Publicerad 1939   Lämna synpunkter
-LEDES ~le2des, i vissa ssgr äv. -LEDS ~le2ds, vard. l. bygdemålsfärgat äv. ~les2, förr äv. -LEDE l. -LEDENS l. -LEDEST, adv. Anm. Beträffande en i ett visst fall förekommande komp. -le(d)sare se ANNORLEDES anm. 2:o.
Ordformer
(-ledhe 1541 (: huru ledhe). -ledens 1534 (: huruledens)1547 (: huruledens). -led(h)es 1522 (: ingeledes) osv. -ledest 1720 (: dyledest). -ledis 1523 (: alleledis)1613 (: ingeledis). -leds (-ledhz, -ledz) 1531 (: annerledz) 1845 (: vesterleds), 1884 (: båtleds), 1892 (: annorledsare, komp.). -les c. 1550 (: annor les))
Etymologi
[fsv. -led(h)es, -led(h)is, -le(e)dz (i annor-, haf-, huruledhis m. fl.), motsv. d. -ledes, -leds, -ledens, nor. -ledes, isl. -leiðis (i hafleiðis); eg. gen. av en i ssgr uppträdande neutral sidoform till LED, sbst.2, trol. fortlevande i ä. nysv. hurulede (ehuru sekundärt dit överförd); formen -leds beror på talspråklig utveckling av -ledes. — Jfr ALLDELES, FRAMDELES]
i ssgr med bet.
a) på viss väg l. i viss riktning l. med visst fortskaffningsmedel, med visst sätt att färdas o. d.; se BÅT-, FLOD-, FRAM-, GÅNG-, JÄRNVÄGS-, KANAL-, LUFT-, SJÖ-, SKID-, SKOGS-, VÄSTER-LEDES m. fl.
b) på visst l. (så l. så) många sätt, med ngt visst ss. medel o. d.; se ALLE-, ANNOR-, BOK-, BREV-, BÄTTRE-, DY-, EN-, HURU-, INGA-, INTERVJU-, LIKA-, MÅNGA-, SAMMA-, SÅ-, ÄVEN-LEDES m. fl.

 

Spalt L 425 band 15, 1939

Webbansvarig