Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SERIE se4rie, r. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. Förr användes ofta den lat. formen series. En series af undersökningar. LittT 1795, s. 132. Wikner Tidsex. 179 (1888).
Etymologi
[jfr t. serie, eng. series, fr. série; av lat. series, rad, kedja, till serere, ordna i rad(er), sammanfoga, till den rot som föreligger i gr. εἲρω, ordnar i rad(er), sammanfogar, fvn. sørvi, halsband, got. sarwa, fht. saro, feng. searu, alla med bet.: rustning. — Jfr DISSERTERA, INSERERA, SERIAL, SERMON]
om ett antal (personer l. djur l.) ting l. företeelser o. d. som uppträda i (en oavbruten l. regelbunden) ordningsföljd (l. utgöra en på ett l. annat sätt enhetlig grupp); (oavbruten l. regelbunden) följd l. ordningsföljd (stundom: succession); ofta med bestämning inledd av prep. av (i sht förr äv. med genitivattribut) betecknande det som ett sådant antal resp. en sådan följd består av. Ordna (ngt) i serier. Ingå l. utgöra ett led i en serie. Hålla en serie föredrag l. föreläsningar. En hel serie av motsägelser. (Det för östersjöprovinserna m. m. ansvariga kanslirådet) schall .. af förrige, och närwarande tider inhempta, om handlingarnas serie, en noga kundschap. CivInstr. 338 (1661). Denna allmänna verldsharmoni visar sig (enligt Leibniz) i tvenne fortgående serier, en serie af physiska verkningar, och en af finalorsaker (dvs. orsaker som innebära avsikt), som utgöra tänkande väsenden. Boström 1: 105 (c. 1830). Den .. praktfulla serien i Brüssel förfärdigade väfnader, som skildrar de fyra elementen, dagen, natten och årets månader. Böttiger Drottnh. 72 (1889). Till vingudens ära firades i Aten en serie av fyra fester från december till mars. Andersson GrDram. 5 (1890, 1910). Sjöarna låta från utvecklingshistorisk synpunkt i stort inordna sig i en serie, bestämd av sedimentens mikrobiologiska och kemiska karaktär. Ymer 1930, s. 226. Det fanns ju intet skäl, varför inte Bäckström skulle ha accepterat en invit (till erotiskt närmande). .. Varför skulle inte han kunna få vara en i serien? Hedberg VackrTänd. 264 (1943). Serien (av textilprover) är upplagd på kartonger. Form 1952, s. 149. — jfr A-, ASSOCIATIONS-, AVLJUDS-, BILD-, FÖREDRAGS-, FÖRESTÄLLNINGS-, FÖRSÖKS-, HÄNDELSE-, KVINT-, KÄRR-, LAGER-, MODELL-, MOSS-, NUMMER-, ORSAKS-, PLATTSPÅRS-, PROV-, REAKTIONS-, SKIFFER-, UTVECKLINGS-, VAPEN-SERIE m. fl. — särsk.
a) mat. om följd (särsk. formellt tecknad summa) av termer mellan vilka ett visst matematiskt förhållande består; jfr PROGRESSION 3. Divergent, konvergent, oändlig, trigonometrisk serie. VetAH 1752, s. 5. (Malthus’) bekanta geometriska och arithmetriska serier. Geijer I. 6: 56 (1839). Hyperboliska serier. IngHb. 1: 80 (1947). — jfr DIFFERENS-, POTENS-SERIE.
b) kem. om grupp av kemiska föreningar, i vilken varje förening kan tänkas uppkommen ur den föregående gm successiv utökning med samma atomgrupp; särsk. i uttr. homolog serie. Keyser Kemien 3: 24 (1876). IngHb. 4: 884 (1948). — jfr METAN-, OLEFIN-SERIE.
c) geol. stratigrafisk enhet, närmast underordnad system o. närmast överordnad etage (se d. o. 2 b slutet). Svenonius Stenr. 208 (1888). 2SvUppslB 27: 907 (1953).
d) i uttr. seriens lag, i äldre psykologi benämning på lagen om föreställningars association på grund av beröring i tiden. Rein Psyk. 2: 427 (1891).
e) filos. följd av relationsled, vari varje led står i samma förhållande till närmast efterföljande led o. till vilket som helst efterföljande led inom relationens fält men icke kan stå i samma förhållande till sig självt. Varje relation, vilken .. är på en gång irreflexiv, transitiv och sammanhängande, säges utgöra en serie. Wedberg NLog. 1: 61 (1945).
f) om var o. en av ett antal (gm siffror l. bokstäver o. d. sinsemellan numrerade l. betecknade) följder av aktier l. obligationer l. sedlar l. lotter l. andra värdepapper med fortlöpande nummerföljd från 1 o. uppåt. Vid lotterilån äro samtliga lottnumrorna vanligen fördelade i serier om 50 till 100 numror i hvar. Åstrand 2: 292 (1855). Hos Esselte finns två sorters stamaktier, en serie A och en serie B, som också har olika rätt till utdelning. Pokorny Aktier 18 (1957). — jfr A-, B-, SEDEL-SERIE m. fl.
g) skjutk. om antal av skott l. projektiler o. d. som utgöra en omgång i en tävling l. dyl. l. avlossas l. avfyras l. fällas o. d. i (tämligen snabb) följd. Serie på fem skott kostar 50 öre (vid skjutbana). Hvad seriernas skottantal angår, är 20 à 25 skott att betrakta som medeltal (vid undersökning av ett vapens skjutegenskaper). EldhandvSkjutsk. 1: 33 (1876). Vid fällning ”i serie” fällas bomberna efter varandra med visst tidsmellanrum. SoldatundFlygv. 1944, s. 39. — jfr PRECISIONS-, SKJUT-SERIE m. fl.
h) el.-tekn. om förhållandet att flera elektriska strömbanor äro sammankopplade så att den elektriska strömmen odelad genomflyter de sammankopplade strömbanorna i hela deras längd; nästan bl. dels i uttr. (koppla, äv. förena o. d.) i serie, dels ss. förled i ssgr. 2UB 3: 550 (1897: förenas .. i serie). Torrelementen .. kopplas i serie, alltså det enas pluspol till det andras minuspol o. s. v. Erix Radio 133 (1923).
i) om ett antal på ett l. annat sätt sammanhörande böcker l. dikter l. uppsatser l. protokoll l. (tidnings)artiklar l. tidskriftsnummer o. d.; särsk. dels om ett antal böcker som utgöra led i en på ett l. annat sätt sammanhängande framställning, dels om ett antal (av ett o. samma förlag) utgivna böcker o. d. som ha samma l. likartat utförande (o. enhetliga priser) o. ofta äv. behandla likartade ämnen, dels om fortlöpande följd av de enskilda årgångarna l. numren av en tidskrift o. dyl. l. i tidning l. tidskrift publicerat antal sammanhörande artiklar med samma l. likartat ämne l. syfte o. d. Vilhelm Mobergs serie om Knut Toring omfattar romanerna Sänkt sedebetyg”, ”Sömnlösoch Giv oss jorden”. Fullständiga serier av tidskrifter. Geijer I. 2: 208 (1839). En serie artiklar i Dagligt allehanda. De Geer Minn. 1: 276 (1892). Många ämbeten ha .. kompletta serier (av protokollsböcker). Ambrosiani SvSkråämb. 43 (1920). Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri .. Ny serie. NordT 1925, Titelbl. Den värdefulla serien Levande litteratur. Böök 4Sekl. 5 (1928). Form 1946, s. 209. — jfr ARTIKEL-, BROSCHYR-, PUBLIKATIONS-, REPORTAGE-, ROMAN-, RÄKENSKAPS-, SKRIFT-, TIDSKRIFTS-SERIE m. fl.
j) om följd av teckningar (med åtföljande skriftlig dialog l. kommentar) som skildra en (fingerad) tilldragelse l. (i form av ett kort avsnitt åt gången) återge en (i sht skämtsam l. spännande) berättelse, ofta (fortlöpande) publicerad i en tidning l. tidskrift o. d. (äv. i uttr. tecknad serie). Laurin Skämtb. 311 (1908). (Frans G. Bengtssons roman) Röde Orm blir serie i Svenska Dagbladet. SvD(B) 1942, nr 332, s. 3. Serien ”King vid gränspolisen”. Edström Mossgrönt 1: 118 (1950). Skulle han köpa en blaska och se på serierna? Fogelström Somm. 10 (1951). Tecknade serier. UrDNHist. 3: 314 (1954). Barn — serier — samhälle. Bejerot (1954; boktitel). — jfr SKÄMT-, ÄVENTYRS-SERIE m. fl.
k) sport. om omgång av tävlingar l. matcher o. d. som anordnas l. spelas under en tävlingssäsong av en grupp personer l. lag (av ungefär jämngod skicklighet), varvid varje person l. lag möter var o. en av de övriga personerna resp. vart o. ett av de övriga lagen minst en gång. Högre, lägre serier, med högre resp. lägre kvalifikationer. NordIdrL 1902, s. 282 (i fråga om fotboll). Svenska serien, som startades 1910 på initiativ av Vikingarnas fotbollklubb, omfattar för närvarande sex klubbar. IdrB 1: 29 (1913). Serien (i fotboll) är nu slutspelad. IdrBl. 1924, nr 73, s. 9. I fjor inledde Norrköping serien med att turbetonat slå Degerfors. SDS 1945, nr 219, s. 10 (i fråga om fotboll). Division II södra B, Sydsveriges egen ledande hockeyserie(,) är .. den .. publikrikaste serien. Därs. 1962, nr 276, s. 22. — jfr POKAL-SERIE.
l) om (kortare l. längre) följd av (fabriksmässigt) i standardiserat utförande o. bestämt antal tillverkade exemplar av en vara l. produkt; äv. (ofta ss. förled i ssgr) om antal av på sådant sätt tillverkade olika möbler vilka kunna kombineras på olika sätt till sammanhängande enheter. Utgående serier av randiga Matroskostymer. SvD(A) 1920, nr 172, s. 7 (annons). Vår nya seriemöbel — högelegant utförd i antikbehandlad björk. .. Ur denna serie kan utväljas just de pjäser Ni önskar för Edert behov. Därs. 1930, nr 312, s. 4 (annons). Ett långsiktigt program, som innebär en stimulans till strävandena att genom standardisering och produktion i långa serier få fram varor .. till rimliga priser. SocÅb. 1945, s. 200. — jfr MÖBEL-SERIE m. fl.
m) pedag. följd av lektioner i ett ämne o. en klass, som ges av lärarkandidat vid provårsläroverk l. lärarseminarium l. lärarhögskola ss. ett led i hans praktiska utbildning. RedFolkskSemLund 1917—18, s. 51. Serieövningarna (vid folkskoleseminarierna) omfattar enligt undervisningsplanen på båda linjerna två serier om sammanlagt 16 lektioner. SOU 1957, nr 46, s. 243. — jfr PROVÅRS-SERIE.
n) mus. i tolvtonsteknik: godtycklig melodisk följd av de tolv tonerna inom den kromatiska skalan, i vilken varje ton förekommer endast en gång o. som gm omkastningar o. transponeringar kan varieras o. användas ss. grundmaterial vid komposition av ett musikaliskt verk, vars motiv, teman o. klanger bygga på denna tonföljd. Musikrevy 1950, s. 276. De fyra stämmorna (i A. v. Weberns symfoni op. 21, första satsen) utgöras av seriens fyra huvudformer, d. v. s. i den ordning de uppträda: grundform, grundformens motrörelse, dess omvändning samt dennas motrörelse. OoB 1952, s. 599. — jfr TOLVTONS-SERIE.
o) (†) i utvidgad anv., i förb. med en av prep. av inledd bestämning i sg. betecknande diskussion, om den följd av tankemoment varav en (utredande) diskussion består. Denna fråga (dvs. huruvida några rättigheter äro oförytterliga) skulle .. fordra discussioner, hvarpå vi icke äro præparerade, och hvilka dessutom skulle afbryta hela serien af den nu började discussion. Biberg 2: 157 (c. 1820).
Ssgr: SERIE-ARTIKEL. artikel som ingår i l. tillhör en serie; särsk. (motsv. artikel III 3) till l. Fatab. 1953, s. 189.
-BERÄTTELSE. berättelse (se d. o. 4) som ingår i en serie; särsk. till i. Leffler UngNov. 238 (1932).
(m) -BETYG. pedag. betyg för lärarkandidat, avseende visad undervisningsskicklighet vid serie av lektioner. TSvLärov. 1941, s. 10.
-BILD. [jfr t. serienbilder, pl.] bild som ingår i en serie; särsk. fotogr. om seriefotografi. ArtillRegl. 1940, 2: 13 (om seriefotografi). Rig 1957, s. 30.
-BILJETT. biljett som berättigar till bevistande av en hel serie av arrangemang (särsk. föreläsningar); jfr -kort 2. Lundin NSthm 405 (1888).
(l) -BOKHYLLA~020. jfr -möbel. Form 1934, Omsl. s. 78.
-BOKSTAV~02 l. ~20. bokstav (se bokstav, sbst.2 4) som anger till vilken serie ngt hör; jfr -nummer. StatistT 1: 297 (1862). särsk. till f. Alm(Sthm) 1837, s. 45 (på sedel).
-BREV. handel. (reklam)brev som ingår i en serie. HandInd. 960 (1927).
-BREVKORT~02 l. ~20. (förr) (vy)kort ingående i en serie innehållande ett bestämt antal olika bilder med samma l. likartat motiv. KatalÅhlénHolm 1914—15, s. 230.
-BUNDEN, p. adj. bunden (se binda, v. 15) vid viss serie l. vid seriemetod. Ljungqvist Slöjdb. 74 (1957; om skolslöjd där en serie föremål tillverkas i viss ordning). SvD(A) 1960, nr 40, s. 4 (om viss verksamhet i TV).
(l) -BYGGA. jfr -tillverka 2. SvFl. 1941, s. 84 (i pass., om fartyg).
(l) -BYGGNAD. byggande i serie(r); äv. konkret, om resultatet; jfr byggnad 2, 3. LAHT 1932, s. 742 (konkret). SvFl. 1941, s. 93.
(h) -BÅGLAMPA~020. [jfr eng. series arc lamp] (förr) elektrisk båglampa i vilken den elektromagnet som reglerar kolstavarnas läge är kopplad i serie med ljusbågen o. enbart påverkas av strömmen; motsatt dels: differentiallampa, dels: shuntlampa; jfr -lampa. Elfving Starkstr. 281 (1909).
-DAG. (förr) dag under vilken vissa bestämda varor (utan hänsyn till det ordinarie priset) försåldes till seriepris. DN(A) 1927, nr 295, s. 5.
(h) -DYNAMO. [jfr t. seriendynamo, eng. series dynamo] (numera bl. mera tillf.) el.-tekn. = -generator. Düben LbElektrBelysn. 36 (1892).
-FABRIKATION.
1) (tillf.) om den näringsgren (i Förenta staterna) som producerar seriefilmer (se film 2). RiksdP 1953, 2 K, nr 11, s. 122.
2) till l: serietillverkning. Dædalus 1936, Annons. s. 4.
-FIGUR. stående figur i av olika delar bestående framställning; särsk. till j. Östergren (1938).
-FILM. film (se d. o. 2) som är uppdelad i ett antal avsnitt av vilka ett visas vid varje föreställning; film som ingår i en serie vid olika tillfällen visade, mer l. mindre fristående filmer (med samma huvudperson(er) l. med likartade motiv o. d.). Swing 1921, nr 5, s. 10. SvD(A) 1964, nr 313, s. 13.
(k) -FINAL. sport. jfr final II b. IdrBl. 1935, nr 15, s. 1.
(k) -FOTBOLL~02 l. ~20. sport. SvFotbFÅrsb. 1924, s. 22.
-FOTOGRAFERA, -ing. fotogr. fotografera med seriekamera; i sht ss. vbalsbst. -ing. Globen 1930, s. 45 (: seriefotografering). SvGeogrÅb. 1949, s. 109.
-FOTOGRAFI. fotogr. fotografi som ingår i en serie i snabb följd efter varandra tagna fotografier; i fråga om nutida förh. bl. om sådant fotografi taget med seriekamera. 2UB 10: 372 (1907). FlygHb. 30 (1921; med seriekamera).
(l) -FRAMSTÄLLA~020, -ning. = -tillverka 2. Motorför. 1955, nr 7, s. 26.
(h) -FÖRBUNDEN, p. adj. el.-tekn. seriekopplad. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-FÖRELÄSNING~1020. föreläsning som ingår i en serie med samma l. likartat ämne. Klint (1906).
(k) -FÖRENING. sport. förening (se d. o. 7 c) av idrottsföreningar som delta i samma serie. IdrBl. 1935, nr 16, s. 12.
(h) -GENERATOR. [jfr eng. series generator] el.-tekn. generator vars ankarlindning är kopplad i serie med magnetlindningen; jfr -dynamo, -maskin, -motor. Möller Herrmann Elektr. 2: 24 (1923).
(l) -GODS. (i fackspr.) serietillverkat gods. Dædalus 1934, Annons. s. 6.
-GRADERING. (förr) gradering (se gradera 1 a) varvid all skifteslagets mark graderas i en följd; motsatt: separatgradering. SD(L) 1895, nr 310, s. 16.
-GÅNG; pl. -ar. (†) om var o. en av en serie förflyttningar i olika gångarter (se d. o. 1), som häst under dressyr får utföra; jfr gång I 3 b. KrigVAT 1841, s. 266.
(k) -HANDBOLL~02 l. ~20. sport. IdrBl. 1935, nr 26, s. 11.
(j) -HJÄLTINNA. jfr -figur. Bejerot BarnSer. 55 (1954).
(l) -HUS. serietillverkat hus. DN(B) 1958, nr 31, s. 14.
-KAMERA. fotogr. stillbildskamera som i snabb följd kan exponera en serie ögonblicksbilder av en rörelse l. ett ansikte o. d., i sht använd vid flygfotografering o. porträttfotografering enligt polyfotometoden. FlygHb. 16 (1921).
-KOLLISION. kollision varvid flera än två fordon successivt kollidera; jfr -krock. SvD(A) 1962, nr 47, s. 18.
(k) -KOMMITTÉ. sport. kommitté som handhar frågor rörande serier. SvFotbFÅrsb. 1923, s. 4.
-KONDENSATOR. el.-tekn. elektrisk kondensator kopplad i serie med en strömkrets. Dædalus 1939, Annons. s. 21.
-KOPPLA, -ing. tekn. koppla samman (olika delar l. maskiner o. d.) så att de l. vissa delar av dem komma att verka l. påverkas successivt l. i följd efter varandra; särsk. till h, med avs. på elektriska strömbanor o. d.: koppla i serie; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ing; motsatt: parallellkoppla. Armaturen (i en generator) är ringlindad och seriekopplad. TT 1895, M. s. 25. För fartyg med 2 eller flera propelleraxlar (uppfann Ch. A. Parsons) den s. k. seriekopplingen, d. v. s. att ångan först arbetade i ångturbinen på t. ex. midtaxeln, därefter i ångturbinen på babordsaxeln och slutligen i ångturbinen på styrbordsaxeln. 2NF 33: 1100 (1922). Alla lampor i (spår-)vagnen seriekopplas. TT 1940, Allm. s. 425. särsk. mer l. mindre bildl. Växter och djur (kunna) betraktas som seriekopplade företeelser i det materiens resp. energiens kretslopp, som man föreställer sig utgöra världsprocessen. 2NF 33: 1210 (1922).
(h) -KOPPLARE. [jfr t. serienschalter] el.-tekn. serieparallellkopplare; förr äv. oeg., om cellkopplare för ackumulatorbatteri. Dumrath Beck Naturkr. 951 (1911; oeg.). TeknOrdb. 950 (1940).
-KORSNING. ärftl. experimentellt kontrollerad könsfortplantning mellan en typ av individ o. en serie andra för produktion av bastarder. SvVäxtförädl. 2: 203 (1951).
-KORT.
1) (tillf.) kort (försett med bild l. dyl. o.) ingående i en serie. Östergren (1938).
2) = -biljett. Carlsson Stockh. 54 (1915).
(h) -KRETS. el.-tekn. elektrisk strömkrets som består av ett antal seriekopplade elektriska element o. d. FörslElektrOrdl. (1931).
-KROCK. (ngt vard.) jfr -kollision. Motorför. 1955, nr 12, s. 9.
(k) -LAG. sport. lag (se lag, sbst.3 14 c γ) som deltar i en serie. IdrBl. 1935, nr 48, s. 10.
(h) -LAMPA. [jfr eng. series lamp] (förr) = -båglampa. Elfving Starkstr. 245 (1909).
(k) -LEDANDE, p. adj. sport. om fotbollslag o. d.: som leder (se leda, v.2 5 a) i en serie. IdrBl. 1935, nr 13, s. 11.
(k) -LEDARE. sport. om (person som ingår i) lag som leder i en serie; jfr -ledande. IdrBl. 1924, nr 73, s. 9 (om personer). Därs. 1935, nr 7, s. 4 (om lag).
-LEDNING.
1) el.-tekn. till h: seriekopplad elektrisk ledning. 2UB 3: 189 (1897).
2) sport. till k; jfr ledning, sbst.2 3. IdrBl. 1935, nr 51, s. 8.
(m) -LEKTION. pedag. i serie ingående lektion. RedFolkskSemUpps. 1916—17, s. 126.
(h) -LINDAD, p. adj. [jfr eng. series wound] el.-tekn.
1) om elektrisk maskin (jfr 2): vars magnetlindning är seriekopplad med ankarlindningen, serie-; äv. om magnet: vars lindning är seriekopplad med ankarlindningen. Generatorerna voro .. serielindade, så att hela strömmen odelad passerade magneterna. JernkA 1889, s. 381. TT 1895, M. s. 25 (om magneter).
2) om elektrisk maskin (jfr 1): som har serielindning (se d. o. 2). TeknVet. Elektr. 3: 234 (1926).
(h) -LINDNING. [jfr t. serienwicklung, eng. series winding] el.-tekn.
1) om förhållandet att magnetlindning o. ankarlindning i en elektrisk maskin äro seriekopplade; vanl. konkret, om magnetlindning (i sht den ena av de båda magnetlindningarna i en kompoundmaskin) som är seriekopplad med ankarlindningen. 2UB 3: 76 (1896; konkret; i kompoundmaskin). TT 1946, s. 676 (konkret).
2) i elektrisk maskin med fyra l. flera poler: förhållandet att de härvor i ankarlindningen som befinna sig under poler med samma polaritet äro seriekopplade; äv. konkret, om ankarlindning med seriekopplade härvor. 2NF 7: 261 (1907). BonnierKL 10: 428 (1927; konkret).
-LOTT. [jfr t. serienlos]
1) (numera bl. om ä. l. utländska förh.) i klasslotteri: lott för vilken avgifterna för hela serien av klasser i lotteriet erläggas på en gång. Smedman Kont. 7: 78 (1874).
2) (†) till f: obligation tillhörande ett i serier indelat premieobligationslån; särsk. om obligation tillhörande en av de till den slutliga dragningen kvarstående (gm preliminär dragning utvalda) serierna i sådant premieobligationslån. Åstrand 2: 292 (1855). Ekbohrn (1904).
-LÅSNING. (i fackspr.) (system för) låsning avseende en hel grupp av lås (t. ex. i stort hyreshus), varvid varje lås kan öppnas dels med en nyckel som kan öppna endast ett lås, dels med en l. flera nycklar som kunna öppna en viss del av de i gruppen ingående låsen l. samtliga gruppens lås, systemlåsning, centrallåsning. De Jong TerminolLås 11 (1942).
(a) -LÄRA. mat. jfr lära, sbst. 2. PedT 1942, s. 6.
(j) -MAGASIN. om tidskrift l. tidning o. d. som huvudsakligen l. enbart innehåller (tecknade) serier; jfr magasin 5 o. -tidning. BonnierLM 1948, s. 434.
(h) -MASKIN. [jfr t. seriemmaschine] el.-tekn. jfr -generator. TT 1894, M. s. 42.
(k) -MATCH. sport. match som ingår i en serie. NordIdrL 1904, s. 227 (i fotboll).
-MATLAGNING~020. kok. matlagning som är så organiserad att av en stor mängd av en viss råvara på en gång framställas ett antal olika rätter vilka förvaras o. användas till olika måltider under en längre tid. Sonesson BöndB 1096 (1955).
-METOD. (i fackspr.) metod varvid en serie l. serier kommer (komma) till användning. Scheutz Nummereqv. 21 (1849; i fråga om räkning varvid matematiska serier användas). särsk. vid votering: metod vid vilken de olika förslagen bli föremål för omröstning ett efter ett i viss ordning, till dess ett förslag får majoritet; motsatt: eliminationsmetod (se d. o. b). StatsvT 1901, s. 22.
(h) -MOTOR. [jfr t. serienmotor, eng. series motor] el.-tekn. jfr -generator. 2UB 3: 299 (1897).
(h) -MOTSTÅND~02 l. ~20. [jfr t. serienwiderstand] el.-tekn. motstånd (se d. o. 2 c) som är kopplat i serie med en strömkrets. FörslElektrOrdl. (1931).
-MÄSSIG. särsk. till l, om tillverkning: som sker i serie(r). Motorför. 1955, nr 3, s. 32 (: seriemässigt, adv.).
(k) -MÄSTARE. sport. om person l. lag som vunnit i en serie; jfr mästare 7 slutet. IdrBl. 1935, nr 26, s. 11.
(k) -MÄSTERSKAP~102, äv. ~200. sport. [jfr -mästare] jfr mästerskap 3 slutet. IdrBl. 1935, nr 56, s. 8.
-MÄTNING. mätning (se d. o. 1) som ingår i en serie. Carell o. Edelstam 177 (1916).
(l) -MÖBEL. (i sht i fackspr.) serietillverkad möbel (avsedd att kunna kombineras med andra i samma stil på olika sätt); äv. koll. OoB 1930, s. 490. SvD(A) 1930, nr 312, s. 4 (koll.).
-NEGATIV. (numera bl. tillf.) fotogr. negativ (se negativ, sbst. 5) till seriefotografi. 2UB 10: 378 (1907).
-NUMMER. jfr -bokstav. Lundell (1893).
-NYCKEL. (i fackspr.) nyckel som användes vid serielåsning. HantvB I. 6: 220 (1938).
(h) -PARALLELL-KOPPLARE. [jfr t. serienparallelschalter, eng. series-parallel switch] el.-tekn. kopplare (se d. o. 1) l. strömbrytare använd vid serieparallellkoppling. FörslElektrOrdl. (1931).
(h) -PARALLELL-KOPPLING. [jfr t. serienparallelschaltung, eng. series-parallel connection] el.-tekn. koppling av grupper av parallellkopplade elektriska element l. lindningar l. strömbanor o. d. i serie med varandra. FörslElektrOrdl. (1931).
(h) -PARALLELL-LINDNING. [jfr t. serienparallelwicklung, eng. series-parallel winding] el.-tekn. våglindning i vilken två (l. flera) serielindningar (se -lindning 2) åtskilda finnas i ankaret o. äro parallellkopplade. 2NF 7: 261 (1907).
(k) -POÄNG. sport. jfr poäng II 2 a. IdrBl. 1924, nr 80, s. 12.
-PRIS.
1) [efter fr. prix de série] (om förh. i Frankrike, numera bl. tillf.) pris som är i överensstämmelse med en fastställd taxa vilken anger den ersättning som utgår för varje särskild prestation inom ett arbetsfack. AB 1898, nr 236, s. 3.
2) (förr) vid försäljning i butik (under seriedagar) tillämpat nedsatt pris ingående i en serie bestående av ett fåtal bestämda priser. SvD(A) 1930, nr 295, s. 6.
(l) -PRODUCERAD, p. adj. serietillverkad. Motorför. 1955, nr 4, s. 17.
(l) -PRODUKT. serietillverkad produkt (se d. o. 4). Form 1932, s. 297.
-PRODUKTION.
1) till j: produktion av tecknade serier. Bejerot BarnSer. 26 (1954).
2) till l: serietillverkning. Form 1945, s. 224.
-PROGRAM. program som gäller för l. ingår i en serie; särsk. sport. till k. IdrBl. 1935, nr 1, s. 5.
(g) -PROTOKOLL. skjutk. jfr protokoll 2 c. Holmberg Artill. 1: 89 (1881).
-PROV. (i fackspr.) prov (se d. o. 1) som ingår i en serie; äv. konkret (motsv. prov 5). SFS 1894, Bih. nr 78, s. 9 (konkret). NaturvForsknRådRed. 1947—48, s. 78.
(i) -PUBLIKATION. publikation (se d. o. 2 b) som ingår i en serie. Strindberg Brev 2: 372 (1882).
-PUMP. tekn. centrifugalpump med (i samma kåpa o.) på samma axel monterat flertal pumphjul vilka successivt öka vattentrycket. 2NF 4: 1473 (1905).
(h) -REAKTOR. [jfr eng. series reactor] el.-tekn. reaktor (se d. o. 1) med seriekopplade lindningar. IngHb. 3: 316 (1949).
(h) -REGLERING. [jfr eng. series regulation] el.-tekn. reglering (se reglera II 3 a) av en likströmsmotors varvtal gm inkoppling av ett variabelt motstånd i serie med motorn l. dess ankarlindning. FörslElektrOrdl. (1931).
(h) -RELÄ. el.-tekn. med belastningen seriekopplat relä. FörslElektrOrdl. (1931).
(h) -REOSTAT. el.-tekn. jfr -motstånd. TT 1899, M. s. 126.
(h) -RESONANS. [jfr t. serienresonanz, eng. series resonance] el.-tekn. om den resonans (se d. o. 2) som uppstår i en serieresonanskrets. RadioteknOrdl. (1944).
(h) -RESONANSKRETS~1002. el.-tekn. seriekopplad resonanskrets. Radiolex. (1949).
(i) -ROMAN. roman som består av en serie delar. SocDem. 1923, nr 288 A, s. 9.
(a) -RÄKNING. mat. räkning (se d. o. 6) med matematiska serier. SAOL (1889).
-RÖKA, -ning. röka cigarretter o. d. i oavbruten följd, kedjeröka; äv. med obj. betecknande cigarretter o. d. SAOL (1950).
-RÖRELSE. gymn. rörelse ingående i en följd av rörelser som utföras efter varandra o. tillsammans utgöra en avslutad helhet; äv. (i sg. l. pl.) om sådan följd; numera företrädesvis i fråga om följd av rörelser som utgör ett avgränsat, för poängbedömning avsett program i internationell tävlingsgymnastik. Balck Idr. 3: 139 (1888). AllhemSportlex. (1951).
-SAMTAL~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) telef. telefonsamtal ingående i en serie på förhand beställda samtal som äga rum mellan två abonnenter på regelbundet återkommande tider o. ha i förväg bestämd varaktighet, abonnemangssamtal. SD(L) 1894, nr 138, s. 4.
(k) -SEGER. sport. seger i en serie; jfr -vinst. IdrBl. 1924, nr 74, s. 10.
(k) -SEGRARE. sport. segrare i en serie; jfr -vinnare. IdrBl. 1935, nr 1, s. 8.
(l) -SERVIS. jfr -möbel. StKokb. 648 (1940).
-SIDA. särsk. till j, om den sida i en (daglig) tidning där (de tecknade) serierna ha sin plats. Bejerot BarnSer. 28 (1954).
(g) -SKJUTNING. skjutk. skjutning i serie(r); förr särsk. om sådan skjutning för utrönande av ett vapens egenskaper (särsk. för bestämmande av vilken skjutvinkel hos ett vapens eldrör som svarar mot olika avstånd till målet), tabellskjutning. EldhandvSkjutsk. 1: 33 (1876; för utrönande av vapens egenskaper). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 80 (1879; för trupps utbildning). NF 7: 704 (1883; för bestämmande av skjutvinkel).
(l) -SKÅP. jfr -möbel. Form 1934, Omsl. s. 78.
-SNITT. [jfr t. serienschnitt] (i fackspr.) om vart o. ett av ett antal mikroskopiska snitt i ett kroppsorgan l. ett embryo o. d. för undersökning i ordningsföljd efter varandra. 2NF 18: 485 (1912).
-SNITTA, -ning. [jfr -snitt] (i fackspr.) (sönder)dela (ngt) med seriesnitt; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Jag hade turen att få preparatet om hand och fick det seriesnittat. SvLäkT 1935, s. 1174. Wernstedt (1951; ss. vbalsbst.).
(k) -SPEL. sport. IdrBl. 1935, nr 14, s. 1 (i handboll).
(k) -SPELARE. sport. IdrBl. 1935, nr 34, s. 9.
-STANS. tekn. jfr -verktyg 1. Hallström Verkt. 113 (1923).
(h) -SVETSMASKIN~102, äv. ~200. tekn. svetsmaskin (särsk. punktsvetsmaskin) så anordnad att strömmen för svetsningen tillföres arbetsstycket genom två elektroder vilka äro seriekopplade medelst en under arbetsstycket liggande kontaktskena. HbVerkstTekn. 3: 250 (1944).
(h) -SVETSNING. tekn. svetsning med seriesvetsmaskin. TeknOrdb. 928 (1940).
-SYSTEM.
1) [jfr t. seriensystem] (förr) till h: system som bygger på seriekoppling; särsk. om ett förr använt system för elektrisk kraftöverföring, som i princip bestod av seriegenerator(er) o. seriemotor(er). 2UB 3: 189 (1897). Elfving Starkstr. 382 (1909; vid kraftöverföring).
2) sport. till k, om system som baserar sig på deltagande i serie(r); stundom äv. sammanfattande, om alla lag o. d. som delta i en serie l. serier i viss sport (i ett land). (Det engelska fotbollslaget) Newcastle började säsongen sämst av alla lag i hela seriesystemet. IdrBl. 1935, nr 1, s. 11. NFSportlex. (1946).
-SÄNDNING. (i fackspr.) sändning av flera signalmeddelanden till samma mottagare i en följd. SoldISign. 1945, s. 23.
(k) -TABELL. sport. tabell som åskådliggör deltagarnas ställning i en serie. IdrBl. 1924, nr 73, s. 9.
(j) -TECKNARE. person som tecknar serier. BonnierLM 1948, s. 431.
-TECKNING. teckning som ingår i en serie; särsk. till j; stundom äv.: (tecknad) serie. Zetterström 25År 219 (1931; om serie). UrDNHist. 2: 301 (1953).
(n) -TEKNIK. mus. i fråga om komposition av tolvtonsmusik: teknik som grundas på användningen av serier. Musikrevy 1950, s. 234.
(j) -TIDNING. tidning som huvudsakligen l. enbart innehåller (tecknade) serier (jfr -magasin); stundom äv. om daglig tidning som har (många) serier. RiksdP 1953, 2 K, nr 11, s. 122. Ingen annan svensk tidning har gjort .. (Expressen) äran stridig att vara vår största dagliga serietidning. Bejerot BarnSer. 75 (1954).
-TILLVERKA~020, -ning.
1) (tillf.) till j, ss. vbalsbst. -ning. RiksdP 1953, 2 K, nr 11, s. 120.
2) till l: tillverka (ngt) i serie(r); i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Form 1932, s. 101 (ss. vbalsbst.). Storbritannien serietillverkar snabbt motortorpedbåtar. SvFl. 1940, s. 156. En stoppad fåtölj. .. Serietillverkad för statliga och kommunala verk. Hedberg Sardin. 23 (1956).
-TYP.
1) typ av serie. Bejerot BarnSer. 39 (1954; i fråga om tecknade serier).
2) typ som tillhör l. kännetecknar serie(r) l. utmärkes av att ngt är ordnat l. uppträder i serie; särsk. dels (el.-tekn.) till h: typ kännetecknad av seriekoppling l. serielindning o. d., dels till l: typ som tillverkas i serie(r) l. kännetecknar serietillverkade varor o. d. En 6-polig ringlindning av serietyp. ElTeknHb. 728 (1941). Bohag av serietyp. Form 1949, s. 68.
(k) -TÄVLAN. sport. = -tävling. IdrBl. 1924, nr 78, s. 15.
(k) -TÄVLING. sport. tävling som utgöres av l. ingår i en serie. NordIdrL 1904, s. 227.
(a) -UTVECKLING~020. mat. angivande av en serie som står i viss relation till en given funktion. Hedström o. Rendahl Alg. 146 (1915).
(l) -VARA. serietillverkad vara. Form 1932, s. 294.
(i) -VERK. (litterärt l. vetenskapligt o. d.) verk som utgöres av en serie. 2NF 38: 273 (1926).
-VERKTYG~02 l. ~20.
1) tekn. med en serie efter varandra anbringade verktygsdelar försett press- l. stansverktyg som är så inrättat att vid varje slag av öververktyget arbetsstycket förflyttar sig ett steg framåt o. verktygsdelarna utföra var sitt arbetsmoment. Bergman HbJärn 3: 78 (1926).
2) (mera tillf.) till l: verktyg använt vid serieproduktion. Form 1957, s. 74.
(k) -VINNARE. sport. = -segrare. IdrBl. 1924, nr 73, s. 8.
(k) -VINST. sport. jfr -seger. IdrBl. 1924, nr 74, s. 10.
-VIS, adv. o. adj.
I. [jfr t. serienweise] adv.: i serie(r), i serie efter serie. IdrFinl. 1: 7 (1904).
II. (mera tillf.) adj.: som sker i serie(r). SvGeogrÅb. 1945, s. 239 (om cykloners vandringar).
(i) -VOLYM. volym som ingår i en serie. ÅbSvUndH 8: Titelbl. (1924).
(m) -ÖVNING. pedag. särsk. konkretare, om undervisningsövning bestående av en serie (se d. o. m). SFS 1914, s. 458.

 

Spalt S 1977 band 25, 1967

Webbansvarig