Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PEPPAR pep3ar2, äv. päp3-, r. l. m. ((†) n. IErici Colerus 1: 260 (c. 1645)); best. -n l. -en.
Ordformer
(pepar (-rr) 15351800 (: peparkakor). peper 1534 (: peperszwäne), 15351690 (: Peperkaka). peppar 1556 (: pepparrotth), 1571 osv. pepper 1539 (: pepperkømin), 15731859 (: Pepperkar). pipar 15361549. piper 1543 (: Piperku(m)min)1578 (: Piperroot). pippar 1557 (: pippar rotth)1755. päppar 1642 (: Päppar Root). pöper 15401582 (: Pöperkaku). pöppar (-er) 15691582)
Etymologi
[fsv. pipar, pip(p)er, pepar m. m., y. fsv. päpar, pöper m. m.; jfr fd. piber, d. peber, nor. pepper, nor. dial. pipar, isl. piparr, mlt., mnl. o. holl. peper, ffris. piper, fht. peffar, pheffar, t. pfeffer, feng. pipor, eng. pepper; av lat. piper, av gr. πέπερι, ytterst av orientaliskt urspr.; jfr sanskr. pippalī. — Jfr PEPPARLING, PEPPRA, sbst. o. v., PEPPRIG]
1) om frukter, fruktställningar l. frön med skarp l. brännande smak, vilka härstamma från vissa arter av det tropiska släktet Piper Lin. o. (vanl. efter torkning) användas ss. krydda l. (i sht förr) ss. läkemedel; numera (då ordet står utan närmare bestämning) i sht om den av de mogna frukterna av Piper nigrum Lin. erhållna kryddan vitpeppar; äv. om frukter l. frön med liknande smak, vilka härstamma från andra växtsläkten (i sht om kryddpeppar); koll. l. ss. ämnesnamn. Stöta peppar (jfr 2 b). TullbSthm 1535, s. 33 b. Emot hufwudwärk. Bind under föttren oskalad peppar, sedan du den först små rijfwit och i Wijn ättikia blötat har. Valleria Hush. 63 (c. 1710). Från verldenes ända, der Pepparen gror. Dalin Vitt. 5: 354 (c. 1753). Japansk peppar härstammar från en buske, hvars botaniska namn är Xanthoxylum piperitum. Jönsson Gagnv. 247 (1910). (Antikens folk synas ha använt) etiopisk peppar från (trädet) Xylopia æthiopica A. Rich. Gentz Lindgren 153 (1930). StKokb. 116 (1940). — jfr AVA-, BETEL-, FLUG-, JAMAJKA-, KRYDD-, KUBEBA-, LÅNG-, MOR-, NEGER-, NEJLIK-, PIMENT-, STARK-, SVANS-, SVART-, VIT-PEPPAR m. fl. — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt. Fylla Märren medh Pepper .. (dvs.) Giöra onödigh bekostnadt. Grubb 224 (1665). Muselort är intet Peparen olijk. Dens. 536. Peparen wäxer intet på Hälleberget. Dens. 671. Pepparn växer icke på alla träd. Rhodin Ordspr. 106 (1807).
b) i förb. med adj. spansk l. amerikansk l. turkisk l. ungersk, förr äv. indisk l. indiansk (se INDIANSK 2 a ζ), om frukter av Capsicum annuum Lin. o. andra arter av släktet Capsicum Lin., paprika. Jndijsk pepp(er). TullbSthm 18/9 1571. Turkisk pepp(er). Därs. 7/9 1581. Amerikansk peppar (Capsicum) har röda skidor. Fins på apothek men ej i köket. Linné Diet. 2: 185 (c. 1750). Ungersk peppar (paprika). Walin Födoämn. 178 (1906). Den spanska pepparn eller paprikan. Jönsson Gagnv. 151 (1910). — jfr KAJENN-, RÖD-PEPPAR.
c) i utvidgad anv., ss. förled i ssgr betecknande växter med skarp smak; jfr PEPPAR-GRÄS, -SOPP m. fl.
2) i jämförelser o. i bildl. anv. av 1.
a) i uttr. mala peppar, namn på leken ”mala salt” (se MALA 1 c). Neander 70År 122 (1929; om förh. c. 1860).
b) i uttr. stöta peppar.
α) = a. Landsm. XIX. 1: 53 (1908).
β) [jfr motsv. anv. i d.] namn på lek som tillgår så att en sittande person lyftes l. drages upp o. upprepade ggr stötes mot sin sittplats. (Recipienten i ordenssällskapet) erhöll .. tillåtelse att aflägga sina prof, som bestodo i att stupa kullbytta, stöta peppar och kyssa ”porcellainshunden”. 2SAH 59: 401 (1882; efter handl. fr. c. 1750; bet. oviss). jfr SvLek. (GAAkad.) 1: 200 (c. 1860; från Gotl.).
γ) [jfr motsv. anv. i d.] (numera föga br.) skumpa upp o. ner (vid ritt l. vid färd i åkdon); särsk. förlöjligande, om personer som icke kunna rida lätt, utan vid trav upptaga varje stöt av hästens rygg med sätet; jfr PEPPAR-STÖTNING. Ehuru det icke kan nekas, att jag hellre sitter och stöter peppar på den uslaste rapphöna (än åker skidor). Scholander 3: 270 (1856). Wrangel HbHästv. 303 (1885).
c) [jfr holl. zijne peper op prijs houden, icke låta avspisa sig, icke ge med sig; jfr äv. DYR, adj. I 2 a] (†) i uttr. hålla l. göra sin peppar dyr, vara ”stor av sig”, vara stolt l. avvisande, icke visa sig angelägen (jfr f β slutet). När fästemön .. en tid bortåt har försökt friarens liggje (vid nattfrieri), låts hon, (at göra sin peppar dyr,) slå up köpet. Lenæus Delsbo 201 (1736, 1764). Han håller sin peppar dyr. Rhodin Ordspr. 68 (1807).
d) i vissa vard. uttr., med tanke på pepparns växtplats i avlägsna länder (jfr ex. från c. 1753 under 1).
α) [jfr motsv. anv. i d., nor., mlt., holl. o. t.] önska ngn l. ngt dit l. så långt pepparn växer o. dyl. l. åt pepparn, önska ngn långt bort, så långt vägen räcker, ”åt skogen”; drag l. gå dit l. så långt pepparn växer l. drag åt pepparn, drag så långt vägen räcker, ”åt skogen”. Jag önskar dig och den som hafver skickat dig, at I voren bägge där pepparn växer. Lagerström Tart. 99 (1730). Vi .. bad honom dra så långt pepparn växte. Wilhelm Dvärg. 242 (1922).
β) l. vara åt pepparn, bli l. vara fördärvad; gå l. vara på tok, galet, ”åt skogen”. Nedre linbanans handspel är sönder. Det gick åt pepparn med sista snöstormen. Didring Malm 1: 38 (1914). Håret var ändå åt pepparn med små hängande testar och en ojämn knut i nacken. SvD 27/6 1925, Bil. s. 2. En affärsman får ej vara filosof, då går det alldeles åt pepparen. Möller SöderhSynd. 151 (1932).
e) med tanke på vissa pepparsorters färg. Somliga af dessa främlingar voro bruna som peppar. Lundgren MålAnt. 2: 30 (1872). — jfr PEPPAR-BRUN. — särsk. [efter eng. pepper-and-salt] i uttr. peppar och salt (jfr f γ), om (kamgarns)tyg där ett ljusare garn (i sht vitt l. ljusgrått) o. ett mörkare (vanl. svart l. mörkgrått) bilda ett mönster liknande peppar o. salt som strötts över en maträtt; äv. om sådant mönster; jfr PEPPAR OCH SALT-. TySvOrdb. 1776 (1932). Peppar och salt är namn på ett småmönstrat svart-vitt kostymtyg. Kjellstrand TextVaruk. 144 (1940).
f) med tanke på pepparns skarpa smak. (Lat.) Acutus .. (sv.) skarp eller bitter som pepar. VarRerV 21 (1538). Sanningen kan .. smaka som peppar. MinnVg. 173 (1900; anfört ss. västgötskt talesätt). Konversationen hade, ehuru artig, en bismak af peppar. Ramsay Barnaår 3: 84 (1904). — särsk.
α) övergående i bet.: skarpa ingredienser, skärpa, bitterhet (jfr β). Dina trivialismer äro .. genom sin peppar pikantare än hos andra. Almqvist Sätt. 8 (1835). I hans infall är nu mera peppar än salt. De svida mer än de kittla. Knorring Ståndsp. 2: 17 (1838). Schück AllmLittH 1: 266 (1919).
β) (numera föga br.) om egenskap hos person: (på högdragenhet l. självkänsla beroende) skärpa i uppträdandet; ettrighet; äv. övergående i bet.: stolthet, självkänsla, kraft. Grefve Svante (Sture) .. hade sin peppar af höghet, dock utan ond afsigt. HSH 3: 25 (c. 1800). Grefve Ludvig Lewenhaupt, som hade väl sin peppar, men var och en redlig och välförtient Herre. Därs. 9: 148 (c. 1800). Hvarifrån skall man få litet stål och peppar uti sig, i den här eländiga verlden? Bremer Dal. 214 (1845). Min lilla peppar förbjöd mig att bedja honom därom (dvs. att komma på besök). Dahlgren Lyr. 38 (i handl. fr. 1867). Lindqvist Herr. 79 (1917). särsk. (†) i uttr. tycka om sin (lilla) peppar, vara högmodig, tänka stort om sig själv (jfr c). För öfrigt, dessa män, som tjena väl sitt land, / Ha lof att tycka om sin peppar lite grand. Remmer Högf. 132 (1818). Hedborn Minne 86 (1835).
γ) [jfr EHTegnér i OoB 1894, s. 159] i uttr. peppar, peppar l. peppar och salt l. peppar, salt och ingefära, ss. besvärjelse avsedd att avvända ödets straff för att man prisat sin lycka. Edholm SeklSlut 12 (1872). Rätt betänkt är jag helt enkelt den absolut lyckliga människan. Peppar, salt och ingefära! Sånt varar inte beständigt. Bergman Kerrm. 216 (1927).
g) [jfr sådana t. uttr. som durch den kakao gezogen werden, utsättas för tråkigheter, bli förlöjligad; t. pfeffer har i vissa uttr. äv. bet.: svårighet, knipa, klämma] (†) i uttr. bli dragen genom pepparn, bli kritiserad l. förlöjligad. AOxenstierna Bref 4: 140 (1644).
h) [jfr t. da sitzt (l. liegt) der hase im pfeffer, det är där skon klämmer, ombildning av sådana ä. t. uttr. som keiner aber weiss, wo der haas im pfeffer liegt, als der ihn angericht oder helfe essen (där pfeffer har bet.: pepprad buljong)] (†) i uttr. haren sitter inte på det stället i pepparn som man föregiver, saken ligger icke så till l. det förhåller sig icke så som man föregiver. AOxenstierna 7: 6 (1632).
i) [jfr holl. dat is andere peper, det är en annan sak; jfr äv. HEL, adj. 4 n] (vard.) i uttr. det är hela pepparn, det är alltsammans, hela saken, hela sjukan. Essén Bluff. 143 (1908). Han vantrivdes med tjänsten och ville loss; det var hela pepparn. SvUnderbefT 1932, nr 16, s. 11.
3) om växt.
a) om växt varav peppar (i bet. 1) erhålles. Fries Ordb. (c. 1870).
b) i utvidgad anv., ss. senare led i ssgr betecknande växter med skarp smak; jfr BÄRG-, FATTIGMANS-, JUNGFRU-, MUNK-, MUR-, VATTEN-PEPPAR.
Ssgr (i allm. till 1): PEPPAR-AKTIG, adj. som liknar peppar. Montan Segl. 25 (1787).
(3 a) -ART. Ödmann Stedman 179 (1800). BotN 1845, s. 93.
(1 c) -BLAD. (†) = -gräs 1. Rålamb 14: 15 (1690).
-BRUN. jfr peppar 2 e. Pepparbruna, skarpa ögon. Edgren Lifv. 1: 60 (1883).
-BRÄNNVIN. (förr) tillsatt med peppar. Hufvudvärk .. kan botas med peppar bränvin. SvMerc. IV. 2: 382 (1758).
-BRÖD. (†) pepparkaka. NoraskogArk. 4: 462 (1773).
-BUSKE. [jfr d. peberbusk, t. pfefferstrauch (i bet. 1 o. 2)] bot.
1) växten Piper nigrum Lin.; äv. om andra arter tillhörande familjen Piperaceæ. SvBrIt. 1: 11 (c. 1700).
2) (i vissa trakter) till 1 c: växten Daphne mezereum Lin., tibast; äv. om (andra arter tillhörande) släktet Daphne Lin.; jfr bärg-peppar, peppar-träd 2 b. Jörlin Blomsterg. 10 (1794). Lilja SkånFl. 247 (1870; om släktet).
-BÖSSA. (†) = -dosa 1; jfr bössa 1. BoupptSthm 12/6 1675. ÅgerupArk. Bouppt. 1751.
-DOSA.
1) pepparströare; pepparkar; stundom äv. om pepparkvarn; jfr -kar. Mont-Louis FrSpr. 153 (1739). Adler Meyer 346 (1894; om pepparkvarn).
2) (tillf.) bildl., om amper kvinna; jfr peppar 2 f β o. -näbb. Lieberath 15År 137 (1935).
-FLASKA. pepparkar; pepparströare. BoupptVäxjö 1829. Hagdahl Fråga 221 (1883).
-FRUKT. hel (icke malen) spansk peppar; jfr peppar 1 b. 1 bit vit, röd eller gul spansk pepparfrukt. StKokb. 222 (1940).
-FÅGEL. zool.
1) [jfr t. pfeffervogel, eng. pepper-bird] pepparätare, tukan; i sht om den till pepparätarna hörande syd- o. mellanamerikanska fågeln Rhamphastos toco Müll., jättetukan. 1Brehm 2: 259 (1875).
2) (föga br.) den västafrikanska fågeln Pycnonotus barbatus Desf., skäggbulbul. Stuxberg (o. Floderus) 2: 392 (1902).
(1 c) -GRÄS. (†) bot.
1) [jfr eng. pepper-grass] växten Lepidium latifolium Lin., bitterkrasse; jfr -blad, -ört 1. Franckenius Spec. C 4 b (1638). Heemkrydder, som hoos osz wäxa: Såsom .. Fenekål, Peppargräs, Senap (osv.). Schroderus Comenius 132 (1639). Serenius Kkkk 2 a (1757).
2) i uttr. buskaktigt peppargräs, om växten Solanum pseudocapsicum Lin. Rudbeck HortBot. 22 (1685); jfr Linné Ungd. 1: 298 (1731). jfr (med oviss innebörd): (Lat.) Capsicum maj. spinosum latifol. (Sv.) Bredbladigh peppargrääs. Rudbeck HortBot. 22 (1685).
-GURKA. [jfr d. peberagurk, t. pfeffergurke] (numera föga br.) gurka inlagd med peppar o. ättika m. m.; i sht om ett slags liten gurka som brukar läggas in på detta sätt; jfr ättiks-gurka. Broocman Hush. 4: 43 (1736). Kjellin 426 (1927).
-HJÄRTA. ondskefullt hjärta; i ordspråket: Wachta digh för Sockermunn och Peparhiärta. Grubb 842 (1665).
-KADETT. (föga br.) skämts., om yngre biträde i specerihandel; jfr -krämare, -patron, -strut 2, -säck 2 o. pepparsven 1. Högberg Frib. 163 (1910). Saxon Handelsb. 26 (1932; om förh. på 1870-talet).
-KAKA, se d. o. —
-KAR. litet förvaringskärl för peppar, avsett att ställas fram på bordet vid måltider; jfr -dosa 1. BoupptVäxjö 1833.
-KLARET. (förr) jfr klaret, sbst.1 1. VinkällRSthm 1582.
-KORN, se d. o.
(1 c) -KOSVAMP. (†) = -sopp. Fries Ant. 55 (1836).
-KROSSARE, r. l. m. etnogr. ett slags pepparkvarn av trä, tillvärkad gm svarvning; jfr krossare 2 b. Fatab. 1918, s. 8.
-KRÄMARE. (†) kryddkrämare, specerihandlare; jfr -kadett, -patron, -strut 2, -säck 2 o. pepparsven 1. BondP 1840, 8: 322.
(1 c) -KRÄMLA. svampen Russula badia Quél. Romell Lindblad 68 (1901).
(1 c) -KUMMEL l. -KUMMIN. [fsv. piparkomin; jfr mlt. peperkomel, t. pfefferkümmel] (†) = kummin 1. TullbSthm 1534—36, s. 2 b. BoupptSthm 30/4 1675. Hildebrand Medelt. 1: 971 (1894; om medeltida förh.).
-KVARN. [fsv. pipirkuärn] jfr kvarn 2 slutet o. -dosa 1, -krossare. TullbSthm 1536, s. 116 b. särsk. i jämförelse, för att beteckna talförhet. Munnen går på honom som en pepparqvarn. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr kvarn 1 e.
-KÄPP. (†) pepparrörskäpp? 1. Pepparkiäpp 1. Spegel. ArvskifteSthm 18/7 1672.
-LAND; pl. -länder. där det växer peppar. Palmblad LbGeogr. 227 (1840). Martinson Kap 71 (1933).
-LIK, adj. Små runda pepparlika korn. Rinman 2: 267 (1789).
-LIKNANDE, p. adj.
(1 c) -LONKESÄRV. (†) = -särv. Gosselman BlekFl. 68 (1865).
-MORTEL. (i sht förr) mortel för krossning av peppar; jfr -krossare, -kvarn. Nilsson HallMus. 60 (1902).
-MYNTA, se d. o. —
-NEJLIKA. (föga br.) kryddnejlika. Engström Glasög. 191 (1911).
-NÄBB. (†) om amper kvinna; jfr peppar 2 f β o. -dosa 2. Knorring Axel 1: 104 (1836).
-NÖT, r. l. f. [jfr d. pebernød, holl. pepernoot, t. pfeffernuss] liten kaka av pepparkaksdeg (till formen vanl. liknande en nöt); jfr nöt, sbst.1 4, o. pepparkaka. Oec. 95 (1730). Äkta tyska pepparnötter. Högstedt KokB 572 (1920).
-ODLARE. Östergren (1934).
-ODLING.
-OLJA, r. l. f. [jfr holl. peperolie, t. pfefferöl] (i fackspr.) eterisk olja som gm destillation utvinnes ur svartpeppar. BOlavi 80 a (1578). Kjellin (1927).
-PATRON, m. (†) = -krämare. Sparre Sjökad. 23 (1850).
-PLANTA, r. l. f.
1) pepparväxt; numera bl. tillf., om enskilt exemplar. (Bladh o.) Hornstedt 148 (1784; om Piper nigrum Lin.). Oldendorp 1: 173 (1786; om Capsicum frutescens Lin.).
2) (†) till 1 c, om ett slags krukväxt. En pepparplanta och en lackviol i näfverkrukor. Wetterhoff Skog 1: 57 (1883).
-PLANTAGE. (Bladh o.) Hornstedt 147 (1784).
-PLANTERING. särsk. konkret. (Bladh o.) Hornstedt 147 (1784). Östergren (1934).
-RANKA. [jfr holl. peperrank] växten Piper nigrum Lin., pepparbuske. Palmblad LbGeogr. 182 (1835).
(1 c) -RISKA. svampen Lactarius rufus Fr.; jfr pepparling. Romell Lindblad 61 (1901).
-ROT, se d. o. —
-RÖR. [jfr t. pfefferrohr, om stammen av den mexikanska busken Piper tiliæfolium Miq. samt om vissa slag av bamburör och rotting] om strået av det med bambu besläktade gräset Phyllostachys bambusoides Sieb. & Zucc., som har korta leder och brun färg o. som (i sht förr) användes ss. material till promenadkäppar o. d.; äv. om själva växten; jfr tonkin-rör. Käppar af Mallacka, Bambu- och Pepparrör. AB 1845, nr 238, s. 4. Simmons Jönsson 614 (1935; om växten).
Ssg: pepparrörs-käpp. (i sht förr) BoupptVäxjö 1856.
-SAND. (†) sand som liknar malen peppar. Montan Segl. 54 (1787).
-SKAL. Krossade pepparskal .. användas inom konserv- och charkuteriindustrierna. VaruhbTulltaxa 1: 47 (1931).
-SKATA. [jfr holl. peperaakster; bildat ss. övers. av eng. pepperpie, tukan] (†) den till pepparätarna hörande fågeln Rhamphastos piperivorus Lin. (Pteroglossus bulik W.). Hartman Naturk. 201 (1836). Björkman (1889).
(3) -SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Piper Lin. Hoffberg Växtr. 53 (1768).
-SMAK. Schultze Ordb. 4589 (c. 1755).
(1 c) -SOPP. svampen Boletus piperatus Bull. Strömbom Svamp. 47 (1883).
-SOPPA. (†) = -sås. Kockeb. C 6 b (1650; om smält smör tillsatt med peppar).
-SORT. Dalin (1855).
-STOFT. [jfr holl. peperstof] avfall från pepparskörden (för tidigt plockade frukter o. d.) som i sönderstött form förekommer i handeln. LfF 1889, s. 35.
-STRUT.
1) (numera bl. tillf.) pappersstrut för förvaring av peppar; förr särsk. med tanke på att papper, som icke dugde till annat, användes till strutar i kryddbodarna. Dicktade Fabler, som äre beqwämare at gjöra Peppar-Strutar af, än at uptäckia tilkommande ting. Block Progn. 63 (1708). Man sagt, att skaldekonst är ämnad att behaga: / Kanske som pepparstrut och smet i fönsterluft. Bergklint Vitt. 25 (1772).
2) (numera knappast br.) skämts., om kryddkrämare l. specerihandlare l. biträde i speceriaffär; jfr -kadett, -krämare, -patron, -säck 2 o. pepparsven 1. Weste (1807). Den der pepparstruten som står i Bäckstrands bod. Blanche Bild. 2: 215 (1864). Geete Språkl. 96 (1924).
-STRÖARE, r. l. m. liten (vanl. hög o. smal) behållare (av glas l. metall o. d.) för malen peppar som genom ett med små hål försett lock strös på mat vid måltid o. d. Pepparströare m. nickellock. SvD(A) 1926, nr 177, s. 5.
-STRÖDOSA~020. = -ströare. TLev. 1908, nr 18, s. 1.
-STÖTNING. särsk. (numera föga br.) bildl.: skumpande upp o. ner i sadeln vid ridning; jfr peppar 2 b γ. TIdr. 1883, s. 51.
-SVEN, se d. o. —
-SÅS. (numera bl. tillf.) sås kryddad med peppar. Björkegren 2122 (1786). Escoffier 1: 123 (1927).
-SÄCK. [jfr mlt. pepersak, t. pfeffersack]
1) för förvaring av peppar. VinkällRVarbg 1566—67, s. 22 b.
2) (numera bl. arkaiserande) föraktfull benämning på köpmän o. handelsbiträden; äv. om innevånarna i vissa handelsstäder; jfr -kadett, -krämare, -patron, -strut 2 o. pepparsven 1. HFinlH 2: 281 (1549; om lybeckarna). J dagh haff[uer] jagh druckitt medh pepp[er]sechie och kräm[m]are, nu, Gudh haffue loff, nu haffuer jagh håffmen ath drickia medh. SkrGbgJub. 6: 447 (1599). (Eng.) Cockney, .. a nick-name for Londoners, (sv.) et öknamn på Londons-boer, svarar emot Stockholms pepar-säckar. Serenius H 2 a (1734). Weise 1: 186 (1769). Bååth WagnerS 3: 77 (1905; om nyrnbergarna på 1500-talet).
(1 c) -SÄRV. [jfr t. pfeffertännel] växten Elatine hydropiper Lin., slamkrypa. Lilja SkånFl. 264 (1870).
-TORR. torr som (malen) peppar. Jorden är redan peppartorr. VexjöLT 1842, nr 25, s. 2. ArbB 167 (1887).
-TRIND. trind som ett pepparkorn. Östergren (1934).
-TRÄD.
1) till 1, om träd varav man erhåller peppar av ett l. annat slag (t. ex. kryddpeppar l. etiopisk peppar). Lind 1: 224 (1738). Dalin (1855; om kryddpepparträdet). NF (1888; om träd varav man erhåller etiopisk peppar).
2) till 1 c.
a) [jfr d. pebertræ, holl. peperboom, eng. pepper-tree] om trädet Schinus molle Lin., vars frukter erinra om svartpepparbuskens. Kruhs Jordkl. 2: 443 (1882). Wachtmeister AndraSidAtl. 136 (1901).
b) [jfr d. pebertræ, t. pfefferbaum] (i vissa trakter) = -buske 2. Retzius FlOec. 207 (1806).
-VATTEN. [jfr holl. peperwater, eng. pepper-water] (förr) vatten vari stött svartpeppar extraherats. Triewald Förel. 1: 11 (1728, 1735; använt vid mikroskopisk undersökning av infusionsdjur). Björkman (1889).
-VÄLDE. (†) krämarvälde; jfr -säck 2. Sturzen-Becker 4: 60 (1862).
-VÄXT. växt varav peppar erhålles; särsk. om växt av släktet Piper Lin. Cook 2Resa 115 (1783; om Piper methysticum Forst.). Fries Växtr. 207 (1884).
-ÄTARE, m. l. r. [jfr holl. pepervreter, t. pfefferfresser] zool. om art l. individ av det syd- o. mellanamerikanska fågelsläktet Rhamphastus Lin. l. familjen Rhamphastidæ, tukan; jfr -fågel 1, -skata. Gravander Buffon 4: 53 (1807). 3NF (1931).
-ÄTTIKA. (†) ättika vari peppar extraherats. IErici Colerus 1: 260 (c. 1645).
-ÖGON, pl. om små, mörka pepparkornsliknande ögon; jfr pepparkorn 2 c o. pepparkorns-ögon. Ett par bruna, oroliga pepparögon. Ahrenberg StRätt 153 (1899).
(1 c) -ÖRT. bot.
1) [jfr d. peberurt, mnl. pepercruut, holl. peperkruid, t. pfefferkraut, eng. pepperwort] (†) om arter av släktet Lepidium Lin.; i sht om Lepidium latifolium Lin., bitterkrasse; jfr -blad, -gräs 1. Linc. (1640; under lepidium). Liten peperört. Rudbeck HortBot. 58 (1685; om Lepidium ruderale Lin.). ÖoL (1852).
2) [jfr mlt. peperkrūt, holl. peperkruid, mht. phëfferkrūt, t. pfefferkraut] (numera föga br.) växten Satureja hortensis Lin., kyndel. Then lille Pepperörten. Mollet Lustg. C 3 b (1651; fr. texten: sarriette). Lundén Köksv. 670 (1920).

 

Spalt P 617 band 19, 1952

Webbansvarig