| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VERKTYG vær3k~ty2g, n.; best. -et; pl. = (PrivSvStäd. 4: 64 (1594) osv.) ((†) -er Palmblad Fornk. 2: 166 (1844), PrislCFNordströmSthm 1939, s. 72).
1) (hand)redskap l. instrument o. d. använt l. avsett att användas för (hantverksmässig) framställning l. bearbetning l. reparation l. undersökning l. mätning o. d. av ngt; särsk. använt ss. komponent i verktygsmaskin; äv. allmännare, om föremål använt l. avsett att användas ss. hjälpmedel vid uträttande av arbete l. göromål; jfr DON, sbst.1 3, REDSKAP 2, TYG, sbst.1 1. Kirurgens främsta verktyg är skalpellen. PrivSvStäd. 4: 64 (1594). Emedan be:te Erich Jöranson ingen tingh äger, för uthan sitt werktygh som han dagelighen brukar. AvvittrSthm 2/11 1667. En så kallad gånggrift, i hvilken upptäckts obrända skeletter, verktyg af sten och ben .. o. s. v. Bruzelius Forns. 10 (1850). För utöfvandet af sitt yrke behöfver låssmeden naturligtvis en hel mängd verktyg. ArbB 208 (1887). Så kom han att tänka på den goda uppsättning verktyg som fanns i konungens smedja. Fridegård Offerrök 57 (1949). Vännen Tage hade absolut inga som helst verktyg att äta med. Edström Mossgrönt 1: 110 (1950). Snabbstål används till bearbetande verktyg, såsom svarvstål, fräsar, borrar och brotschar. NE 17: 14 (1995). — jfr BORR-, CISELERINGS-, DIAMANT-, FLINT-, GRIP-, GRÄV-, GÄNG-, HAND-, HOVSLAGAR-, INBROTTS-, JÄRN-, MASKIN-, MYNT-, MÄT-, MÄTNINGS-, PLÅTSLAGAR-, POLER-, PRECISIONS-, PUTS-, REDNINGS-, REPARATIONS-, RUSTKAMMAR-, RÖK-, SERIE-, SKANS-, SKO-, SKOMAKAR-, SKRIV-, SKÄR-, SLAG-, SLAKT-, SLIP-, SLÖJD-, SMED-, SMIDES-, SPECIAL-, STANDARD-, STEN-, STICK-, STÅL-, STÄM-, SVARV-, TIMMERMANS-, TORTYR-, TRÄDGÅRDS-, UNIVERSAL-VERKTYG m. fl. — särsk. (†) om vapen l. krigsredskap o. d. (Lat.) Armamenta .. (sv.) Allehanda Rustning eller redskap och wärktygh. Linc. G 1 b (1640). Dem, som befinnes med andre til skada tiänlige Gewär och Wärcktyg, såsom Pistoler, Puffertar .. med mera. PH 2: 1324 (1737). Wecksell DHjort 60 (1862). — jfr APPROSCHERINGS-, BELÄGRINGS-, DÖDS-, STRIDS-VERKTYG.
2) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. om ngt sakligt (vanl. mer l. mindre abstrakt): redskap (se d. o. 3 b). Gudz Redskap och wärcketygh. Forsius Phys. 30 (1611). At .. (brännvinet) är satans förgiftigaste wärktyg, til sinnens förwirrande, och grufweliga synders framlåckande. Broman Glys. 3: 923 (1748). Språket som verktyg och uttrycksmedel. 3SAH LXIII. 1: 13 (1952). Kunskaper är verktyg, som man sedan ska använda sig av under hela livet i det livslånga lärandet. Skolvärld. 1997, nr 5, s. 4. De rättsvårdande organen (har) redan i dag i huvudsak de verktyg de behöver för att kunna ingripa (mot rasistiska texter). SvD 25/6 1997, s. 6. — särsk.
a) (utom ss. senare led i ssgr numera bl. tillf.) om kroppsdel l. organ ss. medel för utförande av viss funktion; jfr REDSKAP 3 a. Lindh Huuszapot. 39 (1675). Huru noga jag tilsåg, kunde jag ej blifva varse på .. (vatteninsekterna) hvarken fötter eller verktyg at simma med. VetAH 1747, s. 212. Qvinnans verktyg som tjena i allmänhet til fortplantning af Människoslägtet sades vara af hårda och mjuka delar. Schützercrantz 2Förlossn. 36 (1786). De lefvande tingen äro sammansatta af många olika verktyg för särskilda förrättningar. Dessa verktyg kallas äfven organer. Berlin Lrb. 1 (1880). — jfr ANDNINGS-, GRIP-, HÖRSEL-, RÖRELSE-, SINNES-, STICK-, TAL-, TUGG-, URIN-VERKTYG m. fl.
b) om person l. (beslutande) församling l. sällskap o. d.: redskap (se d. o. 3 c); ofta i förb. med bestämning inledd av prep. för angivande det vartill ngn används l. låter sig användas. RA II. 2: 129 (1617). Dhet hin håle sielff synligen icke beställer, dhet vthrättar han genom sin wärcktyg, i. e. Onda Menniskior. Grubb 353 (1665). Ei någon är så swag, at icke then kan gälla / Til Herrans wärcktyg, at thet starcka nederslå. Kolmodin QvSp. 1: 255 (1732). Den renlärige Olaus Petri, Konungens ifriga verktyg vid kyrkoförbättringen. Leopold 5: 311 (c. 1804). Allt tycktes antyda, att den Svenska kronpretendenten snart skulle öfverlemna sig i czarens händer och blifva det kraftigaste verktyget för hans planer mot Sverige. Malmström Hist. 1: 154 (1855). Långt ifrån att bli ett verktyg för förtrycket var Akademien en av de få andliga krafterna i landet, som satte sin existens på spel hellre än att falla undan för den nya regimens maktspråk. 3SAH LXXVII. 2: 60 (1969). — jfr DJÄVULS-VERKTYG m. fl.
-BACK. (numera bl. i Finl.) verktygslåda; jfr back, sbst.1 1 (b). JernkA 1833, s. 655. Tjuvarna bröt sig in i paketbilarna på parkeringen och länsade dessa på verktyg, kompletta verktygsbackar och olika mätinstrument. JakobsT 1/4 1995, s. 12. —
-BORD. bord (se bord, sbst.1 5) för placering l. förvaring av verktyg; jfr -bänk. Verktygsbord med svarfinrättning. BoupptVäxjö 1877. —
-BÄLTE. bälte vari verktyg bärs l. kan bäras (med hjälp av fastsydda fickor l. hällor o. d.). För en del arbeten på mera svårtillgängliga ställen .. har montören ofta ett verktygsbälte med fickor för verktyg och öfriga arbetstillbehör. 2UB 3: 210 (1897). —
-FÖRRÅD. Nordensvan Takt. 37 (1884). Verktyg (utlämnas) från verkstadens verktygsförråd mot avlämnandet av rekvisition. HandInd. 635 (1927). —
-HÅLLARE. hållare (se d. o. 3) för verktyg. (Arbetet kan underlättas gm) att man icke fäster stålet direkte i supporten utan likasom vid hyfvelmaskinerna i en särskildt rörlig verktygshållare. TT 1872, s. 140. —
-KISTA. kista avsedd för förvaring av verktyg; jfr -låda. BoupptSthm 1674, s. 1119 b. Verktygskistor för gevärshandtverkarne, hvilka kistor innehålla reservdelar och verktyg samt äro afsedda att medföras på trängen. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 245 (1882). —
-KUR. (numera mindre br.) jfr kur, sbst.2 d, o. redskaps-kur. Törnblom Rall. 36 (1909). Östergren (1967). —
-LÅDA. låda avsedd för förvaring av verktyg (jfr -back, -kista, -väska o. redskaps-låda); äv. bildl. Backman Reuter Lifv. 2: 223 (1870). Verktygen mår bra av att förvaras i en stadig verktygslåda av trä. Håkansson FrStockStuga 89 (1976). Tankstrecket .. bör, precis som övriga skiljetecken, ingå som en självklar del i medvetna skribenters verktygslåda. SvD 23/2 1997, s. 36. —
-LÄRA(N). lära(n) om verktygs konstruktion l. användningssätt l. egenskaper o. d.; förr särsk. ss. undervisningsämne. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 49. Ordinarie läroämnen i den tekniska afton- och söndagsskolan äro .. mekanisk teknologi jemte verktygslära. SFS 1891, nr 47, s. 2. —
-MAKARE. person som yrkesmässigt tillverkar (o. reparerar l. underhåller) verktyg; jfr makare 2 o. -arbetare, -filare, -smed. PT 3/9 1852, s. 3. —
-MASKIN. för materialbearbetning avsedd maskin med ett (l. flera) påmonterat (påmonterade) o. utbytbart (utbytbara) verktyg. TT 1871, s. 140. Avancerade verktygsmaskiner som kan fräsa eller svarva produkter i vissa hållfasta tunna material. GbgP 16/6 1995, s. 6. —
-RITARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr ritare 4 b o. -konstruktör. SD(A) 3/3 1915, s. 14. —
-RUM. rum för förvaring o. underhåll av verktyg. UrFinlH 629 (1767). Bortom .. (maskinverkstaden) lågo verktygsrum och upplagsplats för modeller och gjutflaskor. TT 1899, Allm. s. 332. —
-SKAFT. skaft (se skaft, sbst.1 I 2) på verktyg. PT 8/5 1857, s. 4. Amerikanska verktygsskaft, innehållande en sats olika verktyg. VaruhbTulltaxa 1: 427 (1931). —
-SKÅP. jfr -vagn. AHB 97: 41 (1879). (Varje snickares personliga) verktyg kallas bänkverktyg och förvaras i ett verktygsskåp .. som är placerat omedelbart framom och ovanför hyvelbänken. HantvB I. 2: 101 (1934). —
-SLIPARE. person som yrkesmässigt slipar verktyg; jfr -skärpare. Verktygsslipare, van vid slipning af borrar och fräsar .. får plats vid A.-B. Gasaccumulators Verkstäder. SD(A) 17/6 1914, s. 14. —
-SMED. (förr) person som yrkesmässigt tillverkade verktyg; jfr smed 1 o. -makare. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 23 (1760). Verktygssmederna smider ämnen till olika uppspänningsverktyg och smider dessutom vanliga handverktyg, såsom mejslar m.m. SvYrkeslex. nr 145, s. 1 (1955). —
-STÅL. (verktyg- 1894–1895. verktygs- 1863 osv.) stål (se stål, sbst.1 1) avsett för tillverkning av verktyg; ngn gg äv. om (skär)verktyg tillverkat av stål (jfr stål, sbst.1 3 b γ). Agardh o. Ljungberg 4: 160 (1863). Hyfling, som mest tillämpas på lösare stenarter, verkställes i en maskin med ett eller flera fasta verktygsstål. 2NF 26: 1203 (1917). Verktygsstål har högre seghet, hårdhet och nötningsbeständighet än vanliga konstruktionsstål. NE (1996). —
-UPPSÄTTNING~020. jfr upp-sättning, sbst.2 b, o. -sats. NerAlleh. 3/11 1886, s. 2. I en välförsedd verktygsuppsättning finnas alltid flera rätvinklar af olika storlek. HbPedSnick. 72 (1890). —
-UTRUSTNING~020. Nordensvan Takt. 47 (1884). Båtbyggarens verktygsutrustning var .. (vid tiden omkring 1900) inte mer omfattande än att den lätt kunde bäras med från plats till plats. Kulturen 1962, s. 93. —
-VAGN. vagn för (förvaring o.) transport av verktyg; äv. om hjulförsett skåp (jfr -skåp). Nordensvan Takt. 33 (1884). Verktygsvagn av .. stabil stålplåt. Med två fasta hjul och två länkhjul med broms. TeknikV 2009, nr 24, s. 72. jfr regements-verktygsvagn. —
-VÄSKA. jfr -låda. Nyström Telegr. 86 (1869). Han vände sig .. mot cykeln och öppnade genast verktygsväskan och petade fram en oljekanna och en skiftnyckel ur den. Ahlin GillGång 28 (1958).
Spalt V 774 band 37, 2017