Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRFÄRDIGA förfæ4rdiga l. fœr-, i Sveal. äv. 0302 (förfä´rdiga Weste; förfä`rdiga Dalin), v. -ade ((†) pr. ind. sg. -er Skråordn. 134 (1608)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749)); -ARE (se avledn.).
Etymologi
[liksom d. forfærdige efter mnt. vorverdigen l. t. verfertigen; jfr FÖR- II 3 med anm. sp. 2318 samt FÄRDIG o. FÄRDIGA]
1) (†) utrusta (ngn l. ngt för en färd l. resa), göra (ngn) resfärdig. OxBr. 9: 181 (1632). Efftersom .. påbiudes om recreuternas förfärdigande inom 14 dagars tijd. VDAkt. 1703, nr 381. — refl.: göra sig resfärdig. VDAkt. 1658, nr 87.
2) (†) göra färdig, iordningställa; iståndsätta, reparera, laga. Lodior och pinoser måge i Finlandh i tijdh förferdiges att bruka i Ladga siöen. OxBr. 5: 94 (1616); jfr 1. Illustrissimi Cancellarij villie, att Communitetet skulle i höst uptagas, och rumen der til förfärdigas. Rudbeck Bref 17 (1662). Lofvade försambl. sigh willia förfärdiga Sochnastallen, effter han ähr förfallin. VDAkt. 1670, s. 138. Då man vid dissection vil förfärdiga detta nerv-par till at kunna demonstreras (osv.). Martin PVetA 1763, s. 194.
3) (†) göra färdig, fullborda. Wij haffue .. förnummidtt huadh flijtt som tw wender till att förfärdige Wallen .. kringh Wittensteen. HB 2: 205 (1585). En ny Sädesbo är under byggnad, som i höst skal aldeles förferdigas. VDAkt. 1731, nr 518. BoupptVäxiö 1829. — särsk. med avs. på bok l. skrift o. d. (Konungens sekreterare skola) samme vtschriffwende (dvs. skrift) vdi wår Stadh Stocholm nw med thet aller förste .. tryckie och förferdige lathe. GR 17: 173 (1545).
4) (†) med avs. på arbete: slutföra; med avs. på plan o. d.: bringa till utförande. Er dem annad inted blivitt pålaght, en att de skolla förferdiga deras tilldelta arbette. OxBr. 6: 22 (1627). Iagh hade önskat .., att E. Excell. härliga deseign på nya Academien medh trappornas flyttiande kunde förferdigas. Rudbeck Bref 383 (1701).
5) frambringa, bringa till stånd, producera, tillvärka; numera nästan bl. i fråga om handtvärks- l. fabriksmässigt tillvärkande av (smärre) föremål gm yttre, mekanisk värksamhet. Förfärdiga möbler, husgeråd, kläder, vapen. Wäffwaren skiwter Wäfftet .. in i Warpen .. och förfärdigar linne, (lärfft) och Kammardwk. Schroderus Comenius 500 (1639). Må ingen utom deras Embete några Peruqver .. förfärdiga. MeddNordM 1897, s. 95 (1711). Nilsson FestdVard. 54 (1925). — särsk.
a) (†) skapa. (Gud) förfärdighade the lekamlihge Creatur. Schroderus Comenius 21 (1639).
b) (†) bygga. AOxenstierna 1: 102 (1622). Wij låte .. ther .. itt treffligit Steenhuusz .. förfärdiga och uthföra. Siam 52 (1675). Nordberg C12 1: 418 (1740).
c) (†) med avs. på konstvärk o. d.: utföra. Abcontrafeijer aff H. F. N. fröken Catharina och fröken Anna .. (skola) förferdighas. GR 26: 783 (1556). Cederborgh RK 20 (1816).
d) (†) med avs. på skriftligt arbete (jfr e): utarbeta, avfatta, författa. (Brentius) förfärdigade .. een .. Skrifft, om begge Naturernas personlige Föreening i Christo. Schroderus Os. III. 2: 105 (1635). En .. af en okänd författare förfärdigad skrift. Geijer I. 5: 326 (1821). Det ansågs förut höra till den latinske lektorns pligt att meddela undervisning äfven i förfärdigandet af latinsk vers. Claëson 1: 319 (1859).
e) (†) med avs. på officiellt dokument, räkenskaper o. d.: uppsätta, upprätta; med avs. på dokument o. d. äv.: utfärda. Tegel G1 2: 139 (i handl. fr. 1541). Wisse och klare Register och Räkenskaper måtte förfärdigas på all (rikets) Vpbördh och Vthgift. Chesnecopherus Skäl Hh 3 b (i handl. fr. 1595). Att fullmachter, instructioner och pass må förferdigas för saltpetersiudere. RP 8: 57 (1640). Schönberg Bref 2: 91 (1778).
f) (†) anordna, inrätta, upprätta. (Han) hafwer .. låtit uthi Daleröön oprätta och förfärdiga en Krogh. RR 1647, fol. 2914.
g) (†) bereda, framställa. The hade Probsten Walborg förfärdigat af en Svensk växt. Linné Vg. 196 (1747).
6) (†) avfärda l. utsända (ngn), sända l. utsända (ngt). Wij befruchte, at the icke innan Michelsmesze skole kunne theres Sendingebudh hijt förfärdige. Tegel E14 183 (i handl. fr. 1565). Dryselius Måne 394 (1694). — särsk. med avs. på skrift.
a) i uttr. förfärdiga (en bok) i trycket, befordra (en bok) till trycket, trycka (en bok). En .. (kyrkoordning är) ganske högt för nöden .., att hon .. i tryckit måtte förfärdiget blifve. RA 1: 565 (1547).
b) i uttr. förfärdiga (en bok o. d.) till trycket, befordra (en bok) till trycket. Nehrman PrCr. 7 (1759).
c) i uttr. förfärdiga (en bok o. d.) av trycket, trycka. L. Paulinus Gothus OErici 2 (1615). Thesaurus Catecheticus Theoreticus & Practicus .. Andra resan aff Trycket förferdigadt. Dens. (1640; boktitel).
Avledn.: FÖRFÄRDIGARE, m.||ig. till 5: person som förfärdigar l. förfärdigat ngt. Martin Behaim, .. förfärdigaren af den första jordglob. Geijer Minn. 174 (1810, 1834). Föremålets förfärdigare. Cederschiöld Skriftspr. 21 (1897).

 

Spalt F 2686 band 9, 1927

Webbansvarig