Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SVAMP svam4p, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (i ä. språkprov äv. att hänföra till sg. svampa, TullbSthm 21 ⁄ 4 1548 osv.) ((†) -er, i ä. språkprov äv. att hänföra till sg. svampa, KlädkamRSthm 1555, s. 1 b, OxBr. 11: 813 (1645)); förr äv. SVAMPA, r. l. f.; pl. -or (Salé 96 (1664), Därs. a 6 b) l. -er (se ovan).
A. om (del av) organism tillhörande viss grupp av kryptogamer o. i därur utvecklade betydelser.
1) i sht bot. om organism tillhörande en heterogen, artrik grupp av kryptogamer, Fungi, främst kännetecknad av avsaknad av klorofyll o. därav betingat saprofytiskt l. parasitiskt levnadssätt; i pl. äv. om gruppen; äv. koll.; särsk. dels (o. i sht, i icke fackspr.) i speciellare anv., om fruktkropp av sådan organism vanl. bestående av fot (se d. o. 4 b β) o. hatt (se d. o. 3 l) o. kännetecknad av mjuk, köttig o. spröd konsistens (äv. om insamlad sådan svamp avsedd för l. använd till matberedning), dels (i fackspr.) om organism som har en fruktkropp mindre än 1 mm., mikroskopiskt liten organism, mikrosvamp; jfr SVAM. Ätliga, oätliga, giftiga svampar. Plocka svamp. TullbSthm 21 ⁄ 4 1548. När Swamparne äre wäl rensade, skal man spräckia them i Pannan vthi färst Smör. Salé 46 (1664). Fungi, Swampar, äro af en kött- eller trådacktig consistence. Brander NatH 58 (1785). Hvad man vanligen kallar svamp, utgör allenast blomman och frukten hos dessa vexter. Scheutz NatH 329 (1843). Svampar (Fungi) .. Åtskilliga .. äro ätliga. KonvLex. (1861). Svampar, lågt stående växter, som förökas genom sporer och sakna bladgrönt samt dermed äfven förmågan att tillgodogöra sig organiska näringsämnen. Juhlin-Dannfelt (1886). Organiserade ferment äro mikroskopiskt små varelser, dels svampar såsom jäst- och mögelsvampar, dels s. k. bakterier och vibrioner. Holmström Naturl. 81 (1888). Ryman o. Holmåsen Svampar 8 (1986). — jfr ALABASTER-, ARM-, BET-ROST-, BLAD-, BLADMÖGEL-, BLÅ-, BLÄCK-, BOLMÖRTS-, BUK-, DRUV-, DYNG-, EKORR-, FLUG-, FNÖSK-, GIFT-, HATT-, HJORT-, JÄST-, KAMFERSPINDEL-, KARL-JOHANS-, KEJSAR-, KEFIR-, KLYV-, KO-, KOLV-, KORALL-, KÄRING-, LEVER-, LIK-, MJÖLK-, MYKORRHIZA-, MÖGEL-, NAGEL-, NÅL-, OXTUNG-, PARASIT-, PÄSE-, ROT-, RÖK-, RÖR-, SATANS-, SKIV-, SKOGS-, SKÅL-, SKÅLROST-, SLÄT-, SNYLT-, SNÖ-, SOT-, SÄCK-, TRYFFEL-SVAMP m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. blodstillande svamp, om svamp med blodstillande verkan, möjl. om Polyporus fomentarius Fr. (som förr användes till blodstillande), fnöskticka; jfr BARBERAR-, BLOD-SVAMP 1. Emedlertid anskaffas linskaf, eller fnösk, helst blodstillande swamp, hwaraf små runda fasta bollar formeras, den minsta sättes närmast på den blödande punkten, de större derutanpå. Lovén Anv. 74 (1838).
b) i jämförelse, med tanken riktad på att svampar växer mycket snabbt, i sådana uttr. som växa som svampar, växa mycket l. exceptionellt snabbt. Ty onda Råden mogna / Som swampar i een hast. Spegel GW 195 (1685). Som svampar efter regn växte små, provisoriska bostäder upp i skogen. Munsterhjelm Gård. 194 (1927). Johansson GogAns. 208 (1989).
c) om svamp, i α endast mikrosvamp, ss. alstrare av sjukdom l. skada o. d.
α) med. o. veter. hos människa l. djur. Hygiea 1850, s. 675. Under loppet av 1840-talet upptäcktes orsakerna till en del på mikroskopiska svampar beroende hudsjukdomar. Söderström LäkKvacksalv. 70 (1926). Kräft-pesten orsakades av en svamp. NFMånKr. 1939, s. 529. VLäkarb. 297 (1982). — jfr KRÄFT-, MJÄLTBRANDS-, RÖT-, SKÄGG-SVAMP m. fl.
β) bot. o. lant. hos (kultur)växt l. frukt av sådan l. i virke o. d. Odlingen är angripen av svamp. Linc. C 5 b (1640). Elak röta, suampar och myror (på kyrka). Murenius AV 119 (c. 1643). Jag (ber) gärna, herr Arffue ville se till min bokkista, att inte svamparna äta opp dem. Ekeblad Bref 2: 105 (1659). BraBöckLex. 22: 124 (1981). — jfr AL-, BJÖRK-, EK-, GOLV-, LÄRKTRÄDS-, ROT-, SKADE-SVAMP m. fl. — särsk. [svamparna förekommer på stockar o. bräder i fuktiga hus] (†) i uttr. svamp i hus, dels om porsvampen Serpula lacrymans (Wulf.) Schröt., hussvamp, dels om slemsvampen Fuligo septica (Lin.) Wigg., trollsmör. (Lat.) Mucor, (Sv.) Swamp i hus. Är för hus och golf-timmer mycket skadelig. Aspelin Fl. 67 (1749). Den skadligaste arten (av släktet Merulius) .. är känd under namn af Svamp i hus (M. lacrymans Wulf.). Fries Ordb. 132 (c. 1870). Fries LinnéSkr. 2: 244 (1906; om F. septica).
d) i utvidgad anv., om ngt som liknar en svamp l. är format som en svamp; ss. förled i ssgrna SVAMP-DJUR, -STEKEL, o. ss. senare led i ssgr (se t. ex. KORALL-, SLEM-, ROSEN-, STOPP-SVAMP).
e) (vard.) bildl.; särsk. om barn. Brorsan hans hade startat ett snickeri i Hallstavik och gift sej och fått två svampar. Lundell Jack 49 (1976).
3) med. o. veter. om (infektions)sjukdom hos människa l. djur orsakad av svamp (i bet. 1 c α); i sht med tanken särskilt riktad på därav uppkommen, i sht utvärtes svulst l. bula l. blåsa l. utväxt o. d.; äv. om svullnad l. bula o. d. som erinrar om svamp (i bet. 1 (l. 4)) l. vars beskaffenhet påminner om svamp (i ovan nämnda bet.). Helsingius Gg 3 b (1587). Om en Häst får Swampar eller Wårte-wäxter, då skall man twätta honom (med nämnda reningsvatten). Rålamb 13: 170 (1690). Acrel Chir. 148 (1775; i tandkött). Swamp eller torsk i munnen på dibarn. Nordforss (1805). Knä-swulst eller swamp hos hornboskap och häst, utgöres af wattusot i slemsäcken, eller utgjutning i senskidan af sträckmuskeln. Lundberg HusdjSj. 405 (1868). S. k. svamp, en sjukdom i munhålan hos höns, beroende på mikroorganismer. Wennerholm o. Svensson 105 (1892). Nyqvist McIntyre Husk. 95 (1995). — jfr BEN-, HÅR-, KNÄ-, KRÄFT-, KÖTT-, LED-, SKÄGG-, STOLL-, STRÅL-, STÅL-, TORSK-SVAMP.
B. om (skelett av) svampdjur o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
4) (individ av) flercelligt djur (i bet. 2 av d. o.), i sht tillhörande familjen Spongiidae (vars starkt porösa o. elastiska skelett i förhållande till sin vikt o. volym förmår upptaga en mycket hög andel vätska), tvättsvamp, badsvamp; numera företrädesvis om det vid tvättning l. rengöring o. d. använda skelettet; äv. allmännare, om vegetabilisk l. konstgjord produkt med likartad funktion. Handtvätt med svamp skonar bilens lack. Och strax lopp en aff th(e)m, och togh en swamp, och fylte hono(m) medh ätikio. Mat. 27: 48 (NT 1526). Spongia marina .. Swamp, är en Siöwäxt. Forsius Min. 171 (c. 1613). Sedan filtreras (brännvinet) .. antingen genom Swamp eller grått Papper. Warg Bih. 104 (1765). Man finner i hafvet en mångfald af svampar. 1Brehm III. 2: 383 (1876). Den vattendränkta svampen urkramas först öfver nedre delen af kroppen, sedan öfver axlar, rygg och bröst, hvarvid äfven ansigte, hals och nacke böra vätas. Idun 1888, s. 137. Fåhræus LäkH 1: 250 (1944). TNCPubl. 77: 58 (1983; äv. om konstgjord produkt). — jfr ANKAR-, ANSIKTS-, BAD-, BADSTUGU-, BARN-, BASTARD-, FIBER-, GELÉ-, GLAS-, GUMMI-, HORN-, HÄST-, KALK-, KAUTSCHUK-, KISEL-, KORALL-, PISSE-, PRESS-, SAND-, SJÖ-, SKUR-, SUG-, SÖTVATTENS-, TOALETT-, TVÄTT-, ÖGON-SVAMP m. fl. — särsk.
a) om svamp för rengöring av griffeltavla, tavelsvamp. Döss o. Lannge 546 (1908). Gör ren svarta tavlan med en svamp! SvHandordb. (1966). — jfr SKOL-SVAMP. — särsk. [efter t. schwamm drüber!, replik ur Karl Millöckers operett Tiggarstudenten] i det bildl. uttr. svampen på, i fråga om att visa diskretion l. avstå från diskussion l. uttalande angående ngt. Men en supé de ej försmå! / Svampen på! Wallmark Vis. 3: 4 (1884). Med min känsla för likhet inför lagen kan jag icke lägga svampen på, tillade han. Ström UngdStrid. 228 (1940). SvD 23⁄10 1989, s. 13.
b) i jämförelser.
α) med tanke på porös beskaffenhet. Isen blev porös som en svamp. Stiernstedt Mitt 2: 281 (1930). Lungorna .. äro ju luckert uppbyggda, ungefär som en svamp. Westergren LungSj. 182 (1932).
β) med tanke på förmåga att suga upp vätska; äv. bildl. Det suger vatten som en svamp. Weste FörslSAOB (c. 1817). All slags visdom han sög som en svamp. Fjelner TypStämn. 107 (1925). särsk. (ngt vard.) hyperboliskt, i sådana uttr. som dricka som en svamp, dricka omåttligt mycket (alkohol). Schulthess (1885). Fru Guillaume drack som en svamp. Lagergren Minn. 3: 12 (1924).
γ) med tanke på mjukhet o. slapphet o. eftergivlighet. Tungan är hvit, det rädda hjertat kläcker; / Mjuk som en svamp är sena, märg och hud. Bellman (BellmS) 1: 83 (c. 1771, 1790). Hedberg Räkn. 185 (1932).
c) (förr) om svamp (ss. toilettartikel) i svampdosa. (Tven)ne .. dosor en med Swamp, och en med Balsam utj. VRP 14⁄3 1723. Rothof 506 (1762).
d) (förr) om svamp använd ss. läkemedel, i sht efter att ha förkolats; äv. [efter lat. spongia usta] i uttr. bränd svamp. ApotT 1698, s. 82. Hippokrates använde .. bränd svamp till intagning vid för täta menstruationer. Gentz Lindgren 275 (1937).
e) mer l. mindre bildl.; jfr b β. Judarna wore the store Herrars Swampar, them the krammade. Schroderus Os. 2: 621 (1635). (Han behagar mig) högst illa på eftermiddagen, då han är drucken .. Heldre hwad som helst, Nerissa, än gifta mig med en swamp. Hagberg Shaksp. 12: 296 (1851). — särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i pl. best., om tonsillerna. Bronchiter och svalginflammationer förekommo och de s. k. svamparne (tonsillerna) svällde upp. Löwegren Hippokr. 1: 355 (1909).
5) [jfr 4 (e)] (i fackspr., i sht metall.) koll.: ämne (ss. metall l. plast) i mjuk, amorf o. starkt porös, mer l. mindre svampliknande form (särsk. om metall direkt framställd ur malm gm reduktion vid temperatur under smältpunkten); numera företrädesvis ss. senare led i ssgr; jfr METALL-PULVER. Björkman (1889). Den utreducerade zinken befann sig i form af svamp och pulver. TT 1901, K. s. 132. Ekelunds metod avser svampens utvinnande ur malmslig genom dennas reduktion med generatorgas i tunnelugn. SvTeknUppslB 2: 549 (1939). — jfr BERG-, BLY-, JÄRN-, KRANS-, PLATINA-, RODIUM-SVAMP.
6) (†) i ä. vetenskaplig systematik, sammanfattande om (fossil av) djur som liknar l. erinrar om svamp (i bet. (1 o.) 4); särsk. i uttr. petrificerad svamp, om korall av släktet Madreporaria (vars skelett erinrar om en svamp), stenkorall. Madrepora simplex acaulis .. kallas allment petrificerad Swamp, efter den ser ut som lamellerna på en Agaricus. Linné FörelDjurr. 357 (1752). Svamparne uppträda redan i de kambriska lagren och äro temligen allmänna i de öfversiluriska. Nathorst JordH 600 (1892). Därs. 750 (1893).
(1 c) -ANGREPP~02 l. ~20. angrepp av svampsjukdom.
(1 c) -ANGRIPEN~020, p. adj. utsatt för angrepp av svamp l. svampsjukdom.
b) i sht zool. till 4; äv. bildl. Lundberg HusdjSj. 391 (1868). Verd. 1891, s. 81 (om bortskämda barn). —
(1) -BAGGE. (†) i pl., i ä. systematik, sammanfattande, om skalbaggar av släktet Bostrychus Fourcr. l. Ips De G. (som lever under barken på barrträd); jfr bark-bagge, bark-borre. 1Brehm III. 2: 40 (1876). Sjöstedt Västafr. 548 (1904). —
a) i fråga om stora stycken l. hela hattar av svamp stekta som biffstek o. med lök. ModStKokb. 109 (1983).
b) i fråga om mald l. finhackad svamp blandad med bl. a. rivet bröd, ägg o. hackad lök o. formad till små biffar. Ekberg Hvad äta? 282 (1899). —
(1 c) -BILDNING. jfr bildning 4 a, b; abstr. o. konkret. Rothstein Byggn. 51 (1856; abstr.). För ögat osynliga frökorn till svampbildningar. Cederborgh Mjölkh. 4 (1868). Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 348 (1880; i pl., på potatis). Uhrström Hemläk. 659 (1881; i örat). —
(1) -BILL. (†) skalbaggen Diaperis boleti Lin. (som livnär sig på svamp). Thomson Insect. 4 (1862). —
-BOLL. boll (se d. o. 1) av svamp.
1) till 1, om bolliknande klump av (halvsmält) svamp. (Myrdrottningen stöter) upp den lilla svampbollen, som .. utgör larvernas första näring. VäxtLiv 2: 298 (1934).
2) till 4, (förr) i gruva, om bolliknande, för uppsugning (o. avgivande) av vatten avsedd anordning bestående av tvättsvampar insydda i tygpåse. Rinman 2: 1083 (1789). —
-DJUR.
2) zool. o. geol. till 4, = spongie; förr äv. (jfr 4 e) i utvidgad anv. Thorell Zool. 2: 44 (1861). Nathorst JordH 600 (1892; i pl., i utvidgad anv.). —
(4 c) -DOSA. [jfr t. schwammdose] (förr) dosa (se d. o. 1) för förvaring av en med parfym, luktvatten l. dyl. indränkt svamp; företrädesvis om mer l. mindre konstfärdigt utformad, sådan dosa av metall l. porslin; äv. med inbegrepp av svampen; jfr -ask o. balsam-dosa, parfym-dosa, pomamber. Löfgren TenngjH I. 2: 247 (i handl. fr. 1705). Se här min svampdosa, lukta litet på den. Björn Oldsb. 52 (1790). SvRokoko 44 (1924). jfr mässings-, silver-svampdosa. —
(1) -EXKURSION. i sht bot. exkursion för plockning l. insamling (o. examinering) av svampar; jfr -utflykt. SvLittTidskr. 1956, s. 13 (i handl. fr. 1844). —
(1) -FILT. om filtliknande mycel; särsk. = filt, sbst.1 3 b. LAHT 1899, s. 73. Därs. 1912, s. 421. —
(4) -FISKARE. (mans)person som (yrkesmässigt) bedriver svampfiske; jfr -dykare. SDS 17⁄2 1901, s. 1. —
(4) -FISKE. fiske av svampdjur (se d. o. 2); äv. konkretare, närmande sig bet.: ställe där sådant fiske med fördel kan bedrivas. WoJ (1891). De hava ej .. några svamp- eller pärlfisken, som löna sig. Forsstrand BlOleandr. 79 (1895). —
(1) -FLOCK. (†) i ä. botanisk systematik: (under)avdelning l. klass av svampar; jfr flock, sbst.1 3 c. VetAH 1775, s. 72. Hartman Naturk. 137 (1836). —
(1) -FLORA.
2) flora (se d. o. 3) av svampar; äv. bildl. Fennia XV. 3: 139 (1898). TSvLärov. 1941, s. 70 (om mångfald av seriemagasin). —
(1) -FLUGA. fluga förekommande l. levande på svamp; särsk. (zool.) i pl., om familjen Platypezidæ. Fischerström Mäl. 220 (1785). DjurVärld 3: 421 (1963; i pl.). särsk.
b) fluga tillhörande familjen Heliomyzidæ, mullflugor, l. Dryomyzidæ, buskflugor. FoFl. 1952, s. 243. —
(1, 4) -FORM. särsk. till 1.
3) om form (se d. o. II 1) med svamps utseende; jfr svamp 1 d. Bläcksaker .. 1 Swamp-Form. BoupptVäxjö 1794. —
(1, 4) -FORMIG. som har svamps form.
2) till 1, 4. Svampformiga klimpar af glöd hopväxa kring veken (på lampa). Adlerbeth Buc. 66 (1807). Björkman (1889). —
(1) -FRUKT-KROPP. bot. av hyfer bildad sporbildande kropp hos svamp. VäxtLiv 2: 562 (1934). —
(1) -FÖRGIFTNING. förgiftning orsakad av svampgift vid förtäring av svamp. Hartman Svamp. 6 (1874). —
(1 c) -GIFT.
2) för bekämpning av svampangrepp avsett gift. SkogsvT 1911, Fackupps. s. 189. SvUppslB (1935; i pl.). —
(1 (c)) -GRYN. (†) (sklerotier av) svampen Ægerita Candida Pers., vitgryn. Liljeblad Fl. 672 (1816). Dalin (1854). —
(4, 5) -GUMMI. gummi (se d. o. 2) med porös, svampliknande konsistens, svampliknande gummi; särsk. om sådant gummi som efter jäsning vulkaniserats o. därvid fått förstorad volym med delvis kommunicerande blåsor. SvD 19⁄2 1920, s. 7 (om hälkudde). TNCPubl. 39: 102 (1968). —
(4) -GURKA. [växtens mogna frukt används efter beredning ss. badsvamp] bot. gurkväxten Luffa aegyptiaca Mill.; jfr -kurbits. VåraKulturvN 116 (1977). —
(2) -HAKE. (svamp- 1564—1565. svampe- 1567) (förr) hake (se hake, sbst.2 6) försedd med svamplås; jfr -rör. ArkliR 1564. —
(1 c) -INFEKTION. infektion förorsakad av svamp; jfr -sjukdom. BotN 1901, s. 197. Svampinfektioner i luftvägarna. Bergstrand SvLäkS 403 (cit. fr. 1955). —
(1) -KLUBBA. bot. om var o. en av en grupp på vissa svampar parasiterande svampar tillhörande släktet Cordyceps (Fr.) Link, parasitklubbor, som har klubblika fruktkroppar; särsk. dels om arten C. capitata (Holmskj.) Link äv. kalllad huvudlik svampklubba, dels om C. ophioglossoides (Ehrh.) Link äv. kallad smal svampklubba. Krok o. Almquist Fl. 2: 142 (1907). Huvudlik svampklubba .. Smal svampklubba. Ursing SvVäxt. Krypt. 428 (1949). —
(4 d) -KOL. (förr) koll. l. i pl. med koll. bet.: porös massa framställd gm förkolning av små stycken av väl rengjord (bad)svamp. Forshæll OrgPharm. 1: 84 (1836). Berlin Farm. 2: 190 (1851; koll.). Gentz Lindgren 2: 48 (1928). —
(1) -KORALL. [djuret liknar l. erinrar om en svamp (i bet. 1)] zool. stenkorall tillhörande gruppen Fungiaceæ (särsk. släktet Fungia Lamarck); i sht i pl., om gruppen; äv. koll., om ämnet i skelettet av sådan korall. ÖoL (1852). Löwegren Hippokr. 2: 447 (1910; om ämnet). DjurVärld 1: 337 (1960; i pl.). —
(1) -KORG. korg för förvaring av svamp; äv. med inbegrepp av innehållet. GHT 14⁄9 1895, s. 1. Råge på svampkorgen. Cortin SvampHb. 128 (1937). —
(1) -KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap rörande svampar.
(4) -KURBITS. [växtens mogna frukt används efter beredning ss. badsvamp] (†) gurkväxt tillhörande släktet Luffa Mill., nätgurka; jfr -gurka. HbTrädg. 6: 173 (1884). Svensson Kulturv. 506 (1893). —
(1) -KÄNNARE. kännare (se d. o. 2) av svampar, mykolog; jfr -expert, svampolog. Berndtson (1880). SkogsvT 1907, Fackupps. s. 194. —
(1) -KÄNNEDOM~002 l. ~200. jfr kännedom 2 o. -kunskap 1; jfr svampologi. Strömbom Svamp. 1 (1881). —
-KÖTT.
(1) -LAGER. särsk.
(1) -LAV. [lavens fruktkropp erinrar om en svamp] (†) om skorplav vars fruktkropp är skaftad; särsk. om laven Baeomyces rufus (Huds.) Rebent. Liljeblad Fl. 327 (1792). Acharius Lich. 82 (1798; om B. rufus). —
-LIK, adj. Rinman 2: 654 (1789).
-LIKNANDE, p. adj.
2) till 1, 4. Ett svampliknande getingbo. Melin AmazUrskog. 84 (1929). Han hade ett brett, svampliknande ansikte. Hammar Wodehouse FårFörest. 197 (1945; eng. orig.: broad slablike features). —
(1 c) -LUPEN, p. adj. (†) angripen av svamp; anträffat bl. substantiverat, i n. sg. best. SvSaml. 6: 354 (1766; om angripet parti av hus). —
(1) -LÅS. (svamp- 1548—1937. svampe- 1545—1564) [efter t. schwammschloss] (förr) på handeldvapen: lås (se d. o. 2 a) avsett för tändning med fnöske (ofta berett av fnösksvamp). ArkliR 1545, avd. 1. —
(1) -MARK. med svamp (mer l. mindre rikligt) bevuxen mark; i sht i pl. Randel SpisSpett 140 (1927). Oskövlade svampmarker. Wästberg Luftb. 250 (1969). —
(4) -MASK. (förr) skyddsmask (se d. o. a) tillverkad av svampliknande material. Nyblæus Pharm. 453 (1846). —
(4) -MASKIN. (förr) i gruva: för uppfordring av vatten avsedd maskin utrustad med svampbollar. Rinman 2: 1083 (1789). JernkA 1829, Bih. s. 108. —
(1) -MJÖL.
1) (förr) av torkad svamp gm krossning o. pulverisering framställt mjöl (se d. o. 1). Romell Lindblad 133 (1901).
(1) -MOLN. moln som till utseendet liknar l. erinrar om en svamp. En kongressmedlem, som var närvarande vid (kärnvapen)försöken .. skildrade det jättestora svampmolnet. VärldspolitDagsfr. 1954, 5: 7. —
(1) -MYCEL, äv. (numera mindre br.) -MYCELIUM. bot. mycel (se mycelium); jfr -lager 1. UtSädT 1895, s. 110. —
(1) -MYGGA l. -MYGG. zool. mygga tillhörande familjen Mycetophilidae (vars larver företrädesvis anträffas i svampar); i sht i pl., om familjen. Boheman ÅrsbVetA 1847—48, s. 39. DjurVärld 3: 378 (1963; i pl.). —
(1) -ODLARE. (mans)person som odlar svamp; äv. om insekter. 2NF 19: 100 (1913; i pl., om myror). IllSvOrdb. (1955; om person). —
(1) -ODLING. jfr odling 2; äv. konkret, motsv. odling 2 slutet. BotN 1874, s. 176. Omgifvande svampodlingar. Sjöstedt Storv. 395 (1911). —
(1) -OMELETT. omelett med fyllning av (bl. a.) svamp. SvLittTidskr. 1956, s. 13 (i handl. fr. 1844). —
(4) -PARENKYM. bot. luckert, svampigt parenkym (se d. o. 2); jfr -vävnad 2. BotN 1874, s. 1. NF 2: 644 (1877). —
(4, 5) -PLAST. [jfr i motsv. anv. eng. sponge plastic, fr. plastique spongieux] porös, svampartad plast. TNCPubl. 30: 59 (1958). —
(1) -ROT.
(1) -RULLA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) rulla (se rulla, sbst.1 1) över svamparter som av hälsovårdsnämnd godkänts för försäljning. SvD 2⁄6 1932, s. 6. —
(1) -RÄTT. maträtt i vilken svamp ingår ss. väsentlig l. huvudsaklig ingrediens; jfr -biff, -krokett, -omelett, -ragu, -stuvning, -sås. Lunell Svampkokb. Titelbl. (1884). —
(2) -RÖR. (svamp- 1548—1927. svampe- 1545—1573) (numera bl. i skildring av ä. förh.) rör (se rör, sbst.3 4) försett med svamplås; jfr -hake. ArkliR 1545, avd. 1. Alm VapnH 62 (1927).
(1 c) -SJUKA. jfr sjuka 1 o. -sjukdom. TLandtm. 1900, s. 569 (hos kulturväxt). 2NF 25: 516 (1916; hos silkesmask). —
-SJUKDOM~02 l. ~20. av svamp orsakad sjukdom; jfr -sjuka. AHB 83: 48 (1873). Genom svampsjukdomen decimerades .. skadedjurens antal rätt betydligt. UtsädT 1905, s. 73. 2NF 17: 427 (1912). —
-SKELETT.
1) (numera föga br.) till 1: skelett (se d. o. 2 e) hos l. av svamp. Berzelius Kemi 4: 559 (1827). Dens. ÅrsbVetA 1845, s. 446.
(1 c α, 3) -SKJUTA. (†) sätta svamp på l. förorsaka svamp hos (ngn l. ngt). CAEhrensvärd Brev 2: 71 (1795). —
(4) -SLÄNDA. [insekten lever i sötvattensvampar] entomol. nätvinge tillhörande familjen Sisyridæ; i pl., om familjen. DjurVärld 3: 278 (1963; i pl.). —
(1) -SNYLTING. bot. om svampen Apiocrea chrysosperma (Tul.) H. & P. Syd. (som parasiterar på andra svampar), gul svampsnylting. Cortin SvampHb. 175 (1937). —
(1) -SOCKER. (†) hos vissa svamparter förekommande socker; jfr mannit. Berzelius Kemi 4: 256 (1827). Dens. ÅrsbVetA 1837, s. 254. Björkman (1889). —
(1) -SPOR. (i fackspr., i sht bot.) spor bildad av svamp. Fries BotUtfl. 3: 330 (1864). —
(1 d) -STEKEL. (†) om stekel tillhörande familjen Cynipidae, gallsteklar. Retzius Djurr. 94 (1772). Fischerström Mäl. 216 (1785). —
-STEN. (svamp- 1698—1885. svampe- 1640)
2) [jfr it. pietra fungaia] (numera bl. ngn gg) till 1, om ett slags om kalktuff erinrande, av kalk- o. lerjord bestående bildning genomspunnen av svampen Polyporus tuberaster Fr. (ur vilken vid fuktig värme fruktkroppar kan växa fram). VetAH 1797, s. 97. Hartman Svamp. 51 (1874).
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 4: inuti svampdjur ofta anträffad, av kolsyrad kalk o. kolsyrad talk bestående, porös sammangyttring. Linc. Bbbb 3 a (1640). Schulthess (1885).
(4 c) -TRYCKARE. särsk. (†) om (mans)person som är påfallande l. överdrivet mån om sitt utseende o. d., snobb; äv. använt ss. skällsord. ConsEcclAboP 495 (1661). Heinrich (1814). —
(4) -TÅNG. bot. algen Spongomorpha spinescens Kütz. (som har svampaktigt utseende), stor filttofs. Ursing SvVäxt. Krypt. 504 (1949). —
(1) -UTFLYKT~02 l. ~20. utflykt för plockning av svamp; jfr -exkursion. Alving HemBäst 100 (1948). —
-VÄVNAD.
(1, 4) -VÄXT.
2) till 1, om svamp. VetAH 1814, s. 202. särsk. till 1 c. SvAlm. 1882, s. 50. Landsm. VII. 9: 29 (1890).
B (†): SVAMPE-HAKE, -LÅS, -RÖR, -STEN, se A.
1) till 1. Linc. Ii 5 b (1640). Svampaktig lukt. Weste FörslSAOB (c. 1817). Gallgetingens hona .. förorsakar .. wissa swampaktiga utwexter, de så kallade galläpplena, hwari äggen utvecklas. Holmström Ström NatLb. 4: 139 (1852). Harlock (1944).
2) till 1, 4, i sht med tanke på mjukhet l. porositet l. förhållandet att (kunna) uppta vätska; jfr spongiös. Lindh Huuszapot. 36 (1675). Det 9 och 10 benet (i överkäken) är de twenne nedre swampacktige benen (Ossa spongiosa). Rosenstein Comp. 50 (1736). Af watnet sammanwäxer i (kokos)nöten, då hon blir gammal, en swampaktig hwit kärna. Osbeck Resa 95 (1751, 1757). Sjelfwa kroppen (av en penis) består af ett swampagtigt wäsende. Hernquist Hästanat. 86 (1778). Kalken (i berggrunden) uppträder till dels som konkretioner, vilket ger den vittrade ytan ett svampaktigt utseende. Ymer 1956, s. 245. särsk.
a) om mark, jordmån o. d.: sank l. sumpig l. moss- l. myr- l. kärrliknande, svampig (se d. o. 2 a). Swampachtig Jordmån. Richardson Krigsv. 1: 97 (1738). Marken är der (vid sankt läge) mjuk och svampaktig; deruti inbegripes således kärr och sumpiga ställen. Ström Skogsh. 146 (1846).
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. om (kroppsdel hos) person: som (i sina mjuka delar) är l. förefaller vara uppsvullen o. lös l. vätskefylld l. dallrig l. fläskig o. d.; äv. i överförd anv., om beskaffenhet o. d.: som kännetecknar sådan person o. d.; jfr svampig 2 b. Thetta (dvs. försiktighet vid användandet av salpeter) bör i synnerhet i acht tagas vti giftiga Febrar, Fläckfeber (osv.) .. tå the angripa them, som äro fete, swampachtige eller blekpussige. Aken Reseap. 76 (1746). En förnäm Dame, af corpolent och svampaktig Textur, fullblodigt och Sanguiniskt Temperament. VetAH 1767, s. 307. Inom en stor svampaktig kropp .. döljes en ytterst svag, rädd och egoistisk själ. Trolle-Wachtmeister 2: 37 (c. 1815). De svampaktiga händerna var omsorgsfullt manikurerade. Holmberg o. Ahlberg Kravtjenko ValdFrih. 414 (1947).
Avledn. (till svampaktig 1—2): svampaktighet, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara svampaktig; äv. konkret. Otroligt tycks det wara, at wattnet som sig sielft ganska tätt sammantränger, skall lijkwäll hafwa en swampachtighet (porositatem) uthi sig, hwilket åtskillige Experimenter säkert intyga och bekräfta. Tiselius Vätter 1: Föret. 5 (1723). Skära bort alla svampaktigheter. Weste FörslSAOB (c. 1817). —
SVAMPLIG. (numera bl. tillf.) till 1: som hänför sig till l. avser l. har att göra med svamp l. svampplockning l. svampkunskap o. d. Stäket — det uppväckte frodiga, svampliga hågkomster från söndagsturen. SvD 14⁄9 1937, s. 10. —
SVAMPNA, v. -ning (möjl. äv. att hänföra till svampa, v.). (†) till 1: bli svampliknande l. svampaktig l. svampig. (Lat.) Fungosus fio, (sv.) swampnar. Juslenius (1745).
Spalt S 14804 band 32, 1998