Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TABLETT tablet4, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tab- 1682 osv. tabe- 1727, 1760. tabel- 1734, 1736. tabu- 16741873. -let 16741736. -lett 1682 osv. -lette 17001904. -lätt 1760)
Etymologi
[liksom d. tablet, t. tablett, eng. tablet av fr. tablette, bräde, skiva, liten hylla o. d., dimin.-bildning till table (se TAVLA). — Jfr TABLETTERI, TABLOID, TAVLETT]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) möbel med enstaka vågrät skiva att sätta, ställa l. lägga ngt på; hylla; förr äv. om litet, lågt bord. BoupptSthm 1680, s. 114 a (1674). I bords-wrån är merendels et litet skåp eller Tablette, hwarpå de hafwa sina böcker. Kalm Resa 1: 88 (1753). Per .. hade snickrat en tablett med många utkrusningar åt Emfrid. Engelke HelsSägn. 96 (1899). Tablette .. (dvs.) hylla, hyllbräde. Ekbohrn (1904). En tablett, hylla, hänger på väggen. VästmFmÅ 16: 127 (1926). — jfr SPIS-TABLETT. — särsk. speciellare, ss. förled i ssgrna TABLETT-KRAM o. KRÄMARE, om kringvandrande försäljares skiva (buren vågrätt med band om nacken o. med stöd mot överkroppen) för förvaring o. exponering av saluförda varor.
2) (†) liten (skriv)tavla (av sten l. lera l. trä o. d.); äv. om liten tabell (se d. o. 2). Syness .. (i huset) en machine, som förer maten opp uhr köket twärtigenom golfwet, hwarest kungen plä(r) äta utan att hafwa någon inne som oppwachtar sigh uthan skrifs allenast på en tablette, hwad kungen will haa opp. KFÅb. 1912, s. 350 (1700). Sylwan ModPress. 54 (1906: assyriska tabletter). I stället för inskrifning af särskilda detaljuppgifter på stora tabeller införas de på mindre lättrörliga tabletter, en för hvarje trafikförbindelse. SJ 4: 276 (1906).
3) liten duk (avsedd att ligga under kuvert (se d. o. 2)). SvD 7 ⁄ 12 1926, s. 5. (Underläggen) brukar man i dagligt tal kalla tabletter, och de äro verkligen mycket praktiska då de spara tvätt. MärthaskolHb. 268 (1941). Två tabletter av frivolitetsspets. SvD(A) 27 ⁄ 12 1967, s. 14. — jfr SPETS-TABLETT.
4) (†) om ett slags platt kaka (se KAKA, sbst. 2 b) (bakad med socker), morsell (se d. o. 2); äv. i utvidgad anv., om förhållandevis stort, stelnat l. sammanpressat stycke av ngt, kaka (se KAKA, sbst. 5); i senare språkprov svårt att skilja från 5. (Socker) Kookat till Penna eller Fiädre-wijs eller Plume .. Denne Kookning är där af Conserver och Tabletter giöres. Rålamb 14: 133 (1690). Tablett .. (dvs.) Ett slags sockerkaka. Dalin (1854). Preparerad cacao med olika medicinska tillsatser, tabletter och pastiller. TT 1888, s. 123. Den medförda lasten bestod till öfvervägande delen af te i tabletter, då te i Nordsibirien är en mycket efterfrågad och mycket dyr vara. SDS 1897, nr 476, s. 3. — jfr CHOKLAD-, CITRON-TABLETT.
5) litet, platt l. konvext, förhållandevis tunt, ofta ovalt l. runt stycke av ngt stelnat l. sammanpressat, liten kaka (se KAKA, sbst. 5); särsk. o. i sht om sådant stycke använt ss. läke- l. njutningsmedel, pastill (se d. o. 1); jfr 4. Ta en tablett om du har ont i huvudet. Du blir beroende om du äter för mycket tabletter. Tabletterna framställas af det fint pulveriserade läkemedlet genom pressning i formar. Ahlberg FarmT 272 (1899). Under rockslaget hade .. (drängarna) fäst en parfymerad liten tablett, som skingrade ladugårdslukten. Blomberg Städ. 222 (1931). Jag anade att han fått några tabletter eller någon insprutning som gjorde honom jämställd med en berusad. Hedberg DockDans. 16 (1955). Han hade fått klådstillande tabletter men de gjorde honom så förskräckligt sömnig. Jersild BabH 211 (1978). — jfr CHOKLAD-, META-, MORFIN-, PARFYM-, SALMIAK-, SJÖSJUKE-TABLETT m. fl.
Ssgr (i allm. till 5): TABLETT-ASK. (papp)ask (se ask, sbst.2) för (godis)tabletter. Han tog upp en tablettask, stoppade en tablett i munnen. Trenter Eld 264 (1949).
-BERUSAD, p. adj. utan kontroll över kropp l. tankeförmåga efter att ha ätit (medicin)tablett(er), berusad av tablett(er); jfr -påverkad. Under inspektion på fredagskvällen fann .. (vaktkonstapeln) att en av internerna .. uppträdde underligt och kunde snart konstatera att ynglingen var tablettberusad. DN(B) 12 ⁄ 1 1959, s. 5.
-FORM. särsk. i uttr. i tablettform, i form av tablett(er); jfr form I 1. Tyraden .. tages äfven i tablettform. 2NF 30: 539 (1920).
-FYLLERI. [jfr -fyllerist] (numera mindre br.) tablettberusning. Den rättsmedicinska analysen av fall av ”tablettfylleri” försvåras av att kunskaperna om dessa ”andra berusningsmedels” olika verkningar .. ännu inte nått tillräcklig omfattning. SvD(A) 18 ⁄ 8 1956, s. 16. Därs. 14 ⁄ 10 1967, s. 28.
-FYLLERIST. (numera mindre br.) tablettberusad person. För varje dag får polisen .. ta hand om fler och fler unga tablettfyllerister. MorgT 15 ⁄ 10 1948, s. 5. SvD(A) 22 ⁄ 4 1966, s. 8.
-FÖRGIFTAD, p. adj. jfr -förgiftning. En sexårig Varbergspojke som blivit tablettförgiftad kunde räddas till livet tack vare att han snabbt kom under vård. SvD(A) 4 ⁄ 12 1962, s. 18.
-FÖRGIFTNING. förhållandet att bli l. vara förgiftad efter att ha ätit (medicin)tablett(er). Ytterligare ett fall av tablettförgiftning med dödlig utgång har drabbat ett barn. DN(A) 8 ⁄ 10 1964, s. 17. Professor Bonnichsen .. har lämnat den skrämmande uppgiften att 10—15 personer varje år dör i polisarrester av akut tablettförgiftning. SvD(A) 21 ⁄ 9 1965, s. 4.
-KARTA. stycke av tunt, styvt förpackningsmaterial vari tabletter en o. en har inneslutits (för att lätt kunna tryckas ut); jfr karta, sbst.2 IV. Varje tablettkarta innehåller 22 tabletter och har en dag för dag-markering. PatFass 199091, s. 394.
(1 slutet) -KRAM. (†) kram (se kram, sbst.1 3) som försäljs av ”tablettkrämare”. Orrelius (1797). (Sv.) tabulettkram .. (fr.) objets de colportage. Jungberg (1873).
(1 slutet) -KRÄMARE. [jfr t. tabulettkrämer] (†) kringvandrande krämare, kringvandrande försäljare. Såsom .. Städerne klaga öfwer dhe månge Tablet krämare som reesa omkring landet .. Ty will Kongl. May:tt att slijk frijheet för sådane fremmandhe Crämare .. alldeles må förbuden wara. Stiernman Riksd. 2025 (1686). Jungberg (1873).
-MASKIN. maskin för tablettillverkning. Ahlberg FarmT 273 (1899).
-MISSBRUK~02 l. ~20. missbruk (se d. o. 1 c) av (medicin)tabletter. Östergren (cit. fr. 1942).
-PÅVERKAD~020, p. adj. (lindrigt) tablettberusad. SvD(A) 10 ⁄ 3 1966, s. 17.
-RÖR. rör (se rör, sbst.3 3) (behållare) för tabletter. VaruhbTulltaxa 1: 385 (1931).
-SLAGARE. (förr) person som yrkesmässigt slog (se slå, v. I 7 l) (tillverkade) (medicin)tabletter. SvYrkeslex. nr 485, s. 3 (1956). NordYrkesklassif. 169 (1978).
-SLAGNING. (om ä. förh.) jfr -slagare. SAOL (1950). Därs. (1973).
-STANS. (förr) stans (se stans, sbst.3) för tablettillverkning, tablettmaskin. Upsala 2 ⁄ 4 1952, s. 3.
-ÄTANDE. särsk. pregnant: handlingen l. förhållandet att äta mycket medicintabletter. För att belysa missbruket av smärtstillande medel och därmed ge allmänheten klart besked om de risker som ett överdrivet tablettätande för med sig har (osv.). SvD(A) 22 ⁄ 12 1959, s. 3. (J. Albinsson på Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare) vänder sig .. mot tablettätandet: Det får människor att blunda för problemen och skapar samtidigt nya. Arbetarskydd 1989, nr 6, s. 10.
Avledn.: TABLETTERA, v. -ing. [sannol. bildat efter mönster av sådana ord som paketera] (i fackspr.) till 5: tillverka i tablettform. Över huvud taget är det upprörande att ett så farligt ämne som kloramin tabletteras och förpackas som vanliga huvudvärkstabletter. Idun 1962, nr 16, s. 16. Till vår produktionsavdelning söker vi en dragist för dragering, granulering och tablettering. GbgP 3 ⁄ 6 1986, s. 45.

 

Spalt T 11 band 33, 2002

Webbansvarig