| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKLAM rekla4m, ngn gg -klam4, sbst.1, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (tryckt) meddelande (t. ex. tidningsnotis, annons, broschyr) l. teckning l. skylt l. plakat l. film l. radioutsändning o. d. som har till uppgift att (gm framhävande av en varas o. d. förtjänster) rikta allmänhetens uppmärksamhet på en vara l. ett affärsföretag l. en konstnär l. en konstnärlig föreställning l. ett konstvärk, en bok, en film o. d.; numera vanl. koll.; äv. i utvidgad l. bildl. anv., särsk. om en vara l. ett föremål l. en person o. d. som värkar ss. en reklam l. som gör reklam (i bet. 2); stundom icke klart skilt från 2. Ekbohrn (1868). Eftersom det nu är mycket vanligt att tidningar innehålla s. k. ”reklamer” för den eller den varan. SöndN 1879, s. 190. Reklamer få icke förefinnas å omslag till utgifvarkorsband. Döss o. Lannge 514 (1908). De flesta engelsmän, som .. hälsat på i Sverige, utgöra .. en levande reklam för vårt land. GHT 1935, nr 218, s. 7. En god reklam för vårt land utgör (kryssaren) Gotland, en reklam inte minst för svenskt skeppsbyggeri. SvFl. 1939, s. 114; jfr 2. — jfr LJUS-REKLAM.
2) om arbete l. värksamhet (gm användning av de under 1 nämnda medlen) för att stimulera allmänhetens köplust för en viss vara l. för att skapa intresse för l. rekommendera ett affärsföretag l. en konstnär l. en konstnärlig föreställning l. ett konstvärk o. d.; äv. i utvidgad l. bildl. anv., särsk. om en persons l. en organisations o. d. värksamhet för att sprida kännedom om sig själv l. sina idéer o. d. (o. därigm uppnå ekonomiska l. andra fördelar); ofta i uttr. göra reklam (för, förr äv. av ngt). Hedberg SvOperasång. 230 (1885). Herr Mårten (satte) reklamens stora trumma i gång öfver hela världen. Lundegård Prom. 1: 23 (1893). Adelsköld Dagsv. 2: 60 (1900: hvaraf). Att påtvinga människorna sådana önskemål, som affärsmännen själva ha intresse av .. är den s. k. försäljningsteknikens eller reklamens uppgift. HT 1930, s. 80. (Författaren) gör ej braskande reklam för revolutionerande idéer. Därs. 1944, s. 201. — jfr DUNDER-, TIDNINGS-REKLAM m. fl.
(1, 2) -ALMANACK(A)~002(0). almanacka utdelad gratis (l. försåld särskilt billigt) ss. reklam för en firma o. d. Östergren (1935). —
-ANSLAG~02. särsk.: av en firma o. d. till reklam anvisat anslag (se d. o. 17). HandInd. 273 (1926). —
-APPARAT. om reklamanordning(ar) l. reklamarbete; särsk. i uttr. sätta i gång en stor o. d. reklamapparat, göra stor osv. reklam, starta en stor osv. reklamkampanj. För att samla in .. (pänningmedel) har en stor reklamapparat satts i gång. IdrBl. 1924, nr 61, s. 7. —
(1, 2) -ARTIKEL.
1) (mera tillf.) artikel (se d. o. II d γ) i en tidning l. tidskrift, vari reklam göres för ngt. UrDNHist. 2: 230 (1953).
2) artikel (se d. o. III 3) l. vara l. föremål o. d. som utdelas l. (till lågt pris) försäljes ss. reklam l. som själv gör reklam (för en firma o. d.). SAOB A 2414 (1902). —
-AVDELNING~020. avdelning inom affärsföretag o. d. som förestår reklamvärksamheten. 2NF 27: 1254 (1918). —
-BELYSNING. abstr. o. konkret, om belysning(sanläggning) anordnad i reklamsyfte; ljusreklam. 2NF 7: 334 (1907). —
-BULLER. (föga br.) bildl., om våldsam l. påträngande reklam. Henriksson Tyskl. 306 (1901). Höglund Branting 1: 424 (1928). —
-BYRÅ~20 l. ~02. byrå (se d. o. 3) som ombesörjer reklam (o. annonsering) för affärsföretag o. d. AdrKalSthm 1916, s. 1072. —
-FILM. (vanl. kort) film som är inspelad ss. l. innehåller reklam för en vara o. d. HandInd. 271 (1926). —
-FRAS, r. fras (se fras, sbst.1 1) l. uttryck som användes i l. är typisk(t) för reklamen. Stridsberg Frihetsm. 97 (1914). —
-FÖRBUND. sammanslutning av inom reklamväsendet arbetande personer l. företag o. d.; särsk. i namnet Svenska reklamförbundet. AdrKalSthm 1923, Kal. nr 4139. —
-HUNGRIG. som hyser en stark åstundan efter reklam l. publicitet. Reklamhungriga sångerskor. GHT 1895, nr 221 A, s. 2. —
-KONSULENT. person som har till yrke att göra upp förslag till l. lämna råd l. vägledning rörande reklam. SvD(A) 1934, nr 297, s. 17. —
-KORT, n. kort (se kort, sbst. 1) med reklam (i form av text, stundom äv. bilder) för en vara l. ett företag o. d. GHT 1896, nr 273, s. 3. —
-MAKARE. (vard. o. klandrande) om person som gör reklam för sig själv l. för sina idéer o. d.; äv.: reklamman. ST 1897, nr 2385 A, s. 3. Amerikanarna äro födda reklammakare. Radiolyssn. 1927, nr 31, s. 3. —
-MAN, m. man som har reklamvärksamhet till yrke l. som är sakkunnig i reklam. NordBoktrK 1913, s. 313. —
-MEDEL. EkonS 2: 439 (1899). (Ljusskylten är) ett av våra allra förnämsta reklammedel. SvSlöjdFT 1929, s. 134. —
-MÄRKE. särsk. om med reklamtext o. d. försett märke (se märke, sbst.1 2 f) avsett att klistras på brev o. d. Döss o. Lannge 514 (1908). —
-MÄSSIG. som har karaktär l. form av reklam; som är karakteristisk för l. avser reklam. (Herman Bang) skall aldrig kunna ändra det reklammässiga och fåfänga i sitt väsen. Benedictsson 7: 141 (1886).
(1, 2) -NUMMER.
1) (vard.) om ngt som göres ss. reklam l. i reklamsyfte; jfr nummer 7 b slutet. Radiolyssn. 1927, nr 31, s. 3.
2) (mera tillf.) tidnings- l. tidskriftsnummer som (uteslutande) innehåller reklam l. som utges ss. reklam. Harlock (1944). —
-PELARE. pelare (se d. o. 2) varpå reklamaffischer kunna uppklistras, annonspelare. Form 1939, s. 156. —
(1, 2) -PRESENT, r. (mera tillf.) present som utdelas av ett affärsföretag o. d. ss. reklam l. i reklamsyfte. Rogberg Portug. 49 (1931). —
-PRIS, n. om särskilt lågt pris som i reklamsyfte åsatts en vara; jfr -försäljning. HandHantv. Hand. 2: 110 (1929). —
-PRÖVNING. (i fackspr.) prövning av effektiviteten hos planerad l. redan gjord reklam (till ledning för reklamens effektivering). 2SvUppslB 18: 1077 (1951). —
-PSYKOLOGI. (i fackspr.) gren av psykologin som behandlar frågor rörande reklam o. människors reaktioner inför reklam. HandInd. 244 (1926). —
(1, 2) -SAK. reklamartikel (se d. o. 2); äv. allmännare, om reklammedel. 2UB 10: 223 (1906; om trycksaker). HandInd. 223 (1926; om reklammedel). —
(1, 2) -SKRIFT.
1) om lysande l. gm rök från flygplan o. d. framställd skrift varmed man gör reklam. GeberHandelslex. 1149 (1927).
2) reklambroschyr o. d. —
-SKYLTNING. ss. reklam för en vara o. d. utförd skyltning i ett butiksfönster o. d. HandHantv. Hand. 3: 88 (1934). —
-SYFTE. i uttr. i reklamsyfte, (i syfte att göra l. värka) ss. reklam. 2NF 14: 777 (1910). Mörne MistrBlås. 114 (1933). —
-SYNPUNKT~02. särsk. i uttr. ur reklamsynpunkt, med hänsyn till reklam(värksamhet)en. SvSlöjdFT 1919, s. 3. —
-TECKNING.
2) konkret: teckning l. bild avsedd att användas ss. reklam l. i en reklambroschyr o. d. Kroon Reprodukt. 64, Färgpl. (1935). —
(1, 2) -TEXT. text i reklam; särsk. om sådan text till skillnad från i reklamen i fråga använda bilder o. d. HandHantv. Hantv. 2: 105 (1935). —
-TRUMMA, r. l. f. bildl., om våldsam l. bullrande reklam; särsk. i uttr. slå på reklamtrumman (för ngt), reklamera starkt (för ngt). Steffen ModEngl. 304 (1893). BVT 1928, nr 10, s. 52. —
-TRYCK. konkret: trycksak framställd i reklamsyfte l. innehållande reklam; stundom äv. abstr., om tryckning av reklamsaker. NordBoktrK 1912, s. 268 (konkret). TT 1940, K. s. 92 (abstr.). —
(1, 2) -VARA, r. l. f.
2) vara som användes inom reklamen (t. ex. skylt, reklampelare).
-VECKA, r. l. f. (mera tillf.) vecka varunder en firma gör särskilt stark reklam l. försäljer varor till reklampriser. SvD(A) 1919, nr 43, s. 9. —
-VÄG.
2) i sg. best., om reklamen ss. metod o. d.; äv. i adverbiell anv.: gm reklam. Reklamvägen var inte framkomlig. Frosterus Jord. 22 (1930). —
-VÄRDE. (en åtgärds l. annonserings l. ett namns o. d.) värde ur reklamsynpunkt. HandInd. 270 (1926). —
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. sammanfattning- (en) av allt som hör till reklam(värksamhet). LfF 1884, s. 175. —
-ÄNDAMÅL~002. särsk. i uttr. för, äv. i reklamändamål, för (användning ss.) reklam l. i reklamsyfte. SFS 1924, s. 892 (: för). Därs. 1925, s. 35 (: i).
Spalt R 892 band 21, 1957