Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
ÅLDER ol4der, sbst.1, r. l. m.; best. åldern (Job 32: 7 (Bib. 1541) osv.) ((†) ålderen OxBr. 12: 426 (1614), Nohrborg 868 (c. 1765: medelålderen); åldren Luk. 1: 18 (NT 1526), Wulff Leopardi 124 (1913)); pl. åldrar.
1) om den tid ngn l. ngt har funnits till l. ägt bestånd; uppnådd livslängd; särsk. om människas (vid viss tidpunkt) tillryggalagda antal levnadsår; särsk. föregånget av gen.- l. poss.-attribut; äv. med tanken särskilt riktad på tiden ss. framåtskridande förlopp (särsk. i uttr. (ngt sker) med åldern, (ngt sker) med stigande ålder); förr äv. allmännare, liktydigt med: tid l. varaktighet. Vara stor för sin ålder. Vi är i samma ålder. Barnets ålder avgör tillsynsbehovet. Åldern bedömdes till omkring 15 år. Åldern på bostäderna varierar. Iach är gammal, och mijn hustrw är framliden j åldren. Luk. 1: 18 (NT 1526). (Han) blef både stor och stark, när åldren tillwäxte. Verelius Herv. 2 (1672). Anno 1653 .. utwaldes han til Romerske Konung .. men denne frögd hade ingen lång ålder. Dryselius Monarchsp. 465 (1691). Gud gifwe wår Drottning så månge god åhr .. / Som åldren, Hon lefwat, Minuter har sedt. Frese VerldslD 129 (1715, 1726). Agrippa vore vildsint .. och hvarken genom ålder eller erfarenhet vuxen en så tung börda. Kolmodin TacAnn. 1: 11 (1833). Kanske framträdde .. i denna uppgift sångerskans ålder något för mycket för den svenska publiken. Hedberg SvOperasång. 314 (1885). Det är en gammal tro att äggcellens ålder avgör könet. Hofsten Ärftl. 1: 210 (1927). Kvinnor har mindre benmassa i sitt skelett och förlorar mer med åldern än vad män gör. DN 22/1 2000, Lördag s. 18. — jfr FRAM-, GENOMSNITTS-, INTELLIGENS-, MOGNADS-, NORMAL-, SAM-, SNITT-ÅLDER m. fl. — särsk.
a) om längre tidrymd, i fråga om geologiskt material (ss. bergart l. jordart l. mineral o. d.) l. himlakropp o. d.; särsk. (i fackspr.) i uttr. relativ ålder, ålder uttryckt i relation till annan ålder. Landet emellan Åreskutan och Trondhjems fjord, framställer .. en ganska interessant tafla öfver bergarternas relativa ålder och öfvergångar. Hisinger Ant. 1: 107 (1819). Spektroskopet visar .. att stjärnorna äga olikartade spektra, hvilka gifva oss medel i hand att bestämma deras fysiska tillstånd och relativa ålder. SvD(A) 11/8 1897, s. 2. Bestämning av jordens och meteoriternas ålder sker numera med hjälp av radioaktiva metoder. Wallenquist AstrUppslB (1981).
b) om människas hela liv(slopp); särsk. i sådana uttr. som i blomman av ngns ålder (jfr BLOMMA, sbst. 3 d), på höjdpunkten av ngns liv, på ngns ålders höst (jfr HÖST II 2), sent i ngns långa liv; förr särsk. med bestämning som anger totalitet. J closter ther the haffua sidhan leffuat theras hela alder vth j awund. OPetri 1: 521 (1528). Ath ij gode härrer som Jagh ij all min åldher hawer mesth wmgåtts medh. HSH 7: 45 (1590). Try Åldrens åthskillningar (är) giorde af Aristotele, Nemligha, Vngdomen, Mandomen, och ålderdomen. Forsius Phys. 303 (1611). Om afftonen när tu äst gången i seng, förra än tu somnar in, så tenck at thet är nu åter en dag förbi af tin ålder. Swedberg Cat. 798 (1709). Knappast hemkommen dog han i blomman af sin ålder. BEMalmström 1: 27 (c. 1860). Hon hann .. uppleva på sin ålders höst att en ny upplaga kom till stånd. KvinnLittH 1: 200 (1981). — jfr LEVNADS-, MANS-, MÄNNISKO-ÅLDER.
c) om till ngns l. ngts existens hörande period l. fas l. stadium (som framgår av sammanhanget l. avgränsas gm (kvantitativ) bestämning); särsk. (o. i sht) om period osv. av människas livstid (särsk. med tanken riktad mot den utvecklingsnivå l. de känslor l. erfarenheter o. d. som kännetecknar perioden osv.); särsk. dels i förb. med komma (jfr KOMMA, v. I 2 c ε α’), dels i uttr. månens ålder (se MÅNE, sbst.2 1 a). Sedhan junkar Erich kom til någhon ålder, hölt rikesens rådh sigh in til honom, then the för konung vthwaldt hadhe. OPetri Kr. 131 (c. 1540). Then manlighe ålderen skrijder fra(m) til en högre. Schroderus Comenius 233 (1639). Sedan jag nu .. kårteligen beskrifvit denna sjukdomens (dvs. spetälskans) förlopp igenom sina tre åldrar, hoppas jag at en och hvar lätteligen lärer kunna igenkänna honom. VetAH 1760, s. 308. Man kallar Ungdomen Hoppets ålder. Hagberg Pred. 2: 64 (1814). Att tämja djur var under alla åldrar för honom en favoritsysselsättning. Sylwan SvLit. 305 (1903). På hennes dygd föll det ingen in att tvivla och detta berodde inte bara på att hon nått den ålder, då dygden knappast längre är någon dygd. Siwertz Tråd. 27 (1957). — jfr BLOMNINGS-, FRUKTSAMHETS-, GOSS-, KOLT-, MANNA-, OKYNNES-, OLDBOYS-, PUBERTETS-, RÖJNINGS-, SKOL-, SLYNGEL-, SMÅBARNS-, UNGDOMS-, YNGLINGA-ÅLDER m. fl. — särsk.
α) om viss uppnådd livslängd ss. krav l. önskemål för rättighet l. behörighet o. d. (särsk. i sådana uttr. som ha åldern inne (se HAVA INNE 2), myndig ålder (jfr MYNDIG 4), i sht förr äv. laga ålder (jfr LAGA, adj. I d)); äv. mer l. mindre pregnant, om i visst sammanhang l. för viss uppgift o. d. rätt l. lämplig uppnådd livslängd, i sht förr särsk. dels liktydigt med: vuxen ålder, dels i uttr. vara (kommen) l. komma till ålder(s) (se TILL, prep. I 10 d; jfr δ); jfr β. G1R 4: 203 (1527). Lättse, för alt lätt barnen flitit studera och lähra något gott uthj heranss frucktan, att dhe uthj längden och nähr Gudh gifver dem ålderen kundhe förtiena sigh et styke brödh. KKD 7: 50 (1703). Af de nio Barn hon lämnade sin Herre, hinde ingen til ålder eller giftermål. Dalin Hist. 2: 724 (1750). Som en belöning för sin möda ansåg Runeberg .. att han 1857 före uppnådd ålder fick afgå från sin lektorstjenst, med full pension. Finland 279 (1893). Enhvar till myndig ålder kommen adelsman, som är mantalsskriven i riket. SFS 1917, s. 239. Justitieministern har .. en del framställningar om tillstånd att ingå äktenskap före laga ålder. DN(A) 15/6 1938, s. 7. Vi kan vara unga, heta och kul i ett jobb där ålder och erfarenhet är ett plus. Livet40Ocens. 62 (2009). — jfr ANTAGNINGS-, INTRÄDES-, MINIMI-, MYNDIGHETS-, PENSIONS-, VÄRNPLIKTS-ÅLDER m. fl.
β) i förb. med talbestämning o. d. som anger ngns tillryggalagda livstid (ngn gg äv. i fråga om ngt sakligt); särsk. i sådana uttr. som (vid) så l. så många års ålder; förr särsk. dels i sådana uttr. som vara till ålders på sitt sådana l. sådana år, dels ss. gen.-attribut till år (särsk. i förb. med ordningstal i sådana uttr. som ngns sådana l. sådana ålders år); äv. i anv. motsv. α; jfr ÅLDERDOM 1 a. Tå war thenne vnge Herre Götstaff till ålders på sitt 5 åår. Svart G1 2 (1561). Då hon gudeligen afledh på sitt siunde ålders åhr. VDAkt. 1686, nr 25. Sex och trettijo ålders år äger jag. VDAkt. 1749, nr 174. Vid femton års ålder blef stugan mig trång, / Der jag bodde med moder min. Geijer Skald. 5 (1811, 1835). Den gamla .. kyrkan S:ta Priska. Hennes ålders år äro ett och ett halft årtusen. Rydberg Sägn. 42 (1874). Ledamot eller suppleant i poliskollegium må ej heller den vara, som icke uppnått 25 års ålder. SFS 1925, s. 298.
γ) i vissa uttr. särsk.
α’) späd ålder (jfr SPÄD f). Gezelius Cajanus 35 (1681). Väl hade jag .. redan i min späda ålder känt smärtan af begångna fel. 3SAH 2: 152 (c. 1845).
β’) tidig ålder (jfr TIDIG, adj.1 5). Detta vigtiga ansvar öfverlåtes mig så hastigt, och i en så tidig ålder af min lefnad, att (osv.). DA 30/6 1837, s. 2.
γ’) (†) (ngns) lättaste ålder, om ålder då ngn (fortfarande) är rörlig (jfr LÄTT, adj.2 4 b β). Peringskiöld Hkr. 1: 484 (1697). Erik Edmundsson, medan han var i sin lättaste ålder, drog hvar och en sommar i ledung. 2VittAH 11: 91 (1817, 1822).
ζ’) i uttr. betecknande sen period av lång levnad l. existens; särsk. (o. numera i sht) dels i uttr. (den) fjärde åldern, om den sista perioden av en människas liv, dels i förb. med (poss. pron. o.) sådana adj. som hög (jfr HÖG, adj. 9 b), sen (se SEN 2 b) (förr äv. stor (jfr STOR, adj. I 3 a ν) l. god (se GOD 7 b)). Luk. 2: 36 (NT 1526: stoor ålder). På th(et) hans bedagede mod(er) .. icke motte .. skee förnär eller att hon vthi sin sidzte ålder schulle bliffue förgäthen. 2SthmTb. 6: 160 (1580). Gudh continuere och erholle ded (dvs. ert välmående) så länge och jn j begges eder höge ålder. AOxenstierna Bref 4: 542 (1649). Att han uppå sin gamble ålder icke motte få någon nesslig resolution. VRP 1695, s. 180. Det räknas Anna .. till beröm, att hon intill högsta åldren förblifwit i sitt änkostånd. Ödmann StrFörs. II. 1: 125 (1803). Man bör förbereda sig redan som ung och medelålders för den fjärde åldern. DN 20/4 1994, s. B16.
δ) pregnant, liktydigt med: (jämförelsevis) hög ålder; särsk. i uttr. med ålderns rätt, med den rätt som anses åtfölja hög ålder (jfr RÄTT, sbst.2 4); i sht förr äv. i sådana uttr. som vara (väl) till (år och) ålder(s) (kommen) (jfr α). Tå nu Josua wardt ga(m)mal och wel til ålders. Jos. 13: 1 (Bib. 1541). Dee äldste acter, som för ålderen schull blifwa oläslige, skall han afcopiera låtha. Schück VittA 1: 173 (i handl. fr. 1660). Skulle en Landtmätare, som til år och ålders kommen är, nödigt behöfwa en Substitut, må han derom anhålla hos Öfwer Directeuren af Landtmätarne. LandtmFörordn. 77 (1725). Det har funnits nödigt .. att Riksens Ständer skulle kunna ifrån deras Embeten .. skilja dem, som genom ålder, sjuklighet .. blefwe oförmögne att deras höga kall wärdigt uppfylla. ConstUtskMem. 1809, nr 1, s. 16. Där han satt både med ålderns och förstagångsgästens rätt. Spong Sjövinkel 19 (1949).
ε) (numera mindre br.) pregnant, om fas l. period av uppnådd hög ålder hos ngn, liktydigt med: ålderdom (se d. o. 2); särsk. dels i förb. med prep. på (förr äv. i), dels i uttr. ngns ålders tröst l. tröst för ngns ålder (se TRÖST, sbst. 2 b). Kere barn skööt tinom fader j åldrenom, och bedröffua honom iw icke, så lenge han liffuer, och see offuer med honom om han barnsligen warder. Syr. 3: 14 (öv. 1536). Dhet man såår vth i vngdommen, dhet skiäär man vpp på ålderen. Grubb 91 (1665). Åldren kommer och har otaliga krämpor i följe. Nicander GSann. 158 (1767). Grekiska började han först lära sig i sin ålder. Geijer I. 1: 245 (1845). I det rymliga palatset .. gick drottning Kristina nu åldern till mötes. Tegnér SvBild. 157 (1896). Hans ålders dar kom att präglas av den strid han förde. Wägner Sval. 8 (1929).
d) i metonymisk anv., mer l. mindre liktydigt med: åldersgrupp; äv. (numera bl. tillf.) mer l. mindre personifierat, särsk. om åldrad person, åldring. Predikaren haar .. lijknat gråhårig ålder wedh ett Mandelträä som blomstrar. Grubb 595 (1665). Kärlek och Bacchus helgas min skål; / Bägge sku firas af ungdom och ålder. Bellman (BellmS) 2: 21 (c. 1765, 1791). Hela Hernikernes nation, hela den vapenföra åldren blef uppbådad. Kolmodin Liv. 2: 403 (1832). Minskningen i de arbetsföra åldrarna hos landsbygdens befolkning hotar redan jordbrukets framtidsmöjligheter. SvD(A) 20/3 1944, s. 4.
2) [eg. specialanv. av 1] (numera bl. tillf.) om tid varunder man är l. har varit i (ngns) tjänst, tjänsteår, tjänstgöringstid; äv.: anciennitet; särsk. i sådana uttr. som ålder i tjänsten. Att gudh och hans andelige förmänn, wille hafua honom uthi een serdeles åtankan, emedan ålderen ähr uthi ofuanberörde ämbete mästedels förgången. VDAkt. 1662, nr 133. För sin ålder på kontoret borde .. (bokhållaren) hafva hetat herr inspektor. Almqvist AmH 1: 232 (1840). Ur organisatorisk synpunkt framhålles .. hurusom Hallwylska museet avviker från andra museiinstitutioner i så måtto att .. ålder i tjänsten icke i och för sig innebär förmanskap. DN(A) 14/1 1932, s. 9. — jfr TJÄNSTE-ÅLDER.
3) (numera bl. ngn gg) om längre mer l. mindre enhetligt tidsavsnitt; särsk.: mansålder; äv. med särskild tanke på under sådant tidsavsnitt levande släkte (se SLÄKTE, sbst.2 2 a), generation, släktled. Alldenstundh den ena Ålderen effter den andra, utaf en gammal berättelse och inbilning här hafwer kallat Lapparnas Stoorfader eller Patriarch Iumi. Landsm. XVII. 3: 12 (1672). Angående de stora kala bärgen, som ligga häromkring, berättades, att man af gammalt folks berättelser, i en ålder tillbaka, vet att de varit förr med skog beväxte. Barchæus LandthHall. 41 (1773). Har man ofta måst så å nyo med wår-säde, och altså på många åldrar har här mycken säd gått til spillo. SamlRönLandtbr. 4: 14 (1783). Dessa tysta, djupa, arbeten, som beredde näring åt kommande åldrars kyrkliga lif, hafva sin historia lika väl som krigets bullersamma skiften. Carlson Hist. 5: 249 (1879).
4) (numera företrädesvis ss. senare led i ssgr) om tidrymd i mänsklighetens historia, vanl. av större utsträckning, era; särsk.: tidsålder; äv. liktydigt med: tidevarv (se d. o. 2) l. epok (se d. o. 3); särsk. i uttr. gyllene ålder (se GYLLENE, adj. 2 a α); förr äv.: århundrade. Thenn sådantt (om historiska skeenden) will wete, må läse och besee först then Helige Bibliske Historie .. och andre flere som wärldennes ålder författed hafuer, och the förnemligste hendelsser och förandring(er), som ther vthi äre förefaldne. Brahe Oec. 18 (c. 1581; uppl. 1971). The som föregifwa at Gudz Son hafwer bekommit sin Warelse vtaff intet .. Eller at en Tijdh eller Ålder warit hafwer, på hwilken han icke war, them achtar then helige och Catholiske Församlingen ifrån sigh wara affskilde. Schroderus Os. 1: 418 (1635). Thiundalands Lagman, som omsider vthi den 13. Christna Ålderen feck både Attunda och Fiædrunda Land tillika vnder et Lagmansdöme allena. Peringskiöld MonUpl. 23 (1710). Den ålder hvari vi lefva torde blifva en gåta för tilkommande slägter. Kellgren (SVS) 5: 134 (1787). Om man hos den klassiske ålderns författare finner ett värde .. så ligger detta mindre i språken på hvilken de skrifvit .. än i sjelfva deras skrifter. Runeberg AntRunebg 88 (c. 1878). När vi står ute en kväll i skymningen och ser Sputnik I:s rakethylsa färdas över himlen .. vet vi, att vi har bevittnat inträdet av en ny ålder. SvD(A) 5/11 1957, s. 7. — jfr BRONS-, FORN-, HEDNA-, KOPPAR-, MASKIN-, RUN-, RYMD-, TV-, UR-ÅLDER m. fl.
5) om en förhållandevis lång o. obestämd tidrymd, särsk. i uttr. med bet.: sedan mycket länge, sedan äldsta tid, sedan gammalt, särsk. i uttr. (ut)av ålder (jfr AV I 3 a γ), förr äv. av ålder och urminne (se UR-MINNE), av ålders (tid), från ålder (jfr FRÅN I 12 a), sedan ålder (se SEDAN, adv. osv. II 2 b β). At the ey niwta .. gamble friiheter som thera förfædra oc föreldra aff aller för them nutid haffua. G1R 1: 27 (1521). Att alle vpsteder haffue aff ålders tidh medh thenne frijheett waritt benådede, att inge fremmende måge köpe ofattett jernn vdj theris macknedztijder vthenn the sielffue. PrivSvStäd. 3: 265 (1573). Såm dett för ålder waritt haffer. VDAkt. 1653, nr 220. At det af Ållders warit ett allmän(n)eligit bruk, och sedwänja .. at bära Castor hattar. Lagerström Holberg PolKannstöp. 86 (1729). Dessa bygder hafva .. från äldsta tider varit bebodda af ståndspersoner: stora stråkvägen til det vestligare Vermland och Norge har från ålder gått herigenom. Borgström ResVerml. 18 (1845). Svarandeombudet erinrade domstolen om att lucianatten av ålder firas i dessa orter. GbgP 12/12 1994, s. 10.
(1 c δ) -STIGEN, p. adj. (ålder- 1530 osv. ålders- 1867 osv.) [fsv. alderstighin] som uppnått (jämförelsevis) hög ålder, (mycket) gammal; äv. substantiverat; jfr stiga, v.3 I 3, o. åldrig 2 b. Effter .. her Ture ær En gammal och alderstighen man. G1R 7: 493 (1530). Den hulda ålderstegna linden / På gården fäld för yxan låg. Lenngren (SVS) 2: 379 (c. 1800). De ålderstegne .. klaga öfwer lifwets beswärlighet. Franzén Pred. 1: 96 (1841). För det första var han gammal; enligt läkarförteckningen 53 år. En så ålderstigen underläkare hade de aldrig träffat på förut. Jersild BabH 250 (1978). jfr hög-ålderstigen.
Avledn.: ålderstigenhet, r. l. f. tillståndet l. förhållandet att vara ålderstigen. Lind 1: 380 (1749). —
-STRECK, -STRUKTUR, -SVAG, -SYNT, -TECKEN, -TRAPPA, -TYNGD, se B.
B: (1 c δ) ÅLDERS-ARISTOKRATI. (†) om förhållandet att de som uppnått (jämförelsevis) hög ålder har en dominerande ställning (inom (viss grupp i) samhället l. visst sällskap o. d.); jfr aristokrati 3. Hvarje ung man, som stack sig upp, stukades genast till, ty här var åldersaristokrati i hög grad. Strindberg TjqvS 2: 21 (1886). SvD(A) 1899, nr 115 B, s. 1. —
(1 c δ) -ATROFI. (i fackspr.) atrofi orsakad av hög ålder; jfr ålderdoms-avtyning. Jag tror .. att sysslandet med schack .. vidmakthåller andlig livlighet, att den ständiga övningen kan skydda hjärnan för åldersatrofi. DN(A) 8/6 1913, s. 9. —
-BERÄKNING. beräkning l. uppskattning av ngns l. ngts ålder. Nilsson Ur. 2: 137 (1864). Genom åldersberäkning på stubben bestämdes .. det lefnadsår, då trädet afsatt tvärsnittens yttersta årsring. SkogsvT 1906, s. 272. Endast i Sverige förekommer metoden (med knäundersökning) för åldersberäkning. FaluKurir. 20/4 2018, s. 4. —
-BESTÄMMA, -ning. (ålder- 1878 osv. ålders- 1844 osv.) bestämma l. fastställa ålder hos (ngn l. ngt); särsk. till 1 a, med avs. på bergart l. jordlager o. d.; särsk. (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning (förr äv. liktydigt med: åldersbestämmelse). AB 18/9 1844, s. 3. De yrkade .. att olika val efter åldersbestämningar eller någon annan grund, som icke gåfve företräde åt vissa klasser, skulle utgå från hela folket. AB 16/1 1849, s. 3. Nordenskjöld har lemnat en utförlig beskrifning af områdets bergarter utan att dock kunna ingå på någon åldersbestämning. TT 1900, K. s. 110. Tyvärr är det vanskligt att säkert åldersbestämma bevarade slagg- och ugnsrester. Lindroth Gruvbrytn. 2: 74 (1955). Gällock .. som används för åldersbestämning av exempelvis abborre. Sportfiskeb. 39 (1984). —
(1 c α) -BESTÄMMELSE. bestämmelse (se d. o. 1 a β) l. föreskrift avseende ålder; jfr -bestämma. Hamilton MilUnd. 19 (1842). Åldersbestämmelser och prov för skilda slag av ungdomsmärken. TSvLärov. 1943, s. 321. —
(1 (c)) -BETECKNING. beteckning (se d. o. 1 b) som anger ålder. Orden sveinn och karl äro åldersbeteckningar båda. Rydberg Myt. 2: 305 (1889). —
-BETINGAD, p. adj. betingad (se betinga 6) av ålder. Mottagligheten (för smitta) är först och främst åldersbetingad, men torde vidare sammanhänga med arvfaktorer. DN(A) 6/10 1944, s. 21. —
-BETYG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) av pastorsämbete utfärdat intyg utvisande persons namn o. födelseuppgifter o. d., personbevis; jfr betyg I 2 o. -bevis, -intyg. IT 12/7 1796, s. 8. Böra härstädes samtelige Ministerii Candidaternes Academiske och Åldersbetyg wara innom den siste Sept. till Consistorium inlämnade. SkaraT 31/8 1816, s. 2. —
-BEVIS. särsk. bevis (se d. o. 3) styrkande ngns ålder; jfr -betyg, -intyg. Ansökningar till Directeurs-sysslor uti Musiken behöfva endast vara åtföljda af ålders-bevis. FörslSkolordn. 1817, s. 41. —
-BLANDAD, p. adj. som omfattar l. inbegriper l. vänder sig till personer av olika ålder; särsk. i fråga om skolverksamhet. Åldersblandade klasser. Publiken är mycket åldersblandad. DN 28/5 1970, s. 37. Åldersblandad undervisning på lågstadiet. AB 30/4 1992, s. 27. —
(1 c δ) -BRUTEN, p. adj. (ålder- 1643 osv. ålders- 1892 osv.) (numera bl. ngn gg) bruten (se d. o. 6) av (hög) ålder; äv. oeg. l. bildl., om ngt sakligt; jfr -bräckt o. år-bruten. Stiernhielm Fateb. C 2 b (1643). Då man mellan de gammalmodiga, somligstädes ålderbrutna husen upptäcker en grannare toilett i vår tids mening. Rydqvist Resa 122 (1838). Metod för att få fart på de lite åldersbrutna ”badgubbarnas” blodcirkulation. AB 31/5 1985, s. 7. —
(1 c δ) -BRÄCKT, p. adj. (numera bl. ngn gg) jfr bräcka, v.1 II 1 b, o. -bruten o. år-bräckt. Högberg Vred. 3: 289 (1906). Biskop Sigmund var numera åldersbräckt och otjänstbar. SträngnHist. 468 (1959). —
-DAG. årsdag, särsk.: födelsedag; äv. (o. numera i sht, tillf.) i kollektiv anv. l. (i sht) i pl. liktydigt med: ålderdomsdagar. Föräldrar! söken I en fredsam Åldersdag, / Så beder himlens Gud om barn af bättre slag. Wallenberg (SVS) 2: 227 (1778; uppl. 1999). Mitt stöd, mitt skygd för sena åldersdagar. DA 7/4 1837, s. 3. Sista sången från ditt hjerta fick jag på min åldersdag. HbgD 11/6 1885, s. 2. —
(1 c δ) -DEMENS. om psykisk förändring som drabbar i sht minnesfunktion o. logiskt tänkande hos äldre person. Vid åldersdemens, avtrubbningstillstånd, finns en depressiv komponent. SvD(A) 5/11 1967, s. 12. —
(1 c δ) -DIABETES. om typ av diabetes som företrädesvis drabbar person i övre medelåldern l. äldre, diabetes typ 2; jfr vuxen-diabetes. SvD(A) 26/1 1957, s. 7. —
-DISKRIMINERA, -ing. diskriminera (ngn) på grund av ((för viss uppgift o. d.) förment olämplig (i sht alltför hög)) ålder; ngn gg äv. med sakligt obj.; i sht ss. vbalsbst. -ing (jfr -rasism o. ålderism). Alla tycktes .. vara eniga om att åldersdiskrimineringen främst hänför sig till kvinnorna. DN(A) 11/2 1959, s. 9. Varför skall just rätten till arbete vara åldersdiskriminerad? DN(A) 7/8 1965, s. 5. Åldersdiskrimineringen i samhället är påtaglig. AB 13/4 2013, s. 2. —
(1 c α) -DISPENS. dispens från krav på l. bestämmelse om viss uppnådd ålder. Om åldersdispens för vice Pastor .. till Pastoral-examens undergående. PT 5/10 1836, s. 1. —
(1 c δ) -EMFYSEM. (numera bl. tillf.) om emfysem som drabbar äldre person. Westergren LungSj. 109 (1932). —
(1 c δ) -EXPLOSION. om explosionsartad ökning av antalet äldre personer i en befolkning; jfr explosion 2 o. åldrings-explosion. Vi måste göra något för åldersexplosionen. Expressen 1/8 1974, s. 13. En åldersexplosion hotar världen. SvD 29/4 1983, Weekend s. 1. —
(1 (c δ)) -FENOMEN. med (i sht hög) ålder sammanhängande fenomen. Förminskning af hjärtat .. är ett vanligt åldersfenomen. 2NF 11: 868 (1909). —
-FIXERAD, p. adj. som fäster obefogat stor vikt vid ålder. Ungdomen är utmärkt, om man får generalisera .. Det trista är bara att så många är så ensidigt åldersfixerade. DN 20/7 1970, s. 3. —
-FIXERING. jfr -fixerad. De vuxna har inte samma erfarenhetsmaterial som vi unga .. men värst är det vuxna samhällets åldersfixering. DN(A) 21/5 1964, s. 25. —
(1 c δ) -FORSKARE. person som sysslar med åldersforskning; jfr ålderdoms-forskare 1. Expressen 19/11 1946, s. 9. —
(1 c δ) -FORSKNING. särsk. forskning om åldrandets förlopp o. orsaker o. d., gerontologi; äv.: forskning om sjukdomar som sammanhänger med åldrandet, geriatrik; jfr åldrings-forskning. AB 19/11 1946, s. 2. Sektionen för åldersforskning kommer .. att slå ett stort slag för behovet av en medicinsk undersökning av de gamlas hälsotillstånd, kondition och arbetsförmåga. DN(A) 30/11 1957, s. 1. I ett hastigt förgubbande samhälle som vårt får geriatriken, åldersforskningen, en .. raskt ökad betydelse. DN(A) 19/11 1965, s. 17. —
-FÖLJD. (ålder- 1883–1892. ålders- 1863 osv.) åldersmässig ordningsföljd; särsk. till 1 a, i fråga om berggrund l. jordlager o. d.; jfr följd 4 e. Den andra (avhandlingen) framställer bergarternas klassificering, åldersföljd, formationer och fyra olika bildningssätt. GbgP 4/2 1863, s. 3. Efter fru Salomon öfvergår hennes rätt att bebo stora hufvudbyggnaden på hennes barn i åldersföljd under deras lifstid. SvLärT 1898, s. 327. —
-FÖRDELNING. (ålder- 1904 osv. ålders- 1761 osv.) fördelning (se d. o. 3) med avseende på ålder; särsk. om sådan fördelning inom grupp av personer inom visst (geografiskt) område. Befolkningens åldersfördelning. Hjelt OffRelSvTab. 24 (i handl. fr. 1761). Tabellförsämringen (berövar oss) möjligheten att följa förändringarna i lungtuberkulosens åldersfördelning mellan 1802 och 1911. Bergstrand SvLäkS 158 (1958). —
-FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 4) som har avseende på ålder; äv. om ngts l. ngns ålder i förhållande (se d. o. 5) till ngt annat (av samma slag) l. ngn annan. LittBlAllmBildn. 1851, s. 92. Det relativa åldersförhållandet är i Sverige sådant, att af 100 personer befinna sig 42 1/2 proc. mellan 0–20, 41 1/2 proc. mellan 21 och 50 samt omkring 16 vid 51 års eller högre ålder. PT 28/3 1860, s. 3. Åldersförhållandet mellan dessa två täckningsmaterial torde vara svårt att utröna. Rig 1961, s. 136. —
-FÖRSKJUTNING. särsk. om förhållandet att fler människor når högre ålder; jfr förskjuta V 1. GHT 16/1 1905, s. 5. Man har att räkna med en åldersförskjutning, som innebär att de äldre kommer att utgöra en större andel än hittills av befolkningen. SvD(A) 21/10 1960, s. 4. —
-FÖRÄNDRING. förändring orsakad av ökande ålder l. åldrande; särsk. om sådan kroppslig förändring; jfr ålderdoms-förändring. Åldersförändringar i gula fläcken. Af Lodjur .. säges det finnas tre arter; men säkert är det blott köns- och åldersförändringar af samma djurart. Nilsson Dagb. 44 (1816, 1879). Inspelningarna är från 60-talet och visst hörs det i ett par stycken att Brailowskys teknik drabbats av en och annan åldersförändring. DN 31/1 1990, s. 27. —
-GRUPP. (ålder- 1880 osv. ålders- 1857 osv.) grupp (se grupp, sbst.1 2) omfattande individer av (ungefär) samma ålder; jfr -kategori, -klass, -kull o. ålder, sbst.1 1 d. PT 18/3 1857, s. 2. Den svenska befolkningen är mycket ojämnt fördelad på olika åldersgrupper på grund att födelsetalen varierat kraftigt över tiden. Hand90Tal. 26 (1989). —
(1 (c δ)) -GRÅ. grå l. grånad på grund av (hög) ålder; äv. i överförd l. bildl. anv., särsk.: som präglas av företeelser l. yttre ting med sådan färgton. GHT 24/12 1877, s. 5. Med allt mera bevingad fart, allt mera förlorade i hvarandra, flög det unga paret fram öfver danssalens åldersgrå golftiljor. TWenersbg 24/7 1882, s. 3. Redan i den jämtländska historiens första morgongryning framstår det åldersgråa Hof .. som Jämtlands heliga medelpunkt. JmtFmT 4: 88 (1897). —
(1 c α) -GRÄNS. gräns (se d. o. 2) angivande (föreskriven) lägsta l. högsta ålder (för ngt); särsk. om sådan gräns för ngns rättighet l. behörighet l. lämplighet o. d.; äv. i fråga om sak, om ngts åldersmässigt övre gräns vad gäller användbarhet l. tjänlighet l. ändamålsenlighet o. d.; jfr -streck. Det dekret, som bestämt en åldersgräns för embetsmännens qvarsittande. AB 26/6 1852, s. 2. 1945 och 1946 falla våra sista pansarskepp .. för åldersgränsen i kustflottan. SvFl. 1941, s. 74. Ålder betyder inget. Kärleken vet inte av några åldersgränser. Pohl o. Gieth Saknar 112 (1992). —
(5) -HÄVD. [jfr fsv. alderhæfþ, långvarig besittning] (†) sedan mycket lång tid tillbaka förhärskande omständighet l. sakförhållande l. villkor l. belägenhet o. d. (Du) säger, at thet aldrigh skal bewijsas at Skytherne af sin åldershäfd, skole kunna hafwa något beröma sigh vtaf. Skytte Or. A 6 b (1604). —
-INTYG~02 l. ~20. jfr intyg 1 o. -betyg, -bevis. Bör .. ansökan åtföljas af behörigt åldersintyg. DN 13/6 1872, s. 2. —
-KATEGORI. jfr kategori 3 o. -grupp, -klass. Resultatet af undersökningen blef, att nationalbeväpningen måste vara grundad på ålderskategorier. GHT 11/10 1862, s. 2. —
-KLASS. (ålder- 1842 osv. ålders- 1825 osv.) klass (se d. o. 5, 6) omfattande individer av (ungefär) samma ålder; särsk. om klass omfattande personer födda samma (l. angränsande) år, särsk. i fråga om dels utbildning, dels idrottsutövning; jfr -grupp, -kategori, -kull, -skikt. Att de tvänne första åldersclasserna hufvudsakligen tillhöra Skolorna, och de trenne sista Gymnasierna. BerRevElLärov. 1825, s. 4. Vid skogsindelning angifves skogens ålder uti 20-åriga ålderklasser. Cnattingius (1891, 1894). Tuberkulos, en sjukdom som .. bortryckte omkring en tredjedel av alla människor i de mellersta åldersklasserna. Fåhræus LäkH 3: 231 (1950). Jörgen har sedan han började spela som knatte hemma i Halmstad alltid legat i toppen av sin åldersklass. DN 13/5 1991, s. D12. —
(1 c δ) -KRÄMPA. hos äldre person vanlig l. för äldre person karakteristisk krämpa; i sht i pl.; jfr ålderdoms-krämpa. Hel, dödsgudinnan .. rådde öfver aflidna nidingar och öfver sådana som dogo af ålderskrämpor. TWenersbg 13/7 1869, s. 3. —
-KULL. jfr kull, sbst.1 3, o. -grupp, -klass. Örström Sex. 93 (1899). Med sjunkande antal personer i de ålderskullar från vilka vården mest rekryterar är det .. klokt att räkna med att vården inte kan återgå till sin tidigare expansionstakt. DN 19/4 1990, s. A2. —
-LÖS. (ålder- 1928 osv. ålders- 1913 osv.) om (kroppsdel l. utseende l. (psykisk l. fysisk) egenskap o. d. hos) person: som förefaller sakna ålder l. som förmedlar en föreställning om ngt oföränderligt; äv. om ngt sakligt: som vänder sig till l. lämpar sig för alla oberoende av ålder. Hennes ansikte är underligt ålderslöst. Bergman Loew. 93 (1913). Den här sporten är ålderlös. Det har ingen betydelse om man är ung eller gammal. GbgP 12/2 1989, s. 32. 65-åriga Smith framstår som ett ålderlöst intellekt i full frihet. SvD 5/6 2012, Kultur s. 9. —
(1 c δ) -MAN, sbst.1 (ålder- 1767. ålders- 1588 osv.) [fsv. aldersman] (numera bl. tillf.) om gammal man, åldring; äv. med anslutning till ålderman 2, om åldrig man som ägnat större delen av sitt liv åt viss verksamhet. Åldersmän .. stadige och Gudfrucktige blifwa föracktade och lida nöd. Raimundius HistLiturg. 80 (i handl. fr. 1588). Det var en gammal forsstyrman. Den åldersmannen har styrt mången båt ner här och skulle styra än i dag, om han inte vore så utgammal. Arkadius Pakkala 82 (1895). Tävlingsföreskrifterna bestämde att alla ålderskategorier .. skulle vara representerade i lagen, vilket gjorde att man .. kunde få se den inom hemvärnet inte ovanliga synen av en skägglös yngling samspringande med en isgråskäggig åldersman. DN(A) 4/10 1943, s. 12. —
-MOGNAD. (numera bl. ngn gg) om med viss ålder sammanhängande mognad (se d. o. (2,) 3). NDA 13/6 1863, s. 3. Föräldrar ser med stigande oro hur de teoretiskt mera begåvade barnen .. på högstadiet kastas in i en studiegång som .. icke ger resultat svarande mot åldersmognaden. SvD(A) 4/12 1958, s. 4. —
-MÅTT. särsk. (numera mindre br.) om mängd levnadsår; stundom liktydigt med: liv l. levnad; jfr mått, sbst.4 3 b δ. At nu hans Lefnad är i Engla-Lijf förandrat / Sen han här niutit har ett signat Ålders-Mått. Brobergen 165 (1695, 1708). (Han) hade länge en känsla av att han icke skulle nå något högre åldersmått. Olsson Herdam. 2: 384 (1947). —
-MÄRKE. (numera bl. ngn gg) om företeelse l. omständighet l. sakförhållande o. d. som utvisar (ngns l.) ngts ålder; förr äv. liktydigt med: fornsak; jfr märke, sbst.1 11. Många ålders-märken eller Antiquiteter. Lind 1: 119 (1749). Man antager väl allmänt, att de säkraste ålders-märken (hos hästen) hämtas af tänderna, hvilket ock äger sin grund. VetAH 1811, s. 268. Formen risþi är av betydelse för dateringen; þ i preteritum av verbet ’resa’ är ett av de säkraste åldersmärkena i runinskrifter. Fornv. 1965, s. 58. —
-MÄSSIG. med hänsyn till l. i beaktande av ålder. SvD(A) 27/8 1937, s. 12. Kyrkan fylldes nästan till sista plats av en samling människor som var brokig i både socialt, etniskt och åldersmässigt avseende. DN 22/11 1991, s. B1. —
-NOJA. [senare leden är skämtsamt förkortad form av paranoja] (ngt vard.) om förhållandet l. tillståndet att (sjukligt l. överdrivet) ängslas för det egna åldrandet. Expressen 19/10 1981, s. 30. Nanna har precis passerat 40-årsstrecket utan att känna någon som helst åldersnoja. FeminaMånMag. 2003, nr 5, s. 180. —
(1 c δ) -NÖTNING. särsk. (†) om förhållandet att hjärnceller på grund av åldrande gradvis förtvinar (o. dör). Wigert PsykSj. 2: 166 (1925). —
(1 c α, δ) -PENSION. pension (se d. o. 3) som utbetalas till pensionsberättigad vid uppnådd pensionsålder; förr äv. ngn gg, om sparmedel för ålderdomen; jfr tjänste-pension, ålderdoms-försäkring, ålderdoms-pension. En fond, hwars afkastning .. kan ställas wid sidan af de ålderspensioner lifränte-anstalten tillförsäkrar sina intressenter. NVexjöBl. 7/12 1860, s. 3. Förhållandet finner sin förklaring däri att banvakterna i regeln bekomma s. k. ålderspension, lokomotivförarna i regeln åter s. k. invalidpension. SJ 4: 632 (1906). —
(1 c α, δ) -PENSIONERING. pensionering (se pensionera 3) som inträder vid uppnådd pensionsålder; jfr ålderdoms-pensionering. GHT 10/4 1885, s. 2 (om förh. i Frankrike). Den minskade dödligheten har gjort, att pensionsåldern skulle behöva höjas med ett år vart 15 år för att kompensera utgifterna för ålderspensioneringen. Bergstrand SvLäkS 505 (1958). —
-PERIOD. period (se d. o. 3) av ngns (l. ngts) tillvaro; särsk. om period i människas liv; jfr -skede, -skifte, -skikt, -stadium o. ålder, sbst.1 1 c. DA 15/4 1836, s. 2. Den tidigare skolålderns dominerande uppfostringsbetydelse i jämförelse med senare åldersperioder. TSvLärov. 1943, s. 206. —
-PRESIDENT. om ledamot av representativ församling l. medlem i förening o. d. med längst medlemskap (jfr ålderman 2); särsk. om sådan ledamot av riksdagen (med uppgift att leda bl. a. talmansval); äv. oeg. l. bildl.; jfr president 1 d. PT 12/4 1836, s. 1. Den nya brasan tändes med näfver, som barnen brukade rifva .. och mormor tog, som ålderspresident, först till ordet. Topelius (SLS) 7: 957 (1864). Invald i K. Samhället 1848 .. var Charles Dickson härigenom och genom sina lefnadsår vid sitt frånfälle i trefaldt afseende K. Samhällets ålderspresident. 4GbgVSH V–VI. 3: 84 (1900, 1903). Stig Alemyr, med 31 år i riksdagen, kan bli både riksdagens ålderspresident och talman. DN 5/11 1987, s. 12.
-PYRAMID. om åldersfördelningen hos en population (se d. o. 2) tänkt l. åskådliggjord ss. en pyramid; jfr -trappa o. befolknings-pyramid. Liksom folkets massa vid hvarje tidpunkt utgör en ålderspyramid, hvars särskilda lag eller grupper äro resterna af lika många års(femårs o.s.v.)-kullar, från den nyföddes till hundraåringens, så är äfven adelssläkternas massa sammansatt (osv.). Fahlbeck Ad. 1: 118 (1898). —
-RELATION. särsk. till 1 a, om åldersmässig relation (se d. o. 2) mellan olika typer av geologiskt material (ss. bergarter l. jordarter l. mineral o. d.). Med tillägg af en nomenclatur och en klassificering af bergarterna med hänsyn till deras inbördes åldersrelation och genesis. TT 1900, K. s. 113. —
(1 (c δ)) -RITS. (†) om fåra (se fåra, sbst.2 2 b) orsakad av åldrande; jfr rits, sbst.2 1 d. JJolin i Jolin 235 (1880). —
(1 (c δ)) -RYNKA. rynka (se rynka, sbst.2 a) orsakad av åldrande; vanl. i pl. ST 30/12 1899, s. 2. Nu är det ju så, att åldersrynkor kan ge ett ansikte nytt liv och ny charm. Björck K12Stövl. 118 (1954). —
(1, 2) -RÄTT. företrädesrätt som ngn åtnjuter på grund av högre ålder l. fler tjänsteår; jfr rätt, sbst.2 4. Lutteman Schulze KantCrit. 247 (1799). (Han inledde) med att prisa den svenska seden, att man under ett tal blottar hufvudet – tack vare den kunde han nu bevisa sin åldersrätt att föra ordet: ”titta bara på min frisyr!” Han var blank som en välskurad båt. ST 31/7 1899, s. 2. Befordran inom detta företag baseras alltid på meriter, inte åldersrätt. DN 5/11 1969, s. 26. —
-SAMMANSÄTTNING. hos population (se d. o. 2, 3): sammansättning med avseende på ålder hos ingående individer. Utom att antalet familjer och personer, som uppgifterna afse, är mycket ringa, så tillhör flertalet af dem de lägsta inkomsttagarne i vårt land .. Dertill är ålderssammansättningen inom dem ogynnsammare, än hvad inom befolkningen i dess helhet är fallet. Fahlbeck JordbrAfk. 28 (1893). —
(1 c δ) -SJUKDOM~02 l. ~20. sjukdom som uppträder först l. är vanlig i (tämligen) hög ålder (o. som orsakas av fysiologisk åldersförändring); jfr ålderdoms-sjukdom. (Han hade) allt emellanåt lidit af stundtals afstannande hjertverksamhet och dermed följande andnöd. En svårare attack af denna ålderssjukdom var det också som ändade hans verksamma lif. SvD(A) 13/9 1889, s. 2. —
-SKEDE. jfr skede, sbst.2 4, o. -period o. ålder, sbst.1 1 c. GHT 21/12 1877, s. 2. Hon menar att varje åldersskede har sin ”kris”. DN 6/7 1978, s. 21. —
-SKIFTE. (ålder- 1755 osv. ålders- 1824 osv.) särsk. (numera bl. ngn gg): åldersperiod. Den som litet eftertänker saken, kan lätteligen finna, at folkets antal i hvart ålderskifte småningom aftager med åren. VetAH 1755, s. 169. —
-SKIKT. (ålder- 1922 osv. ålders- 1914 osv.) åldersperiod; äv.: ålderskategori (jfr skikt 3 d). De relativt mäktiga kulturlagren böra tillåta urskiljandet af olika åldersskikt. AntT XX. 1: 39 (1914). Antalet personer i de spritkonsumerande åldersskikten har ökat och kommer under de närmaste åren att öka kraftigt. DN(A) 26/11 1957, s. 2. —
-SKILLNAD. (ålder- 1884 osv. ålders- 1847 osv.) jfr skillnad 16 f o. -differens. HärnösP 19/8 1847, s. 15. Åldersskillnaden gjorde att de inte hade haft så tät kontakt de senare åren. Wahlberg FrusLiv 153 (2003). —
(1 c δ) -SKRUMPEN. (ålder- 1894 osv. ålders- 1905 osv.) (numera bl. ngn gg) skrumpen på grund av (hög) ålder. Under regn och storm rider Döden på askfärgad, haltande häst förbi ålderskrumpna träd. Vinterg. 1894, s. 209. —
(1 c δ) -SKRÖPLIG. (numera bl. tillf.) skröplig på grund av (hög) ålder; särsk. om person; jfr -svag o. ålderdoms-skröplig. Kungen återkom i går till sin ”kära” hufvudstad – efter så många månaders kringflackande, hvilket man tycker skulle böra ta väl mycket på gubben, så pass åldersskröplig han nu är. GbgAB 25/9 1901, s. 3. I dag fylls .. (markplätten) av en väldig grusplan, en åldersskröplig islada, parkeringar och skogsbackar. DN 17/12 1991, s. D2. —
-SKÄL. skäl (se skäl, sbst.4 14) som har sin grund i (i sht hög) ålder; särsk. (o. företrädesvis) i uttr. av åldersskäl. Vid gårdagens valmöte afsade sig redaktör Hedlund och Konsul Ekman, den förre af åldersskäl, riksdagsuppdrag. NerAlleh. 5/9 1881, s. 3. Handskriftliga men även åldersskäl såväl beträffande Bengt Birgersson som Svantepolk Knutssons döttrar tyda .. på att Uttes datering av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster .. bör anses riktig. HT 1950, s. 146. —
(1 c δ) -SLAPP. (numera bl. tillf.) slapp (se slapp, adj.1 d (α)) på grund av (hög) ålder. Men är man åldersslapp, så blir man tvär, / Ty här ger dock erfarenheten vika. CVAStrandberg 3: 357 (1854). Gubben stannade, grinade tandlöst med åldersslappa läppar, som hängde som skrynkliga skinnsjok. Bergman ClownJ 156 (1930). —
(1 c δ) -SLÖ. (ålder- 1888 osv. ålders- 1892 osv.) (numera mindre br.) jfr slö, adj.1 2, o. ålderdoms-slö. Så satt han .. nu på trappstenarna till sitt hus, visserligen ålderslö och bruten men försörjd. Heidenstam Vallf. 100 (1888). SAOL (1973). —
(1 c α) -SPÄRR. (ålder- 1961 osv. ålders- 1937 osv.) av ålder beroende spärr (se spärr, sbst.3 2) för ngns behörighet l. rättighet o. d. SvD(A) 25/11 1937, s. 4. Regeringen har beslutat sig för att häva alla åldersspärrar vid anställning till civil statstjänst. DN(B) 1961, nr 26, s. 7. —
(1) -STADIUM. (ålder- 1860 osv. ålders- 1850 osv.) stadium (se stadium, sbst.3 2) i ngns (l. ngts) tillvaro; särsk. om stadium i människas liv; ngn gg äv. bildl. (l. till 4); jfr -period o. ålder, sbst.1 1 c. I hwilket åldersstadium befinner sig menniskoslägtet för närwarande? JönkBl. 19/3 1850, s. 4. I åldersstadiet mellan ungefärligen fyra och tio år kan barn använda baksätets bilbälte med kompletterande bälteskudde. DN 1/7 1983, s. 7. —
(1 c δ) -STARR. om typ av starr (se starr, sbst.2) som företrädesvis drabbar äldre personer, grå starr, katarakt. PT 26/5 1869, s. 3. Gråstarr, eller åldersstarr som den också kallas, drabbar 90 procent av alla över 70 år. ICAKurir. 1985, nr 29–30, s. 34. —
-STATISTIK. om statistik över åldersfördelning inom viss population (se d. o. 5). GHT 11/4 1855, s. 2. —
-STEGE. om förteckning l. (tänkt) grafisk framställning av individer l. företeelser l. element o. d. i ordning efter ålder; jfr stege 1 e γ o. -trappa. Ett äldre .. (flyg)blad utgafs här redan 9 år förut, hvadan detta från 1606 ej kan få högre rang än n:r 2 på åldersstegen. 2Saml. 9: 174 (1888). —
-STIGEN, se A. —
(1 c α) -STRECK. (ålder- 1872 osv. ålders- 1889 osv.) (övre) åldersgräns; särsk. i uttr. falla för åldersstrecket, överskrida åldersgränsen (för viss befattning l. uppgift o. d.); jfr streck, sbst.1 2. NerAlleh. 13/3 1872, s. 3. Sommaren 1913 utnämndes Wedberg till justitieråd och bibehöll denna höga domarställning tills han tjugusju år senare föll för åldersstrecket. 3SAH LVI. 1: 40 (1945). —
-STRUKTUR. (ålder- 1951 osv. ålders- 1931 osv.) om struktur (se d. o. 5 c) med avseende på ålder inom viss befolkning(sgrupp). SvD(A) 24/3 1931, s. 11. De ökande vårdkostnaderna under senare årtionden kan bara delvis förklaras med förändrad åldersstruktur i samhället. Borgenhammar VårdaLiv 250 (1993). —
-STÄLLNING. särsk. till 1 a, om placering på den geologiska tidsskalan; jfr ställning II 13. Ledblockstransporternas relativa åldersställning kan ännu ej .. komma till någon ingående behandling. Fennia 36: 143 (1915). —
(1 c δ) -SVAG. (ålder- c. 1690 osv. ålders- 1865 osv.) jfr svag, adj. 4 b, o. -skröplig o. ålderdoms-svag. At iag blijr gammal, grå och åldersvag omsijder. Rosenfeldt Vitt. 125 (c. 1690).
(1 c δ) -SYNT. (ålder- 1907 osv. ålders- 1930 (: ålderssynthet) osv.) som på grund av (ögonlinsens minskade elasticitet vid) (tämligen) hög ålder ser otydligt l. dåligt på nära håll. Svenson Sinnessj. 31 (1907). Ålderssynt är den vars ögonlinser inte klarar att ställa skarpt på nära håll. SvD 31/10 1975, s. 16.
-TECKEN. (ålder- 1896 osv. ålders- 1867 osv.) om tecken (se d. o. 6 d) som vittnar om ålder; särsk. till 1 c δ, om tecken som visar på åldrande l. hög ålder (jfr ålderdoms-tecken 1); ngn gg äv. till 2, om förtjänsttecken som tilldela(t)s ngn för lång tjänstgöringstid (jfr tecken 3 b γ). Wasaorden fick han. Tywärr är det att antaga, att den hängdes på regements-skrifwaren såsom ett ålderstecken icke på kommunalmannen, som gjort sig utmärkelsen wärdig. BoråsTidn. 31/12 1867, s. 1. Ombytet af framtänder är ett af de lättast användbara och säkraste ålderstecknen. LB V. 2: 66 (1908). Ryggen är .. inte vad den var en gång – ett av hans få ålderstecken. GotlT 3/5 2016, s. 15. —
(2) -TILLÄGG~02 l. ~20. (utom i Finl. numera i sht om ä. förh.) (till offentligt anställd utgående) lönetillägg grundat på antalet tjänsteår; jfr tillägg 2. Presterna skola efter 10 års tjenst få ett ålderstillägg af 50 tunnor korn efter markegång och efter ytterligare 5 års tjenst åter samma tillökning. AB 2/11 1861, s. 2. Medellönen på 2 479 euro beror på åldersstrukturen inom farmaceutkåren. Den summan når man på toppen av sin karriär med alla ålderstillägg. Hufvudstadsbl. 5/12 2007, s. 25.
Ssgr (förr): ålderstilläggs-kassa. jfr kassa, sbst.1 7. Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för föreningen apotekarkårens ålderstilläggskassa. SFS 1917, s. 2085.
-TRAPPA, förr äv. -TRAPP. (ålder- 1671 osv. ålders- 1762 osv.) om (illustration av) människolivet tänkt ss. en pyramidformad trappa (se trappa, sbst. 4 a) (med tio års intervall mellan stegen) där 50-årsåldern markerar högsta punkten; förr äv. bildl., i fråga om världens gång; jfr -pyramid, -stege. Then som gifwer acht vppå Werldennes lopp och tilstånd, han skal otwiflachteligen kunna märckia, at hon hafwer hafft sina wissa ætates och åldertrappar. Sylvius Mornay 114 (1671). Här ger Bellman i vaggvisans form en hel livsexposé. Varje strof markerar ett nytt stadium på ålderstrappan. SvLittTidskr. 1956, s. 174. —
(1 c δ) -TYNGD, p. adj. (ålder- 1866 osv. ålders- 1891 osv.) tyngd (se tynga, v. 3 b α) av ålder; jfr års-tyngd. Nu satt jag med åldertyngd hjessa så grå / Och tänkte och tänkte på nu och på då. Umebl. 28/12 1866, s. 3. —
-UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift om ngns (l. ngts) ålder. De Svenska åldersuppgifterne torde väl kunna anses ganska trovärdiga. Agardh o. Ljungberg III. 3: 126 (1859). —
(1 c α) -VILLKOR~02 l. ~20. om viss uppnådd ålder ss. villkor för behörighet l. rättighet o. d. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, s. 85. Han var en ung herrskapspräst från Helsingfors, som med nöd och näppe uppfyllde åldersvillkoret för en kyrkoherde, tjugoåtta år. Stormbom Linna SaarijärvMoar 89 (1959). —
-ÅR. (numera bl. ngn gg) levnadsår; ngn gg äv. till 1 c δ: ålderdomsår. HC11H 6: 103 (c. 1700). Ibland alla födde gossar hafwa 10 af 46 dödt i första ålders året, men ibland flickorne allenast 10 af 53. Fennia XVI. 3: 95 (1761). En stor del av Bo Bergmans lyrik särskilt från de senare mannaåren, inklusive åldersåren är välformat och omsorgsfullt konsthantverk. SvLittTidskr. 1968, nr 1, s. 11. —
-ÄGA. [fsv. alderägha] (†) om till by l. enskild gård hörande egendom som (är avsedd att) disponeras av person under dennes ålderdom. ÅngermDomb. 5/11 1641, fol. 176. Till des här kommer någon Jordmätare, och man kan förnimma, om den Jorden icke kan läggias till hönetz by till åldersägor. ÅngermDomb. 29/7 1642, fol. 203.
Spalt Å 96 band 38, 2021