Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CHOKLAD ʃωkla4d, äfv. ʃo- l. ʃå-, hvard. ofta -la4 (schokla´d Weste), l. CHOKOLAD ʃωk1ωla4d l. ʃω1k-, äfv. ʃok1-, äfv. -ol- l. -ål-, hvard. stundom -la4 l. -ela4(d) (ang. uttalet -la4 jfr chocolaet (best. sg.) Nordenflycht Frunt. 36 (1761), chocolat Envallsson Pig. 1 (1781; rimmande med ha); jfr äfv. Cederschiöld Skriftspr. 240 (1897)), r. (m. Lennmalm Handelsvar. 43 (1867)), äfv. n. (Warg 562 (1755), Sundhetsbok 41 (1772), AHB 92: 13 (1876)); best. -en, äfv. -et, hvard. -lan l. -laen, äfv. -lat l. -laet; pl. (om olika slag af choklad) -er.
Ordformer
(chocolate Serenius (1734); chocolata Broman Helsingb. 258 (1741); chocolat Dalin Arg. 1: 206 (1733, 1754), Envallsson Pig. 1 (1781; jfr ofvan). sioccolade Rålamb 14: 129 (1690); schockolade Stiernman Com. 4: 1079 (1688), Oecon. 203 (1730); chocolade Stiernman Com. 6: 319 (1716), Conv.-lex. (1821); schocolad Elzberg Matredn. 177 (1751; i ssgn -KOPP), chocolad (choko-) Kexél 2: 158 (c. 1780), Bellman 6: 105 (1787) osv.; scho(c)kelade Oecon. 129 (1730). chouklade Egerias Hushålds o. kokbok 314 (1733); schocklade Apoth.-taxa 1739, s. 15; cioclad Lind (1749); siåklad Elzberg Matredn. 86 (1751; i ssgn -KOPP); schoklad Sahlstedt (1773), Bergqvist Hush. 126 (1834); choclad (chok-) Bellman 6: 111 (1787) osv.)
Etymologi
[jfr t. schokolade, eng. chocolate, fr. chocolat, it. cioccolata, span. chocolate, af aztekiska chocolatl, namn på ett af kakaobönor och frön af ullträdet (Bombax Ceiba Lin.) i lika mängder tillredt födoämne. Att detta ord kom att användas om drycken choklad, har möjl. berott därpå, att det af spanjorerna sammanblandats med det aztekiska ordet cacaua-atl, namn på en af kakao (azt. cacau atl) tillredd dryck utan etymologiskt sammanhang med ordet chocolatl. Se Murray]
1) af kakaobönor med l. utan tillsats af socker (o. kryddor) tillredt näringsmedel som i handeln numera vanl. förekommer i form af kakor; äfv. om det pulveriserade preparatet; jfr KAKAO. Stiernman Com. 4: 1079 (1688). Äfwen så giörs detta (dvs. ett slags sockerbröd) af Caneel, Anis, Sioccolade, &c. Rålamb 14: 129 (1690). Röres flitigt deruti, til des chocoladet är väl smält. Warg 562 (1755). Osockradt chokolad. AHB 92: 13 (1876). Den finaste chokolad fås från Mexiko. Elfving Kulturv. 173 (1895). Här (dvs. i konditoriet) finnes bl. a. .. chokolader och .. konfekt till julgranen. SD(L) 1896, nr 596, s. 5. Sondén Varukunsk. 29 (1898). 2 Uppf. b. 4: 636 (1899). — jfr BRÖST-, DESSERT-, ISLANDSMOSS-, KARAGEN-, KINA-, KRYDD-, KÖTT-, MOSS-, NÄRSALT-, PULVER-, SALEP-, SOPP-, SUNDHETS-, VANILJ-CHOKLAD m. fl.
2) dryck som tillagas af det under 1 nämnda ämnet (l. af kakao) med mjölk l. vatten. Den som brukar Thé, Caffé och Chocolade hemma i sit Hus, betalar (i kontribution) Twå Daler Silfwermynt utan åtskillnad. Stiernman Com. 6: 319 (1716). Tjock och söt som Chocolade. Dalin Vitt. 4: 16 (c. 1730). De timarna, på hvilka hon lade sig, upstod, drack sitt Thé eller Chocolade .. (voro) långa för mig. Därs. 19. At koka Schokelade. Oecon. 129 (1730; öfverskrift). Både Coffi och Chocolata äro här (dvs. i Sverge) öfver allt gängse och drickas. Broman Helsingb. 258 (1741). Om jag skall ha / En kopp Chocolat, / Jag fyra timar då skall bida. Envallsson Pig. 1 (1781). Gosselman S. Amer. 254 (1842). Väl tillredd chokolad är ett både angenämt och helsosamt födoämne, lika lättsmält som födande. Hagdahl Kok. 112 (1879). Chokoladen dracks förr (hos aztekerna i San Salvador) uteslutande i de bägarformade fruktskalen af kalebassträdet. C. V. Hartman i Ymer 21: 297 (1901).
3) beteckning för en om chokladens (i bet. 1 l. 2) färg erinrande brun färgnyans; jfr CHOKLAD-FÄRG. Schalar af plysch, rutiga, i grått och hvitt, chocolad och hvitt, o. s. v. Sthms modejourn. 1854, s. 45.
Ssgr (oftast till 1): A: CHOKLAD-03~ l. CHOKOLAD-ARBETARE103~0200. arbetare vid chokladfabrik. Runemarck Sthms vägv. 78 (1789).
-ARBETE~020, äfv. ~200. sockerbag. konkret: konfekt o. d. af choklad. Grafström Kond. 295 (1892).
-BAKELSE~200. bakelse med tillsats af choklad. Björklund Kokb. 237 (1849, 1860).
-BEREDNING~020. särsk. till 1. Bergqvist Hush. 126 (1834). Schartau Kond. 280 (1847).
-BISKVI~02. Därs. 209. —
-BLANCMANGÉ~002. Nylander 256 (1822, 1859). Langlet Kokb. 487 (1902).
-BLECK~2. sockerbag. bleckplåt på hvilken chokladkonfekt upplägges för att kallna l. torka. Grafström Kond. 79 (1892).
-BRUN~2. särsk. till 1. jfr -FÄRGAD. Florman Anat. 437 (1830). De (dvs. den brednäbbade strandvipans ägg) lågo på en tufva och voro chokoladbruna, fläckiga eller enfärgade. Nilsson Fauna II. 2: 247 (1858).
-BRUNT~2, n. särsk. till 1. Rinman 2: 341 (1789). AHB 39: 126 (1870). Nord. boktr. 1900, Bil. 4.
-BRÖD~2.
1) till 1: småbröd med chokladglasyr l. som bakas med tillsats af (rifven) choklad. Schartau Kond. 209 (1847). Oraklet 273 (1898).
2) till 2: visst slags bröd att äta till choklad. AHB 92: 83 (1876).
-BÖNA~20. kakaoböna. Publ. handl. 11: 275 (1777). Berlin Farm. 1: 151 (1849). Lindgren Läkem. 14 (1891, 1902).
-CIGARR~02. stycke choklad i form af en cigarr. GHT 1897, nr 68, s. 3.
-FABRIK~02. Götheb. stads matr. 1818, s. 41. Com.-coll. ber. Fabr. 1863, s. 14. Forsstrand Cacao o. choklad 18 (1901).
-FABRIKANT~002. Lindeberg Kond. 256 (1841). Ekenberg (o. Landin) 173 (1889).
-FABRIKAT~002. Forsstrand Cacao o. choklad 11 (1901).
-FABRIKATION~0002 l. ~0102. Ekenberg (o. Landin) 176 (1889). Forsstrand Cacao o. choklad 15 (1901).
-FEBER. (†) Den så kallade Chocolad-febern (i Västindien), uti hvilken Patienterne upkasta en Materia, som liknar chocolad. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 219 (1786).
-FETT~2. kakaofett. Lindgren Läkem. 14 (1902).
-FIGUR~02. af choklad formad figur. AHB 92: 10 (1876). Grafström Kond. 80 (1892).
-FORM~2, pl. -ar. form (af metall) som användes vid förfärdigande af chokladkakor, chokladfigurer o. d. Grafström Kond. 80 (1892). Ahlberg Farm. tekn. 209 (1899).
-FÄRG~2. särsk. till 1; jfr 3 samt -BRUNT. Chokolad-färg på silke. Westring Sv. lafv. 18 (1805). Grafström Kond. 262 (1892).
-FÄRGAD~20, p. adj. jfr -BRUN. (Koltrasten kan vara) grå eller chokoladfärgad. Nilsson Fauna II. 1: 368 (1858). (En) chokladfärgad infödingsdam (från ngn af Stilla hafvets öar). Cavallin Stevenson o. Osbourne Resan utför 3 (1898).
-GELÉ~02. köttgelé (beredt på kalf) med tillsats af choklad. Warg 599 (1755).
-GLASS~2. Schartau Fr. kocken 364 (1826). Hellman Kokb. 422 (1895).
-GLASYR~02. sockerbag. Schartau Fr. kocken 285 (1825). Hemmets kokb. 283 (1903).
-GRYTA~20. gryta som användes vid beredning af choklad. Grafström Kond. 312 (1892).
(2) -GRÅ~2.
(2) -GRÅTT~2, n. gråbrun, i choklad stötande färg. AHB 38: 25 (1869).
-HUS~2. särsk. till 2; (förr) om lokal afsedd för servering af choklad. I England öppnades det första chokladhuset 1667. Forsstrand Cacao o. choklad 4 (1901).
-INDUSTRI~002. SFS 1893, nr 101, s. 2. Forsstrand Cacao o. choklad 17 (1901).
-KAFFE~20. af de rostade skalen på kakaobönorna tillverkadt kaffesurrogat, kakaokaffe; jfr -TE. Nisbeth Handelslex. (1867).
-KAKA~20.
1) stycke choklad i kakform. Fischerström 4: 367 (1792). 2 Uppf. b. 4: 636 (1899).
2) bakverk vid hvars tillagning (rifven) choklad användes. AHB 92: 62 (1876).
(2) -KANNA~20. (choklads- Heinrich (1814)) kanna för servering af choklad. Osbeck Resa 32 (1757). Klint Fr.-sv. ordb. (1893, under chocolatière).
-KARAMELL~002. AHB 92: 13 (1876). Grafström Kond. 52 (1892).
(2) -KOKARE~200.
1) person som kokar choklad. En restaurateur, eller en traktör, eller en chokolad-, the- och kaffekokare. Altén Feldkümmel 4 (1815).
2) sockerbag. för kokning af choklad särsk. afsedt l. användt (högt) kärl. Hagdahl Kok. 113 (1879). Grafström Kond. 158 (1892).
-KONFEKT~02. Nylander 275 (1822, 1859). Grafström Kond. 80 (1892).
-KONFEKTYR~002. (numera mindre br.) = föreg. Schartau Kond. 172 (1847).
-KONSERV~02. sockerbag. ett slags chokladkonfekt. Lindeberg Kond. 17 (1841). Schartau Kond. 35 (1847).
(2) -KOPP~2. särsk. om (stor) porslinskopp att dricka choklad ur. En stor siåklad (chocolad) kopp. Elzberg Matredn. 86 (1751). Almqvist Drottn. j. 382 (1834). Kindblad (1868).
-KRUT~2. ett slags chokladfärgadt krut. KrigsVAH 1884, s. 252.
(2) -KRÄKLA~20. (i sht förr) kräkla att röra om kokande choklad med. Dalin (1850). Kindblad (1868).
-KRÄM~2. jfr KAKAO-KRÄM. Warg 562 (1755). Hemmets kokb. 258 (1903).
-KULA~20. chokladstycke i form af kula; äfv. om visst slags konfekt af choklad l. med öfverdrag af choklad. Nylander 390 (1886).
-LIKÖR~02. (föga br.) kakaolikör. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 177 (1869).
-MAKRON~02. makron med tillsats af choklad. Lindeberg Kond. 153 (1841). AHB 92: 90 (1876).
-MARSIPAN~002. (-maspan) Schartau Kond. 183 (1847).
-MASKIN~02. apparat för beredning af choklad. Bergqvist Hush. 127 (1834). De fullkomligt rengjorda bönorna stötas i en mortel .. samt rifvas antingen uti en jerngryta .. eller ock på en så kallad chokoladmachin. Almström Kem. tekn. 2: 119 (1845). Nisbeth Handelslex. (1867).
-MASSA~20.
1) om den för tillverkning af choklad bearbetade massan af kakaobönor: kakaodeg. Bergqvist Hush. 129 (1834). Ahlberg Farm. tekn. 301 (1899).
2) sockerbag. mer l. mindre fast o. bildbar blandning hvari choklad ingår som den hufvudsakliga beståndsdelen. Grafström Kond. 308 (1892).
-MJÖLK~2. (i sht förr) jfr -SOPPA. Schocolad-miölk af brynt miöl. Elzberg Matredn. 177 (1751). Warg 587 (1755).
-MORSELL~02. sockerbag. med choklad beredd morsell. AHB 92: 22 (1876). Grafström Kond. 44 (1892).
-OLJA~20. kakaoolja. Lindgren Läkem. 14 (1891, 1902).
(2) -PANNA~20. (choklads- Heinrich (1814)) panna för kokning af choklad. Meurman (1846). Klint Fr.-sv. ordb. (1893, under chocolatière).
-PASTILJ~02. Schartau Kond. 48 (1847). Grafström Kond. 40 (1892).
-PRALIN~02. stycke konfekt bestående af en med choklad öfverdragen kärna med smak af vanilj, mandel o. d. Lundquist Konstn. 28 (1890). Grafström Kond. 80 (1892).
-PUDDING~20. Schartau Fr. kocken 266 (1826). Hellman Kokb. 393 (1895).
-PULVER~20. kakaopulver. Hess Knep i handel 68 (1867).
-SMÖR~2. kakaosmör. Lindgren Läkem. 14 (1891, 1902).
-SOCKER~20. Nylander 275 (1822, 1859). Schulthess (1885).
-SOPPA~20. Hemmets kokb. 42 (1903).
-STEN~2. stenskifva afsedd för kakaodegens bearbetande till en jämn o. fin massa. Schartau Kond. 280 (1847).
-SÅS~2. Hagdahl Kok. 246 (1879). Hemmets kokb. 228 (1903).
-TABLETT~02. sockerbag. tablett af choklad. Grafström Kond. 80 (1892). äfv. om chokladmorsell. Schartau Kond. 40 (1847).
(2) -TASS. (†) = -KOPP. Dalin Arg. 1: 147 (1733, 1754).
(2) -TAVERN~02. jfr -HUS. Bianchinis chokoladtavern i Storkyrkobrinken. Stenhammar Bref 1: 98 (1834).
-TE~2. kakaote; jfr -KAFFE. Chokoladté erhålles af kakaobönornas skal. Hagdahl Kok. 113 (1879). Lindgren Läkem. 14 (1902).
-TILLVERKARE~0200. jfr -FABRIKANT. Sthms adr.-kal. (1846, 1888; i yrkesreg.).
-TILLVERKNING~020. 2 Uppf. b. 4: 638 (1899).
-TON~2. färgton påminnande om chokladens färg. Behandlingen af bakgrunden (på en tafla) i blek chokladton. Sirén Pilo 136 (1902).
-TRÄD~2. (föga br.) kakaoträd. Thunberg Resa 2: 338 (1789). Schulthess (1885).
-TÅRTA~20. Lindeberg Kond. 137 (1841). Hellman Kokb. 427 (1895).
B (†): CHOKLADS-KANNA, -PANNA, se A.

 

Spalt C 144 band 5, 1904

Webbansvarig