Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÄRKTRÄD lær3k~trä2d, n.; best. -et; pl. = (se för övr. TRÄD).
Ordformer
(larke- 1798—1816. lärk- 1795 osv. lärke- 1754—1881)
Etymologi
[jfr d. lærketræ, t. lärchenbaum, eng. larch-tree; till lat. larix (se LÄRK, sbst.1)]
(individ l. varietet l. art av) barrträdssläktet Larix Tourn.; särsk. om arten L. europæa DC. (L. decidua Mill.), europeiska lärkträdet. VetAH 1754, s. 185. Pinus Deodara eller Indiska Lärkträdet. Wikström ÅrsbVetA 1826, s. 118. Det i slutet af 1880-talet hit införda sibiriska lärkträdet. PT 1912, nr 43 A, s. 3. Japanska lärkträdet (L(arix) leptolepis). LAHT 1912, s. 310. Lärkträden på familjekyrkogården. Böök ResSv. 120 (1924).
Ssgr: LÄRKTRÄDS-ART. bot. Fries Växtr. 245 (1884). —
-BESTÅND. skogsv., bot. jfr bestånd 11 a. JernkA 1851, s. 260. LAHT 1912, s. 306. —
-FRÖ. Ström Skogsh. 215 (1830). —
-KOTTE l. (i bet. 2) -KOTT.
1) = lärk-kotte 1. JernkA 1851, s. 291.
2) skogsv. = lärk-kotte 2. 1 hektoliter lärkträdskott. Haller o. Julius 56 (1908). —
-KRÄFTA, r. l. f. i sht skogsv. lärkkräfta. Fries SystBot. 362 (1897). —
-KÅDA, r. l. f. SD(L) 1905, nr 21, s. 7. —
-MAL. [jfr t. lärchenminiermotte] zool. fjärilen Coleophora laricella Hübn., som förorsakar skador på lärkträdet. SkogsvT 1911, Fackupps. s. 21. —
-MOTT. zool. = -mal. UB 3: 415 (1873). —
-SKOG. Wikström ÅrsbVetA 1835, s. 121. —
-SLÄKTE(T). bot. barrträdssläktet Larix Tourn. Rebau NatH 2: 60 (1879). —
-SVAMP.
1) = lärk-svamp 1. Berlin Farm. 1: 66 (1849).
2) svampen Dasyscypha calycina Fuck., som förorsakar lärkkräfta. LAHT 1912, s. 308.
3) (föga br.) bot. = lärk-sopp. Strömbom Svamp. 46 (1883).

 

Spalt L 1729 band 16, 1942

Webbansvarig