Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOMULL bωm3~ul2 l. 32, r. l. f.; best. -en 3~20 l. 302, äfv. -n.
Etymologi
[fsv. bomul, liksom d. bomuld sannol. af ett icke uppvisadt mnt. bomwulle, af bom, träd (se BOM, sbst.1), o. wulle (se ULL), motsv. nt. boomwulle, holl. boomwol, mht. boumwolle, t. baumwolle]
hvit, mjuk, trådig ludd som omgifver fröna hos växtsläktet Gossypium Lin. Kemiskt ren bomull. Spinna bomull. Stoppa bomull i öronen. Var. rer. 19 (1538). The Araber .. bruka .. Papper aff Boomull giordt. Kiöping Resa 39 (1667). Bomull (brukas) til stopning i täcken. Linné Sk. 389 (1751). Bland de textila råämnena intager bomullen den viktigaste platsen. 2 NF 3: 1053 (1905). Indien (är) bomullens hemland. Därs. Den mesta bomullen produceras i Texas, den bästa .. frambringas .. i Sydcarolina, Georgia och Florida. Rönnholm Ekon. geogr. 284 (1907). — jfr BORSYRE-, CHARPI-, FRISER-, GLAS-, KARBOLSYRE-, KOLLODIUM-, NITRO-, RÅ-, SALICYLSYRE-, STOPP-, SÅR-BOMULL m. fl. — särsk.
a) i uttr. det lägger sig l. ligger som bomull kring hjärtat, om mjuka, lättsmälta, behagligt verkande födoämnen, ss. gröt o. d., men äfv. om tilldragelser m. m. som verka behagligt på sinnet. Möller (1790). Edra varma .. inbjudningar .. ligga oss som bomull omkring hjertat. Atterbom (1839) i 2 Saml. 11: 16. Det lägger sej som bomull kring hjertat, när du håller på så der (att deklamera). Blanche Våln. 432 (1847). Gröt lägger sig som bomull kring hjärtat. E. Wigström (1891) i Landsm. VIII. 2: 92.
b) bildl. (jfr a), i allm. om ngt som verkar mjukt o. behagligt. Store herrar vilja hafva .. (sanningen) i bomull helt sachta framburen. Scherping Cober 1: 194 (1734). Lifvet är inte sådant, att man alltid kan få ligga inbäddad i bomull. Sandberg Hillevi 127 (1912). Öfverklassen (i London) .. stoppar figurligt taladt bomull i öronen för att slippa höra dånet af människovågen som brusar fram. Vallentin London 232 (1912). Dessa fakta visste V. .. att linda in i bomull. Essén Vapenaffären 31 (1917).
c) elliptiskt för bomullstyg. Hon går i bomull. är klädd i bomull; rocken är fodrad med bomull. Almqvist (1844). — jfr REFORM-BOMULL m. fl.
d) i utvidgad anv., om annan växtprodukt som liknar bomull. Westbeck Ytterl. underr. om bomull 17 (1745; om fröfjunet af jolsterpilen, Salix pentandra Lin.). Bomull kan vinnas af vårt almänna träd Jolster .. Likaledes kan et slags bomull vinnas af Allmåckan (dvs. Epilobium angustifolium Lin.) och af Ängsdun eller Ängull (dvs. Eriophorum angustifolium Roth). Fischerström 2: 304 (1780). Fröfjunet (af jolsterpilen), som fått namn af Svensk Bomull, ehuru äfven fabriker funnits i Tyskland för detta ämne. Sv. bot., nr 325 (1807). jfr BOMULLS-POPPEL o. -TRÄD 3 samt TRÄ-BOMULL.
Ssgr (ofta elliptiska för ssgr med BOMULLS-GARN l. -TYG): A: (†) BOMULL-STRUMPA, se B.
B: BOMULLS-AFFALL~20, äfv. ~02. SFS 1880, nr 38, s. 20.
-AKTIG.
-APPRETERING.
-ARTAD.
-ARTIKEL. Maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter. SFS 1891, nr 64, s. 59.
-BAL. bal l. packe af bomull. DA 1808, nr 45, s. 2.
-BAND.
-BARON. sarkastisk benämning på ägare af stora bomullsplantager; jfr -KUNG. GHT 1895, nr 214 B, s. 2.
-BATIST. Uppf. b. 6: 367 (1874).
-BLEKNING. Åkerman Kem. techn. Reg. (1832).
-BUSKE. buske af släktet Gossypium Lin. Wikforss (1804; under baumwollenstaude). Hedin Fr. pol t. pol 1: 263 (1911).
-BYX l. -BYXA. mest i pl. Blårandiga bomullsbyxor.
-BÖRS. börsinstitution för affärer i bomull. Lewenhaupt Med Reddy 91 (1907).
-DAMAST. Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847, s. 50.
-DRÄKT.
-DUK.
1) (bords-, hufvud- m. m.)duk af bomullstyg. SP 1779, s. 1138. En Flicka .. (med) en rutig Bomullsduk på hufvudet. DA 1824, nr 9, s. 4.
2) (numera bl. i fackmässigt spr.) bomullsväfnad. En bädd, höljd af fin bomullsduk. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1813, Suppl. s. 204. 5,700 m. brun impregnerad bomullsduk. Tidn. f. lev. 1907, nr 16, s. 1.
-FABRIK. fabrik för tillverkning af bomullstyger (o. andra varor af bomull). Gjöding Kongsh. 149 (1754).
-FABRIKANT. person som fabricerar bomullstyger (o. andra varor af bomull). Dalin (1850).
-FABRIKAT. Almqvist (1844).
-FABRIKATION. fabrikation af varor af bomull. Svedelius Statsk. 2: 72 (1868).
-FABRIKÖR. (numera knappast br.) bomullsfabrikant. Vägv. gm Sthm 1807, s. 6.
-FIBER. Uppf. b. 6: 367 (1874).
-FILTER l. -FILTRUM. Tekn. tidn. 1871, s. 106.
-FJUN. Westring Sv. lafv. 276 (1805).
-FLANELL. Freja 1881, s. 90.
-FRÖ. SPF 1822, s. 101. Bomullsfrö användes till oljepressning, och resterna, som äro rika på fett och protein, brukas såsom mjöl eller kakor till kreatursfoder. Juhlin-Dannfelt (1886).
-FRÖ-KAKA. NF (1877). Jordnötskakor, som jemte bomullsfrökakor äro våra proteinrikaste kraftfoderkakor. Tidskr. f. landtm. 1897, s. 127.
-FRÖ-MJÖL. Bomullsfrömjölet utgör ett förträffligt gödningsämne. Post Oljev. 10 (1898). (Till fodermedel som höja mjölkens fetthalt) kunna i första rummet räknas .. palmkaksmjöl samt .. bomullsfrömjöl. LAHT 1911, s. 643.
-FRÖ-OLJA. De vigtigaste bland .. (de torkande oljorna) äro: linoljan, .. bomullsfröoljan. Uppf. b. 5: 266 (1874).
-FÄLT.
-FÄRG. till färgning af bomullsvaror använd färg. Tekn. tidskr. 1895, K. s. 43.
-FÄRG-ÄMNE. Färgämnen .., hvilka .. lätt färga bomull och därför kallas substantiva eller direkta bomullsfärgämnen. 2 Uppf. b. 8: 515 (1900).
-FÖRKLÄDE~020 l. ~200. SP 1782, nr 103, s. 6.
-GARN. Schroderus Uss. D 1 b (1626).
-GAS. viss tygsort. Konst- o. nyhetsmag. 3: 40 (1821).
-GOBELÄNG.
(jfr d) -GRÄS. (†) växten Epilobium angustifolium Lin., mjölkgräs. Kalm Västg. 279 (1746). Denna ört, som nu i allmänhet kallas Svenska Bomulls-gräset. J. O. Hagström i VetAH 1750, s. 96.
-HALSDUK~20, äfv. ~02. F. A. Burman (1794) i Norrl. saml. 93. —
-HANDSKE. (†) bomullsvante. Gjöding Kongsh. 151 (1754).
-HERRSKAP. (i Finl., knappast br.) halfherrskap. A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 40 (1902).
-HVIT. Strindberg Utop. 208 (1885).
-HÅR. hår på bomullsfrö. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1889, s. 161.
-INDUSTRI. Svedelius Statsk. 2: 72 (1868). I slutet af 1700-talet begynte bomullsindustriens egentliga uppsving. Elfving Kulturv. 154 (1895).
-KALSONGER, pl. Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847, s. 33.
-KANFAS. Dalin (1850).
-KANTBAND~20, äfv. ~02. Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 30.
-KJOL l. -KJORTEL. U. Oxelgren (1774) i Fataburen 1911, s. 86. —
-KLOT. viss tygsort. Freja 1874, s. 68.
-KLÄDER, pl. Kiöping Resa 120 (1667).
-KLÄNNING, äfv. -KLÄDNING. U. Oxelgren (c. 1790) i Fataburen 1911, s. 94. —
-KNOPP. sämsta affall af bomull vid dess beredning för spinning, mest användt till stoppning i sängkläder. GHT 1896, nr 78 A, s. 1.
-KRUT. [enl. Berzelius Årsber. t. VetA 1847, s. 325, bildadt i sv. ss. öfversättning af t. schiesswolle; jfr eng. cotton-powder, fr. coton-poudre] af bomull gm nitrering beredt sprängämne. Säkerligen har aldrig någon kemisk upptäckt varit ett så allmänt taleämne, som Schönbeins af bomullskrutet, under de sednare månaderne af 1846. Berzelius Årsber. t. VetA 1847, s. 326. Neddoppas med natronlut renad och torr bomull omkring 5 minuters tid i en blandning af rykande salpetersyra (2 vol.) och konc(entrerad) svafvelsyra (1 vol.) bildas s. k. bomullskrut eller pyroxylin. Blomstrand Org. kemi 147 (1877).
-KRUT-DURK—0~2 l. ~20. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 16.
-KUNG. person som intager en härskande ställning inom bomullsindustrien l. bomullshandeln; jfr -BARON. Wenström o. Jeurling (1891).
-KYPERT. Stiernstolpe Arndt 3: 19 (1808).
-LAKAN. Stagnelius 1: 581 (1823).
-LASTING. Freja 1880, s. 134.
-LEVANTIN. DA 1824, nr 277, s. 3.
-LIK, adj. Sv. mag. 1766, s. 683.
-LJUSGARN~20, äfv. ~02. Oxenst. brefv. 11: 698 (1637). DA 1824, nr 247, s. 10.
-LJUSVEKE~020, äfv. ~200. DA 1824, nr 215, s. 8.
-LUDD.
-LUMP. Åkerman Kem. techn. 2: 431 (1832).
-LÄRFT. Lex. Linc. (1640).
-LÄRFTS-KJOL l. -KJORTEL. DA 1824, nr 158, s. 7.
-MANUFAKTUR. Linne och Bomulls Manufacturer. Celsius Hush.-alm. 1743, s. 33.
-MANUFAKTURVERK.
-MARKNAD. SDS 1870, nr 1, s. 3.
-MATTA. SP 1779, s. 1074.
-MJUK. Bremer Strid 46 (1840).
-MÖSSA. SP 1780, s. 860. Ödmann M. Park 24 (1800).
-NYSTAN. nystan af bomullstråd l. -garn. —
-NÄSDUK~20, äfv. ~02. Bouppteckn. fr. Rasbo h. 1769. SP 1781, s. 696. —
-PAPPER. af bomull l. bomullslump tillverkadt papper. Bomulls-papper ifrån år 1179. Björnståhl Resa 1: 496 (1773). Redan år 704 var beredning af bomullspapper Araberne bekant. Berzelius Kemi 4: 557 (1827).
-PARAPLY. En blårutig bomullsparaply. Bouppteckn. fr. Växiö 1825. SvT 1852, nr 27, s. 4.
-PARKUMS-GARN. (förr). SP 1780, s. 256. DA 1824, nr 9, s. 6.
-PATRON.
a) ägare af bomullsplantage(r). Rydqvist Statsekon. betr. 67 (1865). (De nordamerikanska) sydstaternas bomullspatroner. Warburg Rydberg 1: 309 (1900).
b) En stor del af de förmögnare bönderna utgöras .. (i Frisla) som i Kinna och andra socknar i Mark af ”bomullspatroner”, väfnadsförläggare, som hafva en stor del af den fattigare befolkningen i sin tjenst. Höjer Sv. 2: 1156 (1879).
-PLANTA. Dalin (1850).
-PLANTERING. Ödmann M. Park 211 (1800). särsk. konkret: bomullsplantage. Hasselquist Resa 46 (1750). G. Hjelmerus i Verdandi 1891, s. 23.
-POPPEL. Populus canadensis Moench o. andra besläktade poppelarter med bomullsartad fröludd. Beckman Amer. stud. 1: 78 (1883). Grebst Ett år 26 (1912).
-RENSARE.
a) person som rensar bomull. Hedin Gm Khorasan 118 (1892).
b) maskin för rensning af bomull. SDS 1895, nr 212, s. 3.
-RENSNING.
-RENSNINGS-MASKIN.
-ROCK, sbst.1 rock af bomullstyg. Nordberg C. XII 2: 10 (1740).
-ROCK. sbst.2 (förr) spinnrock för spinning af bomull. Westbeck Underr. om bomull 23 (1744). Remmer Theat. 2: 135 (1815).
-SAMMET. Posten 1768, s. 367.
-SKJORTA. Bellman 2: 142, 149 (1783).
-SKÖRD. Callerholm Stowe 448 (1852).
-SNÖRE. Konst- o. nyhetsmag. 5: 20 (1822).
-SPETS. Svarta Silke-Bomulls- och Yllespetsar. Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 20.
-SPINDEL. tekn. spindel för spinning af bomull. 2 Uppf. b. 10: 421 (1907).
-SPINNARE. person som spinner bomull. Almqvist (1844). äfv. om ägare af bomullsspinneri. Forssell Stud. 2: 426 (1888).
-SPINNERI.
1) (föga br.) bomullsspinning. Fischerström 2: 306 (1780).
2) fabrik för bomullsspinning. Hermelin Præs. i VetA 1773, s. 82.
-SPINNERSKA. Almqvist (1844).
-SPINNING. Uppf. b. 6: 375 (1875).
-SPÅNAD.
2) spunnen bomull. —
-STAD. stad i hvilken bomull i stor utsträckning är föremål för fabriksverksamhet l. handel. SvT 1852, nr 17, s. 4. Manchester, .. den stora bomullsstaden. Vallentin London 450 (1912).
-STAT. stat i hvilken bomullsodling drifves i stor utsträckning. (Nordamerikanska) Söderns bomullsstater. 2 NF 19: 1182 (1913).
-STRAMALJ. Freja 1885, s. 114.
-STRUMPA. (bomull- Schultze Ordb. 5137 (c. 1755)).
-SUDD. sudd af bomull. AHB 131: 98 (1887).
-TAFT. Strindberg Fagervik 301 (1902).
-TAPP. Berzelius Kemi 1: 127 (1808).
-TISTEL. tisteln Onopordon Acanthium Lin., hvars blad hafva bomullsaktig ludd; ulltistel, tistelborre. Wahlenberg Flora sv. 505 (1826).
-TOTT l. -TOTTE. Strindberg Tr. o. otr. 2: 184 (1881, 1890).
-TRIKÅ.
1) trikåväfnad af bomullsgarn. Beskow Ber. om K. theat. 1832, Bil. 2, s. 3.
2) plagg af bomullstrikå i bet. 1.
-TRYCKERI. anstalt för tryckning af bomullstyger. Dalin (1850).
-TRÄ.
1) [efter eng. cottonwood] trä l. virke af bomullspoppel. Tekn. tidskr. 1873, s. 82.
2) (numera nästan bl. i talspr.) = -TRÄD. Ther stodo .. 3. Trää, thet eena ett BomulsTrää. Kiöping Resa 58 (1667). Serenius (1734; under xylon).
-TRÄD.
1) träd af släktet Gossypium Lin. Möller (1745; under coton). Cattuns- eller Bomullsträdet (Gossypium hirsutum, barbadense &c). Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 180 (1786). Wilhelm Där solen lyser 226 (1913). särsk. Gossypium arboreum Lin. Ödmann Str. saml. 6: 127 (1794). NF 2: 148 (1876).
2) träd af släktet Bombax Lin. l. närstående släkten. Bomulls-Träden, som äro Bombax pentandrum L., af 2:ne varieteter .. (o.) Bombax Ceiba L. Wikström Årsber. t. VetA 1833, s. 104. G. Hjelmerus i Verdandi 1891, s. 34 (om Eriodendron anfractuosum DC, kapokträdet). Fröna (hos Bombax Lin., Eriodendron DC) äro inbäddade i en tät hårmassa, hvarför dessa träd kallas bomullsträd, eng. silk-cottontree. 2 NF 4: 1372 (1905).
3) (numera knappast br.) i förb. svenska bomullsträdet, pilträdet Salix pentandra Lin., jolster, jolsterpil (jfr BOMULL d). (Jolstern har) kallats Svenska Bomullsträdet. Nyman Sv. växt. naturh. 2: 242 (1868).
-TUSS. AHB 123: 26 (1885).
-TVILS. Verdandi 1885, s. 199 (”190”). —
-TYG. af bomullsgarn väfdt tyg, i sht dräkt- l. foder- l. möbeltyg o. d. Kulörta, hvita, randiga, rutiga, blommiga, hemväfda bomullstyger. Linné Västg. 123 (1747).
-TYGS-KLÄNNING, äfv. -KLÄDNING. N. journ. f. dam. 1861, s. 87.
-TÄCKE. med bomullstyg öfverklädt täcke. Spegel Tilsl. par. 135 (1705).
-UNDERKLÄDER~0020, pl. Posten 1768, s. 210.
-VANTE. U. Oxelgren (1759) i Fataburen 1911, s. 80. —
-VARP. varp af bomullsgarn. Ekenmark Lärob. 56 (1847).
-VEKE. veke af bomullsgarn. Nordberg C. XII 1: 149 (1740).
-VÄF.
1) väfräcka väfd af bomullsgarn. Giort en bomulsväf af 27 al(nar), ruti(g). U. Oxelgren (1768) i Fataburen 1911, s. 84. Kindblad (1868).
2) = -VÄFNAD 2. Almqvist (1844). Kläder af .. bomullsväf. PT 1904, nr 104 B, s. 2.
-VÄFNAD.
1) (numera föga br.) bomullsväfning. Han har .. lagt sig på bomulls-väfnaden. SP 1780, s. 150. Palmblad Lärob. i geogr. 189 (1835). Kindblad (1868).
2) af bomullsgarn väfdt tyg. Allahanda Bomulls, Linne och Ylle väfnader. Sv. saml. 1: 8 (i handl. fr. 1756).
-VÄFNADS-INDUSTRI. C. G. Styffe i Frey 1850, s. 173.
-VÄFNING. verksamhet(en) att väfva tyger af bomullsgarn. NF 2: 842 (1877). LAHT 1899, s. 26.
-VÄFSTOL~20, äfv. ~02. DA 1825, nr 47, s. 4.
-VÄFVARE.
-VÄFVAR(E)-GESÄLL. (förr) SP 1780, s. 660.
-VÄFVERI.
1) (föga br.) bomullsväfning. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 300 (1897).
2) anstalt l. fabrik för tillverkning af bomullsväfnader. Linné Västg. 123 (1747). Under året 1834—1835 (anlades) Rydboholms mekaniska bomullsväfveri, det första i sitt slag i Sverige. Höjer Sv. 2: 1157 (1879).
-VÄFVERSKA. DA 1824, nr 15, s. 8.
-VÄXT. bomullsbärande växt, i sht växt af släktet Gossypium Lin. Alströmer Præs. i VetA 1745, s. 17.
-ÖFVERDRAG~002. Möblerna med sitt rutiga bomullsöfverdrag. Sundblad Med tusch 1: 159 (1887).
-ÖRNGOTT~20, äfv. ~02. Amer. 20 (1675).
-ÖRT. bomullsväxt, särsk. Gossypium herbaceum Lin. Möller (1790). Weste (1807). NF 2: 148 (1876).

 

Spalt B 3834 band 5, 1918

Webbansvarig