Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRYCK tryk4, n. (RA I. 1: 397 (1544) osv.) ((†) r. l. m. l. f. LPetri Post. Förspr. 7 a (1555), Almroth Karmarsch 651 (1839)); best. -et (ss. r. l. m. l. f. -en); pl. =; äv. (numera bl. i bet. 3) TRYCKE tryk3e2, n.; best. -et; pl. -en.
A. om kraft o. dyl. o. i därav avhängiga bet.
1) motsv. TRYCKA 1, om mer l. mindre stor kraft (l. tyngd l. vikt) som ngt l. ngn utsätts för; särsk. i förb. med prep. under; jfr PRESS, sbst.1 1. Staketet kunde nätt och jämnt stå emot trycket från folkmassan. Läktarna knakade under trycket av den stora publiken. (Sv.) trycke (lat.) impressus, pressus. Wollimhaus Ind. (1652); möjl. till 5. Sahlstedt (1757). Öfverallt der lodrätt tryck kommer i fråga, är eken förträfflig, såsom till ståndare, pålar m. m. Rothstein Byggn. 22 (1856). För att ytterligare antyda skilnaden i verkan af tryck och stöt erinras att t. ex. Krupps rundkil motstår med säkerhet trycket af krutgasen. Palmstierna Artill. 140 (1872). (Huvudvärken) kan betyda en pågående blödning innanför kraniet, som åstadkommer ett sakta stigande tryck på hjärnan. Nyström Kir. 2: 14 (1929). — jfr HAND-, IS-, MOT-, SADEL-, SNÖ-TRYCK m. fl. — särsk.
a) fys. o. tekn. motsv. TRYCKA 1 (e), om kraft (se d. o. 4) som verkar på viss yta l. kropp (se KROPP, sbst.1 5) o. dyl. l. på omgivande materia; särsk. speciellare, om kraft per ytenhet; särsk. i uttr. hydrostatiskt tryck, se HYDRO-STATISK, kritiskt tryck, se KRITISK I 4, osmotiskt tryck, se OSMOTISK slutet; jfr SPÄNNING, sbst.2 3 (a). Moderna flygkabiner som kan hålla ett konstant tryck. Det är dåligt tryck i vattenledningen. Fock 1Fys. 137 (1853). Då luft af högre tryck än den yttre luftens inpressas i ett böjdt, elastiskt rör, sträfvar det att räta ut sig. UB 2: 119 (1873). De skadade synnervstrådarna kunna ej bli funktionsdugliga igen även om ögats tryck åter blir normalt. Berg Ögat 121 (1929). (En bomb) innehållande 363 liter syre under ett tryck av 122 atmosfärer. Björk Beebe UndHavsyt. 72 (1937). Fantastiskt världsrekord i tryck. 105 000 kg. på en yta av en kvcm. SvD(A) 24 ⁄ 5 1938, s. 3. En dam med en smal klack på sin sko ger upphov till ett visst tryck mot golvet – om damen byter till en sko med bred klack minskar trycket, men kraften mot golvet blir densamma. NE (1995). — jfr ATMOSFÄR-, AXEL-, BLOD-, BOTTEN-, GAS-, HÖG-, LUFT-, LÅG-, NORMAL-, RING-, VATTEN-, ÅNG-TRYCK m. fl.
b) mer l. mindre oeg. l. motsv. TRYCKA 1 g, om (känsla av) tryck i organismens inre; särsk. mer l. mindre bildl. (jfr 6), om tryckande känsla förorsakad av sinnesrörelse o. d., särsk. i l. på bröst l. hjärta. Dalin Arg. 1: 92 (1733, 1754). Du har länge varit tungsint .. Andnöd, tryck öfver bröstet. Heidenstam Folkung. 2: 98 (1907). Ett tryck vek från mitt hjärta. Gullberg Terzin. 51 (1958). Han kände att trycket inom honom ökade och blev sprängande och pockande. Wahlöö Lastb. 200 (1962). Möjligen var .. (oron) orsakad av trycket i huvudet, jag kanske låg och var orolig för att värken skulle slå ut igen. Evander Härl. 59 (1975). — jfr MAGE-TRYCK.
2) (numera bl. mera tillf.) motsv. TRYCKA 2, om mer l. mindre momentan beröring l. kraftinsats o. d. som syftar l. leder till att ngt l. ngn förskjuts l. förflyttas o. d.; tryckning, stöt; äv. bildl. (särsk. motsv. TRYCKA 2 g) (jfr 6). Rodare, som stego upp wijd hwart åhretagh, gifwandes .. båten hwar gång een sådan tryck att han sånck mycket diupare änn elliest. KKD 5: 123 (1710). Separering (av tänderna) kan äga rum på två sätt. Medelst filning eller tryck. Lenhardtson Tandl. 50 (1897). (Då en stor mängd silver släpptes på världsmarknaden) uppstod ett visst tryck på silvrets värde. Cassel TeorSocEkon. 369 (1934). Genom tryck på fjädern .. öppnas skyttelbanan (i symaskinen). HbHusqvSickSackSym. 21 (1953).
3) (numera i sht i fackspr.) motsv. TRYCKA 1, 2, konkret, om ngt som utsätts l. kan utsättas för tryck(ande) o. d. (o. då i sin tur trycker l. verkar på ngt) för att utföra l. åstadkomma ngt, förr äv. (med anslutning till TRYCKA 6) för att pressa ut ngt ur ngt; äv. om ngt som anbringas ngnstädes för att utöva tryck l. spänning o. d. på ngt; jfr TRYCKARE II 3. BoupptSthm 1686, s. 593 a. (Sv.) Trycke, (lat.) Tudicula (dvs. olivpress). Swedberg Ordab. (1725). Jag (har) låtit göra hwar pinna med ansats emot harf-tjälet och skruf samt nött eller med trycke, hwarmedelst harfpinnan skrufwas fast så hårdt man wil. Brauner Åker 30 (1752). Den mot fjädern verkande delen af klingan (på en pennkniv), kallad tryck. UB 6: 133 (1874). Ljustryckknappar .. Med rött trycke inkl glimlampa. InköpskatalSelga 1985, 1: 243. — jfr MOT-TRYCKE. — särsk.
a) om dörrhandtag o. d.; äv. om låsvred o. d.; jfr KLINKA, sbst.1 1, TRYCKARE II 3 a, TRYCKEL. 2 dörrar, een medh Låås och Tryckie. BoupptSthm 1680, s. 371 a, Bil. (1679). Inom få minuter låg hans hand på trycket till Donna Eleonoras port. Palmblad Nov. 1: 104 (1840). Rumsdörrar förses med trycken eller vred i samband med dörrlåset. HantvB I. 2: 298 (1934). Trycke .. (dvs.) avtryckare; låsvred. SAOL (2006). — jfr DÖRR-TRYCKE.
b) om avtryckare på skjutvapen o. d. Scherping Cober 1: 362 (1734). Trycket eller tryckpinnen bör .. göra ett måttligt emotstånd vid aftryckningen. Svederus Jagt 29 (1831). Bågen spändes – och han smög / Till dess trycke tyst sitt finger. CGStrandberg 140 (1861). Men kommer en kisse smygande kan jag ej låta bli att draga i trycket. Knöppel Öd. 22 (1918). — jfr AV-TRYCKE.
4) (utom i vissa ssgr numera bl. mera tillf.) motsv. TRYCKA 3, om handlingen l. verksamheten l. processen att trycka ngt, särsk. tyg l. tapet; äv. dels konkretare, om enskild omgång av sådan handling osv., dels konkret(are), om resultatet (särsk. i förb. med fet l. mager (jfr MAGER, adj. 4 f) l. adj. betecknande färg); förr äv. konkret, om anläggning för sådan verksamhet (jfr TRYCKERI 2 a). Mycken kostnad, som iag till Bomulls Tygers wäfwande samt swenska gräs och örters præparerande till Tryck och Färgande haft underkastat warit. Schück VittA 5: 36 (i handl. fr. 1747). Ett stycke (kattun), som är bortskämt af för fett eller för magert tryck. PH 5: 3538 (1753). Et Färgerie har .. der blifwit anlagdt, äfwen et tryck med Olje-färg både på skinn och lärft. Hülphers Norrl. 2: 58 (1775). Så väl till grönt som till blått tryck bereder man en ammoniakalisk kopparlösning. Pasch ÅrsbVetA 1832, s. 42. Hela medeltiden igenom framställdes textilmönstret nästan lika mycket genom tryck som genom väfnad. SvSlöjdFT 1919, s. 104. (Tryck)Plattan doppades .. åter i färg och nästa tryck (av tapeter) gjordes i god anslutning till det första. HantvB I. 1: 254 (1934). — jfr APPLIKATIONS-, AV-, FAJANS-, KATTUNS-, METALL-, SIDEN-, TAPET-, TYG-TRYCK m. fl.
5) [jfr motsv. anv. i (mlt. o.) t.] motsv. TRYCKA 4, om handlingen l. verksamheten l. processen att trycka skrivet alster l. bild(verk) o. d., tryckning; äv. konkretare, dels om sätt att trycka l. resultat av tryckning (förr äv. allmännare, om tryckkonsten), dels närmande sig l. övergående i bet.: upplaga, utgåva; äv. konkret, om ngt tryckt, särsk. dels om bokstäver l. text l. bild o. d., dels om tryckt arbete l. skrift o. d. (se e) (förr äv. om tryckeri(utrustning)); jfr 1 o. PRÄNT 1, 3, TRYCKERI 1, 2 b. Fint, vackert, dåligt tryck. Det har blivit för många fel i trycket. Såsom H: Kong: Maiest: thet samme .. vthi sitt egit Tryck, någet wijdere stådtligere och klarligere haffuer vthgå låtet och bewijst. G1R 18: 297 (1547). Bibliens Trycketunnor, som kongl. Maj:t .. till Bibliens Tryck nådelighen förländt hafuer. Schück SvFörlBokhH 1: 120 (i handl. fr. 1612). Effter trycket war än tå icke vpfunnit; vthan alle böker bliffwe .. skriffne. Phrygius Agon OratEncom. 7 (1620). Men uele the haffua fulkomlighit Grækeskt eller Hebr. tryk, skola the thet sielffua förskaffa. Rudbeckius Dagb. 17 (1621). Elliest tycker migh, thett .. (tryckarens) mestersven inthett vore för godher till att stiga tiitt in på tryckett och arbeta. OxBr. 12: 532 (1622). (Tryckeriutrustning o. papper till den nya bibelupplagan) kom .. wel fram til Stockholm, at ock icke ett pappersblad eller något af trycket saknades. Swedberg Lefw. 149 (1729). Den Lindblomska avfattningen av Luthers lilla katekes har .. innan den uppnått sin .. definitiva gestalt i 1811 års tryck, genomlupit vissa stadier. KyrkohÅ 1926, s. 85. Vid leverans av kuvert med tryck får leveranstiden utsträckas. SFS 1932, s. 648. — jfr AV-, BILD-, BOK-, FEL-, FÄRG-, KOPPAR-, OFFSET-, OLJE-, REKLAM-, ROTATIONS-, SEDEL-, STÅL-, TRÄ-TRYCK m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. som anger att ngt håller på att tryckas, särsk. vara under tryck, l. att ngt lämna(t)s o. d. till tryckeri o. d. för att tryckas (o. offentliggöras (jfr b)), särsk. i förb. med prep. i l. till (i sht förr äv. på, se PÅ I 13 i α γ’, förr äv. under), särsk. befordra ngt till trycket o. d., se BEFORDRA 2 b α, förr äv. förfärdiga ngt i l. till trycket, se FÖRFÄRDIGA 6 a, b, lägga ngt på trycket, se LÄGGA, v. I 22, promovera ngt till trycket, se PROMOVERA I 1 a; jfr PRESS, sbst.1 4 a. Rapporten har redan lämnats till tryck. Tidningen går snart i tryck. G1R 18: 357 (1547). Iagh förhoppes .. at iagh en book .. om allehande siwkdom .. j tryck skal låta gå. Lemnius Pest. 9 (1572; uppl. 1917). Lefwer jag och har den lyckan at en gång komma hem .. will jag detta mitt arbete låta gå i trycket. HC12H 2: 73 (1711). Nyligen meddelades .. att gamla testamentets proföfversättning är så vida kommen, att den med början af detta år lämnas till trycket. HT 1922, s. 169 (1829). Boken är under tryck och kommer i Maj månad ut. Bremer Brev 2: 336 (1843).
b) i fråga om att ngt offentliggörs l. finns offentliggjort (o. tillgängligt) i tryckt form; särsk. i uttr. finnas l. föreligga i tryck, i sht förr äv. kungöra l. meddela o. d. ngt genom trycket l. i tryck, förr äv. förfärdiga ngt av trycket, se FÖRFÄRDIGA 6 c; stundom svårt att skilja från a l. e; jfr PRESS, sbst.1 4 b, PRÄNT 1 a, 2. Norkiöpings och flere besluut .. som aff trycket gångne äre. Gustaf II Adolf 126 (1616). Statens räkenskaper, hwaraf ett utdrag alltid skall genom trycket allmänheten meddelas. Ekelund 1FädH II. 2: 194 (1831). Storthinget skall hållas för öppna dörrar samt dess förhandlingar kungöras i tryck. Svedelius Statsk. 1: 198 (1868). Hela Viktor Rydbergs skriftställeri, sådant det förelåg i tryck vid hans död. Lidforss Vetensk. 8 (1900). Det har blivit orimligt svårt att använda äldre och ofta bättre böcker som inte längre finns i tryck. DN 4 ⁄ 2 2006, s. A2. — särsk.
α) i uttr. ge ut l. utge ngt i (i sht förr äv. på (jfr PÅ I 48 h)) tryck (i sht förr äv. trycket) l. (i sht förr) av (äv. från, förr äv. genom) trycket. Det här är knappast värt att ge ut i tryck. Om något bör wara wärdt .. och mogit, bör ju thet .. wara, som i trycket vtgifwes til allas omdömen. Swedberg SabbRo Förmäle § 2 (1710). Många genom trycket utgifne böcker. 2RARP 16: 336 (1747). Utgifver någor af Trycket något emot Academien, vare ingen thes Ledamot tillåtit at therå svara eller i något försvar ther ingå. 1SAH 1: 35 (1786). Mer än ett tredjedels sekel har förrunnit, sedan Gluntarne första gången utgåfvos från trycket. Wennerberg 2: VII (1882). Numera utgifves på tryck den fullständiga årsberättelsen om Akademiens verksamhet. PT 1901, nr 206, s. 3.
β) (†) i uttr. (låta ngt) utgå av trycket, äv. i l. på l. genom tryck(et). Så vele vi och .. then ganska handel .. udi trycket eller scriffteligen utgå låthe, så at hvar man thet se, höra och fornimma skole. RA I. 1: 397 (1544). (Det är vår) begäran, att Sveriges lagh måtte uthgå på tryck. RA I. 2: 148 (1566). Tillstadt at thet, såsom med vår religion öfver ens stemmer .. må af trycket utgå. RA I. 3: 115 (1593). Then sköne ÄhrePredikning, haffd hoos H. K. Mtz. Christeliga Lijckz nidersättielse .. skal genom Trycket vthgåå. Phrygius Föret. 2 (1620). Posten 1769, s. 899.
γ) i uttr. (låta ngt) komma ut l. (ut)komma i (i sht förr äv. på (jfr PÅ I 48 h)) tryck (i sht förr äv. trycket), (låta ngt) utkomma l. komma ut av trycket. Har något du skrivit kommit ut i tryck? (Alla Lucidors) Skriffter och Stycken, dem Jag som Helicons Blomster uti et Wärck .. låtit aff Trycket utkomma. JAndersin hos Lucidor (SVS) 1: XVI (1689). Det dröjde ej länge, innan dessa handlingar utkommo på trycket i Holland. Malmström Hist. 2: 131 (1863). Den första hebreiska bok som kom ut av trycket var Psaltaren, tryckt i Bologna 1477. 3SAH LXII. 2: 38 (1951).
c) (†) i förb. efter tryck l. trycket, i fråga om att ngt utförs l. följs noggrant l. slaviskt l. mekaniskt o. d.; särsk. i förb. med tala (jfr TALA, v. 1 a γ). Så kunde .. Prästerna .. förmana sine enfallige åhörare, att .. utan oförståndig förvitelse höra de ringaste tala äfter trycket. Tiällman Gr. 15 (1696). Kan ske den tid wi wann, / Ey alt så regel-rätt, så jämt och efter trycket / Blef rådgiort, fast om alt gick efter önskan an. Brenner Dikt. 2: 48 (1714).
e) konkret, om tryckt arbete l. skrift o. d., tryckalster, trycksak; äv. koll.; jfr b o. PUBLIKATION 2 b, SKRIFT, sbst.1 8, TRYCK-SKRIFT 2. Förste Artickel, aff thett .. nw nyligeste vthgångne Tryck, thervthinnan the skedde gerninger .. tilkenne giffuit bliffuer. G1R 18: 245 (1547). För Edra Dyra ögon wågar jag framlägga et Tryck, som .. torde någon gång återkalla en åtanka, hwars försmak mig nu .. oftast wederqwecker. Tessin Bref Dedik. 1 (1756). En för all framtid beräknad katalog, inrättad på lösa blad eller lappar .. omfattar nu .. allt svenskt tryck fr. o. m. 1890. Sthm 1: 458 (1897). Redan under fotvandringarna i studentåren hade .. (A. Hazelius) ägnat mycket arbete åt utdelningen .. av medförda små tryck, t. ex. dikter av Tegnér, Runeberg och andra. Berg Hazelius 27 (1933). — jfr AV-, OLJE-, RIKSDAGS-, SKILLING-, SMÅ-, SNUS-BODS-, SÄR-TRYCK m. fl. — särsk. i förb. med adj. som anger offentlighet l. stor spridning o. d., särsk. allmän (se d. o. I 2 c, IV) l. offentlig (se d. o. 2) l. officiell; numera särsk. speciellare, särsk. i förb. med offentlig (se d. o. 2 d) (äv. officiell), om dokument o. d. som utkommer ss. resultat av den offentliga förvaltningens arbete. NAv. 31 ⁄ 7 1656, nr 1, s. 3 (: offentligh). När Riksens Höglofl. Ständers nit om detta Werk .. genom allmänt Tryck warder å daga lagdt. PH 8: 5832 (1762). Utöver läsningen av rapporter .. och officiellt tryck har han gjort sjuttiofem intervjuer med inblandade. DN 21 ⁄ 11 1994, s. A2. NE 14: 398 (1994).
6) motsv. TRYCKA 7, om handlingen l. förhållandet att trycka ngn l. ngt; ansträngning, påfrestning, press (se PRESS, sbst.1 1 d); särsk. dels i sådana uttr. som (vara) under trycket (l. tryck) av ngt, dels i uttr. socialt tryck o. d. (jfr SOCIAL 1, 4); jfr BETRYCK, TUNGA, sbst.3, TYNGD. Under trycket av rådande omständigheter söker de sig en bättre utkomst. I vissa länder råder ett starkt religiöst eller politiskt tryck. UrkFinlÖ I. 1: 52 (c. 1600). Indelnings-hafwaren bör wara omtänckt, at få sin Spannmål sådd och förd med minsta Bondens .. beswär, om hans handel eljest icke skal anses för et upspunnit tryck och twång för Bonden. PH 1: 685 (1727). Man kände sig .. under trycket af en allmän mening. Forssell Stud. 2: 420 (1888). Förmågan (hos G. III) .. att mångdubbla sin energi under ett pröfvande tryck af svåra omständigheter. Stavenow G3 172 (1901). Han blef nyckfull, häftig och fordringsfull, och vi började känna det första trycket af hans härsklystna lynne. Stockenstrand Utv. 14 (1907). Skulle någon strunta i att slarv kostar pengar, brukar det sociala trycket från sparsamma grannar verka uppfostrande. SvD 16 ⁄ 3 1990, 3: 8. — jfr PÅ-TRYCK. — särsk.
a) om tryck som utövas på motståndare l. folk(grupp) l. regim l. territorium o. d.; särsk. i fråga om (hot om (jfr d)) krig(shandlingar) o. d., särsk. i uttr. militärt tryck. Düben Lappl. 399 (1873). I följd av hunnernas tryck kastade sig .. (goterna) över det romerska riket. SvFolkH I. 1: 97 (1914). (Österrikarna försökte) lätta på det ryska trycket mot Ostpreussen (under första världskriget). Hildén Michajlovič När 263 (1933). Denna gång saknas ett beslut i säkerhetsrådet som uttryckligen sanktionerar militärt tryck och väpnade handlingar mot Irak. DN 27 ⁄ 8 1992, s. A2. — särsk. sport. om kraftinsats för att ta ledningen l. besegra motståndare; äv. (särsk. i travlopp o. d.) i uttr. få tryck (på sig) (av ngn) o. d., bli utsatt för försök (av annat ekipage o. d.) att gå om (o. segra); jfr PRESS, sbst.1 1 d α. Trycket lättades .. och de svenska forwards gingo till attack. SDS 10 ⁄ 6 1924, s. 9. Comique försvarade ledningen, men fick bitvis tryck av amatörkörde Malvosi Hörda. GbgP 15 ⁄ 3 1987, s. 50. Svenskarna byggde upp ett rejält tryck i tjeckisk zon. GbgP 20 ⁄ 12 1987, s. 51.
b) om påfrestning(ar) l. svårighet(er) l. trångmål o. dyl. ss. följd av (mer l. mindre allmänt) ogynnsamma ekonomiska omständigheter l. (tunga) pålagor l. skatter o. d.; jfr BETRYCK (a), TUNGA, sbst.3 Det ekonomiska trycket var svårt för många under den stora depressionen. Alle intrader och räntor, som .. medh Rixsens Ständers bewillning åläggias kunna .. vthan vndersåthernes tryck och beswär .. skole höra Osz til. Stiernman Riksd. 1213 (1654). Det stora tryck, som staden måst utstå i och för inkvarteringen. PrivFrihetsbrJönk. 163 (1668). (Man) beklagar .. sig öfver ”skatternas ojämna tryck på olika kapitalvärden”. Forssell Stud. 1: 212 (1871, 1875). Under fattigdomens tryck hafva de flesta studenter arbetat. Annerstedt UUH 1: 256 (1877). En förhoppning om att .. (krigsinvaliderna) få gå mot sin levnads afton utan trycket av bekymmer för vardagens nödtorft. UNT 31 ⁄ 1 1933, s. 5. — jfr SKATTE-TRYCK.
c) om (ansträngd situation o. d. till följd av) stor efterfrågan (se d. o. 3) l. beläggning (se d. o. 5) o. d.; särsk. i förb. med dels stor l. stark o. d., dels på l. efter. Det är stort tryck efter biljetter till den här konserten. Trycket på bostadsmarknaden har ju lättat, det finns rätt många våningar lediga. SvD(A) 12 ⁄ 4 1931, Söndagsbil. s. 9. Vågade hon skicka tillbaka patienten direkt? Det skulle lösa ett problem: att lätta på trycket i sänghallen. Jersild BabH 184 (1978).
d) mer l. mindre pregnant, om handlingen l. verksamheten att gm tryck l. påtryckning (se d. o. 1 d) o. d. söka förmå ngn att handla l. uppträda o. d. på visst sätt l. ngt att utveckla sig i viss riktning o. d.; jfr a o. INFLYTANDE, INVERKAN, PÅVERKAN, TVÅNG. Facket varslade om strejk för att sätta tryck på arbetsgivarna. Linc. Mmm 5 a (1640). Min ställning har .. lika ofta varit att utöfva ett framdrifvande tryck på de konservativa som ett återhållande på de liberala. De Geer Minn. 1: 178 (1892). (Tillvägagångssättet) var så mycket noblare, som Platen behöfver regeringens hela välvilja .. och han dock säkerligen icke blir mottaglig för något tryck. Wachtmeister AntBr. 193 (1915). Att själva republikens president under vänsterpartiernas tryck måste träda tillbaka från sin post. Almquist VärldH 9: 183 (1934). — jfr STORMAKTS-TRYCK.
7) (ngt vard.) pregnant, om intensitet (se d. o. 2) l. hög stämning (se STÄMNING, sbst.2 3 (a)) o. d.; särsk. i fråga om uppträdande l. tillställning (se d. o. 2 (a)) o. d. Det blir en något enahanda sång- och dansshow .. av rätt ordinärt internationellt nattklubbs- eller tv-snitt, låt vara fartfylld och med tryck. SvD 3 ⁄ 1 1977, s. 9. Det finns ett tryck .. i texten, som man sällan känner i genren rapportböcker. GbgP 29 ⁄ 11 1982, s. 2. Innefolket .. drar ut på nöjesrond och kollar var bästa trycket finns. GbgP 15 ⁄ 7 1988, s. 16. (Funktionen) ”Dynamic Brass” med sub-woofer ger dig extra tryck i basen (på keyboarden). KatalJosefsson 1989, Höst. s. 349. Det är inget tryck i (TV-)sändningarna, de tycks inte rikta sig ut mot tittarna. SvD 15 ⁄ 1 1994, s. 25.
8) i sht språkv. motsv. TRYCKA 9 a, om särskilt energiskt uttal av l. (stark) betoning (se d. o. I 1 a) på ord l. stavelse o. d.; jfr ACCENT 1, INTENSITET 2 a slutet, TON-VIKT 1. De flesta svenska och nästan alla isländska ord har trycket på första stavelsen. Risberg Aisch. XIII (1890). I svenska språket alstrar trycket ständigt stafvelsernas och ljudens kvantitet. Lyttkens o. Wulff SvSpråklj. 28 (1898). Äfven inom ett ord ha vi olika starkt tryck på olika stafvelser. Beckman SvSpr. 3 (1904). — jfr BETONINGS-, BI-, EFTER-, EXSPIRATIONS-, HALV-, HEL-, HUVUD-, MINSTA-, STARK-, STAVELSE-, SVAG-TRYCK.
(1 a) -ACKUMULATOR. i sht tekn. behållare l. anordning o. d. för komprimering (o. utnyttjande) av luft l. gas l. vätska; jfr -samlare. SAOL (1950). —
-ANEMOMETER. vindmätare vars funktion grundar sig på skillnaden mellan dynamiskt o. statiskt tryck. Rubenson Meteor. 42 (1880). —
-ATROFI. med. förtvining av ngn kroppsdel på grund av att den utsatts för tryck. LbKir. 2: 136 (1922). —
-AVDELNING~020. särsk. till 5 e, om avdelning (se d. o. 3 a, d) vid bibliotek l. arkiv o. d. som lagrar o. sköter (viss kategori av) tryckt material; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. svenska l. utländska tryckavdelningen, om avdelningar vid vissa större bibliotek; särsk. motsatt: handskriftsavdelning. Svenska tryckavdelningen (på Kungl. biblioteket) omfattar: skrifter tryckta i Sverige. SFS 1910, nr 154, s. 1. SvStatskal. 1939, s. 156. —
(1 (, 2)) -BANK. (i sht i fackspr.) om bank (se bank, sbst.1 I 2 c) anlagd för att utöva (mot)tryck mot annan bank (ss. väg- l. järnvägsbank) l. terrängavsnitt o. dyl. o. därigm stabilisera denna resp. detta. TeknEkonBeskrStatJernvB 143 (1872). Man (fick) beskedet, att Örekilsälvens lopp genom centrala Munkedal måste rätas ut och en gigantisk ”tryckbank” läggas upp för att säkra samhället. DN 11 ⁄ 4 1985, s. 7. —
-BLÅSA. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 1 a (, 2), om (elastisk) blåsa som utsätts för tryck gm inblåsning av luft l. vatten o. d. (o. då i sin tur utsätter ngt för tryck för att utföra l. åstadkomma ngt). TT 1890, s. 24. —
-BORR.
1) (†) till 1, om typ av borr för små hål; jfr klavermakare-borr. Almroth Karmarsch 291 (1839). Dalin (1854).
2) (numera bl. mera tillf.) till 1 a (, 2), elliptiskt för: tryckluftsborr. Tryckborrarna äter sig vidare in i berget för varje dag. DN(B) 8 ⁄ 11 1958, Bil. s. 3. —
-BRAND. (numera föga br.) trycksår; jfr brand, sbst.1 I 4 b. Cannelin (1921). Lindskog o. Zetterberg (1975). —
-DEKOR. särsk. (i sht i fackspr.) till 4, konkret(are), om dekor på porslin o. d.; jfr -dekorerad. En bål med blå tryckdekor. Kulturen 1969, s. 108. Med tryckdekorens införande blev det möjligt att mångfaldiga täta och tidskrävande mönster. Kulturen 1973, s. 111. —
-DEKORERAD, p. adj. särsk. (i sht i fackspr.) till 4, om porslin o. d.: dekorerad (se dekorera c) med tryckt mönster o. d. De tryck-dekorerade pjäserna voro mest nymodiga under 1770-talets första år. Bæckström Rörstr. 70 (1930). —
-DRÄKT. dräkt (se d. o. II 2 a) som anbringar tryck på bärares kropp för att upprätthålla livsprocesserna (ss. andning o. cirkulation); särsk. ss. skydd för (militär)flygare l. astronaut vid lågt omgivande atmosfärtryck. SDS 8 ⁄ 11 1957, s. 13. —
-ENERGI. särsk. fys. till 1 (a), om energi (se d. o. 2 b) som en vätska l. gas innehåller l. ger ifrån sig i form av tryckande kraft (se d. o. 4) o. förflyttning. 2NF 30: 347 (1920). Man kan urskilja tre slag av energi hos vätskor, nämligen lägesenergi, tryckenergi och rörelseenergi. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 327 (1949). —
-ENHET~02, äv. ~20. särsk. fys. o. meteorol. till 1 a, om enhet (se d. o. II 2) för mätning av (luft)tryck. Carell o. Edelstam 21 (1916). —
(1 a) -FALL. (i sht i fackspr.) om fallande tryck, särsk. i atmosfären l. i vatten- l. gasledning o. d.; jfr fall III 2 o. -förlust, -minskning. Det tryckfall, som alltid uppstår vid ångans öfvergång från den ena till den andra cylindern. TT 1889, s. 209. Med lufttrycksgradienten menar man tryckfallet i mm eller millibar mellan två orter, vilkas föreningslinje ligger vinkelrätt mot isobarerna. FlygMotBibl. 4: 113 (1935). På grund av tryckfall förmodas förorenat vatten ha sugits in i vattenledningssystemet. GbgP 14 ⁄ 6 1997, s. 12.
Ssg (i sht med.): tryckfalls-, äv. tryckfall-sjuka. om sjukdomstillstånd l. kroppsskador som uppkommer vid alltför hastig minskning av det tryck som omger kroppen, särsk. o. i sht vid för snabb uppstigning av dykare; dykarsjuka; jfr tryck-sjuka. SvD(A) 22 ⁄ 11 1957, s. 9. 38 timmars vistelse i en hermetiskt tillsluten tryckkammare. Det är vad som väntar den dykare som drabbats av tryckfallssjuka. GbgP 12 ⁄ 8 1984, s. 26. —
-FAST. (i sht i fackspr.) om material l. yta o. d.: som har stor förmåga att uthärda tryckpåkänning; jfr fast, adj.1 2 a. UFlottUnderbef. 1940, s. 233.
(1 a) -FLASKA. (metallisk) flaska (se d. o. 1 (d β)) l. behållare för förvaring (o. utportionering) av gas l. vätska o. d. under tryck; jfr -kärl. Smith OrgSyntes 11 (1935). —
-FÖRDELNING. särsk. till 1 o. (numera bl. mera tillf.) 8; jfr fördelning 3. Wulff Värsb. 9 (1896). Bärlager, under slitlager särskilt anbragt lager, avsett att förbättra tryckfördelningen av trafiklasten. TeknVet. VoV. 2: 292 (1928). —
-FÖRHÅLLANDE. särsk. till 1; jfr förhållande 4; ofta i pl. Carell o. Edelstam 103 (1916). I supernovæ ha vi .. att räkna med mycket extrema temperatur- och tryckförhållanden. NaturvForsknRådRed. 1947–48, s. 14. —
(1 a) -FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2, o. -fall. Almquist Häls. 112 (1894). Tryckförlusterna i de .. långa afloppsledningarna. 2NF 33: 1023 (1922). —
-FÖRMINSKNING. särsk. (numera bl. tillf.) till 1 a: tryckminskning. Ahlberg FarmT 129 (1899). (Vid pumpning) är det .. lufttrycket, som verkar, i det att medelst pumpen en tryckförminskning åstadkommes inuti sugröret. 2NF 22: 585 (1915). —
-FÖRNIMMELSE. (numera bl. mera tillf.) Rydberg FilosFörel. 3: 183 (1878). Äfven i vissa inre kroppsdelar kunna tryckförnimmelser erfaras. 2NF 30: 101 (1919). —
(1 a) -FÖRÄNDRING. jfr -växling, -ändring. Rubenson Meteor. 133 (1880). Fisken klarar inte tryckförändringen och dör på vägen upp. GbgP 3 ⁄ 10 2004, Res. s. 30. —
(1 a, 2) -GAS. om gas som komprimera(t)s till l. förvaras under tryck; särsk. dels om sådan gas som gm frigörande tjänar till att (hastigt) förflytta ngt, dels (förr) om för motordrift framställd gas som blåstes genom en generator o. d. (motsatt: suggas). 2NF 27: 671 (1918). Effekten i vapnen varierar beroende på om plastkulan slungas ut med hjälp av fjäder, tryckgas eller el. Hufvudstadsbl. 2 ⁄ 10 2001, s. 6. —
(1 a) -GIVARE. (i fackspr.) om sensor(del) i tryckmätare o. d.; jfr -kännare. ÖgCorr. 30 ⁄ 9 1966, s. 11. —
(1 a) -GRADIENT. (i fackspr.) storhet som anger (riktning för) tryckförändring per längdenhet. 2NF 10: 70 (1908). —
-HÅLLFASTHET~002, äv. ~200. (i fackspr.) hållfasthet mot tryck; särsk. motsatt: draghållfasthet; jfr tryck-fasthet. TT 1878, s. 35. Hårdbrändt tegel med en tryckhållfasthet af minst 300 kg. pr kvcm. 2NF 28: 634 (1918). —
(6 (d)) -HÅRD. [fsv. thrykhardher, motsv. ä. d. trykhård] (†) svår att påverka, motspänstig, omedgörlig; jfr hård 2 e. The ære szå trẏkhårdh .. och aktadhe føghe hwadh iach scriffwer th(e)m till wppå Ed(er)s K. M. wegne. HH XXXIII. 2: 209 (1550). VDAkt. 1708, nr 503. —
(1 (, 2)) -IMPREGNERA, -ing. impregnera (ngt, särsk. trävirke o. d.) under starkt tryck på impregneringsvätskan (så att den tränger in i materialet); i sht dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing. Tryckimpregnerat virke. SvD(A) 23 ⁄ 10 1959, s. 16. Skyddsbehandling av virke kan ske genom bestrykning, doppning eller tryckimpregnering. Håkansson FrStockStuga 30 (1976). —
(1 a) -KABIN. särsk. om flygplanskabin där lufttrycket kan hållas konstant o. oberoende av flyghöjd o. omgivande lufttryck. Man projekterar .. redan nu passagerarplan, som skall förflytta sig i stratosfären med stor hastighet, försedda med tryckkabiner och andra tekniska finesser. Ahlgren Atomkrig 114 (1946). —
(1 a) -KAMMARE. om lufttät kammare (se kammare, sbst.2 6) l. behållare o. d. för en l. flera personer i vilken över- l. undertryck kan åstadkommas (t. ex. för simulering av förhållandena på stort vattendjup l. hög höjd (ss. (del av) medicinsk behandling o. d.) (jfr -tank)); äv. (i fackspr.) om för tryckförhållanden utsatt kammare ingående i mekanisk anordning l. maskin o. d. TT 1882, s. 88. Den på grund af för hastig tryckminskning sjuke placeras .. i en tryckkammare. 2NF 35: 417 (1923). Samma effekt (dvs. förbättring av syreupptagningsförmågan) följer av att vistas i en tryckkammare (höghöjdshus). GbgP 19 ⁄ 5 2001, s. 4. —
(1 a (, 2)) -KLOCKA. (i fackspr., särsk. tekn.) om behållare för förvaring (o. utportionering) av gas l. vätska o. d. under tryck; äv. om behållare för utjämning av tryck i vissa typer av pumpar; jfr klocka, sbst. 2 a. TT 1896, Byggn. s. 35. 2SvUppslB (1954; i fråga om pumpar). —
(1 a) -KOKA, -ning. koka under tryck; äv. tr., i sht med obj. betecknande matvara o. d. Vi skall .. komma ihåg att tryckkoka med urskiljning, för all mat är inte lämpad härför. Vi 1954, nr 39, s. 15. Fett från nötdjur måste tryckkokas i +133 grader innan det får användas i foder. GbgP 30 ⁄ 1 2001, s. 26. —
(1 a) -KOKARE. kokkärl med tättslutande lock för (snabb)kokning under tryck (o. därigm högre temperatur än 100°). Svensk billig tryckkokare snart i marknaden. Östergren (cit. fr. 1943). —
(1 (a)) -KURVA. (i fackspr.) kurva (se kurva, sbst. 1 a) som åskådliggör variation i tryck vid olika förhållanden l. tidpunkter. KrigVAH 1888, s. 97. —
(1 (a)) -KÄNNARE. (i fackspr.) anordning för mätning l. registrering av tryck(förhållanden); jfr -givare, -mätare. SvD 15 ⁄ 2 1980, s. 4. —
-KÄNSEL. (numera nästan bl. i skildring av ä. föreställningar inom psykologi o. fysiologi) förmåga att känna tryck; jfr känsel 4 a. Wretlind Läk. 9–10: 197 (1902). —
-KÄNSLA. särsk. till 1 b, om (obehaglig) känsla l. förnimmelse av tryck. LGBranting 2: 43 (1840). Subjektivt angav patienten .. en tryckkänsla över bröstet, så att hon icke orkade andas som förut. SvLäkT 1955, s. 1367. —
-KÄNSLIG. särsk. om ngt sakligt: som (snabbt l. kraftigt) reagerar för påverkan av (lätt) tryck; jfr känslig 5 o. -öm. DN 31 ⁄ 1 1992, s. A8. Mobilen är tunn och har bred tryckkänslig skärm med ett tangentbord direkt på skärmen. GbgP 9 ⁄ 1 2007, s. 40.
(1 a) -KÄRL. (i sht i fackspr.) sluten behållare för förvaring (o. utportionering) av gas l. vätska o. d. under tryck; äv. om sådant kärl för bearbetning l. behandling av ngt; jfr -behållare, -flaska, -tank. KommentSvFarm. 120 (1902). (Härdning av bakelit) åstadkommes genom försiktig upphettning under några timmar vid ungefär 160° i tryckkärl. 2NF 34: Suppl. 424 (1922). —
-LAGER. tekn. lager (se lager, sbst.3 4) vars uppgift är att överföra l. uppta tryck(kraft); jfr radial-lager. JernkA 1872, s. 3. —
-LAMPA. särsk. (i sht förr) till 1 a, om typ av fotogenlampa där bränslet gm att utsättas för tryck förs till veken. Liedbeck KemTekn. 847 (1868). —
(1 a, 2) LEDNING. (i fackspr.) ledning l. rör för transport av gas l. vätska under tryck; särsk. motsatt: sugledning. PriskatalSonesson 1895, s. 145. På senaste tid börja tryckledningar (för vatten) jämväl utföras av s. k. asbestbetong el. eternit. 3NF 20: 146 (1934). —
(5 e) -LEVERANS. (numera bl. tillf.) leverans (se d. o. 2) av tryckalster, särsk. till bibliotek o. d., särsk. i fråga om pliktexemplar (jfr leverans 3 o. svensk-tryck). Schulthess (1885). Sex boktryckare, som ännu ej aflemnat vederbörlig tryckleverans för 1900, ha för denna försummelse blifvit anmälda till laga åtal. PT 1902, nr 64 A, s. 3. Östergren (1962). —
-LOGG. (i fackspr.) logg (se logg, sbst.2 2) vars funktion bygger på vattnets mottryck vid fartygs framfart. 3NF 13: 132 (1930). —
(1 a (, 2)) -LUFT. om luft som (i kompressor o. d.) komprimera(t)s till (o. sedan förvaras under) (högt) tryck; särsk. om sådan luft använd ss. (energi)källa l. medel för pneumatisk drift av l. funktion hos maskin l. verktyg l. anordning o. d.; jfr press-luft. JernkA 1894, s. 321. Tryckluft används idag .. för att driva olika verktyg såsom skruv- och mutterdragare, slipmaskiner m m – eller för att bara blåsa rent. NTeknik 1981, nr 42, s. 65.
Ssgr (i sht i fackspr., i sht tekn.): trycklufts-, äv. tryckluft-aggregat. aggregat som (framställer o.) drivs med tryckluft. Östergren (cit. fr. 1940).
-anläggning. jfr anläggning III 1 a α. De huvudsakliga beståndsdelarna av en tryckluftanläggning äro följande: Luftkompressorn, Den drivande motorn jämte drivanordning. SvTeknUppslB 1: 537 (1937).
-apparat. jfr apparat 3 a; numera särsk. om andningsapparat för dykare l. brandman o. d. Lundberg Lok. 279 (1902). En tryckluftsapparat består av en ansiktsmask (med utandningsventil), slang .. samt en ställning .. för bärning av enheten på ryggen. Stålemo o. Hultquist BrandOmb. 63 (1966).
-hammare. jfr hammare, sbst.2 2 b. Användande af trycklufthammare vid nitning af ångpannor. 2UB 6: 86 (1904).
-nät. jfr nät, sbst. 3 c. Den komprimerade luften togs från stadens tryckluftnät. 2NF 35: 1148 (1923).
-servo. servomotor som arbetar med pneumatiskt övertryck. Bromssystemet är hydrauliskt med vakuum- eller tryckluftsservo. TT 1963, s. 300.
-teknik. om teknik (se d. o. 2) avseende användning av luft (l. annan gas) för överföring l. lagring l. styrning av energi, pneumatik. SvD(A) 17 ⁄ 4 1961, s. 11.
(1 a (, 2)) -LUFT-KLOCKA. anordning för förvaring av luft med över- l. undertryck (o. utjämning av tryckvariationer i slutna system); jfr luft-klocka o. -klocka. TT 1890, s. 25. BonnierLex. (1966). —
-LÅDA. särsk. (förr) till 5, om låda för förvaring av redskap o. utrustning för (enkel) tryckeriverksamhet. Sedan Boktryckeri-konsten blifvit .. uppfunnen i Tyskland, kommo dess Idkare i början hit med sina små Trycklådor. Botin Utk. 631 (1764). Strindberg SvÖ 1: 378 (1883). —
(5 a) -LÄGGA, -ning. (numera bl. mera tillf.) befordra (ngt) till trycket; särsk. ss. vbalsbst. -ning; jfr lägga, v. I 22, o. press-lägga slutet. Fatab. 1911, s. 236. Laurentius Andreæ bar .. ansvaret för .. (Nya testamentets) slutredigering och tryckläggning. IllSvLittH 1: 284 (1955). —
(1 (a)) -METAMORFOS. (numera mindre br.) jfr metamorfos d. Fennia V. 2: 4 (1892). Skiffrighet, (dvs.) klyvbarhet hos bergarter, uppkommen genom tryckmetamor-fos. Hadding Geol. 134 (1954). —
(1 (a)) -MINA. mil. sjö- l. landmina som exploderar då den utsätts för tryck(våg) o. d. KontKrigsm. 1954, s. 104. —
-MINSKNING. särsk. till 1 a, om förhållandet att trycket sjunker l. har sjunkit; särsk. konkretare; jfr -fall, -förminskning. Lundberg Lok. 266 (1902). —
-MÅTT. särsk. (i fackspr.) till 1 a, om mått (se mått, sbst.4 1) för mätning av tryck. 3NF 4: 799 (1925). —
-MÄTARE. särsk. till 1 a: instrument för mätning av tryck; jfr mätare 3 o. -givare, -kännare, -provare o. barometer 1, manometer. TByggn. 1859, s. 50. En tryckmätare (bör) ingå som ett standardverktyg i garagets utrustning. Motorför. 1929, nr 3, s. 3. jfr ringvåg-tryckmätare. —
-MÄTNING. särsk. (i sht i fackspr.) till 1 a: mätning av tryck; äv. konkretare. Holmberg Artill. 2: 59 (1882). Undersökning av perifera artärer med hjälp av tryckmätningar. Hufvudstadsbl. 15 ⁄ 12 2001, s. 15. —
(1 a (, 2)) -OLJA, sbst.1 (sbst.2 se trycka ssgr). tekn. om olja som komprimera(t)s till l. förvaras under ett tillstånd av tryck; särsk. om sådan olja som ss. hydraulolja tjänar som medel för drift av l. funktion hos maskin l. verktyg l. anordning o. d. JernkA 1908, s. 84. Behållare för tryckoljan. Nerén BilB 2: 128 (1931). Ultracentrifugen .. drives .. av en turbin med tryckolja som arbetsmedium. Dædalus 1951, Ann. s. 5. —
((1 a,) 2) -OLJEBRÄNNARE. tekn. oljebrännare med munstycke genom vilket eldningsolja insprutas o. finfördelas i eldstad under högt tryck. Där NAF tryckoljebrännare sköta eldningen, uppnår man besparing av arbete och bränsle. Dædalus 1936, Ann. s. 1. —
-PINNE. (tryck- 1693 osv. trycke- 1679–1684) särsk.
1) orgelb. till 3, om pinne o. d. som i orgel har till funktion att överföra ett tryck(ande) från ett ställe till ett annat; jfr tryckar-pinne. MeddSlöjdF 1900, 2: 109.
2) (†) till 3 b: avtryckare. Til at passa Luntan, förer han Hanen, medh Luntan, fram uppå Låcket aff Fängiepannan, och ställer Luntan, at när man trycker uppå Tryckiepinnan, förer Hanen Elden mitt uthi Fängepannan. Söderman ExBook 50 (1679). Cannelin (1939). —
(1 a) -REAKTOR. (i sht i fackspr.) kärnkraftsreaktor (jfr reaktor 2) där kylmedlet hålls under sådant tryck att kokning vanl. inte äger rum; jfr tryck-rörs-, tryckvatten-reaktor. TNCPubl. 55: 155 (1975). —
(1 a (, 2)) -REGLERA, -ing. (i sht i fackspr., i sht tekn.) jfr reglera II 3 a; särsk. (o. i sht) dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing. Det spränger i öronen, (flygplans)kabinen är inte tryckreglerad. HördeNi 1952, Bil. s. 12. Tryckreglering vid drift av pneumatisk utrustning. LunaVM85 1087 (1984).
(1 a (, 2)) -REGULATOR. (i sht i fackspr., i sht tekn.) anordning för åstadkommande av konstant (reglerbart) tryck hos (genom ledning transporterad) gas l. vätska; äv. om anordning som vid tryckförändring utför viss åtgärd; jfr reducerings-ventil. TT 1873, s. 157. I händelse ett ledningsbrott skulle inträffa, stoppas pumparna automatiskt av en tryckregulator. TT 1940, Allm. s. 85. —
(1 a) -RÖRS-REAKTOR. [efter eng. pressure tube reactor] tekn. jfr tryck-reaktor. TNCPubl. 36: 78 (1962). —
-SAMLARE. särsk. (†) till 1 a, om slag av ackumulator med två kolvar; jfr samlare 1 c. Trycksamlaren är en s. k. differential-accumulator, hvilken vid en belastning af cirka 4 tonn, utöfvar ett kolftryck .. af omkring 250 atmosferer. JernkA 1888, s. 312. —
-SINNE. (numera bl. tillf.) (känsel)sinne som förmedlar förnimmelse av tryck; jfr sinne, sbst.2 2. UpsLäkF 1868–69, s. 479. I samverkan med andra sinnen underrättar oss trycksinnet om betydelsefulla egenskaper hos de föremål med vilka vi kommer i kontakt. PsykPedUppslB 1594 (1945). —
-SKADA. särsk. om skada (se skada, sbst. 1 b) på djur l. människa orsakad av (klämmande l. skavande) tryck; jfr -sår. Då det så sällan gifves sadlar med afpassade blad, hvarför uppstå då icke ständigt tryckskador? TLandtm. 1897, s. 502. Jägarsoldaterna .. får allvarliga köld- och tryckskador av de dåliga vinterkängorna. DN 4 ⁄ 3 1997, s. A6. —
-SKALA. (i sht i fackspr.) särsk. till 1 a, om skala (se skala, sbst. 1) (på tryckmätare o. d.) för mätning l. angivande av tryck. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 182. —
(1 a) -SKIFFRIG. (†) om bergart o. d.: som är skiffrig (se d. o. 2) beroende på exponering för tryck. Fennia V. 2: 3 (1892). Mylonit .. (dvs.) en sekundär, finkornig till tät tryckskiffrig bergart. 2NF 19: 36 (1913).
Avledn. (†): tryckskiffrighet, r. l. f. egenskapen att vara ”tryckskiffrig”. Fennia VIII. 3: 9 (1893). Ymer 1922, s. 71. —
(1 a) -SKROV. (i sht i fackspr.) skrov (se d. o. 4) avsett att motstå högt yttre tryck; särsk. om inre skrov i ubåt avsett att ge stadga äv. på stora djup. 2NF 21: 497 (1914). —
(1 a) -SLANG, sbst.1 (sbst.2 se trycka ssgr). (i fackspr.) slang avsedd att arbeta (se d. o. 6 b) under invändigt övertryck. TNCPubl. 84: 220 (1986). Under vissa omständigheter kan den nya bromsvätskan påverka tryckslangen invändigt genom att den löser upp gummit. Expressen 3 ⁄ 6 2000, Bil. s. 4. —
-SMÄRTA. (numera bl. mera tillf.) smärta förorsakad av tryck(ande) (på sjuk l. skadad kroppsdel). (Ben)Brottet igenkännes på .. trycksmärta, starkast över brottstället. Svenson Sinnessj. 72 (1907). —
(1 a, 2) -SMÖRJA, -ning. tekn. smörja (maskin(del) o. d.) med olja som tillförs under tryck; särsk. (o. i sht) dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Nerén HbAut. 1: 118 (1911). Vevaxeln var lagrad i tre trycksmorda vitmetallager. Dædalus 1965, s. 248. —
-STARK. särsk. språkv. till 8, om (ord l.) stavelse l. vokal o. d.: som uppbär starkt (se stark 11 g α γ’) tryck l. huvudtryck; jfr stark-tonig 2. Brate SvSpr. 10 (1898). Om vokalen a var lång och tryckstark, övergick den under senare hälften av 1300-talet på svenskt språkområde till å. SagSed. 1937, s. 42. —
(8) -STAVELSE. (numera bl. tillf.) tryckstark stavelse. Lyttkens o. Wulff SvSpråklj. 31 (1898). Östergren (1962). —
(1 a) -STEGRING. särsk. tekn. o. med.; jfr stegra, v.1 I 5, o. -ökning. JernkA 1900, s. 446. Sedan började det trassla, med tryckstegring och inflammation i det ena ögat. ICAKurir. 1986, nr 47, s. 24.
Ssg (tekn.): tryckstegrings-station. pumpstation avsedd att öka transportförmågan hos vattenledning; jfr station II 1. SvD 6 ⁄ 8 1971, s. 13. —
-STRÄVA. (i fackspr.) sträva (se sträva, sbst. (b)) avsedd att stå emot tryck; jfr spänn-sträva. TT 1877, s. 58. —
-STYRKA. särsk. språkv. till 8; jfr styrka, sbst. 13 c β, o. -stark o. intensitet 2 a slutet. Cederschiöld Skriftspr. 111 (1897). —
(1 a) -SUTUR. geol. jfr sutur 3 o. stylolit. TNCPubl. 86: 252 (1988). Stylolit .. trycksutur .. uppkommer genom att vissa mineral löses upp då de utsätts för högt tryck. NE 17: 372 (1995). —
-SVAG. särsk. språkv. till 8, om (ord l.) stavelse l. vokal o. d.: som uttalas med svagt (se svag, adj. 14 b β slutet) tryck; jfr o-betonad, svag-tonig. Brate SvSpr. 10 (1898).
Avledn.: trycksvaghet, r. l. f. särsk. (numera bl. mera tillf., språkv.); jfr svaghet 11 b. Brate SvSpr. 10 (1898). —
-SÅR. sår uppkommet gm långvarigt tryck; liggsår; jfr -brand, -skada. Lindskog o. Zetterberg (1981). Drastiska bilder på vanskötta trycksår från något ålderdomshem. DN 6 ⁄ 12 1997, s. 10. —
(1 a) -SÄKER. (i sht i fackspr.) som tål l. är okänslig för yttre l. inre tryck; jfr säker 2 c ϑ. 2NF 30: 995 (1920). Reaktortanken är innesluten i en trycksäker och gastät betongbyggnad. TT 1969, s. 371. —
(1 a) -SÄNKANDE, p. adj. som åstadkommer l. bidrar till trycksänkning; numera särsk. om behandling l. medicin o. d. Lovén Blod. 91 (1876). (Vid undersökningen konstaterades) ett katastrofalt högt tryck i båda ögonen .. Då var det för sent att rädda synen med trycksänkande medicin. GbgP 19 ⁄ 11 2003, s. 5. —
(1 a) -SÄNKNING. om sänkning av trycket hos ngt. Den svåraste formen (av dykarsjuka) visar sig .. med hastig trycksänkning, t. ex. förorsakad af hastig uppflytning till vattenytan. 2NF 35: 417 (1923). För trycksänkningen användes en rotationsvacuumpump. SvLäkT 1935, s. 199. —
(1 a) -SÄTTA, v.1 (v.2 se trycka ssgr), -ning. (i sht i fackspr.) försätta (ngt, särsk. vätska l. gas l. behållare o. d.) i ett tillstånd av tryck; särsk. i p. pf. Trycksatt bränsle. TNCPubl. 55: 168 (1975). Vi trycksätter havsvattnet upp till 85 Bar och låter det strömma igenom membranet. GbgP 9 ⁄ 2 1987, s. 5. —
(1 a) -TANK. (i sht i fackspr.) jfr tank, sbst.1 1, o. -kärl; äv. om tryckkammare. Dædalus 1937, Ann. s. 8. (Den skadade brandmannen) fördes .. i ilfart från Malmö till marinens trycktank i Karlskrona. DN(A) 2 ⁄ 10 1964, s. 21. Medan den svenska (tungvattenreaktorn) karakteriseras av en trycktank, kännetecknas den kanadensiska av ett tryckrörssystem. SvD(A) 6 ⁄ 12 1965, s. 6. —
(1 a) -TÄT. (i sht i fackspr.) om hölje l. inneslutning o. d.: så tät o. ogenomtränglig att tryckförändring l. läckage o. d. inte äger rum. Trycktäta ändmuffar. Dædalus 1947, Ann. s. 20. Länge ansågs sovjetiska reaktorer inte behöva någon trycktät inneslutning. GbgP 3 ⁄ 5 1986, s. 2. —
-UTJÄMNA~020, -ing. särsk. till 1 a: utjämna skillnad i tryck; särsk. dels i p. pr., dels ss. vbalsbst. -ning. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 124. Tryckutjämnande funktion. Bergstrand SvLäkS 455 (cit. fr. 1943). Vi fortsätter uppåt (i bergen) i en halvtimme. Efter en stund måste vi svälja för att tryckutjämna. GbgP 9 ⁄ 3 2003, Res. s. 34. —
-UTJÄMNARE. särsk. (i sht i fackspr., i sht tekn.) till 1 a: anordning för utjämning av tryck. JernkA 1896, s. 260. —
-VARIATION. särsk. (i sht i fackspr.) till 1 a: variation i (fråga om) tryck; i sht i pl.; jfr -växling. BtRiksdP 1902, I. 1: nr 74, s. 32. Ljud är mycket små tryckvariationer i luften. Expressen 13 ⁄ 3 1997, s. 37. —
(1 a (, 2)) -VATTEN. (i sht i fackspr., i sht tekn.) vatten som är underkastat l. utövar tryck; särsk. dels om sådant vatten i ledning(snät) o. d. för distribution, dels (i sht i ssgn tryckvatten-reaktor) om sådant vatten som tjänar ss. medel för kylning o. överföring av värmeenergi i viss typ av kärnkraftsreaktor; i sht förr äv. om sådant vatten använt ss. tryckvätska; jfr -vätska o. press-vatten. (Lokalerna) såsom liggande lägre än hela den öfriga staden .. kunna förses med tryck-vatten, t. ex. från bassinerna. TByggn. 1859, s. 66. Tryckvatten användes särskildt med fördel till kraftöfverföring vid hydrauliska kranar och hissar. 2UB 2: 639 (1901). Utsläpp av radioaktivitet, främst i form av tryckvatten. DN 18 ⁄ 5 1987, s. 16.
Ssgr (tekn.): tryckvatten-, äv. tryckvattens-anläggning. jfr anläggning III 1 a α. 2UB 2: 639 (1901).
-kyld, p. adj. (numera bl. tillf.) kyld medelst tryckvatten. Tryckvattenkyld reaktor. TNCPubl. 36: 78 (1962).
(1 a (, 2)) -VATTEN-LEDNING. (numera bl. mera tillf.) vattenledning för distribution av vatten under tryck; jfr högtrycks-vattenledning. 2UB 2: 639 (1901). Det är en skada på en tryckvattenledning .. som orsakat vattenstoppet. DN 29 ⁄ 10 2002, s. A8. —
(1 a (, 2)) -VÄTSKA. tekn. om vätska som komprimera(t)s till l. förvaras under ett tillstånd av tryck; särsk. om sådan vätska som ss. hydraulvätska tjänar som medel för drift av l. funktion hos maskin l. verktyg l. anordning o. d.; jfr -luft, -olja, -vatten o. press-vätska 1. Såsom bekant har komprimerad luft, likasom tryckvätskor och vattenånga, länge varit i bruk för drifvande af nitningsmaskiner. TT 1900, M. s. 125. —
-VÄXLING. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 1 a: växling i tryck; ofta i pl.; jfr -förändring, -variation, -ändring. TT 1887, s. 35. (Champagne)bubblor måste .. klara höjdskillnader, temperaturskillnader och tryckväxlingar utan att tappa sitt sprittande temperament. SvD 15 ⁄ 9 1996, Näringsliv s. 12. —
(1 a) -ÄNDRING. jfr -förändring, -växling. Vid en luftmassas förflyttning i vertikal led blir hon utsatt för .. tryckändringar. Timberg Meteor. 81 (1908). —
-ÖKNING. särsk. (i sht tekn. o. med.) till 1 a, om ökning av tryck; jfr -stegring. JernkA 1908, s. 282. Som följd av tryckökningen i (hjärt)kammaren stängas genast klaffarna mellan förmak och kammare. Liljestrand Livslåg. 90 (1932). —
-ÖM. särsk. (i sht med.) om sjuk l. skadad kroppsdel o. d.: känslig för tryck; jfr -känslig. Auerbach (1915). Muskelvärk, med tryckömma punkter i muskulaturen förekommer vid fibromyalgi. NE 13: 534 (1994).
B (†): TRYCKE-PINNE, se A.
Spalt T 2724 band 35, 2008