| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PJOLLER pjol4er, n.; best. pjollret.
1) (barnsligt l. enfaldigt l. ovederhäftigt l. känslosamt) pladder, struntprat, ”snack”, ”jolt”; äv. om kärleksjoller o. pladder av senila åldringar o. d. Nordforss (1805). Det ömkliga pjoller, hvaraf vi här och der anfört exempel ur Talmud. Melin JesuL 3: 142 (1849). Bertila .. (var) glad att .. komma från (den 99-årige) gubbens pjoller. Topelius Fält. 2: 399 (1856). Det är (i Gellerstedts visor) icke vanligt pjoller om solstrålar och tufvor. Larsson Stud. 78 (1899). DN(A) 1933, nr 287, s. 16. särsk.
a) (numera föga br.) joller (se d. o. 1) av små barn. Jag hade som en värdig onkel just min hjertans ro vid .. (de små flickornas) pjoller och smekningar. Snellman Gift. 1: 185 (1842). jfr: En papegojas meningslösa pjoller. Benedictsson Folkl. 123 (1887).
b) barnsligt o. lekfullt pladder (riktat till små barn l. djurungar o. d.). Hennes pjoller med (markattan). Fahlcrantz 4: 108 (1865). jfr AM-PJOLLER.
2) (mera tillf.) allmännare: ngt barnsligt l. enfaldigt o. haltlöst l. tomt; löjliga barnsligheter; känslopjunk, pjosk. Wetterbergh Altart. 301 (1848). Frey 1850, s. 228. Sådant pjoller som moderskärlek och familjeliv är .. (enl. fascismen) endast ägnat att skada det uppväxande släktet. Neander Nilsson SpöknKors. 58 (1929). Östergren (1935).
3) (tillf.) om sorl, porlande; jfr JOLLER 5. Det gäller skogens drömmar och bäckarnas pjoller. Larsson Hemmab. 159 (1916).
Ssgr, se pjollra, ssgr.
Spalt P 979 band 20, 1953