| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TULL tul4, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äv. (vard.) -n; pl. -ar (G1R 1: 31 (1521) osv.) ((†) -er G1R 9: 27 (1534), Stiernman Com. 4: 277 (1680: porttullerne; rättat efter orig.)).
1) (till stat l. lokal l. regional myndighet erlagd) avgift för vara som (för försäljning) transporteras från ett område till ett annat l. genom ett område; särsk. (i fråga om ä. förh.) om avgift på varor som transporterades inom landet, i sht från omgivande landsbygd in till städerna, landtull (se d. o. 1; jfr ACCIS 1 o. STADS-TULL 1), särsk. i förb. lilla tullen, om landtull (se d. o. 1 slutet), stora tullen, om sjötullen; i fråga om nutida förh. vanl. om avgift på varor som förs över stats l. tullunions gräns; särsk. i förb. ingående tull, se INGÅ I 2 b β; jfr LICENT 1. Betala, ta så l. så mycket i tull (för ngt). Lägga tull på ngt. Belägga ngt med tull. G1R 1: 31 (1521). Öpet Breff för Fougterne udi Östre och Westrebottnen att the skole upbäre tull aff alle K: Maj:tz undersåter som thär bedriffwe handel. Stiernman Com. 1: 159 (1558). När nu Tullen är vthgifwen effter Ordningen, tå tagher then wäghfarande ett merkie aff Tullnären. OrdnLilleTull. 1622, s. A 2 b. Att dhe warer, som dhe tulla före på store Tullen, måtte sedhan hoos lille Tullen wara frij. RARP 7: 23 (1660). Torde fredzvilkoren .. komma därpå an, at Swerige som andra skal betala tullen i Sundet. Polhem Bet. 2: 3 (1721). Genom höga tullar .. hämmades införseln af utländska fabrikat för att befordra utvecklingen af det egna landets industri. 2UB 10: 391 (1907). EU-kommissionen vill införa permanenta tullar på läderskor från Kina och Vietnam. DN 31 ⁄ 8 2006, s. B9. — jfr BORGAR-, EXPORT-, GRÄNS-, INFÖRSEL-, LILL-, SKYDDS-, STYCKE-, SUNDS-, TRANSITO-TULL m. fl. — särsk.
a) om penningavgift för rätten att passera ngnstädes. Afzelius Sag. 5: 100 (1843). Öfwer Laga å är uppförd en Bro, som i tull för öfwerfart årligen gifwer minst 200 Rdr. NVexjöBl. 18 ⁄ 6 1852, s. 1. (Ett) system med vägtullar togs i går i bruk .. i London .. Trafiken på gatorna .. var avsevärt mycket lättare än vanligt, dels tack vare tullen, dels (osv.). Hufvudstadsbl. 18/2 2003, s. 7.
b) (förr) om (ofta in natura erlagd) avgift för viss rättighet (i sht att producera l. handla med l. bruka l. utnyttja ngt) l. tjänst Taladhe Ped(er) Hard til And(er)s Botnakar om th(e)n toll han hade taghit aff botnakarrana. OPetri Tb. 121 (1526). The .. vilde icke unne .. någre andre cronones undersåter .. at bruke theres .. fiskerij på sådane vatn, med mindre the skole giffve them tul oc leeghe. HH 20: 103 (c. 1580). Uti malare-lön gifves i Östergöthland 4 daler kopp(ar)m(yn)t för tunnan, då ingen tull af säden tages. VetAH 1762, s. 295. Betalningen för malningen uttogs i form av tull, d. v. s. en viss procent säd, svarande mot arbetet med malningen. Järnvägsminn. 131 (1952). jfr BRO-, FISKE-, KOPPAR-, KVARN-, MJÖL-, VÄG-TULL m. fl.
2) i utvidgad anv. av 1, om organisation l. myndighet som har att kontrollera varor som förs in i l. ut ur ett område o. i förekommande fall utkräva tull; äv. dels om sådan organisations lokaler o. d., dels (sammanfattande) om sådan organisations personal; förr äv. i uttr. ange l. ge an ngt vid l. på tullen, se GIVA AN 2 a; särsk. om vid stadsgräns belägen lokal l. bom o. d. för förtullning av (inkommande) varor, numera bl. ss. namnliknande benämning på plats l. trakt där sådan lokal osv. har funnits; särsk. i förb. inom l. utom tullarna, innanför resp. utanför (den dåtida) stadsgränsen. Gå genom, passera tullen. Ta, smuggla (in) ngt genom tullen. Sedhan gick han vth och fick see en publican benemd Leui sitiandes wedh tollen. Luk. 5: 27 (NT 1526). Den Skotten, som haffver förtegat något godz och intet angiffvit dedt på tollen. RP 6: 322 (1636). 1 fierded. från Brodbo war en tull för bergsfolk. Linné Dal. 311 (1734). Wid flere tullar behöfwer man aldrig angifwa sig, om änskönt resan skulle ske ifrån Canton alt in til Boca. Osbeck Resa 132 (1751, 1757). Skulle någon beträdas med att hafwa .. betjent sig af lönwägar förbi Tullarne, så bör den (osv.). Bergv. 4: 323 (1807). Det finns en stor grupp människor som vill bo inom tullarna och är beredda att betala för det. SvD 16 ⁄ 6 1996, s. 23. Under 1997 gjorde svenska tullen 5 241 beslag som inbringade drygt 39 miljoner cigaretter. GbgP 28 ⁄ 1 1998, s. 7. — jfr STADS-TULL m. fl.
3) i oeg. bildl. anv. av 1, om ngt som ngn tar l. tillskansar l. tilltvingar sig l. som ngn måste l. känner sig skyldig att ge ifrån sig; särsk. i uttr. ta tull av ngt, särsk.: tulla av ngt (se TULLA, v.1 3). KKD 2: 96 (1721). Då går jag glad från denna mull, / .. Och nögder ger min kropp i Tull, / I ewigt ljus min Anda sen inflyter. Nordenflycht QT 1744, s. 47. (Han) sneglar .. för att se efter det ingen af kamraterna går och tager tull utaf styrkdrycken. Hedberg 4År 229 (1858). Kråkor .. tar om våren en hård tull av fiskmåsägg. FoFl. 1950, s. 191.
(1) -ANGIVNING. (†) tulldeklaration. SPF 1834, s. 485. Den som utan tullangivning .. till riket inför .. vara, som enligt denna förordning icke får införas, straffes med dagsböter. SFS 1955, s. 1590. —
(2) -ANSTALT~02 l. ~20. (i sht i fackspr.) jfr anstalt 5 (b) o. -kontor. HH XXXII. 2: 80 (1784). För expediering i tullhänseende av trafiken äro å vissa orter .. tullanstalter anordnade. SFS 1927, s. 865. —
(1) -ARRENDATOR. (förr) jfr arrendator a o. -förpaktare. Att .. (adeln) förhindres af Tull arrendatorerne och andra att handla med fremmande. RARP 1: 73 (1627). —
(1) -ARRENDE. (förr) arrende (se d. o. 1) av tullinkomster. RARP 9: 123 (1664). Är allmogens underdånige ansökning, att Tull-arrendet kunde upphöra och åter komma till .. Cronan igen. HSH 3: 224 (1742). jfr general-tullarrende.
Ssg: (förr) tullarrende-societet(en). generaltullarrendesocietet(en). 2BorgP 3: 220 (1727). Den så kallade tullarrende-societeten, ett enskildt bolag, som sedan 1726 .. arrenderat tullinkomsterna. IllSvH 5: 176 (1878). —
(1) -AUKTION. auktion på av tullmyndighet beslagtaget gods. Wetterstedt Sthm 1: 56 (1823). Båten (hade) inköpts på tullauktion och ursprungligen tillhört smugglingsflottan. SvD(B) 1927, nr 183, s. 3. —
(2) -AVDELNING~020. jfr avdelning 3 d. Uppsyningsmannen vid den lilla tullafdelningen på Österskären. Strindberg Hafsb. 14 (1890). —
(1) -AVGIFT~02 l. ~20. tull; jfr -belopp, -bevillning, -penning, -skatt, -umgäld. 2RARP 11: 464 (1739). Från strandat eller förolyckat fartyg bärgade varor äro icke underkastade tullavgift. Lang FinlSjör. 55 (1932). —
(1) -BEDRÄGERI. Fryxell Ber. 12: 8 (1843). Tullbedrägeriet innebär införsel under iakttagande av lagliga former men med vidtagande av åtgärder i vilseledande syfte. 1NJA 1940, s. 266. —
(1) -BEHANDLA, -ing. i sht tullv. om tulltjänsteman l. -myndighet med avs. på importerat l. exporterat gods l. resgods o. d.: enl. gällande föreskrifter kontrollera, klassificera samt fastställa o. i förekommande fall utkräva tull för; jfr för-tulla. SFS 1825, s. 375. När en vara från utlandet ankommit till svensk lossningsort .. åligger det ägaren att .. skriftligen anmäla henne till tullbehandling. Fliesberg HbKöpm. I. 2: 117 (1897). Vi landstego, våra effekter tullbehandlades, och (osv.). Lagergren Minn. 5: 315 (1926). —
(1) -BELÄGGA, -ning. belägga (vara) med tull; äv. med obj. betecknande person: ålägga att betala tull. Rhodierne .. nödgade .. (bysantinerna att) afstå ifrån att tullbelägga sjöfarande till Svarta hafvet. Emanuelsson Polyb. 1: 280 (1833). 1622 införes den s. k. lilla tullen, som tullbelägger alla varor som införas till en stad från landsbygden. TurÅ 1950, s. 29. —
(1) -BESKATTA, -ning. (numera mindre br.) tullbelägga. Björnstjerna Beskattn. 199 (1832). Lang FinlSjör. 325 (1932). —
(1, 2) -BESLAG. tulltjänstemans l. tullmyndighets beslag l. konfiskering av tullgods l. smuggelgods; äv. konkret, om beslagtaget gods. SDS 16 ⁄ 10 1904, s. 3. Dagens största tullbeslag, 17 (cigarett)limpor. GbgP 24 ⁄ 4 2004, s. 14. —
(1) -BESVÄR. (†) skyldighet att betala tull. Beswära sigh Ridderskapett och Adelen .. bediandes, att när en gångh af någon wara tullat ähr, att icke sedhan någon wijdare tullbeswär underkastas. RARP 7: 33 (1660). —
(2) -BESÖKARE. (förr) jfr besökare 1 o. -kontrollör, -tjänsteman. RP 7: 232 (1638). Michel Jacobsson blef tullbesökare, senare tullskrifvare. Vasenius Top. 1: 88 (1912). —
(2) -BETJÄNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om personal vid tullstation; jfr -personal. 2BorgP 5: 49 (1734). Börande denne sedel åtfölja jern-foran till Gränse-Tullen, hvarest den af Tullbetjeningen emottages och antecknas. Bergv. 4: 323 (1807). Fogelström Tanto 19 (1978; arkaiserande). —
(2) -BETJÄNT. (förr) om lägre tulltjänsteman. HSH 6: 89 (1658). Bönfallan .. (att) invånare (i Hälsingl., Värml. o. Härjed.) obehindrade kunde få uppföra och föryttra sina vahror i Åfvan-Silljans fögderij, förutan några Tullbetjenters förolämpande. HSH 3: 224 (1742). —
(2) -BEVAKARE. (numera bl. i icke officiellt spr.) lägre tulltjänsteman. Carlén Köpm. 1: 434 (1860). —
(1, 2) -BEVAKNING. bevakning i syfte att se till att gällande bestämmelser rörande tull l. tullbehandling följs; äv. om personal med uppgift att utföra sådan bevakning. Så må .. (allmogen) til Norrige få utföra .. Stål- och Smiden .. Hwarwid doch Tull-bewakningen åligger, at hålla hand däröfwer, at intet Stång-järn .. tillika utsmyges. PH 3: 2092 (1743). Saknas .. uppgifter om godset .. äge tullförvaltningen förbjuda omlastning utan tullbevakning. SFS 1910, nr 132, s. 28.
Ssg (†): tullbevaknings-föreståndare. föreståndare för tullbevakning. SFS 1893, nr 61, s. 4. SFS 1920, s. 701. —
(1) -BEVILLNING. (numera föga br.) jfr bevillning 3 o. -avgift. SFS 1835, nr 43, s. 43. Tullverkets uppgift är .. att debitera, uppbära och redovisa tullbevillningen. SFS 1910, Bih. nr 86, s. 2. —
(2) -BOD. [fsv. tolbodh] (förr) (mindre) tullhus. Mat. 9: 9 (NT 1526). Lauritz tulschriffuer .. klagade på Dijrich Kier Frandzsonn .. att han iche rätteligenn hadhe angiffuett på tolbooden thett godz, som han infördt hadde. TbLödöse 53 (1587). —
(1) -BOK. (förr) bok för bokföring av tull; jfr -register. Endog wij wel finne vdij gamble tulböger, at j fortijden är Tullenn fast stiffuere vpburin. G1R 11: 123 (1536). (1500-talets) tullböcker från svenska hamnstäder registrerar bl.a. Lübeck som utförselort (för viss typ av ljuskronor). Kulturen 1958, s. 170. —
(1, 2) -BOM. bom avsedd att hejda passerande för tullkontroll; särsk. (o. i sht) om sådan bom vid infart till stad, stadsbom; numera bl. om ä. förh. 2SAH 59: 265 (1739). Tullskrifvaren vid Hedemora Stads norra Tull .. skulle .. öpna Tullbomen för några genomfarande. VetAH 1788, s. 181. Man kunde också råka ut för tullbommar mitt ute på landet. Så t. ex. var Bergslagen .. spärrad av tullbommar, vid vilka ”bergstull” upptogs. Levander Landsv. 74 (1935). —
(1 a) -BRO. om bro för vilken man fick betala tull för att passera; numera bl. dels om ä. förh., dels i sg. best. ss. egennamn. 91§ (i Allmogens Besvär), at Falkenbergs bro i Halland må blifva en tullbro, bifölls. 2RARP 10: 199 (1738). Så närmar sig båten .. Linköping .. ”Kind” lägger till vid Tullbron mitt inne i stan. DN 9 ⁄ 7 2006, s. A23. —
(1, 2) -BRYGGA. (i sht förr) om brygga vid vilken passerande båtar förtöjs för tullkontroll. Warande det Städernes skyldighet, at, jämte Tullbryggors hållande, lämna fri Tomt och plats att bygga Tull och Wakthus på. PH 6: 4249 (1756). —
(1 b) -BRÄDER, pl. (förr) om bräder som lämnades ss. såglön till sågverksägare. Någon wisz inkomst af Tull-kappa, penningar eller Tull-bräder. PH 6: 4573 (1757). —
(2) -BÅT. patrullbåt använd av tullpersonal; jfr -jagare, -jakt, -kryssare, -racer, -racerbåt. RP 16: 663 (1656). Han hade hört talas om hur .. kustbefolkningen stod och lyssnade i kvällningen och hädiskt hoppades att smugglarna skulle klara sig undan de smattrande tullbåtarna. Gehlin Gränstr. 72 (1953). —
(2) -CHEF. jfr chef I 2 o. -direktör, -förvaltare, -inspektor, -mästare o. tullnär. Ahrenberg Landsm. 238 (1897). —
(1) -DEKLARATION. i sht tullv. skriftlig handling som (för tullbehandling) redogör för tullpliktig försändelses innehåll, värde o. dyl. o. som följer försändelsen till (l. från) utlandet; jfr -angivelse, -angivning, -anmälan, -inlaga. BetAllmBevilln. 1859, s. 90. —
(1) -DEPOSITION. i sht tullv. deposition av viss summa hos tullmyndighet ss. säkerhet för betalningsanstånd med slutgiltigt tullbelopp. Av resande införd automobil, som disponerats mot tulldeposition. SFS 1914, s. 313. —
(1) -DEPUTATION. (numera bl. i skildring av förh. under ståndsriksdagens tid) riksdagsutskott för behandling av frågor rörande tullen; jfr -kommitté. 2RARP 2: 46 (1723). SvRiksd. 5: 81 (1934). —
(1) -DIFFERENS. (i sht i fackspr.) jfr differens 2. (Om tullavgifterna skilde sig åt) kunde lätteligen i ena landet uppstå en industri, som genom bearbetning af utländskt halffabrikat skördade i det andra landet vinst på tulldifferensen. Fahlbeck HandPol. 20 (1892). —
(2) -DISTRIKT. i sht tullv. jfr distrikt 1 o. -region. PH 15: 474 (1793). För annan verksamhet än kustbevakning är tullregion indelad i tulldistrikt. SFS 1973, s. 1740. —
(2) -EXPEDITION. tullkontor. För exporthandeln från Ryssland till Finland är en särskild tullexpedition i S:t Petersburg inrättad. Palmén JurHb. 295 (1859). —
(1) -FAKTURA. jfr -räkning. De utländska firmorna .. (har) skickat dubbla fakturor, hvaraf en s. k. tullfaktura afsedd ”för tullen”. SD 1898, nr 505, s. 2. —
(2) -FILTER. om på tullstation förekommande system för kontroll av inkommande resenärer(s resgods), varvid resenär, gm att välja en av två gångar l. passager, deklarerar huruvida han för med sig tullpliktiga varor eller ej. DN 9 ⁄ 1 1980, s. 6. I tullfiltret (på Arlanda flygplats) – där ankommande resenärer väljer mellan rött och grönt – står det tre fyra tulltjänstemän som alla resande möter. DN 20 ⁄ 7 1994, s. A6. —
(1 b) -FISK. (förr) del av fiskfångst erlagd ss. ersättning för fiskerättighet. Almquist CivLokalförv. 3: 151 (i handl. fr. 1540). Wij haffwe .. latidt skriffwe wår Fougte påå Örby till att hann ingenn tullfisk her effther aff the hälsinger begäre skall. G1R 16: 291 (1544). Tullfisk utgjordes med Strömming. Forssell Hist. II. 1: 92 (c. 1871, 1875). —
(2) -FISKAL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tullåklagare. PH 8: 7194 (1766). En .. belgisk tävlingsförare anhölls natten till lördagen av tullfiskal E Strandmark sedan han i tullen .. ertappats som storsmugglare. DN(A) 29 ⁄ 11 1964, s. 20. —
(2) -FLAGGA l. -FLAGG. (numera bl. mera tillf.) tullstandert. Bör af Militaire-Befälhafwaren (på tulljakt) iakttagas, att .. Tullflagg icke hiszas, förr än Seglaren behörigen prejas kan. SPF 1823, s. 233. —
(1, 2) -FLYGPLATS~02 l. ~20. tullv. flygplats som utgör tullklareringsområde. SFS 1922, s. 1397. Utan hinder av eljest gällande bestämmelser .. må obeskattade varor .. på tullflygplats försäljas .. till flygpassagerare som avreser till utlandet. SFS 1961, s. 135. —
(1) -FRI. om vara (äv. om handel o. d.): befriad från tull; förr äv. om person: befriad från att erlägga tull; äv. bildl. (Att Vadstena handelsmän) skola tolfrij wara ij Swderkopungh. G1R 1: 6 (1521). Tankar gå tullfritt. Lönnberg Syrend. 206 (1888). För herrgårdens räkning skulle all säd förmalas tullfritt och oavkortat. Rosman BjärkSäb. 2: 215 (1924). Den .. tullfria handeln inom EU. DN 26 ⁄ 5 1998, s. A2. —
(1) -FRIHET~02 l. ~20. frihet från att erlägga tull. (Adeln begär) att dhe motte få dehres Tollfrihett igen. RARP 3: 5 (1636). I följe af Resolutionerne på Allmogens Allmänna Beswär .. kommer Bergslags Allmogen, at njuta Tullfrihet wid Bergs-Tullarne. PH 5: 3216 (1752). Tull-frihet njuter .. (Falu stad) för alt hwad hitkommer innom Höfdingedömet. Hülphers Dal. 347 (1762). —
(1) -FÖRBUD. (†) om förbud att införa (viss) vara, importförbud. G1R 1: 296 (1523). Stadens ölbryggare .. inlämnade .. till senaten en anhållan om tullförbud för utländskt och ryskt öl. Ramsay Barnaår 8: 10 (1907). —
(1) -FÖRBUND. (†) tullunion. Jungberg (1873). Mellan Bajern och Württemberg ingicks 1828 ett tullförbund. 2NF 30: 611 (1920). —
(1) -FÖRENING. tullunion; särsk. (o. numera bl.) i uttr. (den) tyska tullföreningen, benämning på en under 1830-talet bildad tullunion mellan ett flertal tyska stater. ConvLex. 8: 269 (1838). Bildandet af tyska tullföreningen var en ekonomisk nödvändighet, emedan ingen af de tyska småstaterna kunde drifva en själfständig .. handels-politik. EkonS 1: 211 (1891). —
(1, 2) -FÖRORDNING. förordning (se d. o. 3) rörande tullväsendet; särsk., i fråga om nutida förh., om förordning innehållande regler för verkställandet av tullagen (jfr -ordning); jfr -ordinantie, -stadga. Drysell (1728). Det är bestämmelserna i tullförordningen som reglerar vem som får ta ombord skattefri sprit och tobak. DN 22 ⁄ 5 1992, s. A8. —
(1) -FÖRPAKTARE. (†) tullarrendator; jfr förpaktare 2. Wikforss 2: 1058 (1804). Cannelin 919 (1939). —
(1) -FÖRPASSA, -ning. (om ä. förh.) om tullmyndighet: utfärda skriftlig kontrollhandling för (transportgods); äv.: förse (transportgods) med sådan, godset åtföljande, handling; särsk. ss. vbalsbst. -ning, särsk. konkret, om sådan handling, tullpass. Allmänna grunder och bestämmelser för inrikes tullförpaszningen. DA 1825, nr 266, s. 1. Uti dessa härader afstämplades och tullförpassades åt allmogen år 1850 icke mindre än 10 millioner alnar väfnader. Agardh BlSkr. 2: 164 (1853). Vid inlämnande av .. till utlandet adresserat paket .. vilket icke är åtföljt av tullförpassning, skall (osv.). SFS 1918, s. 1823. —
(1) -FÖRSEGLING. i sht tullv. jfr försegla 3 (b) o. -plomb, -sigill. Att den tullförsegling som för fartygets tillgångar kan finnas, warder orubbad. Danckwardt SmndrFörf. 575 (1823). Tullförsegling .. den vanligaste av de säkerhetsåtgärder som Tullverket vidtar för att betrygga tullkontrollen. SohlmanSjölex. (1955). —
(1) -FÖRSNILLA, -ning. (numera föga br.) gm bedrägligt förfarande undandra sig att betala tull för (varor o. d.; jfr försnilla 3); i sht ss. vbalsbst. -ning (jfr försnillning 2 slutet). Berch Hush. 314 (1747). Allt lurendrejadt eller tullförsnilladt gods vare förverkadt. SPF 1839, s. 68. FinSvStorordb. 774 (1968: tullförsnillning).
Avledn.: tullförsnillare. (†) person som gm bedrägligt förfarande undandrar sig att betala tull; jfr försnillare. BL 14: 381 (cit. fr. 1824). Jungberg (1873). —
(2) -FÖRVALTARE. (förr) hög tjänsteman inom tullväsendet, särsk. om chef för tullkammare l. tullavdelning vid frihamn; jfr -chef, -tjänsteman. Carlsson SocOmgrupp. 174 (cit. fr. 1627). Tullkamrarna förestås av tullförvaltare eller .. övertullförvaltare. SvYrkeslex. nr 774c–f, s. 1 (1956). —
(2) -FÖRVALTNING. abstr. l. konkret(are); jfr förvaltning 1, 2. At tullförvaltningen .. kunde bäst och tienligast updragas vissa Riksens Ständers Fullmäktige .. emot en viss årlig belöning. 2RARP 10: 348 (1738). Den .. allmänna expeditionstiden vid tullförvaltningarna. SFS 1919, s. 614. —
(2) -FÖRVANT. (†) tulltjänsteman; jfr förvant, sbst.1 1. Tullförwanter leete repetere och för rättten oplässes (konungens brev) .. om Nortelio boors frijheet på deeres tull och accijs. BtÅboH I. 4: 132 (1632). Swedberg Ordab. (1725). —
(1) -GRÄNS. gräns för tullområde; jfr -linje. Jungberg (1873). Ländernas inre tullgränser hade redan under 1800-talets första decennier bortfallit. Almquist VärldH 8: 56 (1938). —
(2) -HAJ. (numera bl. tillf.) tullsnok. Tull-hajarnas goda kap. Runeberg (SVS) 7: 25 (1833). Bergroth FinlSv. 299 (1917). —
(1, 2) -HAMN. i hamn med frihamn: område som utgör (landets) tullområde; motsatt: frihamn (se d. o. 2). Björkman (1889). —
(2) -HUND.
1) (†) tullsnok. UUKonsP 18: 336 (1687). Hon .. öser ut sin galle på en upsyningsman, kallar tullinspectoren för tullhund. GJEhrensvärd Dagb. 2: 306 (1778).
2) hund dresserad o. använd vid tullen för att spåra upp o. markera (av ankommande resenärer) insmugglad narkotika, narkotika(sök)hund. GbgP 5 ⁄ 3 1996, s. 7. —
(2) -HUS. [fsv. tolhus] hus som inrymmer tullkontor; jfr -bod, -paviljong, -stuga. All then raff och räklingh, som i åhr ähr udi tulhusedt i Stocholm upburin. G1R 26: 547 (1556). —
(1) -INDRÄKT. (†) tullintäkt. VRP 2 ⁄ 5 1729. Jag tror det gifves en absolut gräns för hvarje Tullafgift, öfver hvilken den ej kan höjas utan att en minskning tillika uppstår i tullindrägten. Björnstjerna Beskattn. 175 (1832). —
(1) -INDRÄTSEL. (†) tullintäkt. Denna stadsens .. försnillan af KM:s tullindrätzel. 2RA 1: 316 (1723). —
(1) -INKOMST~02 l. ~20. jfr inkomst 3 b β o. -intäkt. Gustaf II Adolf 311 (1627). För närvarande kan tullinkomster (av tullkvarnen) beräknas till omkring kr. 2,000:- pr år. PT 1917, nr 122 A, s. 3. —
(1) -INLAGA~020. (i sht i skildring av ä. förh.) tulldeklaration; jfr förtullnings-inlaga. Topelius Planet. 1: 41 (1889). —
(1, 2) -INLAND~02 l. ~20. (numera föga br.) särsk. om sv. förh.: landets tullområde. VFl. 1907, s. 99. För tobaksvara, importerad till tullinlandet .. skall erläggas en licensavgift. SFS 1931, s. 380. —
(1, 2) -INSPEKTION.
1) inspektion (se d. o. 1) (av fordon l. fartyg o. d.) företagen av tullpersonal; jfr -kontroll. IllSvOrdb. (1955).
2) tillsyn över att gällande bestämmelser rörande tull följs; jfr inspektion 2. Stiernhielm (SVS) III. 1: 52 (1637).
3) (förr) jfr inspektion 3. Tull-inspectionen i Arwika. SFS 1829, s. 41. Tullinspektionen skall emottaga de förpassningar, som medfölja tullpligtigt gods. SFS 1884, nr 1, s. 2. —
(2) -INSPEKTOR. (tull- 1637 osv. tulls- 1638) (förr) jfr inspektor, sbst.1 b β; särsk. om chef för tullinspektion (se d. o. 3); jfr -chef. Vår villie och befallning (är) att .. ingen tillåtes någre disputer emot Toll Inspectoren Utj saker, dee Licenterne angåå. HFinlH17Årh. 295 (1637). Den livliga handelsrörelse, som .. utvecklat sig i Borgholm föranledde tullverket att i början av 1840-talet där stationera en tullinspektor. ActaOel. 2: 57 (1924). —
(2) -INSPEKTÖR. jfr inspektör. WoH (1904). Det är det största avslöjandet av katsmuggling i vår region, säger Eero Kekkonen, förste tullinspektör på tullkriminalen i Norrköping. Expressen 7 ⁄ 7 1998, s. 10. —
(1) -INTÄKT~02 l. ~20. (statens) intäkt av tull(avgifter); vanl. i pl.; jfr -indräkt, -indrätsel, -inkomst, -intrad, -täkt. PH 1: 789 (1729). (Krigsstillestånd ingicks) varigenom Sverige tillförsäkrades hamnstäderna vid Weichsels mynning med deras rika tullintäkter. HallHist. 1: 418 (1954). —
(2) -JAGARE. (förr) snabbgående mindre tullbåt. 2NF 37: 615 (1925). Sent på torsdagskvällen prejade en tulljagare i de sydskånska farvattnen en tysk fiskebåt .. medan den höll på att sätta ut en gummibåt, i vilken några flyktingar skulle ta sig i land. MorgT 1948, nr 253, s. 8. —
(2) -JAKT. (förr) mindre tullbåt; jfr jakt, sbst.2 1. At på wisza orter (kunde inrättas) particuliere Tull-Jagter .. som af och an kunde kreutsa, och .. underslef bättre och beqwämligare hindra och förekomma. Stiernman Com. 3: 864 (1671). Jämwäl böra .. Tull-Betjenter med tull-Jagterne .. göra Lotsarne skyndesamt och fullkomligit bistånd. PH 8: 5839 (1764). —
(1) -JOURNAL. (numera bl. tillf.) journal (se d. o. 1 a) förd av tullpersonal; jfr -register. Brobergen 68 (1699, 1708). Att vår äldsta bevarade tulljournal för Stockholm omfattar åren 1534–36. HT 1929, s. 67. —
(2) -KAMMARE. (i sht förr) större tullkontor. TbLödöse 452 (1600). Vid direkt utklarering till utrikes ort erlägges lotsningsafgiften å den tullkammare, där utklarering sker. Lang FinlSjör. 80 (1932). —
(1 b) -KAPPE, äv. -KAPPA. (numera föga br.) kvarntull bestående av en kappe av varje tunna säd som mals (jfr kappe, sbst.3 2 (slutet), o. -skäppa o. kvarn-kappe); äv. (o. urspr.) om det ss. mått använda kärlet, kappe (se kappe, sbst.3 3). Såsom ock ingen Mölnare .. sig skal fördrista .. någon Tullkappa at bruka, som större är, än en rätt kappa. Schmedeman Just. 432 (1665). Kongl. Maj:t (har) icke kunnat bifalla, det penningar, i stället för Tullkappe, må erläggas, emot vederbörande Qvarnägares vilja. Bonsdorff Kam. 288 (1833). FinSvStorordb. 774 (1968). —
(2) -KARL. (numera bl. tillf.) jfr karl 1 f o. -tjänsteman. Beswärade studiosi Isacus Gunnerus .. och Ericus Swanestrupe (sig) öfwer tulkarar, som hafua af dem twingat tull för sine victualier. ConsAcAboP 3: 131 (1666). Anderson Stadsl. 2 (1912). —
(1) -KISTA. (förr) kista i vilken tulluppbörden förvarades; särsk. om sådan kista för kvarntull. (Tullavgiften skall) icke af Tullnären vthan af den som Wahrurne hafwer, kastas in vthi Tull-Kistan som där til är förordnadt. Stiernman Com. 1: 907 (1624). Så snart bruksfolket visste, att några kappar säd fans i tullkistorna, måste jag dela detta lilla mellan dem. Schröder Bruksb. 31 (1892). —
(1) -KLARERA, -ing. i sht tullv. jfr klarera 8; i sht ss. vbalsbst. -ing. PH 9: 133 (1770). Innan föreskriven tonavgift erlagts, må fartyget ej tullklareras för avgång till utrikes ort. SFS 1933, s. 1273. Den som obehörigen till riket inför .. gift av första klassen utan att i föreskriven ordning anmäla varan till tullklarering .. straffes med dagsböter och have förbrutit varan. SFS 1943, s. 1834.
Ssg: tullklarerings-område. tullv. Tullklareringsområde .. (dvs.) område, inom vilket expedieringen av tullgods allmänt försiggår. SvAffärslex. (1948). —
(2) -KNEKT. (förr) lägre tulltjänsteman; jfr knekt 1. VinkällRSthm 1581. Inspectorens plicht skal och wara, at tilhålla sine vnderhafwande Tullknechtar, att de vthi rättan tidh .. öpna och tilsluta Tullporterne. Stiernman Com. 2: 286 (1640). Ljung EnköpH 1: 410 (1963). —
(2) -KOMMISSARIE. (förr) jfr kommissarie 2. Serenius Dict. H 4 b (1734). SvStatskal. 1939, s. 599. —
(1) -KOMMITTÉ. jfr kommitté o. -deputation. Hafva vi .. i vårt land fått en apparat, förmedels hvilken det vore meningen att arrangera en reduktion af den svenska tulltaxan, nämligen en s. k. tullkomité. NDA 14 ⁄ 11 1876, s. 2. —
(2) -KONTOR. jfr kontor 7 o. -anstalt, -expedition, -kammare, -station. Her Gust. Bonde påminte, om icke till alla tullcontorer skulle skrijfvas, att dhe förbiudha alle contrebandevahrur at uthföras. RP 16: 510 (1656). DN 8 ⁄ 10 2004, s. C2. —
(1) -KONTROLL. jfr kontroll 2 o. -inspektion 1. SvT 1852, nr 155, s. 2. En noggrann tullkontroll vid Polen-färjan i Malmö i lördags avslöjade ett rekordparti amfetamin. DN 7 ⁄ 10 1998, s. A5. —
(2) -KONTROLLÖR. tjänsteman vid tullkammare; jfr kontrollör o. -tjänsteman. AB 1 ⁄ 5 1865, s. 2. Tulltaxeringsarbetet leds och övervakas av tullkontrollörer. SvYrkeslex. nr 774c–f, s. 1 (1956). —
(1) -KONVENTION. jfr konvention 2 a o. -traktat. Ryssland förbinder sig .. att icke inskränka .. (Österrike-Ungerns o. Tysklands) själfständighet genom några tull- eller militärkonventioner. SvD 15 ⁄ 1 1918, s. 3. —
(1 b) -KOPPAR. (förr) (in natura erlagd) avgift för rättigheten att producera koppar. OxBr. 11: 169 (1646). Af Fahlu tillwärckning .. blifwer hwart fjerde skeppund för Cronan, såsom ränta och tull-koppar, afdragen. Hülphers Dal. 23 (1762). —
(1) -KRIG. handelskrig som tar sig uttryck i ständigt höjda tullar på motpartens exportvaror. Bergstedt Clément PolEkon. XX (1868). Ju mer .. skärpningen af skyddsåtgärderna antager karaktären af ett tullkrig, dess sannolikare blir det, att man till slut skall återvända till fördrag med nedsatta, bundna tullar. EkonS 2: 502 (1901). —
(2) -KRIMINAL(EN). (ngt vard.) kriminalpolis(avdelning) med uppgift att i samarbete med tullmyndighet bekämpa o. utreda brott mot tullagen; jfr kriminal II 2 o. -polis. Det största tullbeslaget av sprit .. sedan .. 30-talet gjordes på tisdagen, då tullkriminalen slog till mot en lastbil som dolts i Stockholmstrakten. SvD(A) 13 ⁄ 7 1967, s. 3. —
(1 b) -KVARN. om kvarn vid vilken man mot erläggande av kvarntull (se d. o. 1, 2) kunde låta mala sin säd; motsatt: husbehovskvarn; numera bl. om ä. förh.; jfr -mjöl-kvarn. Almquist CivLokalförv. 3: 181 (i handl. fr. 1544). Utom tullqwarnar hafwa de ock i skogbygden åtskilliga små wattumöllor at till egit behof mala uppå. HTSkån. 2: 377 (1759). —
((1,) 2) -LAGER. särsk. (i sht i fackspr., i sht tullv.) om lager(lokaler) där tullpliktiga importvaror tullfritt får förvaras; jfr -nederlag, -packhus o. fri-lager, transit-lager. 2NF (1920). Oarbetad tobak .. som .. införes till riket vare sig direkte eller från tullager, må (osv.). SFS 1921, s. 1375. —
(1) -LINDRING. jfr lindra 1 f o. -lättnad. Tiden 1848, nr 128, s. 1. Tullindringen med en sjättedel .. medgavs (på 1600-talet) varje fartyg med svensk ägare och besättning, om det samtidigt var byggt på svenskt varv. Heckscher SvEkonH 1: 676 (1936). —
(1) -LINJE. (numera föga br.) tullgräns. En enda .. (hela Skandinavien) omslutande tull-linie kunde blifva vansklig att uppgöra, i allo tillfredsställande. Almqvist Skand. 28 (1846). Wigforss Minn. 2: 292 (1951). —
(1) -LISTA. (numera bl. tillf.) tulltaxa. Tull-listan af inkommande wahror. Stiernman Com. 3: 303 (1664). Expressen 12 ⁄ 6 2002, s. 2. —
(1) -LÄNGD. (förr) jfr längd 8 a o. -register. TullbSthm 1580. Vid varje stadsport fördes tullängder som noggrant förtecknade, vad varje bonde införde i staden av olika jordbruks- och skogsprodukter. Ymer 1939, s. 308. —
(1) -LÄTTNAD. jfr lättnad 1 b o. -lindring; i sht i pl. Tarifftraktater, som skulle medgifva ömsesidiga tullättnader. 2NF 8: 1417 (1908). —
(2) -MAN. tulltjänsteman. Att varor blifvit tagna i beslag af de förhatade tullmännen. Rydberg KultFörel. 3: 68 (1886). —
(1) -MEDEL, pl. medel (se medel, sbst. 14) som uppkommer gm tullavgifter. Schmedeman Just. 1258 (1689). Spanmål, för hvilken restitution af tullmedlen beviljas. SFS 1891, nr 64, s. 61. Denna ersättning (åt syneförrättaren) gäldas af tullmedlen. SFS 1910, Bih. nr 86, s. 61. —
(1 b) -MJÖL. (förr) mjöl som erlades i kvarntull (se d. o. 2); jfr -råg-mjöl o. kvarntull-mjöl. All årlige skatt .. affradh, almenningzpenninger, toll miöll. Almquist CivLokalförv. 3: 151 (i handl. fr. 1540). Ränte mjölet (eller tullmjölet) belöpte sig årligen till 210 t(unno)r. Helmfrid Holmen. 13 (1954). —
-MUR.
1) till 1: sammanfattande benämning på ett tullområdes skyddstullar; särsk. (o. i sht) i pl., om de olika skyddstullarna i ett tullområde l. om olika tullområdens system av skyddstullar; jfr mur 1 d α. Först hafva Tyskland och Förenta staterna bak skyddande tullmurar återeröfrat sina egna marknader. Kjellén Storm. 2: 31 (1905). Almquist VärldH 7: 571 (1928).
2) (†) till 1, 2: stadsmur. I tredje linien skall tullmuren förstärkas och sättas i skick at kunna försvaras och lemna en ytterligare säkerhet för staden. KrigVAH 1835, s. 201. —
(1, 2) -MYNDIGHET~002, äv. ~200. jfr myndighet 5. SFS 1891, nr 64, s. 60. Tullmyndighet .. åligger att noggrant övervaka, att olovlig varuutförsel icke äger rum. SFS 1916, s. 98. —
(1) -MÅL. i sht jur. jfr mål, sbst.2 1. Bonsdorff Kam. 630 (1833). Tullmål benämnes mål angående dels förseelse mot tullstadgan .. dels brott mot införsellagarna. SohlmanSjölex. (1955). —
(1 b) -MÄLD. (förr) (malning av) säd som var belagd med kvarntull (se d. o. 2). Bonsdorff Kam. 288 (1833). Genom sina åtgärder ansåg han tullmälden stigit från 360 till 500 tunnor. UpplFmT 44: Bil. 145 (1930). —
(2) -MÄSTARE. jfr mästare 1 o. -chef. HSH 36: 187 (1579). Tullmästare som är arbetsledare för tullvakter och tulluppsyningsmän och ibland förestår tullstation. NordYrkesklassif. 184 (1978). —
(2) -NEDERLAG~002, äv. ~200. i sht tullv. jfr nederlag 5 b o. -lager. EkonS 2: 424 (1899). Upplägges godset å tullnederlag eller transitupplag .. skall förtullningen .. ske först då godset uttages därifrån. SFS 1927, s. 890. —
(1) -NEDSÄTTNING~020. tullsänkning. Tullnersättningen synes likväl redan hafva något nerskrämt priserna i Skåne. Wachtmeister AntBr. 273 (1827). Tullnedsättning kan medges för inkommen vara, som under transporten till införselorten genom tillfällighet lidit skada. SohlmanSjölex. (1955). —
(1) -OMBUD~02 l. ~20. tullv. person som vid tullbehandling företräder importör l. exportör. SvYrkeslex. nr 696, s. 1 (1955). —
(1, 2) -OMRÅDE~020. i sht tullv. bestämt geografiskt område inom vilket gemensamma lagar o. bestämmelser rörande tull tilllämpas. EU:s tullområde. Genom ett handelsförbund emellan .. (Österrike o. Ungern) af år 1867 förenades de till ett enda tullområde. Nyström Svedelius 3: 12 (1888). Tullområde, Sveriges, det territorium, där tullverket har att fullgöra sina uppgifter. 2SvUppslB (1954). —
(1, 2) -ORDINANTIE l. -ORDINANS. (†) tull(för)ordning l. -stadga; jfr ordinantia 4. Den tollordinance, K. M:t till Sverige haffver låtit göra på Consumptibel vahrur. HH XXVI. 1: 143 (1624). Bergv. 3: 3 (1757). —
(1, 2) -ORDNING. jfr ordning 3 b; numera i sht om (av tullverket utfärdad) författning innehållande regler för verkställigheten av tullagen o. tullförordningen; jfr -ordinantie. Enn wiss Tull Ordningh, then ther almenth schulle holles. AccisBSthm 1582. (Lagen) träder i kraft den 1 maj 1928, från och med vilken dag de av generaltullstyrelsen meddelade föreskrifter, som äro stridande mot tullordningen, skola upphöra att gälla. SFS 1927, s. 910. —
(2) -PACKHUS~02 l. ~20. (förr) jfr packhus o. -lager. Reuterdahl Mem. 42 (1856). Det lossade godzet skall under tullwerkets lås förwaras i .. på platsen anbragt lämpligt tullpackhus. SFS 1875, nr 23, s. 1. —
(1) -PASS. i sht tullv. pass (se pass, sbst.1 I 11 a); särsk. om sådan tullförpassning som åtföljer fartyg l. (i fråga om ä. förh.) flygplan vid avgång till utlandet; jfr -förpassa o. rese-tullspass. Stiernman Com. 4: 548 (1683). Hans oxar .. som han emoot förbudh oppkiöpt, och uthwärckat tullpass före. VRP 1699, s. 466. Tullpasset .. innehåller, hvar och när fartyget är utklareradt samt att utgående Tullen är erlagd. Bonsdorff Kam. 647 (1833). —
(1) -PENNING l. -PENG. [fsv. tolpänninger] (†) tullavgift; äv.: av tullavgifter uppkomna penningmedel (jfr -medel); vanl. i pl. HH XI. 1: 64 (1530). At han tilseger Jören Tulschriffwere at han köper humble för K: Ma:ttz Tulpenninger. G1R 17: 141 (1545). Tullpenningar för 6 st: höns. HovförtärSthm 1761, s. 379. Wrangel Paris 269 (1909). —
(2) -PERSONAL. jfr personal, sbst.1 2, o. -betjäning, -stat. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 6 c, Bil. C, s. 13. —
(1, 2) -PLATS. tullv. plats l. ort där tullkontor finns. OxBr. 11: 83 (1635). Till Staden räknas äfven 9 à 10 små holmar .. hvilka nyttjas till Skepps hvarf, Tullplats (osv.). BtVLand 4: 97 (1802). —
(1) -PLIKTIG. om vara: för vilken tull ska erläggas. Backman Dickens Pickw. 1: 206 (1871). Tullpliktiga föremål få icke inneslutas i brefpostförsändelse i den internationella postutväxlingen. Döss o. Lannge (1908). —
(1) -PLOMB. i sht tullv. jfr plomb 1 o. -försegling. Tullplomber, tullsigill eller andra, till identitetens bestyrkande afsedda märken. SFS 1900, nr 31, s. 3. —
(2) -POLIS. (person anställd vid) ”tullkriminal(en)”. (Det) är .. ytterst ovanligt att tullpoliser prejar segelbåtar och lägger beslag på besättningens pass. Arbetet(R) 14 ⁄ 4 1984, Lördag s. 9. Pappa var tullpolis och mamma lärarinna. Expressen 28 ⁄ 10 2001, s. 26. —
(2) -POLITI. (†) polisverksamhet rörande brott mot tullagen. Polisverksamhet kan .. utöfvas för särskilda fall af olika andra organ, såsom tullpoliti af tullpersonalen. 2NF 21: 1238 (1914). —
(1) -POLITIK. (stats l. regerings l. partis o. d.) politik (se politik, sbst. 2, 3) rörande tullar; jfr handels-politik. Forssell Stud. 2: 421 (1888). Den starkt protektionistiska tendens, som karakteriserar efterkrigstidens handelspolitik, framträder speciellt i de nytillkomna mellaneuropeiska staternas tullpolitik. HandInd. 67 (1926). I Sverige .. var tullpolitiken i äldre tider så gott som uteslutande statsfinansiellt bestämd. Heckscher SvEkonH 1: 259 (1935). —
(1, 2) -PORT. om stadsport i l. vid vilken tullpersonal i ä. tid uppbar tull av de passerande; numera bl. dels om ä. förh., dels i sg. best. ss. egennamn. Hall KultInt. 13 (i handl. fr. 1630). Edert underdåniga förslag, at tull må infordras wid tullporten af alla utan åtskillnad. Bergv. 3: 531 (1775). En (bank)automat vid Tullporten i Härnösand. Expressen 9 ⁄ 6 2005, s. 15.
(1) -POSTANVISNING. (†) postanvisning för tullavgift. Tullpostanvisning är ett slags tjänstepostanvisning, som i vissa fall utställes i och för redovisandet af tullafgifter för paket från utlandet. 2NF 22: 10 (1915). Döss o. Lannge (1915). —
(1) -PROCENT. (numera bl. mera tillf.) tullsats. At then vanlige tullprocenten af all utrikes ifrån inkommande spannemål skall betalas in natura till magasinerne. 2RA 1: 699 (1723). Palmblad Norige 375 (1846). —
(2) -RACER. tullracerbåt. Innan .. (smuggelgodset) slängdes över bord hade han girat med fartyget .. Oturligt nog .. hade en tullracer sett manövern. SvD(A) 3 ⁄ 3 1961, s. 6. —
(2) -REGION. i sht tullv. jfr -distrikt. För tullstatens verksamhet är riket indelat i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. SFS 1973, s. 1740. —
(1) -REGISTER. jfr register I 1 o. -bok, -journal, -längd, -rulla, -räkenskap, -special. G1R 16: 528 (1544). År 1796 exporterades enligt tullregistren från Bohuslän över 4 1/2 mill. h(ekto)l(iter) sill. Rosén o. Molander Havsfisk. 41 (1923). —
(1) -RESTITUTION. (i sht tullv.) återbetalning av erlagd tull; jfr bonifikation, dråback 1, handels-restitution. SFS 1832, s. 403. Rätten till tullrestitution eller befrielse från tullavgift vid återutförsel av vissa fartygsmaterialier och skeppsförnödenheter. SFS 1921, s. 1385. —
(1) -RULLA. (†) särsk. om förteckning över fartygs tullgods; jfr rulla, sbst.1 1, o. -register. Widh Waxholmen tiänar den ordningen att wara och förblifwa, att the Bottniske och Nordlendske Skutor och Fahrkostar .. låta deras Pasz och Tull-Rullor see, til den ända att underslef må derigenom förekommas. Stiernman Riksd. 1262 (1655). PH 2: 897 (1746). —
(2) -RÅD. (förr) hög tulltjänsteman; jfr råd, sbst.3 23 b. SthmStCal. 1766, s. 85. Varje avdelning (inom tullverket) förestås av en avdelningschef. Avdelningscheferna kallas tullråd. SFS 1973, s. 1744. —
(1 b) -RÅG. (förr) jfr -mjöl, -råg-mjöl. Almquist CivLokalförv. 3: 167 (i handl. fr. 1544). Till alle fougter, som tulqvärner udi befalning haffve, att the all thenn tulrågh, the bekomme, skole lathe male udi gått miöll. G1R 28: 261 (1558). —
(1 b) -RÅG-MJÖL. (†) rågmjöl som erläggs i kvarntull (se d. o. 2); jfr -mjöl, -råg. Hallenberg Mynt 181 (cit. fr. 1538). Norrköpings Hus .. inkomster (år 1593) .. Tullrågmjöl .. 7 skep(pun)d 3 span. Sundelius NorrköpMinne 674 (1798). —
(2) -RÅTTA. (†) tullsnok. Adt han hade slagidt tollknechten och skält honom för en tollråtta. BtÅboH I. 3: 24 (1624). —
(1) -RÄKENSKAP~002, äv. ~200. (i sht i skildring av ä. förh.) räkenskap (se d. o. 1 c) rörande tull (jfr -register, -räkning); särsk. i pl. Ehuruväl af tullrächenskaperne skall kunna finnas, att Nåendal i tull och accis mycket ringa skall hafva importerat. 2RA 1: 317 (1723). —
(1) -RÄKNING. räkning (se d. o. 1 e) på tull(avgifter) (jfr -faktura); förr äv.: tullräkenskap (jfr räkning 1 c). 1624 Åhrs Toll Rächningh. HovförtärSthm 1624, s. 9. SFS 1913, s. 1129. —
(1) -RÄNTA. (†) tullinkomst; jfr ränta, sbst.1 1. Swerige skulle wäl .. (gm att förstöra hamnen) förlora Warnemünder Tullränta. Loenbom Stenbock 3: 23 (1760). —
-RÄTT.
1) (numera bl. tillf.) till 1: tullrättighet (se d. o. 1); jfr rätt, sbst.2 4. Danzig behöll sin frihet .. men Sverige hade tullrätten och därmed en krigskassa, som flöt säkrare än någon annan. Forssell G2A 38 (1894).
2) (förr) till 2: domstol för handläggning av mål rörande brott mot tullagen; jfr rätt, sbst.2 3. Schmedeman Just. 1260 (1689). Wid Griszlehamn, der Sjötullkammare är inrättad, (må) en särskild Tull-Rätt wara. Danckwardt SmndrFörf. 658 (1823). —
(1) -RÄTTIGHET~002, äv. ~200.
1) rättighet att uppbära tull (jfr -rätt 1); förr äv. om (privilegium som innebär) rättighet att slippa erlägga tull, tullfrihet; jfr rättighet 1. Skall adviseras att Rådet der hän inclinera, att adelen sin tullrättigheet på någre åhr Cronan till bästa må cedera. RP 4: 111 (1634). At .. (Öregrund) måtte samma tulrättighet, lika som andre Städer under frihetzåhren, få til de publiqve bygnaderne erhålla. 2BorgP 3: 158 (1727).
2) (†) tull (som ngn (vanl. staten) är berättigad att utkräva); jfr rättighet 2 a β. Efter som Wårt Rijke, för thenna tijden, icke allenast är medh en stoor quantitet, vthan Wår Tullrättighetz erläggiande, af importerat Tobak vpfyllt (osv.). Stiernman Com. 3: 116 (1662). Abrahamsson 51 (1726). —
(1 (b)) -SALT. (förr) salt som erlades i tull. At I wille taga det i noga acht, det samma Tullsalt .. them nödträngdom och fattigom til godo komma må. Stiernman Com. 3: 391 (1666). —
(1) -SATS. fastställt belopp som utgör tull(avgift) för (viss mängd av) viss vara; jfr sats 7. Snellman Stat. 202 (1842). Man föreslog tullsatser om kr. 1,25 på omalen spannmål och 2,50 på mjöl, allt per 100 kg. Johansson Dagb. 3: 49 (1892). —
(1) -SEDEL. (i sht i skildring av ä. förh.) av tullmyndighet utfärdat intyg om erlagd tull. PrivSvStäd. 4: 399 (1606). (De resande måste) uppvisa tullsedlar på sitt medförande gods. NorrlS 1–6: 94 (1794). —
(1) -SIGILL. i sht tullv. jfr sigill 1 o. -försegling. PH 2: 1189 (1734). Wid anställande visitation å fartyg, skall Tullbetjeningen noga undersöka, huruwida tullsigillen .. befinnas orubbade. SFS 1825, s. 317. —
(1) -SKALA. jfr skala, sbst. 3, o. -taxa; särsk. i förb. glidande tullskala, se glida 3 b α (jfr glid-tull). (En) tarif, hvilken .. skulle .. införa .. en .. tullskala med tre grader. NordT 1880, s. 115. —
(1) -SKATT. tull(avgift). Tilas Ant. 2: 267 (1770). USA:s fördubblade tullskatter på lyxvaror från EU-länderna som svar på att EU bannlyst amerikanskt hormonbehandlat kött. DN 22 ⁄ 8 1999, s. A12. —
(1) -SKRANKOR, pl. handelshinder i form av höga tullar; jfr -mur 1. De .. återuppbygda tullskrankorna skulle .. få sitt stöd i .. nya industriela intressen. NordT 1879, s. 713. —
(1, 2) -SKRIVARE. (tull- 1540 osv. tulle- 1549–1587) [fsv. tolskrivare] (förr) jfr skrivare 2 o. -tjänsteman. Tolscriffueren j Åboo äger swara thill all Toll som faller j Åboo. HFinlKamF 1: 38 (1540). Landtull-Staten har Inspector, 3 Tullskrifware och 6 Besökare. Hülphers SvStäd. 2: 10 (1783). —
(1) -SKYDD. skydd av (viss) inhemsk produktion åstadkommet gm (hög) importtull; jfr protektionism. JernkA 1877, s. 335. Tullskydd avser att på ett eller flera områden av näringslivet försvaga eller hindra konkurrens från utlandet. Sommarin EkonL 2: 13 (1916).
Ssg: tullskydds-vän. (numera i sht om ä. förh.) förespråkare för tullskydd, protektionist; jfr skyddstulls-vän. Oscar II Mem. 1: 181 (1887). —
(1) -SKYDDA. låta (produkt l. näringsgren l. marknad o. d.) bli föremål för tullskydd; numera nästan bl. i p. pf. PT 1892, nr 87, s. 3. Det ligger i öppen dag att de .. stora industriländerna skola söka placera så mycket som möjligt av sin överproduktion av textilvaror på svagt tullskyddade marknader som den svenska. SvD(A) 1931, nr 5, s. 5. —
(1 b) -SKÄPPA. (†) kvarntull bestående av en skäppa av varje tunna säd som mals; jfr skäppa, sbst. 2 c α, o. -kappe. Rätta Tulskeppan (skall) wara Sextonde delen aff een Tynna Rågh, Korn eller Hwethe, och halff parten mindre vtaff Maltt. LReg. 19 (1583). RARP 15: 177 (1686). —
(2) -SNOK. ss. nedsättande benämning på l. okvädinsord till tulltjänsteman; jfr snok, sbst.1, o. -haj, -hund, -råtta. Föruthan dhetta kallade han mig och dhe andra mina camerater tullhundar och tullsnokar. UUKonsP 18: 336 (1687). Fogelström Minns 225 (1964). —
(1) -SPECIAL. (†) special för tullräkenskaper; i sht i pl.; jfr -register. 2BorgP 3: 471 (1726). Huruvida tullspecialerna för .. (åren 1856–1865) upptogo värdet efter silfverrubel eller efter rubelns gångbara värde är oafgjordt. AtlFinl. 25: 2 (1899). —
(1, 2) -STADGA. (förr) förordning angående allmänhetens rättigheter o. skyldigheter beträffande tulllen; jfr -förordning, -ordinantie, -ordning. SFS 1860, nr 60, s. 2. Vara, som .. icke får införas må .. åter utföras under de villkor .. som tullstadgan föreskriver i fråga om returförtullning. SFS 1932, s. 63. —
(2) -STAKET. (förr) staket l. stängsel runt stad som utgjorde tullområde; jfr staket, sbst. 3, o. -mur 2. BtÅboH I. 6: 1 (1633). ”Lilla tullen”, som gav upphov till städernas tullstaket och tullportar, ägde sedan bestånd i ej långt ifrån 200 år. Ahnlund GA 195 (1932). —
(2) -STANDERT. jfr standert, sbst.2, o. -flagga. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående en särskild tullstandert, att användas vid prejning af fartyg. SFS 1906, nr 103, s. 2. —
(2) -STAT. jfr stat, sbst.3 II 3, o. -personal; vanl. i best. form. Arnell Stadsl. 125 (1730). Tullstaten, den vid lokaltullförvaltningen .. samt vid tullverkets gränsbevakning och kustbevakning anställda .. personalen. 2SvUppslB (1954). —
(2) -STATION. mindre tullkontor. Dalin (1854). 49-åringen kom den 19 april till Lernackens tullstation och visade fram tullhandlingar som visade sig vara falska. KvällsP 23 ⁄ 5 2002, s. 17. —
(1) -STRID. om stridigheter rörande tull; särsk. i fråga om inrikespolitiska strider mellan förespråkare av tullskydd resp. frihandel. OxBr. 1: 228 (1624). Det hårdnande ekonomiska läget i Sverige, som återspeglas i de förbittrade tullstriderna (under 1880-talet), kan .. avläsas även i utvandringskurvan. SvGeogrÅb. 1955, s. 171. —
(2) -STUGA. (förr) jfr stuga 2, 3 o. -hus. Effter .. gubernatorens .. befalning skall inventeras tollstughur och tollporterna. BtÅboH I. 4: 101 (1631). Att Vasastans gräns .. mot Solna kommun .. (går) söder om Stallmästaregården mellan Norrtulls tullstugor (osv.). DN 12 ⁄ 5 2002, s. A14. —
(1) -STÄMPEL. jfr stämpel, sbst.1 2, 3. PH 2: 1521 (1739). Att allt utländskt tullbart gods, som finnes wara med behörig tullstämpel försedt, må .. af Tullkammare förpaszas till afsändning landwägen. SPF 1843, s. 215. —
(1) -SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 a. På afton var en .. liflig fäktning på Riddarhuset emellan det prohibitiva och liberala tullsystemet. Liljecrona RiksdKul. 76 (1840). —
(1 b) -SÅG. (förr) sågverk vid vilket sågning utfördes mot erläggande av avgift. PT 1791, nr 4, s. 4. År 1855 funnos i Gefleborgs län 177 tull- och 374 husbehofssågar. Agardh o. Ljungberg III. 3: 239 (1859). —
(1) -TARA. (†) emballagets vikt hos tullgods. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 160 (1897). SvAffärslex. (1948). —
(1) -TARIFF. tulltaxa; äv. (i sht i pl.) närmande sig l. övergående i bet.: tullsats(er) l. -avgift(er). Heinrich (1814). I följd af sina dryga tulltariffer .. är Norige .. ett af de dyraste länder på jorden. Palmblad Norige 387 (1846). —
(1) -TAXA. förteckning över gällande tullsatser (o. uppgifter om tullfria l. med import- l. exportförbud belagda varor); jfr -lista, -skala, -tariff. RP 17: 47 (1657). Den nya tulltaxan innehåller alldeles samma skydd för vår industrie .. som den förut haft. HH XXXVI. 3: 19 (1849). 1816 års tulltaxa .. innehöll över 300 importförbud. Carlsson o. Rosén SvH 2: 352 (1961). —
(1) -TAXERA, -ing. jfr taxera 2 (h). Tulltaxering: fastställande av godsets art enligt tulltaxan och utförande av därmed sammanhängande bestämningar. SFS 1927, s. 866. I fråga om vara, som tulltaxeras efter värde, skall tullanstalt (osv.). SFS 1948, s. 694. —
(2) -TJÄNSTEMAN~002, äv. ~200. jfr tjänste-man slutet o. -besökare, -betjänt, -bevakare, -förvaltare, -förvant, -karl, -kassör, -knekt, -kontrollör, -man, -råd, -skrivare, -uppbörds-man, -uppsyningsman, -vakt, -vaktmästare o. tullnär. SC 1: 872 (1821). Vid all tullbehandling af manufaktur- och handtverksvaror .. skall den som verkställer tullbehandlingen .. biträdas af annan tulltjänsteman af högre grad. SFS 1910, Bih. nr 86, s. 22. —
(1 (, 2)) -TVIST. tvist rörande tull; särsk. dels om tvist l. konflikt mellan stater angående tullrättigheter (se -rättighet 1), dels om tvist(emål) mellan person l. företag o. tullmyndighet. (Christian IV) besvärade sig högligen öfver Gustaf Adolfs obenägenhet att foga sig efter hans önskan i den yppade tulltvisten. Hallenberg Hist. 5: 278 (1796). DN 3 ⁄ 10 2006, s. C6. —
(1) -TÄKT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) upptagande av tull (jfr -uppbörd); förr äv. om tullintäkt. Danmarcks procedere medh blockhuus på Ruden och tulltecht därunder. AOxenstierna 5: 254 (1630). Han tror Käranden icke hafwa bewist något lidande eller minskning af TullTägten genom Husbehofsqwarnen wara tilkommit. VDAkt. 1792, nr 68. Att äldre tulltäkt i regel är fotad på värdetull. HT 1931, s. 419. —
(1) -UNION. sammanslutning av två l. flera stater vilkas territorier därigm bildar ett tullområde med slopade inbördes tullar o. gemensam tulltaxa utåt; jfr -förbund, -förening. Svenska storslöjdsintresset måste antagas för, handtverks-, jordbruks- och handelsintresset emot tanken på en nordisk tullunion. SDS 1888, nr 328, s. 3. —
(1) -UPPBÖRD~02 l. ~20. uppbörd av tull (jfr -täkt); abstr. o. konkret. (Låntagarens) quitterinng som lÿdde att om Gudh wille hann lefdhe och rådde för tull vpbördenn mÿkelzmessenn der effter, wille hann lefrere (skulden). 3SthmTb. 2: 371 (1599). Tulluppbörden uppgick till 142,515 rdr. Thomée IllSv. 186 (1866). —
(2) -UPPSYNINGSMAN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tullinspektör. DA 1824, nr 90, s. 2. Tulluppsyningsman. Har uppsikt över hamnar och andra lastageplatser inom visst område. NordYrkesklassif. 184 (1978). —
(1, 2) -VERK. statligt verk som ansvarar för tulluppbörd o. för att i samband därmed utöva viss kontroll; vanl. i best. form. 2RARP 10: 348 (1738). Rikspolis-styrelsen och Tullverket har fått i uppdrag att intensifiera sitt samarbete mot den alkoholrelaterade brottsligheten. KvällsP 30 ⁄ 8 2006, s. 5. —
(1) -VISITATION. jfr -visitera. Att tullvisitation skall anställas å Kronans fartyg stadgas (osv.). Gynther Förf. 1: 301 (1851). Snart passerades franska gränsen, där han .. undergick tullvisitation. 3SAH 5: 98 (1890). —
(1) -VISITERA, -ing. med avs. på frakt- l. resgods: undersöka för att utröna huruvida det är tullpliktigt l. belagt med införselförbud; äv. i fråga om att undersöka huruvida person l. färd- l. transportmedel medför gods som är tullpliktigt osv. Både i de turkiska länderna och i Egypten blir man tullvisiterad, såväl när man far, som när man kommer. Waldenström Österl. 11 (1895). När man steg i land blev det tullvisitering. Lagergren Minn. 2: 8 (1923). —
(1) -VÄN. person som är vän l. anhängare av l. förespråkare för skyddstullar, protektionist. Lundin NSthm 249 (1888). Efter det sensationella Stockholmsvalet, då 22 frihandlare ersattes med lika många tullvänner .. genomfördes år 1888 en tullreform. HandInd. 72 (1926). —
(1) -VÄNLIG. protektionistisk. Lundin NSthm 417 (1888). Ett antal tullvänliga godsägare äro ett framträdande element i lantmannapartiet. HT 1929, s. 443. —
(1) -VÄRDE. varas ekonomiska värde efter vilket tullsats beräknas. SFS 1825, s. 11. Tullvärde beräknas i Sverige lika med dess marknadspris på inköpsorten. 2SvUppslB (1954). —
(2) -VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med tullens organisation l. verksamhet; särsk. övergående i att beteckna tullmyndighet l. tullverk. HSH 6: 169 (1658). Ryska medier har .. återgivit en rad versioner enligt vilka .. (Ryssl. o. Vitryssl.) skall samordna sina ekonomier, lagar, tullväsende (osv.). DN 2 ⁄ 4 1997, s. A8. —
(2) -ÅKLAGARE. tulltjänsteman med uppgift att tjänstgöra ss. åklagare i enklare tullmål; jfr -fiskal, -prokurör. SFS 1946, s. 1801.
B (†): TULLE-SKRIVARE, se A.
C (†): TULLS-INSPEKTOR, se A.
Spalt T 3083 band 35, 2009