Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅLD-, äv. (numera bl. tillf.) OLD- ol3d- l. ÅLDER- ol3der-, ssgsförled.
Ordformer
(alt- (-dt-) 1688 (: AldtGesällerna)1691 (: Altgesellen). ol- 1705 (: Oltijd). old- 1746 (: Oldfar) osv. older- 1663 (: Olderstyrman). olt- (-dt-) c. 1753 (: Oldtfru)1906 (: oldtfar). åld- 1773 (: Åldfru) osv. ålde- 1695 (: ålde fader). ålder- 1527 (: ålderfädrane) osv. ålt- (-dt-) 1660 (: Åltfrun)1995 (: åltgesällen))
Etymologi
[liksom d. old- av mlt. old-, olt- l. (i komp.) older-, ssgsform till olt (gen. oldes), gammal, nedärvd, motsv. fht., t. alt (se ÄLDRE); i formen ålder- åtm. sedermera med anslutning till ÅLDER, sbst.1 — Jfr ÅLDERMAN]
ss. förled i ssgr betecknande ngn som är äldst l. mest erfaren l. vördnadsvärd inom sitt (verksamhets)område l. sin kategori l. att ngt är mycket gammalt.
Ssgr: A: ÅLD-FAR, äv. -FADER. (åld- 1746 osv. ålde- 1695. ålder- 1527 osv.) [fsv. alderfadher; efter mlt. oldervader] (numera bl. tillf.) om äldre (för sin erfarenhet l. klokskap o. d. aktad) mansperson l. om mansperson från äldre tidsskede.
a) (†) om mansperson från äldre tidsskede varifrån människosläktet l. viss folkstam räknar sitt ursprung, urfader, stamfader (se d. o. 2). Må tu stämma och fordra Noach siälfwan Skytharnas första ålderfadher, så och siälfwa Skytherne, then helige Faderens efterkommande, in för Rådh och rätta. Skytte Or. A 6 a (1604). Troligt är .. att vår herre, då han tog refbenet af Adam och lurade qvinnan på vår sömniga oldtfar, glömde att fråga Lafontaine om råd. Snellman Gift. 1: 115 (1842).
b) (i sht om danska l. norska förh.) äldre (vördnadsvärd l. klok) man (vanl. anfader) inom viss släkt l. familj. Den, som Stamm- och Ålder-Far, / För von der Linders Stämma war. Brenner (SVS) I. 1: 217 (1703). (Piet Heins son) Hugo är knappt tre år och har ännu inte utfört någon matematisk bragd, uppkallad efter oldfar Hugo Grothius några led tillbaka i släkten. DN(A) 1/10 1966, s. 38.
c) (†) om äldre (vördnadsvärd l. klok) styresman l. ledare (urspr. inom religiöst samfund o. d.); särsk. liktydigt med: patriark (se d. o. 3); äv. dels om manlig förebild l. ledare inom konst l. litteratur o. d. (jfr -pappa), dels allmännare, om äldre man. Ath Paulus och Silas .. formanade them at halla thet apostlane och ålderfädrane hade lärdt. OPetri 1: 230 (1527). Den, som (på hospitalen) var olydig mot ”ålderfadern eller abboten” – så heter det ännu år 1626! – skulle sitta i stocken. Levander FattFolk 169 (cit. fr. 1626). Man sitter ena stunden på en tron och den andra som åldtfar i ett gubbhus. Trolle Duvall 2: 70 (1875). Paul Bourget .. intar .. i den samtida litteraturen en sällsynt framstående plats, man respekterar honom såsom en slags åldfar eller hövding inom romanen och vitterheten. DN(A) 18/6 1928, s. 5.
-FRANSYSK. (†) som tillhör l. utmärker äldre tid(er) i Frankrike. Knorring Illus. 140 (1836).
-FRU. på (kungligt) slott (i äldre tid äv. större gods o. d.): ((i tjänsten) äldre) kvinna ansvarig för hushåll o. linneförråd o. d.; jfr fatburs-hustru. Nu hafwer Åltfrun, som Hennes Kongl:e May:tz huusgerådh om händer hafwer, samma wåningh inne. AntecknSaml. 290 (1660). (Hon) var åldfru på gården, och om vintrarna var hon ensam härskarinna, ty den grefliga familjen bodde då i hufvudstaden. PT 1898, nr 1 A, s. 2.
-GESÄLL. (åld- 1688 osv. ålders- 1906) [jfr t. altgeselle] (förr) inom gesällskap: (ss. förtroendeman verksam) äldre o. erfaren gesäll. BoupptSthm 1688, s. 907 a. Förmanskapet för gesällerne utöfvas af åltgesällen, hvilken väljes af bröderskapet, som det tyckes, på obestämd tid. 1MinnNordM VI. 3: 7 (1884). Gud nåde den, som stapplade eller svävade på målet, när han stod inför åldgesällen på den nya orten. SotJul 1937, s. 22.
-MOR, äv. -MODER. (åld- 1767 osv. ålder- 1652 osv.) [jfr mlt. oldermōder] (numera bl. tillf.) om äldre (för sin erfarenhet l. klokskap o. d. aktad) kvinna inom viss släkt l. familj; ngn gg äv. allmännare, om äldre (gm sin erfarenhet l. inställning l. sina handlingar o. d.) föredömlig l. aktningsvärd kvinna; äv. bildl.; förr äv. om urmoder; jfr gammal-mor. Sara war itt rättferdigt Gudz Nådebarn, och een heligh Jesu Christi Åldermoder. Elai AOlofsdr B 2 a (1652). J lifztin lätt hon den i all sin giärning känna, / Och der i brådde hon så mycket mer på denna / Desz Stamm- och Ålder-Mor, som för sin Gudlighet / Blef Helig giord, och så blir kallat alt för et. Brenner (SVS) I. 1: 159 (1701). Sorbonne är .. de europeiska högskolornas oldmoder, i täflan med Bologna. SDS 1889, nr 343, s. 2. En dag kom prinsessan för att hälsa på ortens åldermor, som emellertid på grund av sin starkt nedsatta syn inte kunde se något av Hagasessans vänliga leende. DN(A) 4/11 1950, s. 14.
-MÄSTARE. (numera bl. ngn gg) högste ledare i ordenssamfund, stormästare. 3SAH LII. 2: 705 (1794). Förre Oldmästaren i Timmermansorden. SvD(A) 2/4 1929, s. 2.
-PAPPA. (†) om manlig förebild l. ledare inom konstnärligt l. politiskt o. d. sällskap; jfr -fader c. Björnståhl Resa 2: 179 (1775). Detta var mitt intimare kotteri, inom vilket jag, liksom Christian Krohg något tiotal år tidigare, var ett slags ”oldpappa”. Wrangel Minn. 318 (1925). Östergren (1969; angivet ss. ålderdomligt).
B (†): ÅLDE-FAR, se A.
C: ÅLDER-FAR, -MOR, se A. —
-STYRMAN~20, äv. ~02. (ålder- 1643 osv. ålders- 1841 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) högste styresman för örlogsflottans styrmän (se styrman 2 b) med uppgift att bl. a. ansvara för dessas utbildning. SvFlH 1: 335 (1643). Skole therhoos the Lotz män, som boo innom Landzorth, wara förplicktade icke allenast at .. hålla widh mackt alla Remmare .. vthan ock gifwa sigh ann hoos Ålderstyrmannen här widh Wårt Ammiralitet så offta the styra något Skepp eller Fahrkost hijt til Staden. Stiernman Com. 4: 77 (1674; rättat efter orig.). År 1643 fick han den inom flottan nya titeln ”ålderstyrman”, vilket innebar att han blev chef för alla kronans styrmän. SvFl. 1942, s. 168.
D († utom i -styrman): ÅLDERS-GESÄLL, se A. —
-STYRMAN, se C.

 

Spalt Å 95 band 38, 2021

Webbansvarig