i alla länder ett mått benämndt streck och utgörande 0,001 af visirlinjen. 2NF 23: 411 (1915). Siktlinjen (på kulsprutepjäs flyttas) anbefallt antal streck i sidled och nedåt (uppåt). InfRegl. 1945, 1: 118. IllSvOrdb. (1955).
c) på termometer: streck markerande en grad l. (i sht i fackspr.) en tiondels grad; äv. om temperaturmåttet; förr äv. om temperaturenhet utgörande en grad, grad. (Sv.) Ett streck öfver noll, (eng.) one degree above zero. Björkman (1889). Kvicksilverpelaren kröp ned ända till 15 streck under 0-punkten. SvD(A) 4/2 1922, s. 3. Nu ger febern med sig, han har bara ett par streck. Östergren (1947).
d) med. i utvidgad anv., i fråga om injektion av läkemedel o. d.: kvantitet utgörande en milliliter (i injektionsspruta motsv. avståndet mellan två streck). Svenson Sinnessj. 116 (1907). Det var tid för henne att ta sina 15 streck insulin. Östergren (1947).
6) [specialanv. av 5] sjöt. på kompassros: vart o. ett av de streck som indelar kompassens cirkel i 32 lika delar (var o. en motsv. 11,25°); äv. o. vanl. om den riktning som vart o. ett av dessa streck motsvarar l. om den vinkel som vart o. ett av avstånden mellan strecken betecknar; äv. om styrstreck; jfr 13. HSH 6: 92 (1658; om riktning). En wästan med litet strek i norr började friskt blåsa up. SvMerc. V. 3: 288 (i handl. fr. 1752). Jakten kastades ett par streck högre i vinden. Runeberg 4: 169 (1833). Med tillhjelp af denna prober-kompass bör variationen observeras med skeppet stäfvande åt alla streck. Platen Glascock 2: 130 (1837). Lotsen .. / sätter kursen rätt i strecket. Tavaststjerna Morg. 18 (1884). Genom hålet i nakterhuset ser jag på den svagt upplysta kompassen det streck som jag skall styra efter. Taube Inte 10 (1918). Vid 9-tiden på f. m. — rymde vinden några streck. VFl 1934, s. 187. Rydholm (1967). jfr (med vinkel i förh. till lodplanet): En norsk fullriggare .. med fart som ett baktråg och ett par strecks slagsida i laber bris. GHT 1905, nr 215 B, s. 3. — jfr HALV-, HUVUD-, KARDINAL-, KOMPASS-, KURS-, KVART-, NOLL-, NORD-, OST-, SIDO-, STYR-, VÄDER-, ÖSTER-STRECK m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. streck av vinden, streck, kompasstreck; väderstreck; jfr VIND-STRECK. Röding SD 91 (1798).
b) (†) i uttr. (ha l. med o. d.) så l. så många streck i seglen, betecknande hur mycket man seglar mera rumt (se RUM, adj. 9 b) än bidevind. Som vi styrde med ett strek i seglen, så gjorde vi snabba framsteg åt söder. Landell Bligh 31 (1795). Profsegla (en yacht) .. noga bidevind, med ett eller två streck i seglen. Oxenstierna Vanderdecken 105 (1865).
c) (om ä. förh.) i uttr. med så l. så många streck in, betecknande att vinden var så l. så många streck gynnsammare (än en annan riktning). Med en god sträckbog, ja, t. o. m. en hel streck in, pressade vi .. vår smäckra ”Mayqueen” så småningom förbi den stora .. kritklippan (vid Dover). Palmqvist Oceaner 66 (1942).
d) mer l. mindre bildl. Eij kunde siu (stormar) tillika / Förmå hans (dvs. K. X G:s) tappre mood för dem ett streek at vijka. Rosenfeldt Vitt. 180 (1672). Rydberg Nakenh. 16 (1895).
7) (i fackspr.) i fråga om probering (se PROBERA 1 a) av malm l. legering o. d.: gm strykning mot probernål o. d. erhållen repa (se REPA, sbst.1 1) l. fin skåra; äv. om det pulver som lossnar vid repningen o. bildar en fin ås längs repan; äv. bildl.; jfr 8, 9, 12. 400 Ungerska Gyllen scholle der till insmelttas medh så mycken koppar, att det kan få sitt retta strek. RP 1: 25 (1626). Tag fram sanningenes profsten, snarligen wisar sig streket annorlunda. Lund Olofsson Bet. 29 (1739). Man gör skillnad mellan den färg, som tillkommer ett mineral i dess naturliga tillstånd, och färgen af dess pulfver; den förra kallar man helt enkelt mineralets färg, den sednare deremot dess streck. ASjögren Min. 48 (1865). Strecket visar sig hos .. (mycket styva) leror i allmänhet starkt glänsande. LAHT 1912, s. 121. Mineral hos vilka färgämnet icke är väsentligt har vitt eller ljust streck. SvHandordb. (1966). — jfr PROV-STRECK. — särsk.
a) [jfr t. strich halten] (†) i uttr. hålla streck, om malm l. legering l. gruva o. d.: (vid probering visa sig) hålla vederbörlig l. rätt l. god halt (se HALT, sbst.1 1); jfr 17. Hade Grufwan hållit streek, så (osv.). Polhem Invent. 41 (1729). (Sv.) Guldet håller icke strek, (t.) das Gold hält nicht Strich, ist nicht von gehörigem Gehalte. Heinrich (1828).
b) i utvidgad anv., om avskavt spån av metall utgörande prov; i ssgn CISELER-STRECK.
8) om fin fåra l. rynka i ansikte l. hand, linje (se LINJE 1 e δ, ε); äv. om den smala fåra som bildas mellan läpparna då de hårt sammanpressas; jfr 7, 9. (Skönheten) är en gåfwa, then Naturen eder lånar; / Men hwarie dag et streck alt mer och mera plånar. Kolmodin QvSp. 1: 102 (c. 1710, 1732). Noga jemkad’ hon (dvs. naturen) / Dina strek och lineamenter, / I en liuflig Proportion. Nordenflycht (SVS) 2: 153 (1745). (Spåkvinnan sade:) En, två, tre .. det strecket (i handen) betyder en prinsessa. Topelius Fält. 2: 23 (1856). Han var vit i ansiktet .. och läpparna var sammanpressade till ett tunt streck. Ekman Dödsklock. 121 (1963).
9) om snitt (se d. o. 2) l. rits l. repa åstadkommet (åstadkommen) med kniv l. annat skärande verktyg; äv. om fåra dragen med hacka l. dyl.; äv. abstraktare, om det snitt (drag med kniv l. dyl.) varmed öppningen åstadkommes; jfr 7, 8. IErici Colerus 1: 142 (c. 1645; i pl., om fåror). Är Swulnaden (efter sadel- l. selbrott hos häst) stoor, .. tå skal han medh een skarp Knijf uthi ett streek eller skärande öpnas. Därs. 2: 307. (Är ett träd) Barckbundet och theraff ofruchtbart, tå skall man först om Wåhren 2 eller 3. streck skära barcken ända neder åth bohlen. Risingh LandB 44 (1671). Agrell Maroco 1: 49 (1789, 1796; i pl., om snitt i huden). — jfr FIL-, NÅL-, SOL-STRECK.
10) [i allmännare l. oeg. anv. av 1] om (ngt som har en) figur icke dragen med skrivredskap l. dyl., linje.
a) om ngt mer l. mindre konkret (äv. om t. ex. tecken l. figur bildad gm en rörelse l. om synbild o. d.) som utgör l. bildar l. har formen av en linje (se d. o. 1, 1 c) l. som (väsentligen) uppfattas (t. ex. av synsinnet) ss. en linje (utan bredd l. djup l. tjocklek) o. d. (En lantmätare) bör .. vara kunnig om skogssyner och rågångar, .. samt huru rågångar, räta linjer och streck genom skogar och svåra marker böra uppgås. SvLantmät. 1: 93 (1694). Till den första båttnen är .. (slottsbrunnen) 150 fot djup och något mer uti ett rätt streck utföre. Eneman Resa 1: 185 (1712). Korszteknet förvtan tro är honom (dvs. Satan) likasom ett annat strek i wädret. Münchenberg Scriver Får. 155 (1725). Öfwersta streket på sidan af bergen, som watnetz flödande teknat. Juslenius 250 bis (1745). Des (dvs. två stridandes) swärd, som liungelds strek, på alla sidor blänkte. Skjöldebrand Cleop. 25 (1749). Ett strek i daggen af nylig fart, / Förråder snart / Hvad kosa de flyende tagit. Leopold 2: 224 (1810, 1815). Till slut är .. (den bortflygande storken) endast ett litet streck. Rosenius SvFågl. 4: 28 (1931). — jfr KORS-, RÅ-, SKUGG-, STRÖM-STRECK. — särsk.
α) (numera bl. tillf.) om spektrallinje (jfr LINJE 1 e α); äv. i uttr. mörkt l. svart streck, om absorptionslinje (Frauenhofersk linje) i solspektrum. Ljuset från planeterna gifver lika streck med solljuset hvaremot fixstjernornas ljus ej är likartadt med det förra. Fock 1Fys. 315 (1854). Mörka streck = Frauenhoferska linier. Schulthess (1885). Balck Idr. Suppl. 101 (1888: de svarta strecken).
β) (†) i sg. best.: ekvatorn (jfr LINJE 6); ss. senare led i ssgr äv. om ekvinoktiallinje o. d. Kiöping Resa 134 (1667). Willman Resa 193 (1667). — jfr DAGJÄMNINGS-STRECK.
b) (utom ss. senare led i ssgn START-STRECK numera föga br.) sport. om startlinje; särsk. i fråga om handikapptävling, i uttr. betecknande att ngn l. ngra av de tävlande startar vid startlinjen o. startskottet medan övriga startar med handikapp av något slag; äv. bildl. Fenlon och Dietrichson startade (vid kappritt) vid strecket (scratch). TIdr. 1887, s. 146. S. Cederberg och P. Langborg stodo (vid skidlöpningsstarten) på strecket, de öfriga fingo resp. 5 och 8 min. respit. Därs. 1893, s. 116. Match mellan fotlöpare och cyklist å 100 m. Stående start eller start på strecket d. v. s. att cyklisten sjelf fick sätta fart på velocipeden och fotlöparen först fick starta då startskottet smälde. NordIdrL 1901, s. 308. Asplund Stud. 10 (1912; bildl.). — jfr START-STRECK.
B.
11) [eg. om resultatet av penseldrag (jfr 3) l. om penseldrag med tanke på resultatet] (†) om mycket liten skillnad l. avvikelse i fråga om färg, skiftning (se SKIFTA, v.1 13 e, e β) l. anstrykning (se d. o. 1 b, c) l. nyans (se d. o. 1, 2). Högblått eller turckblått: (liten streek af violet). Hiärne Förb. 58 (1706). — jfr AN-STRECK.
C. strimma; stråk o. d.
12) om långsträckt, smalt stycke l. parti av en yta (som på ngt sätt skiljer sig från omgivningen, t. ex. gm färg l. material l. höjd l. klimat l. tillhörighet); i sht om sådant stycke av jord- l. landyta (äv. om vattenyta l. parti av himlen), rand l. remsa l. stråk l. sträckning o. d. (särsk. om vart o. ett av de bälten med olika geografisk höjd vari jorden kan indelas med tanke på klimatiska förhållanden, zon); äv. övergående i bet.: (land)område (utan tanke på långsträckthet), med tanken (väsentligen) fäst vid att området utgör en del av en större yta; äv. bildl. Demetrius (dvs. Rysslands tsar år 1610) hade allenast Strecket in emoot Putimel, Astrakan, och een hoop owissa och wankelmodige Kassaker medh sigh (emot en medtävlare). Widekindi KrijgH 165 (1671). RelCur. 151 (1682: dhenna warma Strecken; om varm havsström). Et mörker .. sträckte sig .. öfwer hela den jordenes del, som låg under samma himmelens strek med Jerusalem. Bælter JesuH 6: 549 (1760). Denna trakt och det strek af skog, som bergen betäcker, / Lemnom i Teukrernas hand. Adlerbeth Æn. 294 (1804). Tusentals långa rödblå streck gingo ut ifrån skimret (från den nedgående solen). Almqvist Går an 71 (1839). Gå mellan de gula strecken på gatan. SvHandordb. (1966). — jfr HAVS-, JORD-, LAND-, LUFT-, MIDDAGS-, ROST-, SILVER-, SJÖ-, SLIP-, SLIPNINGS-STRECK. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om skår (se SKÅR, sbst.2 3). JGOxenstierna 2: 27 (1796, 1806).
b) (†) klimatzon (se d. o. 1), bälte (se d. o. 2 a). Spole Alm. 1673, s. 7.
c) (†) om utsträckning av det område som omfattas av ett oväder. VetAH 1758, s. 40.
d) (†) i heraldik: mycket smal bjälke (se BJÄLKE, sbst.1 1 d), sträng. RARP 7: 82 (1660).
e) (†) på l. till klädespersedel (äv. betseltyg o. d.), om besättning (se d. o. II 1 a) bestående av bård (se BÅRD, sbst.1 3, 4) l. galon l. lits (se LITS, sbst.1) l. bräm o. dyl. l. om invävd rand i tyg. Iij streck aff gröndh flegell. KlädkamHdlSthm 1536. 3 små rödhe sammetzkiortlar medh 3 strek oächta guldsnören. 2Saml. 10: 9 (1637). Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 6 (i handl. fr. 1683; på förbygel). Tröÿor med 4 strek galoner på Rÿggen. KlädkamRSthm 1707, s. 472. Strek på kläde. Nordforss (1805). (I rustkammaren finns:) 1 grön tirass med streck. Trolle-Bonde Hesselby 130 (1894). — jfr SOBEL-STRECK.
f) ss. militär gradbeteckning; i fråga om moderna förh. i Sv. särsk. om vart o. ett av de streck som (på kragspegel l. ärm l. axelklaff) markerar graden för lägre militära befäl (förr: underbefäl). Antalet streck, vinklar och stjärnor markerar oöverstigliga klasskillnader. Hedberg VackrTänd. 11 (1943).
g) om linje (se d. o. 1 e) l. rand (se d. o. 6) på hud l. päls hos människa l. djur; förr äv. i uttr. det långa vita strecket, = LINJE 1 e γ. Een suartbläsit häst som hade itt huitt strek öfuer halsen. Rääf Ydre 3: 395 (i handl. fr. 1594). Rosenstein Comp. 90 (1736: det långa hwita strecket). (Åsnan) är något mindre (än hästen), till färgen grå, med ett swart streck långsåt ryggen. Berlin Lrb. 20 (1852). — jfr LÅNG-, LÄNGS-, RYGG-, SIDO-STRECK m. fl.
h) (numera mindre br.) om linje l. rand bildad av ngt uppstående; jfr 7. Fazonnera .. (pastejen) ofwan til medh ett streek eller randh aff Deegen. Salé 147 (1664). Siuryggfisken, så nämder af the ben- eller broskachtiga strek eller ryggeknotar, som gå ifrån hufwudet .. til stiärten. Broman Glys. 3: 670 (c. 1740).
D. riktning o. dyl. o. i härifrån utgående anv.
13) [jfr 6] riktning (se RIKTNING, sbst.2 3) l. håll (se HÅLL, sbst.1 VII 1); äv. om kompass, i uttr. hålla strecket (jfr 16), visa rätt riktning; numera nästan bl. elliptiskt för: väderstreck. Dygn kallas af osz, när Solen har kommit mot samma streck på himmelen, som hon stog dagen för, det är 24. timar. Rudbeck Atl. 1: 412 (1679). (Stenarna i rå och rör) böra .. med sina kantar wisa streket, tädan rågången kommer, och tit han gå skal. JB XII: 1 (Lag 1734). Ingen kan neka, att här (dvs. bland nationerna som seglar i kappom vinsten) arbetas af olika grunder. Antingen håller icke kompassen strecket, eller är fel uti sjökortet. Chydenius 115 (1765). Han går aldrig annars än i raka streck på gatorna, och för armarne som alnar. Almqvist DrJ 203 (1834). Vid denna (sena) tid på sommaren drog sig vinden allt mer mot nordost och kunde stanna i det strecket för veckor framåt. Wästberg Kung. 448 (1955). — jfr HIMMELS-, SOL-STRECK. — särsk.
a) (†) om riktning som utgör ngns l. ngts väg l. kosa vid förflyttning, väg, håll; äv. om avstånd som ngn färdas l. ngt sträcker sig i en riktning, övergående i bet.: sträcka; äv. bildl.; jfr 2 e. (Bönderna som deltog i Klubbekriget) haf:e sig föresatt som Rijchtthz gåår adt drage thz strikedt moott Wijborgz Län. UrkFinlÖ I. 2: 16 (1597). Sylvius Mornay 406 (1674; bildl., om kosa l. väg som för till saligheten). De resande till Mecca måste taga ett långt streck ut i öknen från Sinai att kunna genaste vägen hinda till och utom denna hafsudden (dvs. Akabaviken). Eneman Resa 2: 15 (1712). — jfr RESE-, SNAR-STRECK.
b) [jfr uttr. till vägs] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. hjälpa ngn till strecks, hjälpa ngn till rätta (se RÄTTA, sbst.2 4 d γ), hjälpa ngn på traven, hjälpa ngn att komma i gång o. d. Livin Kyrk. 121 (1781).
c) (†) i det adverbiella uttr. föra ngn vilse streck, föra ngn åt fel håll l. vilse l. fel. Lillienstedt Christus A 4 a (1694).
d) (†) i uttr. i ett streck, i (en o.) samma riktning, åt (ett o.) samma håll. Om man wil beskåda thenna botn (dvs. Bottniska viken) twärt öfer, ifrån Wäster .. til Öster, skal then intet olikna en båt .. (vars köl) håller så en jämn widd uti ett strek något öfer Hernösand, ther han snedes småningom af alt in emot Qwerken. Rudbeck Samolad 44 (1701). Dalin Hist. 1: 69 (1747).
e) (†) i uttr. hålla ett streck fram, röra sig i (en o.) samma riktning. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 45 (c. 1830).
f) (†) i uttr. gå i lika streck med ngt, gå i samma riktning som ngt. Ramssbergzgrufwan, som går i lijka streck med Lindesgrufwan. Johansson Noraskog 3: 143 (i handl. fr. 1684).
g) (†) i uttr. i rätt streck, i rak riktning, rakt fram. När .. (bina) rymma bort, anställa de sin flygt i rätt strek ända fram. Koch Biskiöts. 77 (1753). VetAH 1784, s. 308.
h) (†) om (kortvarig) vind (som blåser i en bestämd riktning); äv. i uttr. streck av vind, vinddrag. Dock lyser dagen upp; än blås ett strek åt Öster. Frese VerldslD 39 (1716, 1726). MoB 1: 136 (1788: af vind).
14) textil. om (yta bildad av) den uppruggade o. i varpriktningen tillstrukna ludden på tyg; i sht ss. förled i ssgr. Kjellstrand TextVaruk. 109 (1940). Kjellberg Ull 401 (1943).
15) om långsträckt malmgång l. malmåder, malmstreck; jfr GÅNG III 2; numera nästan bl. dels om ä. förh., dels i icke fackmässigt spr. Windtleggia siigh tiil thet bestha ath komma paa gambla stryckeedt ighen. G1R 2: 62 (1525). Herr Stens-Grufwa är all hela bottn insprängd med Mallm-Fläckar, somblige små och somblige stora, men intet wist Strek. JernkA 1898, s. 364 (1624). Beskyllas (finnarna i Finnmarken) .. derföre, att de förtiga .. i orten befintelige mineraliske streck och bergsmetaller. 2RA 1: 293 (1723). Den gamle och erfarne bergsmannen .. liksom känner på sig, hvarest de malmförande strecken gå i bergens inre. CSäve (1860) hos Ahnfelt Rääf 327. Jag rider på dånande streck av malm, / på stigar som trampats av fä. Karlfeldt Hösth. 52 (1927). Lindroth Gruvbrytn. 1: 63 (1955; om förh. på 1500-talet). — jfr BLY-, GULD-, JÄRN-, KOPPAR-, MALM-, METALL-, SALT-, SILVER-, TENN-STRECK m. fl.
16) [efter motsv. uttr. i t.; användningen utgår från dels 13, med tanke på skepp som håller kompassriktningen, dels 7 a] i uttr. hålla streck (förr äv. strecket; jfr 13), mer l. mindre bildl.: ha god l. hög l. önskad l. behövlig halt (se HALT, sbst.1 2); svara mot uppställda krav l. förväntningar, motsvara anspråken, bestå provet (se PROV 1 f γ), hålla måttet (se MÅTT, sbst.4 3 a β slutet); numera företrädesvis om åsikt l. antagande l. beräkning l. förutsägelse o. d.: (visa sig) vara sann l. riktig l. (väl)grundad, stämma (med verkligheten), stå sig. Antagandet (teorin, slutsatsen) håller inte streck. En förutsägelse (spådom) som visade sig hålla streck. Gamla märken håller inte längre streck. Then (åsikten) kan intet hålla strecket och bestå, när anfechtningen och samwetet kommer och fråger. OMartini Bew. G 2 a (1604). Hwarken sliungan här ell bogan streket höll, / Och swärdet them (dvs. den stridande skaran) vr hand af köld och fruchtan föll. Kolmodin QvSp. 1: 232 (1732). Hennes nåds farmakopé skulle antagligen icke hållit streck inför nutidens mest anspråkslösa fordringar. Idun 1890, s. 96. (N. N:s) bekännelse (i mordbrandsmålet) höll .. ej sträck. SörmlH 11: 174 (1946). VNyland 6/7 1980, s. 3 (: sträck). — särsk. (†)
a) om person: vara att lita på, vara trovärdig l. redlig, hålla sitt löfte l. sina löften, stå vid sitt ord; äv.: vara av stadigt l. stabilt sinnelag, vara ståndaktig; äv. i överförd anv. Danus (dvs. Danmark) lärer intet hålla streck, när han seer sit rum (att anfalla Sv.). RP 11: 310 (1646). Hundetanden och Hästefooten äre intet troendes .. (dvs.) Dhe äre liumske och småfalske: Dhe hålla intet streck. Grubb 336 (1665). Bark Bref 1: 163 (1704; i fråga om att hålla löfte). Största delen af menniskiorne äro galne, ja ingen är, som icke på mångahanda sätt irrar och rätt sällan håller strek. Lundberg Paulson Erasmus 40 (1728). Han håller aldrig strek (dvs.) är än af en tanka, än af en annan. Weste FörslSAOB (c. 1817). Granlund Ordspr. (c. 1880). särsk.
α) i fråga om föredrag l. debatt o. d.: hålla sig till ämnet. Hålla strek i en discurs. Sahlstedt (1773). Han är svår att disputera med, ty han håller aldrig strek. Weste FörslSAOB (c. 1817).
β) liktydigt med: ”hålla tungan rätt i mun”, ”hålla sig i skinnet” o. d. Dhen, som får een fru af så förnämt huus (dvs. den turkiske kejsarens), han måste .. hålla streek, och får ey taga sig flere änn dhen eena. KKD 5: 98 (1710).
b) om räkning: räcka till, vara tillräckligt stor, förslå. Ehrensvärd BrKickan 35 (1791).
c) i uttr. hålla streck med ngt, stämma överens med ngt, vara i överensstämmelse med ngt; äv. i uttr. hålla streck emot ngt, (i detaljerna) svara mot l. uppvisa motsvarigheter till ngt o. d. Hans infällen, hans Epigrammer hålla intet strek med Plennings Logica. Kellgren (SVS) 4: 106 (1780). Biberg 3: 235 (c. 1823: emot). Med ljudlagarne håller detta skrifsätt (i finska språket) icke streck. Suomi 1845, s. 409.
Ssgr: A: (14) STRECK-APPRETERAD, p. adj. textil. om textil vara: behandlad medelst streckappretering, streckruggad. Kjellstrand TextVaruk. 109 (1940).
(14) -APPRETERING. textil. appretering (av ylletyg) varvid luggen borstas o. fixeras i varpens riktning, streckruggning. Varulex. Beklädn. 88 (1945). StSyHandarbB 374 (1972).
(3) -DEKOR. [med avs. på senare leden se sandstens-dekor] (i fackspr.) konkret: dekorering (se d. o. b) bestående av streck. Form 1936, Ann. s. 131.
(3) -DRAGARE.
1) (förr) person som sysslar med streckdragning. MeddSlöjdF 1899, 2: 85.
2) mål. streckpensel. AHB 131: 10 (1887).
(3) -DRAGNING. mål. dragning (se draga, v. I 28) av streck i färg. HantvB I. 1: 273 (1934).
(1) -ETIKETT. (i fackspr.) på vara i butik o. d.: etikett som anger streckkod. Björk o. Saving ProgrFramt. 35 (1979).
(3) -ETSNING. konstvet. linjeetsning. NordBoktrK 1905, s. 25. SAOL (1973).
(1, 10, 12) -FORMAD, p. adj. streckformig; särsk. till 12. 2NF 11: 598 (1909; om fläck på fjärilsvinge).
(1, 10, 12) -FORMIG. som har form av ett streck, streckformad; förr särsk. i uttr. streckformig kropp, = strecka, v.1 6. TLäk. 1835, s. 248 (: kropparne). Rosenius SvFågl. 1: 36 (1913; om fläckar på fågelägg).
(1, 10) -FULL, adj.1 (adj.2 se sp. 12596) (numera bl. tillf.) full av streck; förr särsk. i uttr. de streckfulla kropparna, de streckade kropparna (se strecka, v.1 6). Martin PVetA 1763, s. 12 (: kropparna).
(3, 9) -FÖRING. konstvet. om sätt att föra stickel o. d. vid gravering l. om pennföring vid ritande av streck. NF 4: 966 (1881; i fråga om gravyr). Colliander Repin 150 (1942).
(3, 9) -GRAVYR. konstvet. gravyr utförd i streckmaner; jfr linje-gravyr. JernkA 1817, 2: 177. 2NF 23: 1060 (1915).
(3) -GUBBE. konstvet. gubbe (se d. o. II 3 c) ritad med konstlösa o. raka streck; äv. i överförd anv. PedT 1960, s. 160. DN 28/10 1979, s. 4 (om romanfigurer).
(15) -GÅNG. (†) om malmgång bestående av ett streck. VetAH 1745, s. 41.
(5, 6) -INDELAD~020, p. adj. i sht sjöt. indelad (se indela 1) i streck; särsk. till 6. (Kompassrosen) är streckindelad. SvFlH 3: 231 (1945).
-INDELNING~020. (i fackspr.) indelning (se indelning, sbst.1 1 c) av streck.
1) till 3. Fornv. 1943, s. 157 (i fråga om hällmålning).
2) till 5, 6. Skytten begagnar sidskalans streckindelning (på kanon). InfRegl. 1945, 1: 184; jfr streck, sbst.1 5 b. Kompassen .. är .. utrustad med ros med streckindelning. SvFlH 3: 229 (1945); jfr streck, sbst.1 6.
(3) -KLICHÉ. (i fackspr.) kliché (se klisché 1) framställd i streckmanér (efter streckteckningar), fototypi. NordBoktrK 1906, s. 249. Poppius o. Jansson Journ. 115 (1959).
(1) -KOD. (i fackspr.) för elektronisk avläsning avsedd kod (som fästes på vara l. biblioteksbok o. dyl. o. består av ett system av streck, som beskriver egenskaper o. d. hos varan osv.). Björk o. Saving ProgrFramt. 77 (1979).
Ssgr (i fackspr.): streckkods-märkning. SvD 15/2 1983, Bil. s. 2.
-utrustning. DN 1984, nr 83, s. 16.
(1) -KODAD, p. adj. [avledn. av -kod] (i fackspr.) försedd med streckkod. Björk o. Saving ProgrFramt. 11 (1979; om etiketter).
(9) -KULTUR. [jfr t. strichkultur] med. kultur (se d. o. 4) som sker l. förefinnes i streck i kultursubstratet. Sundberg Mikroorg. 25 (1895). Lindskog o. Zetterberg (1975).
-LAG.
1) till 1: fotbollslag som befinner sig strax över serietabellens slutspelsstreck (o. sålunda löper risk att icke få delta i slutspel). SvD 1984, nr 239, s. 27.
2) konstvet. till 3: om grupp l. antal av samhöriga streck som bildar en enhet; jfr lag, sbst.3 4 (c). MeddSlöjdF 1889, s. 48. 3NF 4: 643 (1925).
(1) -LAV. (†) laven Graphis scripta (Lin.) Ach., skriftlav. (Lat.) Lichen macrocarpus .. (Sv.) Streklaf. Acharius Lich. 25 (1798).
(1) -LIK. jfr -liknande. Wieselgren Bild. 370 (1872, 1889).
(1) -LIKNANDE, p. adj. som liknar streck, strecklik. Östergren (1947).
-LINJE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 12596).
1) till 1, 10: linje (se d. o. 1 a, c) som består av ett streck; äv. (o. numera vanl.): streckad linje; förr äv. motsv. linje 1 b, pregnant, om hypotenusa l. korda. Rålamb 1: 27 (1690; om hypotenusa). Dens. 95 (om korda). Strecklinje (dvs.) streckad linje el. dyl. IllSvOrdb. (1955).
2) (†) till 13: linje (se d. o. 1) som utvisar väderstreck l. följer visst väderstreck. När Rörläggningen skal företagas .. ställes Hjertestenen eller Wisaren .. uti samma situation och wäderstrek, som Rålineen på Stenhällen är huggen .. Skulle så många Stenhäller intet kunna finnas som Wijsare äro, så är alt nog om the .. läggas under Hufwud- och knä-Rån .. eller, ther en rät sträcklinea är för lång, at ther under hwar tredje, fjerde eller femte Wisare lägges. LandtmFörordn. 12 (1696); jfr Abrahamsson 483 (1726: der en rätt strek-linia är förlång).
(1, 3) -MANER. (i fackspr.) sätt l. metod att avbilda l. framställa ngt medelst streck; särsk. dels (konstvet.) om linjemaner, dels i fråga om kartografi. KrigVAH 1842, s. 174 (kartografiskt). (Zorns) etsningar äro i regel utförda skenbart vårdslöst och improviseradt, i streckmaner. 2NF 33: 856 (1922). (Sigrid Hjerténs) streckmaner i de sena målningarna känns som en tvångshandling, en nödlösning. DN(A) 6/5 1964, s. 5.
(1) -MARKERINGSLÄSARE, r. l. m. [senare leden är utvidgad anv. av läsare] (i fackspr.) apparat använd för optisk avläsning av streck (på t. ex. prismärkta varor) som utgör kod för åsyftad klartext. SvD 7/8 1972, s. 13. Dædalus 1978—79, s. 116.
(2 a) -MATCH. sport. match där det för en l. flera av deltagarna gäller placering ovanför l. under det streck som markerar nedflyttning l. uppflyttning i serie o. dyl. l. fortsatt spel l. utslagning o. d. SvD 11/11 1973, s. 19 (om tennismatch). I kväll spelas tre s. k. streckmatcher i handbollsallsvenskan. Två matcher gäller det övre strecket, det som ger SM-slutspel .. En match gäller det undre strecket, det som markerar degraderingsplatserna. SDS 1/3 1978, s. 20.
(12) -MUSSERON. bot. musseronen Tricholoma portentosum (Fr.) Quél. (vilkens hatt har mörka streck). Cortin SvampHb. 53 (1937).
(5) -MÅTT. [jfr t. strichmass] (i fackspr.) måttverktyg där måtten betecknas med streck (motsatt: stickmått); äv. om det med sådant måttverktyg tagna måttet (se mått, sbst.4 1 a). Komparatorer för streck- och ändmått. SFS 1875, nr 104, s. 16. Ett sträckmått taget från babords vattenlinie under kölen till styrbords vattenlinie. TIdr. 1887, s. 196. 3NF 14: 608 (1931: sträckmått). Anm. Formen sträck- i vissa språkprov torde bero på anslutning till sträcka, sbst., avstånd o. d. —
(12 g) -MÄTARE. entomol. i uttr. gulvit streckmätare, om mätarfjärilen Cabera exanthemata Scop. (vilkens gulvita vingar har mörkare tvärlinjer); äv. i uttr. snövit streckmätare, om mätarfjärilen Cabera pusaria Lin. (vars vita vingar har mörkare tvärlinjer). Nordström VFjär. 3: 44 (1943). SAOBArkSakkSvar (1989).
(1, 3, 10, 12) -MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 5) åstadkommet l. bildat medelst streck. Sylwan Ryor 77 (1934). Cyrén Orm. 36 (1934; på orms hud).
(1, 3, 10, 12) -MÖNSTRAD, p. adj. försedd med streckmönster. Östergren (1947).
(1, 3) -NEGATIV. (i fackspr.) i fråga om litografi: negativ varpå bilden består av streck. 2NF 33: 794 (1922).
(1, 3) -ORIGINAL. (i fackspr.) i fråga om reproduktion av fotografiska bilder o. d.: original (se original, sbst. 3 a) vilkets bild består av blott streck, punkter o. ytor. TMatFysKemi 1917, s. 175.
(12 g) -ORM. (†) om huggorm med streckformiga ränder på undersidan. Linné MusReg. 30 (1754).
(1, 3, 9, 12) -ORNAMENT. i sht arkeol. ornament (se d. o. 2) i form av streck. AntT 4: 226 (1880; på spänne). Friesen o. Grape CodArg. 74 (1928; i handskrift).
(1, 3, 9, 12) -ORNAMENTIK. i sht arkeol. jfr ornamentik 2 o. -ornament. AntT XIX. 1: 26 (1911).
(1, 3, 9, 12) -ORNERAD, p. adj. i sht arkeol. ornerad (se ornera 2) med streckornament. Fornv. 1932, s. 184.
(1, 3, 9, 12) -ORNERING. i sht arkeol. särsk. konkret: ornering (se ornera 2 a) bestående av streckornament. AntT XV. 3: 91 (1906).
(3) -PENSEL. mål. målarpensel med långt skaft avsedd för målning av streck o. d. LdVBl. 1894, nr 116, s. 8.
(5) -PLATTA. (i fackspr.) i mikroskop o. d., förr äv. på skjutvapen: streckindelad platta för avläsning av mätresultat l. för inställning o. d. Cannelin (1921; på maskingevär); jfr streck, sbst.1 5 b. 3NF 14: 612 (1931; i mikroskop). jfr revolver-streckplatta.
(1) -PRICKA. (mera tillf.) med avs. på linje o. d.: förse med streck o. prickar (jämnt) omväxlande. Skuggkontur och skuggad del av linjen (på teckning) streckprickas. TSvLärov. 1949, s. 231.
(1) -PRICKAD, p. adj. om linje i skrift l. tryck o. d.: som består av omväxlande streck o. prickar, prickstreckad. TT 1896, K., s. 84 (om linje i tryck). Smith ReglMaskinritn. 20 (1946; om linjer i maskinritning).
(7) -PROV. [jfr t. strichprobe] (i fackspr.) medelst streck utförd probering. Eneberg Karmarsch 2: 100 (1859). BraBöckLex. (1980).
(1) -RAK. rak som ett streck (jfr streck, sbst.1 1 g); äv. ss. adv. Ambolt Kar. 159 (1935; om hästsvans). Vägen löper streckrakt. IllSvOrdb. (1955).
(14) -RIKTNING. textil. riktning varåt ludden på textilvara ligger, då den är streckappreterad, luggriktning. Textilbok. 385 (1956).
(14) -RUGGAD, p. adj. textil. om textil vara: vilkens fiber uppruggats och lagts samt fixerats i varpriktningen, streckappreterad. Textilbok. 385 (1956).
(14) -RUGGNING. textil. om handling l. metod att göra textilvara streckruggad, streckappretering. HantvB I. 8.2: 153 (1940). Textilbok. 384 (1956).
(1) -RÄTT, adv. streckrakt. SvLantmät. 1: 182 (1698).
(12 e) -SAMMET. [av ä. t. strichsammet] (†) sammetsbård. Swart Stritt (felaktigt för Strick) Sammett. KlädkamRSthm 1638 A, s. 12 a. Därs. 36 a.
(1, 9) -SIFFRA. (förr) på kalenderstav: siffra betecknad med (system av) streck. Fatab. 1921, s. 6 (på runstav).
(12) -SJUKA. lant. av en virus orsakad potatissjukdom som åstadkommer brunsvarta fläckar l. streck på bladen. 2SvUppslB 23: 194 (1952).
(1) -SPRICKLING. [svampens fruktkroppar är streckformiga] (†) svampen Cryptomycina pteridis (Reb.: Fr.) v. Höhn, bräkenskorpa. Krok o. Almquist Fl. 2: 177 (1907).
(12) -STYCKE. (†) på kyrass: (fram- l. bak- l. sido)stycke försett med streck? Skal en Plåtslagare giöra (som mästarprov) en full Kyritz medh try streck stycker och en Häststiärna. Stiernman Com. 1: 796 (1622).
(9, 12) -SÅDD. skogsv. (manuell) skogssådd varvid såddrutorna görs långa o. smala. NF 6: 690 (1883). TNCPubl. 43: 117 (1969).
(2 a slutet) -SÄNKNING. (om ä. förh.) sänkning av rösträttsstrecket. SvD(A) 18/9 1911, s. 5.
(5, 6) -TAL. tal betecknande streck på skala l. kompassros; särsk. (mil.) till 5 b. InfRegl. 1939, 1: 108.
(1) -TAVLA. (†) vid skjututbildning använd måltavla, sannol. indelad i rutor medelst varandra korsande streck. I stället för vår skoltafla finnas (i tyska armén) två taflor, en strecktafla och en ringtafla. KrigVAH 1888, s. 64. Därs. 1890, s. 64.
(1, 9) -TECKEN. skrivtecken bestående av ett l. flera (raka) streck l. ritsor. Söderblom Gudstr. 249 (1914). Näsström FornDSv. 1: 344 (1941; om figurer på runstav).
-TECKNAD, p. adj. markerad l. försedd med streck.
1) till 1, 9; stundom liktydigt med: skrafferad. 2NF 6: 820 (1906). (Sv.) streck-tecknad .. (t.) gestrichelt, (gravering) schraffiert. Klint (1906). Folkets strecktecknade kalenderstickor. Fatab. 1932, s. 134. Strecktecknad yta på en planskiss. IllSvOrdb. (1955).
2) till 12. Andersson Verldsoms. 3: 288 (1854; om bergssidor). Tredje akten: (Aktrisen bär en) laxgul robe med strecktecknade snedslag. Strindberg NRik. 161 (1882). Sundén (1891; äv. om fjädrar). Äldre blir hatten ljusare olivfärgad (på frostvaxskivlingen) och är ofta liksom strecktecknad. Cortin SvampHb. 74 (1937). särsk. (i sht i fackspr.) till 12 h, om (nött) bakre kindtand (molar) l. tandkrona på sådan tand hos idisslare l. gnagare: försedd med uppstående lister, bestående av emalj (som är mer motståndskraftig mot nötning än omgivande tandben o. tandcement). Kindtänderne äro hos en och samma Djurart (av gnagare) blott af ett slag .. antingen knöliga eller strektecknade. Nilsson Fauna 1: 148 (1820). Kornas och hästarnas kindtänder känna vi sedan vår skoltid till under namn av strecktecknade tänder. Sefve UtdDj. 141 (1924).
-TECKNING.
1) (i fackspr.) till (1 o.) 3: teckning utförd i streckmaner. Fennia XV. 1: 55 (1898; på karta). Rena streckteckningar erfordra ej raster och äro därför enklare att reproducera (fototypi). NordBoktrK 1911, s. 183. En utsökt bok med skickligt infogade streckteckningar. BonnierLM 1940, s. 133.
2) till 12 g, om förhållandet att ngt är strecktecknat (se -tecknad 2). Thomson Insect. 157 (1862; i fråga om fjäril).
(1) -TON. i sht kartogr. färgton åstadkommen gm streck; jfr skraffera. Globen 1931, s. 8.
(12 h) -VIS. (†) i strimmor l. ränder l. rader. (Fr.) en andains, (sv.) streck- eller streng-wjs. Möller 1: 79 (1745, 1755).
B (†): (1) STRECKE-GIN, adv. snörrätt (se d. o. 1), spikrakt; jfr streck-rak o. gen, adj. II 1 b. Det, som diupa jorden gifwer / Utur sitt magnete-skrijn, / Blinda tankan ofta drifwer / Til förderfwet streke-gijn. Rydelius Vitt. 83 (1705).
Avledn.: STRECKA, v.1, se d. o.
STRECKIG, adj. till 1, 12: försedd med streck l. full av streck; streckad; särsk. till 12 g. Lindström Bates 104 (1872; om art av fladdermöss). Deras (dvs. varietéartisternas) sminkade ansigten voro streckiga och fläckiga af tårar. Strindberg AmerHum. 2: 139 (1878).

 

Spalt S 12578 band 31, 1991

Webbansvarig