Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SKÖRD ʃœ4rd, förr äv. SKÖR, sbst.3, l. SKJURD l. SKJUR, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar (FörarbSvLag. 4: 287 (1692) osv.) ((†) -er IErici Colerus 1: 342 (c. 1645), Gadd Landtsk. 1: 314 (1773)).
Ordformer
(schiord- i ssg 1609 (: schiorda ööll). skiur (siur) 16791739. skjurd- i ssg 1621 (: skjurdöl). skur- i ssgr 1712 (: skuröhl)1713 (: Skurfolck). skyr 1649 (: Skÿr ööll)1866. skyrd 15961847. skör- (skiör-) i ssgr 1739 (: Skiörarbete)c. 1740 (: skördikets). skörd (schiö-, schö-, skiö-, skjö-) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. skyrþ, skördh, skyord, äv. skywrdh (ss. förled i ssgr, t. ex. skywrde man), sv. dial. skyr(d), skör(d), skyl, sköl (jfr SKÖL), sjur; jfr fd. skyrth, ä. d. skyrd; vbalsbst. till SKÄRA, v.2; jfr (med sannol. tidig ombildning) sv. dial. skur, skul, inskärning, fvn. skurðr, skärning m. m. (se SKULBOTTEN, SKURDGUD); formerna skjurd o. skjur härröra från en (i vissa dial. förekommande) utveckling av gammalt y motsv. den i KJORTEL, SKJORTA; detsamma gäller möjl. äv. formen skur (jfr sv. dial. (Smål.) skur, skörd, o. Hedström SydsmålFolkm. 166 f. (1932)). — Jfr SKYRYXA, SKÖRDEL]
A.
1) (†) skärning (se SKÄRA, v.2 1); utom ss. senare led i ssgr anträffat bl. i konkret(are) anv.: skärning (se SKÄRA, v.2 3 a) l. (in)snitt l. skåra; jfr 28. Tine kinder (äro) såsom skörden på Granatäplet. HögaV 4: 3 (Bib. 1541; Luther: der ritz; Bib. 1917: ett brustet granatäpple). När .. (köparens o. säljarens) wthschorne schriffter som dhem emellen giorde wore på för:ne gårde köp lades fram, haffue the icke welet skuthe tilhope wdi schiörden. UpplDomb. 3: 128 (1582). Skörd .. (dvs.) Skår, skråma, skärning. Schultze Ordb. 4431 (c. 1755). — jfr AV-, IN-, SNED-, UPP-, UT-SKÖRD. — särsk. om boksnitt. Lind (1738). Möller (1755).
B. i vissa speciella l. oeg. l. bildl. anv. av 1.
2) i fråga om klädesplagg o. d.: tillskärning; särsk. (o. numera bl., föga br.) i konkretare anv.: skärning (se SKÄRA, v.2 10 b), snitt; jfr SKÖL 1. Skräddaren förstår wäl skörden. Lind (1749). (Baronen hade) klädt sig civil .. och som vårrocken icke var af årets skörd såg den schaskig ut. Strindberg Fagerv. 161 (1902). Ärmarna (på en kappa) äro av originell skörd. AB(B) 1918, nr 120, s. 6.
3) (†) i marken grävd fördjupning för ledning av vatten o. d., dike, rännil, fåra; äv. dels om intag (se d. o. 1), dels om grop för uppsamling av vatten på åker; äv. om fördjupning l. fåra som åstadkommits av rinnande vatten; jfr SKÖRDEL o. SKÄRA, v.2 3 c. (Två gästrikar) hade greffuitt sigh en .. skördh ther medh the taga watnn, ifrån Elffkarlebornes miölquarnar. UpplDomb. 8: 38 (1586). Årkar man icke allastädes göra Dijken som behöfwes, tå graf ther vth stora Skiörder som Watnet stadnar, thet är nyttigt för Höstsäden. IErici Colerus 1: 342 (c. 1645). Ingen gräfwe nya skyrdar och renlar ur siöar, åar eller bäckar, eller drage til sig på annat sätt watnet och fisket, ur thes förra diup och läge, annan til skada och mehn. BB 20: 7 (Lag 1734). Weste (1807; om fördjupning åstadkommen av rinnande vatten). Schrevelius CivR 2: 165 (1847). — jfr VATTU-SKÖRD.
4) (†) om vattenerosion: skärning (se SKÄRA, v.2 16 c); anträffat bl. i ssgn VATTU-SKÖRD.
5) (†) om torvskärning l. torvtäkt. Böndernes behof (av bränsle) .. fylles till det mästa af torf, där torfmåsar äro att tillgå, men skyrden verkställes utan plan och utan åsigt på torfmåsarnes framtida tillväxt. HTSkån. 3: 310 (i handl. fr. 1815). — jfr TORV-SKÖRD.
6) handlingen l. verksamheten att skörda (se d. o. 1); i sht sammanfattande, om verksamheten för tillvaratagande av gröda, särsk. av säd (samt oljeväxter o. d.) på hösten, l. om tiden varunder sådan verksamhet pågår; jfr SKÄRA, v.2 9. Skörden av höstvetet har börjat. Skörden är försenad i år. Skörden pågick ända in i november. Inkallelsen kom just (mitt) i (l. under) skörden. Säden är mogen till skörd. Linc. Yy 4 a (1640). Om skörden, införningen oc tröskningen. IErici Colerus 1: 106 (c. 1645). Rågen har man redan börjat skjära .. på höglänta ställen, men i dag och om måndag börjar skjörden allmänt. Lidén FörtrBr. 343 (1787). QLm. 4: 37 (1833; i fråga om bönor). Tiden mellan sådd och skörd är i Södra Sverge för .. (kornet) 100 dagar. Hildebrandsson Meteor. 55 (1881). Hjälpa till i slåtter och skörd. JulhelgSvHem 1925, s. 83. Finner arbetsgivare .. påkallat att för brådskande arbete under sådd eller skörd .. använda arbetare till arbete å övertid, vare därtill berättigad. SFS 1939, s. 529. — jfr BET-, BLANDSÄDES-, BOMULLS-, DRUV-, EFTER-, FRUKT-, GRÖNFODER-, HAVRE-, HUMLE-, HÖ-, KAFFE-, KLÖVER-, KORN-, LIN-, MAJS-, PLOMMON-, POTATIS-, PÄRON-, RAPS-, RIS-, ROTFRUKTS-, RÅG-, SENAPS-, SOCKER-, SÄDES-, TOBAKS-, VETE-, ÄPPEL-SKÖRD m. fl. — särsk.
a) i utvidgad l. oeg. (l. bildl.) anv. (jfr b), motsv. SKÖRDA 1 a. I dag dig denna ros förnöjer, / Hvars skörd du ännu spara vill. Lenngren (SVS) 2: 56 (1790). SvSkog. 723 (1928; i fråga om skogsbestånd). — jfr IS-, KÅD-, LÖV-, SALT-, SKOGS-, TORV-, VIRKES-SKÖRD m. fl.
b) (i sht i vitter l. högre stil) mer l. mindre bildl. (jfr a); jfr SKÖRDA 1 b. Joh. 4: 35 (NT 1526). Nu wid Pingest hwar ingen lapp wid kyrkian (i Lycksele), emädan gäddan lekte som bäst, h(vil)k(e)t är deras skiörd; nu woro de mäst uppe i fiällen och hwar på sitt land. Linné Skr. 5: 49 (1732). Leo X. påböd Aflat öfver hela Christenheten a. 1517. til S. Pehrs kyrkas bygnad i Rom: den skörden anförtroddes Dominicanerne. Dalin Hist. III. 1: 10 (1761). Då att snatta och röfva / Anses lika, och du med samma lia är sinnad / Att i en enda skörd afhugga det större och smärre, / Om dig en gång gifs Konungamakt. Adlerbeth HorSat. 13 (1814). Ingalunda må vi utså mera ondt, min dyraste! / Redan att det skedda hösta är en mäkta sorglig skörd. Risberg Aisch. 57 (1890). — särsk. om förhållandet att döden skördar (se SKÖRDA 1 b α α‘) liv l. om Guds hädankallande l. frälsning av människor; i sht förr äv. dels om nedgörande av fiender, dels allmännare, om förhållandet att ngt gör slut på ngt o. d.; jfr 7 b β. Nu bör utsädet göras för ewighetens skörd. Hagberg Pred. 2: 36 (1815). De fyllt sitt värf, de gjort sin skörd, en dyrbar skörd den gången, / En djerf, fiendtlig krigartrupp var nedgjord eller fången. Runeberg 2: 43 (1848). Förr än mitt hufvud hvitnade till skörd, / Jag bad få dö. Snoilsky 1: 143 (1869). Döden anställde en förfärlig skörd bland dessa hjälplösa skaror (av nödställda flyktingar o. trupper). Dens. i 3SAH 14: 78 (1899). (När Jesus såg folkskarorna) sade han till sina lärjungar: ”Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” Mat. 9: 38 (Bib. 1917); jfr 7 b β. Några, som gått olyckliga öden till mötes eller allt för tidigt inbärgats i dödens skörd. HågkLivsintr. 13: 167 (1932).
7) avkastning l. resultat l. utbyte av odling (i form av skördad l. för skörd (i bet. 6) mogen l. till skörd mognande gröda, särsk. säd l. frukt o. d.); skördad (l. mejad) l. vid skörd (i bet. 6) erhållen gröda osv.; mogen l. mognande l. mot sin skörd (i bet. 6) gående gröda; stundom äv. allmännare, mer l. mindre liktydigt med: växande gröda l. (viss) produkt av odling i sin utvecklingsprocess. En rik, god, dålig, dubbel, felslagen skörd. Bröd av årets skörd. Skörden har slagit väl ut i år. Bärga skörden. Jorden, så uti dalarne som Slättmarkerne, frambär här (i södra Spanien) en dubbel Skiörd. Ehrenadler Tel. 323 (1723). Säden .. lofvade en härlig skörd. Hallenberg Hist. 3: 209 (1793). Min (dvs. odalbondens) skörd ej gror i ryktets famn. / Jag skär den lugn hvar höst. Geijer Skald. 11 (1811, 1835); jfr b. 56 tunnland (råg) gåfvo efter 31 tunnor och 20 kappars utsäde 400 tunnor, 18 kappars skörd. QLm. 1: 44 (1833). Arrhenius OdlSockerb. 16 (1870; i pl., om betskördar). Skördarne gunga sina gyllene ax. Strindberg NRik. 18 (1882). Han kunde sköta kreatur, plöja en åker, svänga en lie, och köra in skörden. Hellström Malmros 118 (1931). Mestadels måste .. (torparna under 1800-talet) på vårarna anlita gården för utsäde på kredit, emedan man måst avhända sig den egna, knappa skörden under vintern. Thorsén UpplTorp. 14 (1949). Moberg DinStund 258 (1963; i fråga om apelsiner). — jfr BET-, BLANDSÄDES-, BLAST-, BOMULLS-, DRUV-, EFTER-, FRUKT-, GRÖNFODER-, HALM-, HAVRE-, HUMLE-, HÖ-, KAFFE-, KLÖVER-, KORN-, LIN-, MAJS-, MEDEL-, PLOMMON-, POTATIS-, PÄRON-, RAPS-, REKORD-, RIS-, ROTFRUKTS-, RÅG-, SENAPS-, SOCKER-, SÄDES-, TOBAKS-, VETE-, ÅRS-, ÄPPEL-SKÖRD m. fl. — särsk.
a) i oeg. l. bildl. anv. (jfr b), om avkastning av kontinuerligt l. traditionellt tillvaratagande av vilda växter l. växtdelar (t. ex. löv) l. av skogsskötsel l. icke vegetabilisk odling l. produktion av ngt konkret (t. ex. ull l. salt) o. d. Wid 1795 års början lågo 26,000 ℔ ull, af 1794 års skörd, oförsålda i Stockholms Hall-magazin. Nathorst HbUllk. 110 (1827). Till löftägt och foder för kreatur är björken allmänt använd, och lemnar ofta en lika påräknad skörd, som gräset på ängen. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 165 (1857). GHT 1895, nr 231, s. 3 (om saltskörd). — jfr KÅD-, LÖV-, SALT-, TORV-, ULL-, VIRKES-SKÖRD m. fl.
b) mer l. mindre bildl. (jfr a); särsk.: utbyte, resultat, förvärv; äv.: byte, fångst. En rik skörd av kunskaper, minnen, ära. Si mina böners frucht! si mina tårars skiörd (dvs. sonen Samuel)! Kolmodin QvSp. 1: 356 (1732). Vi hafva sett planteringen, vi hoppas och afbida mognaden, och vänta med längtan skörden af .. (G. III:s) författningar. Botin i 1SAH 1: 65 (1786). De skördar af poemer .. (som E. Lönnrot) fick göra blefvo vid hvarje ny färd (i Finland) ymnigare. Runeberg (SVS) 9: 59 (1839). Hvart jag (dvs. skärkarlen) vänder mitt lopp, / Drar jag skördarna opp / Ur de dimmiga fjärdarnas natt. Sätherberg Blom. 1: 62 (1841). Hvad rätt du tänkt, hvad du i kärlek vill, / hvad skönt du drömt, kan ej af tiden härjas, / det är en skörd, som undan honom bergas, / ty den hör evighetens rike till. Rydberg Dikt. 1: 7 (1877, 1882). Brudens tre systrar — ett par år yngre än hon och lika ljusa, med en gullgul skörd af hår, långt och rakt som knippena på en rågåker. Vinterg. 1894, s. 21. Wigforss Minn. 2: 52 (1951; om resultat av insamling). — särsk.
α) om resultat av alstring l. produktion av annat slag än den under a nämnda. Snart är jag rykt ur tidens sköte, / Och snart ur Bacchi armar förd; / Farväl du saft, du söta skörd, / Som under Vingårdsmännens möte / Nu prässas vid mitt lefnads slut. Bellman (BellmS) 2: 43 (c. 1778, 1791). Det är onekeligt, att Libanons skörd, innom växtriket, bör vara rik för Örtkännare. Ödmann StrSaml. 2: 180 (1785); jfr a. Redan landsflyktens första poetiska skörd, Childe Harolds tredje sång, höjde sig vida över allt vad Byron förut åstadkommit. Hallström LevDikt 118 (1914).
β) (i vitter l. högre stil) om liv som skördats (se SKÖRDA 1 b α) l. (står i begrepp att) skördas av döden l. farsot o. d.; äv. om människor (människa) som blivit l. bli (blir) föremål för Guds hädankallande l. för frälsning gm Guds ords förkunnelse o. d.; äv. om person(er) som nedmeja(t)s i strid (ss. en tribut åt döden); jfr 6 b slutet. Snart uppstån I åter, / Likt kornen som gro. / Han sjelf, som oss sådde, skall komma till slut / Och samla in skörden. Franzén (o. Wallin) Profps. 1: 56 (1812); jfr Ps. 1819, 102: 5. Hur skördar växa der (dvs. i osunda källarrum) för Dödens lia! / Befriaren, den ende värd sitt namn, / har brådt der inne att de små befria / ur kranka mödrars och eländets famn. Rydberg Dikt. 1: 202 (1877, 1882). Så snart fienden trängde sig i vägen, gjorde han en sväng med bajonetten och skar en skörd åt döden. Heidenstam Karol. 2: 104 (1898). Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Mat. 9: 37 (Bib. 1917). Hunger och umbäranden av alla slag gåvo dödsängeln stora skördar. Lagergren Minn. 8: 51 (1929). Liemannens, dödens skörd. SvHandordb. (1966).
γ) övergående i bet.: inkomst, fördel; numera bl. i nedan anförda ordspr. Gästebod är Läkarens skörd. Rhodin Ordspr. 57 (1807); jfr: Gästabud är doktorns skörd. Östergren (1940). Han har deraf sin skörd. Lindfors (1824). Meurman (1847).
8) = SKÖL 2; i ssgn HÅR-SKÖRD.
Ssgr (i allm. till 6 o. 7. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till SKÖRDA): A (numera bl. mera tillf.): SKÖRD-AND, -AND-TID, -ARBETE, se C. -BETYNGD, se skörde-tyngd anm.
(3) -DIKE. (†) grävt dike o. d. för ledning av vatten, rännil. Uti et skördikets upkastande. Broman Glys. 3: 624 (c. 1740); jfr en, räkn. VI anm. 5:o. Anm. Möjl. innehåller dock ordet skördike i ovan anförda språkprov icke skörd, sbst., utan utgör (om det icke är felaktigt för skärdike, se skär-dike) en dialektal sidoform av skår-dike [jfr sv. dial. (Häls.) för, föra (med grumligt ö-ljud), fåra (se fåra, sbst.2)]. —
-FEST, -FOLK, -FÄLT, -FÄRDIG, -GRÖT, -GUDINNA, -GUL, -KARL, -LIE, -MAN, -MOGEN, -MOGNAD, -MÅNAD, -OFFER, -RIK, -TALKO, -TID, -TIMME, -VINST, -YMNIG, -ÅKER, -ÖL, se C.
B (†): SKÖRDA-HÖST. skördetid. VDAkt. 1679, nr 37 (: skiurahösten).
-MAN, -TID, -TIMME, -ÖL, se C.
C: SKÖRDE-AND. (skörd- 1541 osv. skörde- 1541 osv.) (numera bl. med ålderdomlig prägel, i sht i vitter l. högre stil) skörd (se skörd, sbst. 6) av säd o. d.; tid varunder skörd(en) förrättas, skördetid; äv. mer l. mindre bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b); jfr and, sbst.2 2. För tigh warder man sigh glädhiandes, såsom man glädhes j skördandenne. Jes. 9: 3 (Bib. 1541). Vppå then .. yttersta daghen .. skal then almenneliga och största skördanden komma, och tå skole wij få igen, hwad .. wij här bortmist hafwe. Muræus Arndt 2: 356 (1648). Jag sår, til des skörd-anden kommer: En mognare Prints hämtar wäl up, hwad en lekande Prints förbigått. Tessin Bref 2: 48 (1754). Sång efter skördeanden. Karlfeldt FridVis. 45 (1898; titel på dikt). I fjol hade man i Norrfors slutat skördeanden den nittonde augusti. TurÅ 1937, s. 106. särsk. (†)
a) i utvidgad anv., om furagering (l. proviantering). Besattningz Folcket, som anfördes til Stadhen Athamanum, på thet Skördanden thes säkrare hållas måtte. Schroderus Liv. 434 (1626; lat. orig.: frumentatio, t. öv.: die Füterung).
b) övergående i bet.: skörd (se skörd, sbst. 7); äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 7 b). Wilie wij j thet andra liffuet haffua ena rika Skördeand, .. så skole wij j thetta korta älendet, såsom flitighe och oförtrotne åkermän oss bruka. PErici Musæus 5: 218 b (1582). På et långt stycke runtomkring (nedgången till Hades) förnekade Ceres Åkermannen den gyllende Skiördeanden. Ehrenadler Tel. 728 (1723).
Ssgr: skördeands-predikan. (numera bl. med ålderdomlig prägel, i sht i vitter l. högre stil) predikan vid skördegudstjänst. Lind 1: 663 (1749: skjörd-ands predikan).
-tid, se nedan. —
-ANDE. i sht folklor. o. rel.-hist. skördedemon. FoF 1937, s. 234.
-AND-TID l. -ANDS-TID. (skörd- 1930 osv. skörde- 1561 osv.) (numera bl. med ålderdomlig prägel, i sht i vitter l. högre stil) skördetid. LPetri Sir. 24: 26 (1561).
(6) -APPARAT. jfr -maskin; särsk. lant. på slåttermaskin: för den avskurna sädens avläggande i högar avsedd apparat bestående av en bakom skärapparaten monterad (gm fottramp reglerbar) grind samt haspel. VaruförtTulltaxa 1: 331 (1912). SvUppslagsB 25: 257 (1935).
-ARBETARE~0200. person som utför skördearbete; jfr -flicka, -folk 1, -hjon, -karl, -kvinna, -man, -piga. Rancken Åkerbr. 8 (1879).
-ARBETE~020. (skörd- 1739 osv. skörde- 1884 osv.) arbete med skörd; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b, särsk. 6 b slutet). NVedboDomb. Höstt. 1739, § 153 (: Skiörarbete .. Skiurarbete). Hedenstjerna FruW 141 (1890; bildl.).
-AREAL. (i fackspr.) areal som skördas, areal där gröda skördas. TT 1874, s. 136.
-AVKASTNING~020. avkastning av odlande i form av skörd (se skörd, sbst. 7). LB 2: 399 (1900).
(7) -BAKSLAG~02 l. ~20. DN(A) 1964, nr 44, s. 6.
(7) -BEFRÄMJANDE, p. adj. De Geer SvNatRiked. 2: 90 (1950).
(7) -BELOPP. (i fackspr.) skördemängd, skördekvantitet. BtSvStat. N 1865, Ups. s. 2.
(7) -BERÄKNING. skördeuppskattning. Östergren (1940).
-BINDGARN~02 l. ~20. (mera tillf.) skördegarn. Östergren (1940).
-BOCK. (i sht om utländska förh.) folklor. o. rel.-hist. om skördedemon i bocks gestalt; äv. om bock l. (halm)figur avsedd att föreställa en bock (urspr.) spelande en roll i skördebruk l. föreställningar rörande skördelycka o. d. Samma halmfigurer, som i vissa socknar vid Siljan benämnas julgumsar, kallas i det öfriga Sverige likasom på kontinenten julbockar eller skördebockar. Fatab. 1915, s. 39. (Julbocken o. Tors bock) leda sina anor från en gemensam urfader, skördebocken. Därs. s. 40. Om en skördeman blir sjuk ute på åkern, tros han ofrivilligt ha snavat över sädesanden .. . Det säges .. ”Skördebocken har stångat honom”. Klein Frazer 533 (1925).
(7) -BRIST. Heckscher SvEkonH 1: 406 (1936).
-BRUK. i sht folklor. o. rel.-hist. bruk l. sedvänja vid skörden; särsk. om (i Sv. förr iakttaget) sådant bruk av rituell art (i sht knutet till den sista kärven l. de sista stråna av skörden); jfr -rit, -sed, -tradition. Nilsson FolklFest. 53 (1915). En .. serie av skördebruk låter den sista kärven själv framstå som bärare av fruktbarhetsmakten och bli föremål för offer och rituell behandling. Rig 1920, s. 176.
-BRÅDSKA. jfr brådska, sbst. 4. Rönnberg Bredbolstad 120 (1907).
-DAG.
1) dag på vilken skörd förrättas, dag under skörden; särsk. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b). VDAkt. 1713, nr 282. Rydberg Faust 27 (1876; bildl.).
2) (mera tillf.) dag med skördegudstjänst l. skördefest. Skörde- och tacksägelsedag hålles i S:t Johannes kyrka söndagen 10 sept. UNT 1933, nr 209, s. 2.
-DAGSVERKE~020. dagsverke bestående i arbete med skörd; särsk. motsv. dagsverke 2 l. (om ä. förh.) 3. LMil. 4: 1109 (1697).
-DANS. (numera bl. tillf.) danstillställning (i loge) efter avslutad skörd l. vid skördefest. Geijerstam Tillsvid. 159 (1884, 1887).
(7) -DATA, pl. (i fackspr.) skördeuppgifter. LAHT 1931, s. 120.
-DEMON. i sht folklor. o. rel.-hist. om i djurs l. människas gestalt uppträdande o. i sädesfält boende demon (se d. o. 1) som råder över l. förkroppsligar skörd o. äring, sädesdemon; jfr -ande, -bock, -docka, -hare, -katt, -tupp. (I Sv. tillverkas) halmbilder af tuppen likasom af åtskilliga andra skördedämoner till julen. Fatab. 1908, s. 99.
-DOCKA. [jfr t. erntepuppe, eng. harvest doll] folklor. av den sist skördade kärven tillverkad (människoliknande) docka spelande en roll i skördebruk; jfr jul-docka. Rig 1921, s. 45.
-DRÄKT. (i sht förr) dräkt buren (av kvinna) under skörd (o. vid dansgille o. d.). Bremer GVerld 6: 79 (1862). Fröken Lund bar Moras skördedräkt för dagen med grant halskläde i linne och vitbroderi och med ljus kjol i krus. SvD(A) 1959, nr 159, s. 3.
(7) -ENHET~02 l. ~20. (i fackspr.) måttenhet vid skördeuppskattning (utgörande 1 kg sädeskärna l. i fodervärde häremot svarande mängd av annan växtprodukt). SOS Jordbr. 1913, s. 30.
(7) -FAGER. (i vitter stil) som bär vacker skörd l. vackra skördar. VLitt. 1: 58 (1875; om ö).
-FERIE. (förr) ferie (vid folkskola) under skörden, avsedd att bereda barnen tillfälle att deltaga i denna; i sht i pl. Santesson Sv. 74 (1887).
-FEST. (skörd- 1830 osv. skörde- 1797 osv.) (i sht förr) fest med anledning av skörden, särsk. efter dess avslutning; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b); jfr -gille, -högtid, -kalas. Eurén Kotzebue Span. 109 (1797; t. orig.: Erntefest). Hagberg Shaksp. 11: 207 (1851; bildl.). Skördefesten, som vänner / hålla med offermål åt fagerbeslöjad Demeter. Lagerlöf Theokr. 45 (1884). Judarnas pingstfest kallas .. skörde- och förstlingsfest, enär alstren af den inbergade hveteskörden .. framburos inför Herren. NF 12: 1292 (1888). De gamla, glada slåtterölen och skördefesterna är borta sedan naturslåtter inte längre förekommer. Eskeröd ÅrFest. 252 (1953).
-FLICKA. (numera bl. tillf.) jfr -arbetare, -piga. Wirsén Dikt. 211 (1876).
-FOLK. (skörd- 1713 osv. skörde- c. 1645 osv.) [fsv. skyrdha folk (i bet. 1)]
1) till 6 o. 7: folk (se d. o. 3, 5 b) som utför skördearbete; jfr -arbetare. IErici Colerus 1: 300 (c. 1645). Skördetröskan, ”åkrarnas fabrik”, ersätter forna tiders uppbåd av skördefolk. TurÅ 1954, s. 56.
2) [jfr t. erntevolk] etnogr. till 6 a o. 7 a: samlarfolk som årligen skördar vilda växter. 2SvUppslB 25: 158 (1952).
-FRID. (förr) frid (se fred 4 c) under skörden (då lagsökning i de flesta mål icke var tillåten); äv. om tid varunder sådan frid varade; jfr andfrid. Kallenberg CivPr. 1: 195 (1917). Under skördefriden hade kyrkan ställt sin auktoritet bakom kravet på skydd för det växande och mognande. Andersson SkånH 1: 435 (1947).
-FÄLT. (skörd- 1814 osv. skörde- 1827 osv.) fält där gröda skördas l. fält med skörd; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b, 7 b). Hagberg Pred. 1: 48 (1814). Ännu en liten axplockning från Beskows rikhaltiga litterära skördefält. Wirsén i 3SAH 11: 313 (1896). En odlad bygd, med trefna hus och gårdar, / Med skördefält och boskap. NIllT 1898, s. 412. Arv 1952, s. 57.
-FÄRDIG. (skörd- 1902 osv. skörde- 1963 osv.) jfr -mogen. Abelin Frukt 91 (1902; om bär).
-FÖRHÅLLANDE. (skörde- 1871 osv. skördes- 1887) förhållande som gäller skörden; i sht i pl. StatistT 1871, s. 86.
(7) -FÖRLUST. jfr -minskning. Hellström NorrlJordbr. 351 (1917).
(7) -FÖRSÄKRING. skördeskadeförsäkring. LD 1958, nr 167, s. 12.
-GARN. om garn till självbindare. SDS 1899, nr 349, s. 1. jfr pappers-skördegarn.
-GILLE. (i sht förr) jfr gille 2 o. -fest. Lind 1: 272 (1738).
-GLÄDJE. (i vitter l. högre stil) om glädje som ngn känner vid skörd l. som skörd bringar. Den skördeglädje, som wäntar hela menskligheten, då hon slutligen skall uppskära den ädla säden, som hon med tårar sått. Franzén Pred. 1: 3 (1841).
-GRÖT. (skörd- 1916 osv. skörde- c. 1730 osv.) (i sht förr) (på olika sätt anrättad) gröt förtärd i samband med skörden, särsk. (vid fest) efter avslutad skörd; jfr -välling. Broman Glys. 3: 107 (c. 1730). Fatab. 1916, s. 24.
-GUD. rel.-hist. gud som tänkes råda över skörd o. äring o. d. Murbeck CatArb. 1: 85 (c. 1750).
-GUDINNA. (skörd- 1805 osv. skörde- 1914 osv.) rel.-hist. jfr -gud. Wallin (SVS) 1: 178 (1805). Edfelt Slagf. 113 (1952; om Ceres).
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. (tacksägelse)gudstjänst efter skörd (varvid kyrkan smyckas med skördens alster); jfr -vesper. Fatab. 1957, s. 218.
-GUL. (skörd- 1943 osv. skörde- 1892 osv.) (i vitter stil) särsk. om fält o. d.: gul av skördemogen säd. Öfver nejdens skördegula slätter / ljuder järnbantågets hvissling gällt. Thelander Ronneb. 52 (1892).
(7) -GULD. (i vitter stil) bildl., om guldgul l. gyllene skörd. Snoilsky 2: 94 (1881: skördegull).
-HARE. folklor. o. rel.-hist. om verklig l. tänkt hare som uppträder gömd i den oskurna delen av ett sädesfält; äv. (om ä. utländska förh.) om (stundom ss. skördedemon uppfattad) figur (av halm o. d.) avsedd att föreställa en hare (urspr.) spelande en roll i skördebruk l. föreställningar rörande skördelycka o. d. FoF 1925, 4: 27 (om figur av halm; i fråga om norska förh.) [jfr nor. dial. skulhare]. Därs. 1937, s. 249.
(7) -HAV. (i vitter stil) bildl.: hav av säd. Rydberg Dikt. 1: 219 (1882).
-HJON. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinna l. barn som arbetar med skörd; jfr hjon 2 o. -arbetare. Nordström Luleåkult. 193 (1925).
-HJÄLP. särsk. konkret, om person (l., koll., personer) som hjälper (hjälpa) till med skörden; jfr hjälp 1 d α. IErici Colerus 1: 107 (c. 1645).
-HUMP. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (mindre) skördefält som ligger avsides från skifteslagets l. gårdens övriga mark; jfr hump, sbst.1 3. SLorS 1: 40 (1890).
-HÖGTID~02 l. ~20. (i sht förr) jfr -fest; särsk. (rel.-hist.) om högtid vid vilken offer av skörden frambars till högre makt(er). Wid den årliga Skörde-Högtiden, hwilken nästan alla Guineiska Nationer fira, lemnar man högtidliga tack-offer åt Gudomligheten. Oldendorp 1: 308 (1786). 2Mos. 23: 16 (Bib. 1917).
-KAKA. (i sht förr) brödkaka bakad i samband med skörden, särsk. för skördefest o. d. RedNordM 1909, s. 23.
-KALAS. (i sht förr) jfr kalas 1 o. -fest. Hoppe (1884; under ernteschmaus).
-KARL. (skörd- 1943 osv. skörde- 1621 osv.) karl som utför skördearbete; särsk. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om karl (i skördelag) som mejar säd med lie. AJGothus ThesArithm. 91 (1621).
(7) -KATASTROF. jfr katastrof 3. JordbrFörenBl(C) 1957, nr 47, s. 12.
-KATT. folklor. o. rel.-hist. om verklig l. tänkt katt som uppträder gömd i den oskurna delen av ett sädesfält. VästsvHembSt. 157 (1928).
-KRANS. [jfr t. erntekranz] (i sht förr) av blommor, blad o. sädesax o. d. bunden l. virad krans (iordningställd vid skörden, särsk. skördens avslutning); äv. i utvidgad anv., om kistebrev med motivet inramat av sådan målad krans. PoetK 1816, 2: 53 (om ä. tyska förh.). Fatab. 1934, s. 94 (om kistebrev).
(7) -KRIS. jfr kris, sbst.1 1 c. DN(A) 1963, nr 313, s. 2.
(7 a) -KUPA. (†) om det utrymme i en bikupa varifrån honungen uttages. LfF 1838, s. 139.
(7) -KURVA. i diagram: grafisk kurva visande skördeomdömen l. skördekvantiteter under ett antal år. StatistT 1871, s. 87.
(7) -KVANTITET. jfr kvantitet 6. SOS Jordbr. 1913, s. 30.
(7) -KVANTUM. = -kvantitet. MosskT 1889, s. 295.
-KVINNA. (numera i sht i vitter stil) jfr -arbetare. EngSvOrdb. 434 (1874).
-LAG. (nästan bl. i skildring av ä. förh.) lag (se lag, sbst.3 14 c) som utför(de) skördearbete. Hela skördelaget dansade, bonden med sin kornsäck i famnen och drängarna med sina luvor. Heidenstam Svensk. 1: 133 (1908).
-LAND. (numera bl. i vitter l. högre stil) jfr land 1 a α o. -fält. Wallin (SVS) 1: 412 (1805).
(7) -LASS. jfr lass, sbst.2 1. FoF 1931, s. 107.
(7) -LASTARE. lant. maskin för lastning av hö o. d. SDS 1947, nr 217, s. 10.
-LIE. (skörd- 1759 osv. skörde- 1787 osv.) (i sht förr) lie för sädesskörd; ngn gg äv. allmännare, om lie använd vid skörd. BoupptRasbo 1759. Lantingshausen Young 1: 17 (1787; allmännare; i bild).
-LYCKA. tur l. framgång med skörden. Atterbom Lyr. 1: 35 (1836).
-LYSTEN. (numera bl. tillf.) lysten efter skörd; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b, 7 b). Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 127 (1830; bildl.).
-LYSTNAD. (numera bl. tillf.) jfr -lysten. Järta 2: 502 (1828; i bild).
-LÖN. [jfr fsv. skyrdha lön, lön för tillskärning] (numera föga br.) ersättning l. betalning för skördearbete. (Sv.) Skördelön .. (t.) Schnitterlohn, Erndtelohn. Möller (1790). Heinrich (1828).
-MAJ. [jfr t. erntemai] (om ä. l. utländska förh.) (av gren(ar) l. träd l. stång bestående) maj (se maj, sbst.2) som spelar en roll i skördebruk o. i regel är smyckad l. kombinerad med skördade alster (särsk. ax från den sista kärven l. de sista axen av skörden); särsk. om majträd l. majgren som köres hem med sista skördelasset o. fästes över ladudörr o. d. (där det (den) får sitta kvar till nästföljande års skörd). Nilsson PrimRel. 56 (1911; om ax hopflätade med majgrenar). Skördemajen satt kvar vid ladan till den nya skörden. SvD 15/2 1920, Söndagsbil. s. 3. Klein Frazer 147 (1925; hemförd på sista skördelasset).
-MAN. (skörd- 1757 osv. skörda- 15261747. skörde- 1541 osv. skördes- 15261728. skördo- 1541) [fsv. skyrdha man] (numera nästan bl. i vitter l. högre stil) man sysselsatt med skörd; särsk.: man som mejar säd, skördekarl; ofta mer l. mindre bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b), särsk. om döden (jfr skörd, sbst. 6 b slutet). Mat. 13: 30 (NT 1526). Wisserligen war skörden mogen (vid G. III:s revolution), men den behöfde dock en rask och driftig skördeman, om icke storm och regn .. skulle förderfwa kornen. SKN 1841, s. 65. Mejas vi, som kornet gör, / Då skördemannen lien för / Kring tegarne, som gulnat, / Nåväl (osv.). CVAStrandberg 1: 168 (1860). HågkLivsintr. 2: 148 (1922; om döden).
-MARK. mark där gröda skördas l. mark med skörd(ar); särsk. (i sht i vitter stil) bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b, 7 b). Tre år, det är en ringa tid (för studier) / Och skördemarken, Gud! så vid! Rydberg Faust 53 (1876). Ekman NorrlJakt 461 (1910; om fiskevatten).
(6) -MASKIN. [jfr eng. reapingmachine] maskin för avmejande av säd o. d. (jfr -tröska, sbst., o. själv-bindare 2); äv. med inbegrepp av slåttermaskin; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b). TPraktByggn. 1852, s. 11. Den först användbara skördemaskinen konstruerades af skotten Bell 1826. Holmström Naturl. 2: 124 (1889). Kulsprutorna som äro dödens skördemaskiner. Berg Krig. 138 (1915). 2SvUppslagsB 26: 616 Pl. (1953; med inbegrepp av slåttermaskin).
Ssgr: skördemaskins- äv. skördemaskin-kniv. kniv (dvs. i skärapparat ingående stång med därpå fästa knivblad) till skördemaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 326.
-verkstad. TT 1877, s. 243.
(7) -MASSA. jfr massa, sbst.2 4. Juhlin-Dannfelt 133 (1886).
(7) -MAXIMUM. äv. oeg. (jfr skörd, sbst. 7 a). LAHT 1901, s. 43. TurÅ 1946, s. 112 (oeg.).
(6) -METOD. jfr metod 1; äv. oeg. (jfr skörd, sbst. 6 a). SamlRönLandtbr. 2: 179 (1777). 2NF 11: 1074 (1909; om metod att samla upp honung i bikupa).
(7) -MINSKANDE, p. adj. som orsakar l. medför l. innebär skördeminskning; jfr -nedsättande. Ogräsets skördeminskande inflytande. Bolin Åkerogräs. 11 (1926).
(7) -MINSKNING. minskning i fråga om skördeutfall; jfr -nedsättning. LAHT 1900, s. 218.
-MOGEN. (skörd- 1915 osv. skörde- 1892 osv.) mogen för skörd; särsk. (i vitter l. högre stil) bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b, 6 b slutet); jfr -färdig. OoB 1892, s. 456 (om humle). Johansson Skepp. 102 (1915; om säd). ”I morgon börjar slåttern.” Hon svarade: ”Även jag är skördemogen.” Uppström StorM 167 (1919).
-MOGNAD. (skörd- 1910 osv. skörde- 1940 osv.) jfr -mogen. Jönsson Gagnv. 398 (1910).
(6 a) -MYRA. [jfr t. ernteameise, eng. harvesting ant] entomol. myra som samlar frön o. d.; särsk. om myra tillhörande släktet Messor For. (vars arter leva i Medelhavsområdet). Holmgren Termiter 224 (1911). 4Brehm 13: 147 (1930).
-MÅNAD. (skörd- c. 1755 osv. skörde- 1538 osv.) [jfr t. erntemonat] om månad varunder skörd pågår; särsk. (med ålderdomlig prägel) ss. namn på kalendermånad, i sht ss. benämning (använd i almanackan t. o. m. år 1908) på augusti månad. (Lat.) Augustus (sv.) skördemånat. VarRerV 4 (1538). De Republikanske Månaderne upnämndes i följande ordning: Vendémiaire (Vinmånaden), .. Messidor (Skördmånaden). KrigVAT 1836, s. 278. Nu ska slåttern gå i Sörmland. Nu är det skördemånad. Edfelt Slagf. 60 (1941, 1952).
Ssg: skördemånads-sken. (†) i uttr. nytt l. fullt skördemånadssken, om nymåne resp. fullmåne i augusti; jfr april-sken. Nytt Skördemånats Skeen inträder med fuchtig Wäderleek, men sedan förmodas en bättre Sommartijdh. Eichstadius Alm. 1643, s. 18. Därs. s. 19 (: Fult).
-MÅNE. (i sht i vitter stil) om månen under skördetiden. Karlfeldt FlBell. 136 (1918).
(7) -MÄNGD. jfr mängd, sbst.2 1. BtSvStat. N 1866, SmndrHush. s. 17.
(7) -NEDGÅNG~02 l. ~20. jfr nedgång 5. SvGeogrÅb. 1956, s. 62.
(7) -NEDSÄTTANDE~0200, p. adj. jfr -minskande. LAHT 1931, s. 384.
(7) -NEDSÄTTNING ~020. jfr -minskning. LAHT 1900, s. 212.
(7) -OFFER. (skörd- 1846 osv. skörde- 1920 osv.) i sht rel.-hist. o. folklor. offer av del av skörden (till gudom l. mytiskt väsen o. d.). Skördoffer från åkerns / tegar. Johansson HomIl. 9: 534 (1846). Arv 1952, s. 43 (om offer till gloson i ä. tid i Värend).
(7) -OMDÖME~020. särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om (ett på lokala skörderapporter l. historiskt material o. d. grundat) totalomdöme om skördens beskaffenhet i ett land l. en landsdel o. d. under visst år; jfr -uppskattning. BtSvStat. N 1888, SmndrÅrsv. s. 8. Man erhåller i allt väsentligt korrekta skördeomdömen, om man betraktar de föreliggande 66 årens tiondeuppgifter som likvärda. Hannerberg NärkLandsb. 204 (1941).
-OST. (i Finl., förr) ost tilldelad skördefolket efter avslutad skörd. Ahlman (1865).
-PERIOD. period varunder skörd(en) pågår, period som skörd(en) omfattar. SvGeogrÅb. 1943, s. 179.
-PERMISSION. (vard.) ledighet från militärtjänst för skördearbete; i sht förr äv. oeg., om värnpliktsomgångs övningsuppehåll i anslutning till tiden för skördearbete. BtRiksdP 1914 B, 4: nr 174, s. 1. Martinson BakSvenskv. 278 (1944).
-PIGA. (numera bl. tillf.) jfr -arbetare, -flicka. Ullman FlickÄra 166 (1909).
-PRODUKT. produkt (av odling) utvunnen vid skörd l. i form av skörd. MosskT 1889, s. 410.
(7) -PROGNOS. i sht lant. prognos rörande skörds storlek l. beskaffenhet. Ymer 1925, s. 243.
-PROV. lant. särsk. till 7, motsv. prov 5. LAHT 1901, s. 20.
(7) -RAPPORT. rapport om skördeutsikter l. skörderesultat. BtSvStat. N 1881, SmndrHush. s. 9. —
-REDSKAP~02 l. ~20. redskap använt vid skörd. Rig 1950, s. 87.
(7) -REST. jfr rest, sbst.1 1. Då växter .. med qvarlemnade skörderester öka .. (jordens) halt .. (av kväve), (osv.). Juhlin-Dannfelt 325 (1886).
-RESULTAT. vid skörd l. i form av skörd utvunnet resultat (av odling). StatistT 1871, s. 95.
(7) -RIK. (skörd- 1821 osv. skörde- 1857 osv.) (i sht i vitter stil) om åker l. land o. d.: som bär rik(a) skörd(ar), stundom: ymnig; äv. om tid: som präglas av rik(a) skörd(ar); äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 7 b). Efter fruckosten fortsatte vi resan genom samma sköna och skördrika land. Bremer Brev 1: 37 (1821). BL 23: 167 (1857; bildl.). Den gröna åkern lovar skördrikt år. Rundt Öd. 40 (1912).
-RIT. rel.-hist. o. folklor. jfr rit, sbst.1, o. -bruk. 2NF 33: 1261 (1922).
-SED. i sht folklor. jfr -bruk. Celander NordJul 1: 149 (1928).
(7) -SIFFRA. siffra angivande skörds storlek l. beskaffenhet; i sht i pl. BtSvStat. N 1890, SmndrHush. s. 12.
(7) -SKADA. skada på skörd. LAHT 1954, s. 24.
Ssgr: skördeskade-avgift. (av jordbrukare erlagd) avgift för skördeskadeförsäkring. SJordbrNCirk. 1961, 35: 1.
-beräkning. beräkning av skördeskada l. skördeskador (för skördeskadeersättning). SvD(A) 1959, nr 299, s. 5.
-ersättning. abstr. o. konkretare: ersättning för skördeskada l. skördeskador. LD 1958, nr 39, s. 12 (konkretare). SvD(A) 1959, nr 299, s. 5 (abstr.).
-fond. (statligt administrerad) fond för skördeskadeskydd (i form av ersättningar l. lån). DN(B) 1957, nr 346, s. 15.
-försäkring. (obligatorisk, statlig) försäkring mot skördeskada. SkånD(B) 1957, nr 281, s. 16 (i förslag).
-lån. (statligt) stödlån som beviljas jordbrukare o. trädgårdsodlare som drabbats av skördeskada. DN(A) 1958, nr 28, s. 5 (i förslag).
-skydd. om (år 1961 infört, statligt administrerat) ekonomiskt skydd mot skördeskada för jordbrukare. JordbrFörenBl (C) 1957, nr 47, s. 12.
-SKRI. (i bibeln) av vingårdsarbetare under trampandet av vinet i pressarna upphävt jubelrop (över skörden); äv. oeg. l. bildl. Jes. 16: 10 (GT 1904). Jer. 25: 30 (Bib. 1917; bildl.).
(7) -SLAG. slag (sort) av skörd; äv. övergående i bet.: slag av odlade växter. Artificiel bevattning (är) nästan öfverallt nödvändig (i Spanien), åtminstone för vissa skördeslag. NF 15: 117 (1890).
(6) -SLUT. avslutning av skörd. Rig 1939, s. 118.
(7) -STATISTIK. statistik rörande skörd(ar). 2VittAH XXIX. 2: 126 (1884).
(7) -STATISTISK. [jfr -statistik] som har avseende på skördestatistik. Globen 1944, s. 20 (om undersökning).
(7) -STEGRANDE, p. adj. = -ökande. Kolsvaflans skördestegrande förmåga. UtsädT 1908, s. 90.
(7) -STEGRING. = -ökning. LAHT 1894, s. 71.
-STREJK. strejk av lantarbetare (l. plantagearbetare o. d.) under skörden. ST 1897, nr 2329, s. 2.
-STREJKA. gå l. vara l. deltaga i skördestrejk. Östergren (1940).
-STREJKANDE, p. adj. jfr -strejka. Skördestrejkande lantarbetare. Östergren (1940).
-STREJKARE. jfr -strejka. SAOL (1950).
-SÄD. säd avsedd l. mogen för skörd; särsk. (i vitter l. högre stil) bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b slutet). Bælter JesuH 4: 402 (1757; bildl.).
-SÄRK. etnogr. om förr (i Sydsv.) buren kvinnlig skördedräkt i form av ett helt plagg av linne med långa ärmar; jfr hösta-särk. RedNordM 1922, s. 7.
-SÄSONG. (i sht i fackspr.) säsong varunder skörd pågår; äv. om säsong varunder ngt odlas o. ger skörd. SvGeogrÅb. 1933, s. 38. Under skördesäsongen 1951—52 var Californien den störste producenten (av bomull) inom det konstbevattnade området. Därs. 1952, s. 68.
-SÄTT, n. Nilsson Ur. 2: 81 (1862).
(7) -TAL. (i sht i fackspr.) tal angivande skördeavkastning l. skörderesultat; jfr -siffra. BtSvStat. N 1891, SmndrHush. s. 7. Sjunde kornet var (på 1500-talet) ett ganska vanligt skördetal för hvete, råg och korn. Uppl. 2: 45 (1903).
-TALKO. (skörd- 1929 osv. skörde- 1914 osv.) (i Finl.) om (sammankomst, vanl. med traktering o. dans o. d., i samband med) frivillig o. gratis (grann)hjälp vid skörd. Hembygden (Hfors) 1914, s. 68. Skördetalkon hölls i regeln på söndagseftermiddagen. Budk(Brage) 1922, s. 6.
-TEKNIK. Rig 1949, s. 29.
-TID. (skörd- 1741 osv. skörda- 15261747. skörde- 1526 osv. skördo- 1541) tid för skörd(en); särsk.: tidsperiod varunder skörd(en) pågår l. årstid l. säsong varunder skörd infaller. När nw fruchten moghen är, strax kastar .. (skördemannen) liyän vppå, thy skörde tijdhen är på färde. Mark. 4: 29 (NT 1526). Huar och en landboo (på Öland) .. skall haffue alt siit höö i huss vm Sancti Olaffz dag .. medt minne så skeer ath hans Rog eller korn så haster siig, ath thet tess forjnnan kreffwer skördo tiidh. G1R 13: 298 (1541). Skördetiden .. omfattar vanligen senare hälften af Augusti och första 8 dagarna af September. Fries BotUtfl. 3: 398 (1864). Det är sparrisens poetiska sida, att dess skördetid sammanfaller med fågelsången. Randel SpisSpett. 79 (1927). Ett antikt fragment, bara en liten trädgårdsgudomlighet utan konstvärde men vacker ändå genom många skördetiders nötning och skamfilning. Ekelöf Prom. 61 (1941). särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) till 6 a; särsk. om tid när skog kan l. bör avverkas. JernkA 1851, s. 227.
b) (i vitter l. högre stil) mer l. mindre bildl. (jfr skörd, sbst. 6 b slutet, skörda 1 b). Weste FörslSAOB (c. 1815). Döden har sin ymnigaste skördetid, den största jag minns sedan syndafloden. Jordens barn .. föra krig. Brogren Mand. 69 (1915). Hela året (var) en enda förberedelsetid till julhandeln, (varu-)husets stora skördetid. Blomberg NittiotYngl. 84 (1950).
Ssg: skördetids-klar. (mera tillf.) om dager, luft o. d.: klar ss. under skördetiden. Fjelner TypTon. 27 (1922).
(7) -TILLÖKNING~020. (numera föga br.) = -ökning. MosskT 1888, s. 233. LAHT 1894, s. 301.
-TIMME. (skörd- 1836 osv. skörda- 1526. skörde- 1841 osv.) [fsv. skyrdha time, skyrdhis time] skördetid; numera bl. (i vitter l. högre stil): tidpunkt l. stund när ngt (skall) skördas (i sht bildl.; jfr skörd, sbst. 6 b). Säyen icke j, Fyre månadhe äre en nw och skördatimen kommer, Sy iach sägher idher, Lyffter vp idher öghon, och beseer markena, ty ath hon begynnar hwitna till skörden. Joh. 4: 35 (NT 1526). (Deianeira:) Väl har jag framfödt söner, men dem fadern har, / Lik odlarn som från hemmet vann en fjerran teg, / I sånings- och i skörde-timman endast sett. Palmblad SophSorg. 448 (1841). Nu är skördetimman inne, / Segern vinkar oss så skön. Oscar II I. 1: 59 (1858, 1885).
-TRADITION. i sht folklor. o. rel.-hist. jfr -bruk. FoF 1937, s. 250.
-TRÖSKA, r. l. f. lant. maskin som skär o. tröskar grödan; jfr -tröskmaskin. Landtm. 1931, s. 817.
-TRÖSKA, v., -ning. lant. medelst skördetröska samtidigt skära o. tröska (säd o. d.); särsk. dels i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., dels ss. vbalsbst. -ning. MeddJordbrTeknF 13: 40 (1929: Skördetröskning). Av vete o. ris beräkn. i år 90 % skördetröskas. GbgP 1950, nr 325, s. 13. Sonesson BöndB 143 (1955; i p. pf., om spannmål).
Ssgr (lant.): skördetrösk-metod, se nedan.
-mogen. SvVäxtförädl. 1: 162 (1951).
-TRÖSKMASKIN~102. (numera bl. mera tillf.) = -tröska, sbst. LBl. 1928, nr 39, s. 2.
-TRÖSK-METOD. om den metod för grödans tillvaratagande som skördetröskning innebär; särsk. i sg. best. SvD(A) 1929, nr 24, s. 7.
(7) -TUNG. (i vitter stil) om åker, fält o. d.: tung av skörd, skördetyngd. Topelius 1: 65 (1841).
-TUPP. [jfr t. erntehahn] (om utländska förh.) folklor. o. rel.-hist. jfr -bock, -demon. Fatab. 1908, s. 99. Egentligen är det inom Österrikes ostligaste landområden såsom Böhmen, Schlesien, Siebenbürgen, som ett rituellt dödande af en skördetupp ännu in i senare tid fortbestått. Därs. 1916, s. 34.
(7) -TYNGD, p. adj. (i vitter stil) om fält o. d.: tyngd av skörd. Gula, skördetyngda stränder. Runeberg (SVS) 3: 215 (1841). Anm. Det på motsv. ställe i uppl. 1851 (Runeberg 1: 298) förekommande skördbetyngda är sannol. tryckfel. —
(7) -UPPGIFT~02 l. ~20. jfr -rapport; i sht i pl. BtSvStat. N 1866, SmndrHush. s. 17.
(7) -UPPSKATTNING~020. (i sht i fackspr.) uppskattning av skörd(en)s storlek l. beskaffenhet; särsk. om en i hela riket på stickprovsmässig basis utförd objektiv mätning av skörden (sedan 1960 årligen besörjd av Statistiska centralbyrån); jfr -omdöme. SFS 1918, s. 642. Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för skördeuppskattningar. BtRiksdP 1957, 6: nr 7, s. 11. De objektiva skördeuppskattningarna .. genomförs inom cirka 400 skördeuppskattningsområden. SOS Jordbr. 1963, s. 1.
Ssg: skördeuppskattnings-område. (i fackspr.) om vart o. ett av de områden i vilka riket är uppdelat för objektiv skördeuppskattning. DN(A) 1958, nr 28, s. 5 (i förslag).
-UTBYTE~020. jfr -avkastning. AB 1889, nr 255, s. 4.
-UTFALL~02 l. ~20. utfall av (odling i form av) skörd; jfr -avkastning. BtSvStat. N 1881, SmndrHush. s. 8.
(7) -UTSIKT~02 l. ~20. utsikt i fråga om kommande skörd; företrädesvis i pl. MosskT 1890, s. 105.
(7) -UTVECKLING~020. utveckling av skörderesultat l. skördeavkastning. SvGeogrÅb. 1932, s. 141.
(6) -VAGN.
1) (om förh. hos gallerna under antiken) om vagn försedd med knivar som avskuro sädesaxen (vilka föllo ned i vagnen). 2NF 25: 1388 (1917).
2) (mera tillf.) vagn för inforsling av skuren o. torkad säd. Lagerlöf Holg. 2: 291 (1907).
(7) -VARIATION. variation (växling) i skördeavkastningen; jfr -växling. SvGeogrÅb. 1932, s. 122.
-VESPER. jfr -gudstjänst. UNT 1929, nr 10355, s. 9.
(7) -VIKT. (uppmätt) vikt av skörd; jfr -mängd. Skördevigten beror .. icke blott på de olika betornas storlek, utan också mycket på det antal, som vuxit på en viss yta. TLandtm. 1900, s. 93.
-VINST. (skörd- 1853 osv. skörde- 1906 osv.) (numera bl. tillf.) (behållen) vinst vid l. av skörd; äv. bildl. (jfr skörd, sbst. 7 b). Atterbom Minnest. 2: 189 (1853; bildl.). LAHT 1906, s. 99.
-VÄDER. väder(lek) under skördetiden; särsk. pregnant: för skörd lämpligt l. idealiskt väder. Eichstadius Alm. 1643, Progn. s. 2 a. ÖoL (1852; pregnant). Hon (skulle) nästan kunna ha trott .. att det dåliga skördevädret hade varit ett straff. Lindström Vindsröjn. 88 (1939).
-VÄLLING. (i sht förr) jfr -gröt. Rancken Åkerbr. 30 (1879; från Åland).
(7) -VÄRDE. (i sht i fackspr.) ekonomiskt värde av skörd; värde som representeras av skörd. MosskT 1886, s. 5. Stora skördevärden .. räddades från förstörelse. 2NF 38: 130 (1925).
(7) -VÄXLING. jfr -variation. Hannerberg NärkLandsb. 202 (1941).
(7) -YMNIG. (skörd- 1819 osv.) (i vitter stil) jfr -rik. Tranér HomIl. 363 (1819).
-YTA. yta som skördas l. yta med skörd; särsk. (i sht lant.) i fråga om odlingsprov. LAHT 1932, s. 958.
-ÅKER. (skörd- 1916. skörde- 1879) (numera mindre br.) skördefält. Rancken Åkerbr. 23 (1879). FolklEtnSt. 1: 231 (1916).
(6 a) -ÅLDER. (mera tillf.) om ålder vid vilken skog(sbestånd) o. d. avverkas l. bör avverkas. SvSkog. 723 (1928).
-ÅR.
1) om år varunder ngt skördas. Hvad .. beträffar ny-odling, så har Rec(ensenten) .. ej verkställt eller sett verkställas någon sådan, som icke redan första skördeåret gifvit full ränta. EconA 1807, maj s. 143; jfr 2. I tredje året, som är andra skördeåret, gifver klöfvern vanligen mindre afkastning än i det förutgående. QLm. 4: 41 (1833).
2) år betraktat från synpunkten att det medför l. ger en skörd (l. skördar); särsk.: (så l. så beskaffat) år med hänsyn till skördeförhållanden l. (vanl.) skörderesultat; äv. dels om ungefär årslång säsong med sådd (l. odling) o. skörd, dels om tiden från en skörd till nästkommande (med tanke på spannmålsförbrukning o. d.). Ett gott, dåligt, normalt skördeår. (Efter 1829) inträffade några svårare skörde-år. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 139 (1854). Under det den 31 Aug. tilländagångna skördeåret importerades till Storbritannien 7,045,452 q(uarte)rs korn. GHT 1895, nr 228, s. 4. Under skördeåret 1920—21 uppgåfvos .. sammanslutningarna (i Italien för arrendering av jord) till omkr. 250 och den af dem arrenderade arealen till 55,000 har odlad jord. 2NF 36: 1167 (1924). Enligt senaste beräkningar .. torde .. världslagren av vete under innevarande skördeår ökas från 15,4 till 17,0 milj. ton. UNT 1933, nr 44, s. 1. Ett exceptionellt kallt skördeår som 1867 måste nästan med nödvändighet visa sig mera ödesdigert i Finland än i Sverige. HT 1940, s. 297.
(6 b slutet) -ÄNGEL. (i högre stil) om döden. CFDahlgren 2: 145 (1843).
(7) -ÖKANDE, p. adj. som orsakar l. medför l. innebär skördeökning. Manganföreningars skördeökande verkan. LAHT 1914, s. 149.
(7) -ÖKNING. ökning i fråga om skördeutfall. MosskT 1897, nr 2, Bil. s. 19. —
-ÖL. (skörd- 1621 osv. skörda- 1609. skörde- 1619 osv.)
1) (förr) om öl som dracks under skörden l. vid skördefest o. d. Tidström Resa 1 (1756).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) skördefest, skördekalas. VRP 1609, s. 174 (: schiorda ööll). FoF 1925, 3: 7 (om förh. under vikingatiden).
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. om den del av skörden som blir över (icke förbrukas l. konsumeras av marknaden på orten l. inom landet o. d.). 2NF 26: 531 (1917).
D (†): SKÖRDES-FÖRHÅLLANDE, -MAN, se C.
E (†): SKÖRDO-MAN, -TID, se C.
Avledn.: SKÖRDA, se d. o.
SKÖRDINNA, f. (†) till 7, om skördegudinna. Här (dvs. i Sthms omnejd) sina blekgula hår Skördinnan i Solene badar. LärdaT 1761, s. 117.

 

Spalt S 6172 band 27, 1976

Webbansvarig