Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEFÄSTNING befäs4tniŋ, i Sveal. äfv. 032 (befä´stning Weste; bef`ässtning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(befestung G. I:s reg. 14: 47 (1542; i bet. 3), Stiernman Com. 1: 114 (1550; i bet. 3))
vbalsbst. till BEFÄSTA. — särsk.
1) (numera bl. tekn., i sht i ssgr) till BEFÄSTA 1. jfr BEFÄSTNINGS-DEL, -KIL, -KROK, -SKRUF, -SPINDEL, -STÄLLE. — särsk.: sätt att fästa ngt; sätt att vara fäst. Läran om .. (musklernas) form, läge, befästningar och verkningar. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 24 (1836). W. Carling i Tekn. tidskr. 1900, A. B. s. 40.
2) (†) till BEFÄSTA 2. (Lärjungarna hade af Jesus) hördt .., at j Jerusalem icke skulle then ene stenen bliffua vppå then andra. Men thet tyckte them wara omögeligit för then dråpligha befästningen. P. Erici 2: 345 b (1582). Thenna Jordennes och thes grundwals befestning vti Watnet .. är itt .. witnesbyrd til Gudz Alzmechtigheet. Muræus 4: 24 (1648). [jfr ä. d. himmelens befæstning samt FIRMAMENT] (†) konkret: (himla)fäste. Theras aldrakäraste Carlken är nu allaredho heemskickat och intaghen vthi Himmelens wälbewarade befästning. O. Georgh Likpred. öfv. Rosenhane 14 (1615); jfr 3 b. (Människan) uplyfter sig til himmelens befästning och uträknar de stora himmelskropparnas rörelse och lopp. Nohrborg 336 (c. 1765).
3) till BEFÄSTA 4.
a) (numera föga br. utom i ssgr) abstr.: befästande. Till theris stadz besta och befestning. G. I:s reg. 8: 243 (1533). Möller (1790). All befästning måste .. betraktas som en daning af terrain. Lefrén Förel. 2: 4 (1817). Man arbetade på hamnens och de öppna platsernas befästning. F. F. Carlson enl. Kindblad (1867).
b) [jfr d. befæstning, t. befestung, befestigung, ä. t. befestnung] konkret: för tryggande af ngn orts säkerhet afsedd anläggning l. uppfördt verk, försvarsverk; numera i sht i pl. Ther (dvs. i Sthm) är hwarcken tornportar eller anner befestninger wäll färdige. G. I:s reg. 14: 239 (1542). Några aff Adelen (redo) medh osz, att besicktiga Staden, men vppå Muren eller vthi sine Befästningar, wille the inthet låta osz komma. Kiöping 25 (1667). Hela den yttra (staden) med dess malmar och befästningar. Dalin Mont. 54 (1755). En yttre befästning af dubbla vallar med djup graf, bastioner, hornverk och betäckt väg. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 41 (1878). Till .. (Karlskronas) skydd (har) man uppfört åtskilliga befästningar, såsom Kungsholmen, Drottningskär m. fl. Läseb. f. folksk. 171 (1892). — i numera obr. förb. (Spanjorerna hade) kastadt vp sin Befästningh (på Moluckerna), hwar medh the sedan twingade Inwånarena. Kiöping 122 (1667). Fältherren .. lät .. vpsättia fyra Befästningar. Widekindi Krigshist. 192 (1671). — jfr DEFILÉ-, FORT-, FÄLT-, GRÄNS-, KUST-, LAND-, PASS-, SJÖ-, STRAND-BEFÄSTNING m. fl.
c) [jfr d. befæstning] (numera knappast br.) konkret: gm försvarsverk tryggad ort, fästning, fäste. Alla städer och befestningar i Halland, Skånne och Bleckinge .. (voro) intagne. Brahe Kr. 16 (c. 1585). Rijksens Befästning och Gränszehws Calmarne Slot. L. P. Gothus Likpred. öfv. J. Claesson 51 (1611). Gods hörande til Pernaus befästning. Schönberg Bref 2: 24 (1778). Vi samlas i rotar. Så gripe vi an / Vår oväns befästning. Gumælius Engelbr. 145 (1858); jfr b. — jfr GRÄNS-, LAND-BEFÄSTNING.
Ssgr (i allm. till 3): BEFÄSTNINGS-ANLÄGGNING 030~020. SD(L) 1901, nr 505, s. 3.
-ARBETE~020, äfv. ~200. W. F. Dalman i Ad. prot. 1834—35, 21: 38. De befästningsarbeten, som af Lacedemonierne utfördes mot Pyrrhi väntade anfall. H. Hamilton i VittAH 20: 23 (1849). Leijonhufvud o. Jungstedt Fältbef. 9 (1887).
-BYGGNING. (†) Til Befästnings-Byggningens fortsättning. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 70 (i handl. fr. 1653). Därs. 77 (i handl. fr. 1666).
-DEL~2. särsk. tekn. till 1: del hvarvid l. hvarmed ngt fästes. W. Wahren i Tekn. tidskr. 1892, s. 169.
-GÖRDEL~20. jfr följ. o. -RING. Från landsidan försvaras staden af en befästningsgördel och af framskjutna forter. NF 3: 276 (1878).
-KEDJA~20. kedja af befästningsverk; jfr föreg. K. Hildebrand i Stockholm 1: 66 (1897).
(1, 2) -KIL~2. tekn. kil hvarmed ngt sättes fast. Vid alla axlar måste man undvika utstående, roterande ställskrufvar eller befästningskilar. Tekn. tidskr. 1872, s. 182.
-KONST~2. fortifikation.
1) mera abstr.; jfr -VETENSKAP. Willman Resa 228 (1667). Till .. (K. XI:s) ledare i befästningskonsten hade Karl Gustaf utsett Erik Dahlberg. Fryxell Ber. 15: 9 (1848). Den (vid 1600-talets början) rådande holländska befästningskonsten. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 41 (1878). jfr FÄLT-BEFÄSTNINGS-KONST.
2) (enst., †) konkret om fortifikationskåren. Krigsmakten til lands delas 1:mo uti Infanterie, 2:o Cavallerie, 3:o Artillerie och 4:o Befästnings-konsten. A. Ehrensvärd Præs. i VetA 1743, s. 6.
(1) -KROK~2. tekn. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1889, s. 152.
-LINJE~20. Flere bakom hvarandra belägna befästningslinjer med talrika verk och fort. Torpson Eur. 2: 406 (1896).
-LÄRA~20. jfr -KONST 1. Almqvist (1842). Undervisningen (vid krigsskolan) skall omfatta .. (bl. a.) befästnings- och broslagningslära (krigsbyggnadskonst) (samt) .. befästningsritning. SFS 1891, nr 7, s. 2.
-REGEL~20. Efter Befästnings- och Verks-reglorne. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 72 (i handl. fr. 1653).
-RING~2. jfr -GÖRDEL. De stadssamhällen, hvilka .. intvingats inom en modern befästningsring. E. W. Dahlgren i Stockholm 3: 303 (1897).
-SKOLA~20. skola l. riktning som hyllar ett visst befästningssystem; i sht om ä. förh. Hazelius Bef. 374 (1836). Den franska befästningsskolans egentliga grundläggare är .. Pagan. Därs. 322 (1857, 1864).
(1) -SKRUF~2. tekn. Tekn. tidn. 1872, s. 4.
(1) -SPINDEL~20. tekn. M. Rubenson i GHT 1896, nr 275 B, s. 1.
(1) -STÄLLE~20. tekn. fästpunkt. Stagens befästningsställen. W. Carling i Tekn. tidskr. 1899, A. B. s. 34.
-SYSTEM~02. system för anordnandet af befästning; jfr -SKOLA. Det italienska, holländska, franska befästningssystemet. Efter bastionsformens införande uppkommo en mängd befästningssystem. Hazelius Bef. 320 (1836, 1864). Ett .. kastell, uppfördt .. efter ett .. föråldradt befästningssystem. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 41 (1878).
-SÄTT~2.
1) tekn. till 1. Goda räler och sliprar med ett .. fullgodt konstruktions- och befästningssätt. H. Lemke i Tekn. tidskr. 1899, A. B. s. 132.
2) till 3; jfr -SKOLA, -SYSTEM. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 24. Fästningar .. uppförda efter det gamla nederländska befästningssättet. Hazelius Bef. 328 (1857, 1864).
-TORN~2. Schulthess (1885). F. G. Stridsberg i Tekn. tidskr. 1899, A. M. s. 3.
-VERK~2.
1) (†) abstr. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 73 (i handl. fr. 1653). Humbla 131 (1740).
2) konkret. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 72 (i handl. fr. 1653). Almqvist (1842; anf. ss. föga br.). Sveaborgs befästningsverk besågos. Schybergson Finl. hist. 2: 213 (1889).
-VETENSKAP~102 l. ~200. jfr -KONST 1. Eric Dahlbergs stora insigter i befästnings vetenskapen. Schönberg Bref 3: 271 (1778).
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Med Dahlberg .. inträder ett nytt tidskifte i vårt fäderneslands befästningsväsende. Hazelius Bef. 328 (1857, 1864). Qvarlefvor från medeltidens befästningsväsen. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 195 (1881).
-ÄNDAMÅL~102 l. ~200. De för befästningsändamål anlagda försänkningarna i sunden kring Vaxholm. E. W. Dahlgren i Stockholm 3: 329 (1897).
-ÖFNING~20. C. O. Nordensvan Handb. 1: 58 (1882). Öfningarna (vid krigshögskolan) omfatta .. under första sommaröfningen .. (bl. a.) befästningsöfningar. SFS 1895, nr 3, s. 2.

 

Spalt B 708 band 3, 1901

Webbansvarig