Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEGATIV ne1gati4v l. neg1-, l. 40~1 l. 30~2, n. l. (numera nästan bl. i bet. 4) r. l. m. l. f. (Svea 14: 111 (1831; i bet. 1), 2UB 6: 520 (1904; i bet. 4) osv.); best. -et resp. -en; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. negative, f., negativ, n. (i bet. 5), eng. negative, fr. négative, f., négatif, m. (i bet. 5); substantivering av NEGATIV, adj.]
1) (†) till NEGATIV, adj. 1; om (ngt som innebär l. utgör ett) bestridande l. avvisande o. d.; äv. dels: avslag, dels: (negativ) kritik; jfr NEGATION 1. Vij (måste i denna fråga) låta oss nöija med tvänne (riksdags-)Ståndz negativer, emot tvännes affirmativer. HSH 40: 316 (1727). (1600- o. 1700-talens) egentliga förtjenst (i avseende på vitterheten) var Negativen. Svea 14: 111 (1831). Pfeiffer (1837).
2) (mindre br.) språkv. till NEGATIV, adj. 2: nekande ord, negation; jfr NEGATION 2. Rydqvist SSL 5: 183 (1874). Ibland brukas (ordet) icke som negativ vid nomen, t. ex.: en icke-ämbetsman. 3NF 14: 861 (1931). jfr (†): Negativ, (dvs.) nekande mening eller satts. Pfeiffer (1837).
3) (mindre br.) till NEGATIV, adj. 3: egenskap o. d. som bestämmes ss. frånvaro av ngt visst annat; jfr NEGATION 3. Bremer FamH 2: 175 (1831). Konstitutionellt är lyrikerns temperament uppbyggt på (skenbara?) negativer: han är opraktisk, oförmögen till mera krävande logiska deduktioner och saknar ofta sinne för sunt förnuft. BonnierLM 1945, s. 840.
4) (i fackspr.) till NEGATIV, adj. 3 d: hålform. 2UB 6: 520 (1904).
5) fotogr. till NEGATIV, adj. 3 e: vid framkallning av exponerad fotografiplåt l. film l. särsk. behandlat papper åstadkommen bild på vilken fördelningen av ljusa o. mörka partier är motsatt mot det fotografiska motivets (så att originalets dagrar bli mörka o. dess skuggor ljusa); äv. i utvidgad anv., om fotografiplåten osv. Dalin (1871). Nyblæus Fotogr. 5 (1874). Af en negativ kan man framställa positiv i obegränsadt antal. Roosval Schmidt 6 (1896). PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 12 (om plåt). — jfr AUTOTYPI-, DEL-, RASTER-, SERIE-, SPEKTRAL-NEGATIV. — särsk. bildl. NordT 1883, s. 413. Alla negativen i hans själ, som en gång varit fullproppade med tavlor från Paris och civilisationen, hade tvättats rena av Indien. Almqvist Comfort Routl. 67 (1913).
Ssgr (till 5, fotogr.): NEGATIV-ALBUM. för förvaring av negativ. PriskurForsnerFotogrMag. 1912—13, s. 92. —
-BILD. [jfr t. negativbild] negativ bild, negativ. Nyblæus Fotogr. 3 (1874).
-FILM. jfr film 1. 2NF 35: 797 (1923).
-HINNA, r. l. f. ljuskänslig hinna varmed negativplåten är överdragen. Kroon Reprodukt. 44 (1935).
-MATERIAL. om de emulsioner som bilda det ljuskänsliga skiktet på fotografiplåt, film o. negativpapper; äv. med inbegrepp av underlaget, om plåten osv. HAndersson hos Friesen o. Grape CodArg. 203 (1928).
-PAPPER. med en emulsion av bromsilvergelatin försett papper som nyttjas som negativmaterial. 2NF (1913).
-PLÅT. jfr -film. Nyblæus Fotogr. 35 (1874). Kroon Reprodukt. 30 (1935).
-PROCESS. om den behandling (framkallning, fixering, sköljning osv.) som en fotografiplåt l. film osv. undergår efter exponeringen. Nyblæus Fotogr. 6 (1874).
-RETUSCH. retuschering av negativ. Nyblæus Fotogr. 7 (1874).

 

Spalt N 431 band 18, 1947

Webbansvarig