Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKYTTE ʃyt3e2, sbst.3, n.; best. -et; pl. (i bet. 1 a, b) -en.
Etymologi
[sannol. dels till SKYTTA, v.3 (efter mönster av FISKA : FISKE), dels till ssgr med förleden skytte-, bildade till SKYTT, sbst.2]
1) jakt med skjutvapen. Skogsfågeln undergår snart samma öde som Elgarna: plikten, som stadgades för flere år sedan emot olofligt skytte, är alldeles icke tillräcklig. Greiff Jagt 14 (1821). Gruddbo 336 (1938). jfr ALFÅGEL-, AND-, BJÖRN-, BLOSS-, BULVAN-, DRAG-, FLYKT-, FÅGEL-, GRÄVLINGS-, GÅNG-, KRYP-, LAVE-, LOCK-, MORKULL-, OFOGS-, OKYNNES-, ORR-, RIP-, ROV-, ROVFÅGELS-, SJÖFÅGELS-, SMYG-, SPEL-, STRÄCK-, STÅND-, SÄL-, TJUV-, TJÄDER-, VETT-, ÄLG-SKYTTE m. fl. särsk.
a) konkretare, om sätt att bedriva jakt med skjutvapen. Svederus Jagt 190 (1831). Det är ett av våra enklaste skytten att fälla ungfågel med lodbössa, då den skällande hunden tydligt markerar trädet, där villebrådet slagit till. Frisendahl Skogsdjup. 159 (1925).
b) (numera föga br.) om rätt att bedriva jakt med skjutvapen på en plats l. (övergående i konkret anv.) om mark l. plats där villebråd finnes o. där sådan jakt brukar bedrivas. I Skärgårdar på klippor och skär, som ej lyda til något wiszt Hemman .. njute den jagträttighet, som skatt för skytte betalar. StadgJagt 13/4 1808, s. 7. (Liksom för kronofisken) finnes för skattläggning af Skytten icke något visst stadgadt. Rabenius Kam. § 113 (1825). KonvLex. (1864).
2) ss. sport l. ss. en frivillig militär övning bedriven skjutning med eldhandvapen (i fråga om sport äv. om skjutning med pil o. båge); ss. förled l. senare led i ssgr äv. övergående i allmännare anv., om skjutning med eldhandvapen (l. med pil o. båge). Åt idrottens hufvudgrenar: segling, ridning, jagt och skytte, fiske, rodd (m. m.) .. kommer fortfarande all omsorg att egnas. TIdr. 1886, s. 1. För skyttets främjande .. hafva en mängd skyttegillen bildats. SvLoF 339 (1901). DN(A) 1964, nr 253, s. 10. jfr BÅG-, JAKT-, PAPEGOJ-, PIL-, PISTOL-, PRICK-, SKARP-, SKEET-, SKID-, TAVEL-SKYTTE m. fl. särsk. övergående i konkretare anv., dels om organisation för ss. sport bedriven skjutning, dels (i sht ss. senare ssgsled) om skyttetävling. Internationella skyttet behöver bidrag på 50 000. SD 1928, nr 317, s. 4. jfr RIKS-SKYTTE.
Ssgr (jfr skytt, sbst.2 ssgr anm. 3:o): (1) SKYTTE-BÅT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 5630). båt använd l. avsedd att användas vid skytte; jfr skjute-båt. Sparre Tattarbl. 97 (1923).
(1, 2) -DUGLIG. duglig i skytte, ngn gg äv. (allmännare) i skjutning. Quennerstedt Torneå 2: 155 (1903; allmännare).
(1) -RÄTT. rätt till skytte. FolklEtnSt. 4: 130 (1931).
(2) -SPORT. om skjutning ss. sport. NFSportlex. (1946).
(1, 2) -VÄN. om vän av skytte; särsk. till 2. SvSkytteT 1895, s. 66.

 

Spalt S 5628 band 27, 1974

Webbansvarig