Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESLUT beslɯ4t (beslu´t Weste), n. ((†) m.? RA 1: 567 (1548; se under I 3)); best. -et; pl. = ((†) -er Rothovius Äropr. E 3 b (1633), RB 2: 7 (Lag 1734: Riksdags besluter) m. fl.).
Ordformer
(beslutt G. I:s reg. 12: 83 (1538), RP 6: 171 (1636) m. fl.)
Etymologi
[y. fsv. beslut, öfverenskommelse, beslut, af mnt. beslut, n., vbalsbst. till besluten (se BESLUTA); jfr ä. d. beslut, n. o. r., holl. besluit, n., t. beschluss, m.]
I. († utom i 1 a) motsv. BESLUTA II.
1) [jfr ä. d. før end forneffnde handel er kommen til en beslut oc ende samt motsv. anv. i mnt., holl. o. t.] slut, ända, afslutning; äfv.: utgång; stundom närmande sig bet.: resultat l. (i best. form) ”summan på texten”; jfr BESLUTA II 1, 2. Altså förer thenna book thenna Historien på endalychtenne til thz beslut, at Gudh är allena rett (dvs. rättfärdig). Förspr. t. Job (Bib. 1541). Med them will jag om saken tahle, / Och med detta ährende icke länge förhale, / Jag menar thet skall komma till godt besluth. Carl IX Rimkr. 80 (c. 1600). På thet wij omsider må komma till beslut, och till thet man .. med thenne Predikan hafwer intenderat. Rudbeckius Kon. reg. 490 (1620). (Den oskicklige läkaren) hade snart beslut på lif och plåga giordt. Kolmodin Qv.-sp. 2: 163 (1750). Beslutet blifver, att han (dvs. en ädel välgörare) väl vet hvad han önskat, men ej hvad han uträttar. Wallin 2 Pred. 3: 104 (1826). Dalin (1850; angifvet ss. mindre br.). — särsk.
a) i (oberoende) adverbiella uttr. inledda af prep. till l. på.
α) [jfr t. zum beschluss] (numera knappast br.) i uttr. till beslut(et), till ett beslut, till slut, till sist, slutligen. Så är thetta til beslutedt wår vilie och mening. FH 1: 269 (1545). Hwad hulpe mig om iag här Doctor Faustus wore, / Om iag til ett Besluut, dock sist til Fanders fore? Columbus Bibl. v. H 1 b (1674). The (gudfruktiga) hatas, smädas, drifwas vt, / Och til beslut / Förvns them knapt en enda klut. Österling Lärops. 151 (1724, 1727). Nu till ett beslut jag en skål önskar dricka, / För lifvet på böljan en fraggande skål. C. F. Dahlgren S. arb. 1: 58 (1826). Se’n till ett beslut .. / Sitt ”Fader vår” han bad. Runeberg 3: 168 (1839, 1852). Till beslut. Sturzen-Becker S. arb. 4: 63 (1862).
β) (numera nästan bl. i Sveal., hvard., mindre br.) i uttr. till l. (numera oftast) på sista (l. yttersta) beslutet, (till) allra sist; ändtligen; i sista stund, i sista minuten l. ögonblicket, i elfte timmen. Det var på sista (yttersta) beslutet. På sista beslutet ändrade han åsikt. Til thet yttersta beslutet och valete (dvs. farväl). P. Erici 1: 13 a (1582). Då hon till sista beslutet .. tillknöt de nya hakbanden på mammas mössa. Carlén Skjutsg. 314 (1841). Till yttersta beslutet förlorade han förståndet på sin trägna läsning. B. E. Malmström 8: 251 (1852). På sista beslutet lär väl hin håle ta mig. Lidforss DQ 2: 586 (1892; yttradt af Sancho Panza).
b) ss. rent vbalsbst.: afslutande, afslutning. Beslutet af Gudstiensten skiedde med Välsignelsen. Bælter Cerem. 324 (1760).
2) afslutning, slutord, afslutande afdelning l. parti, sista del (af muntlig l. skriftlig framställning); jfr BESLUTA II 4. Svart G. I 126 (1561). Thet tolffte och sidsta Capitel .. är itt beslwt på Antiochi historia. Utl. på Dan. 553 (1592). Beslwt och Afftaal (dvs. slutord) til Läsaren. Fosz Q q 1 a (1621; rubrik). Vthi beslutet på Biblien. Baazius Upp. 180 b (1629). Til ett besluut på thetta Capitel wil man twenne små Taflor här widh hängia. Arvidi 145 (1651). Vid ett fullkomligit bref observeres äfven ingången och beslutet. Biurman Brefst. 4 (1729). Beslutet (af ett tal) .. leder hvad som är sagt till nytta och utöfning. Bergklint Sam. 1: 226 (1775, 1794). Allt folket sade Amen, och lofvade Herran (till beslut på den högtidliga gudstjensten). Melin Hel. skr. 1 Krön. 16: 36 anm. (1862); jfr 1 b.
3) [jfr ä. d. kom det til it endeligt beslut imellem her Albret Albretssøn oc greffue Hans] motsv. BESLUTA II 5: afgörande, (slut)uppgörelse; bestämdt o. slutgiltigt resultat; i sht i uttr. komma till (ett) beslut. Skedde monge rettgånger om Gotland, och kom doch til intet beslut. O. Petri Kr. 273 (c. 1540). Att the .. till entlig beslutt medt theris saker komme kunne. RA 1: 567 (1548). Effther samme fredzcontract icke hafver anners kunnet komme till besluth (dvs. till stånd), änn att vi för Elfsborgh slotth hafve most tillseije the Danske en summe penninger. Därs. 2: 431 (1571). Befalte H. K. M. .., at Presterskapet skulle komma tilstädes j Vpsala .., At öffuersee .. wår Kyrkeordning medh Handboken, och göre ther medh ett fulkomlighit Beslut. Handb. 1614, Föret. 2 b. Til thesz alla saker kunde them emellan komma til ett godt och endtligit besluth. Girs E. XIV 99 (c. 1630).
4) [jfr motsv. anv. i ä. holl.] motsv. BESLUTA II 7: aftal, öfverenskommelse, uppgörelse. Endoch vij inted tvijfflede, att Sendebudhen ju vore fulmechtige nog till denne tractation och beslutt. A. Oxenstierna Skr. 1: 89 (1614). Inge Tractater och mindre Besluth medh Grannar och Naboer eller andre fremmande Herrer, Republiker och Städer skall Regeringen ingå och göra, medan Konungen vthländes är eller kranker. Stiernman Riksd. 920 (1634). — jfr AFHANDLINGS-, FREDS-BESLUT.
II. motsv. BESLUTA III.
1) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] motsv. BESLUTA III 1, om (offentligt l. laggiltigt) afgörande l. bestämmande (efter föregående öfverläggning) af (lagstiftande) församling, regent, domstol l. myndighet o. d.; resolution, bestämmelse; äfv. konkretare: förordning, stadga. Riksdagen har nu fattat (sitt) beslut i frågan. De båda kamrarna (i sv. riksdagen) stannade i olika beslut. Kommunalstämmans beslut om aktieteckning af kommunen i den föreslagna järnvägen har öfverklagats. Kgl. maj:t har upphäft, har stadfäst det öfverklagade beslutet. Ett på laglig väg tillkommet beslut. Beslutet är olagligt. Beslutet var enhälligt; jfr d. Sedan beslutet blifvit klubbfäst. (Lat.) Plebiscitum .. menige mandz beslut eller stadhge. Var. rer. 37 (1538). Tå nu Konungens bodh och beslut wardt kunnigt. Ester 2: 8 (Bib. 1541). Vthi thenna öffuersedde Handbok är intet mere vthsatt, än som effter Concilij Beslwt, vtsättias skulle. Handb. 1614, Föret. 3 a. (Religionen) finnes igenom månge riksens stadgar, besluter och förordningar .. vara tillsagd uti en oföränderlig renhet att bibehållas. RF 1719, § 1. Konungen i Sverje kan ei gå ifrån det beslutet. Nordberg 1: 278 (1740). Riksens Ständers beslut. Sahlstedt (1773). Gustaf Adolf ärkändes .. för Sveriges Kron-Prins genom Norrköpings Beslut och Arfförening. Hallenberg Hist. 1: 28 (1790). Ej må Konungen fatta något beslut i de mål, hvaröfver Stats-Rådet höras bör, derest icke Tre af Stats-Råden, jemte vederbörande Stats-Secreterare, .. tilstädes äro. RF 1809, § 8. Helge och Halfdan, på folkets beslut, nu togo i samarf / riket efter sin far. Tegnér 1: 15 (1825). Redan fyra dagar derefter upprefs beslutet, och saken kom under ny .. öfverläggning. Fryxell Ber. 8: 108 (1838). Hvad Kamrarne sammanstämmande besluta, det vare Riksdagens beslut. RO 1866, § 63. Han yrkade .., att adeln skulle uppfordra de öfriga stånden att frångå sitt beslut. Odhner G. III 1: 85 (1885). Höras (vid framställd proposition) .. öfvervägande ja-rop, yttrar ordföranden: ”Jag finner frågan med (öfvervägande) ja besvarad” och befäster beslutet med klubbslag. Svenson Öfverläggn. o. besl. 9 (1888). Beslutet om en tullförhöjning. Fahlbeck Sv:s förf. 191 (1904). — särsk.
a) i fråga om Gud, ödet o. d. Dödsens stund är oss owisz och itt Gudz hemligit Besluut. H. Joannis Likpr. ö. Cath. Rosensköld B 1 a (1647). Skulle min vanmäktiga suck kunna ändra den Oföränderliges beslut? Wallin 2 Pred. 2: 112 (1814). Ödets beslut .. ju ingen bland dödliga undflyr. Johansson Hom. Il. 6: 488 (1846).
b) jur. om hvarje rättsligt afgörande som träffas af domstol l. myndighet vare sig i hufvudsak (= dom, utslag) l. i ngn bifråga, t. ex. i anledning af en invändning i en rättegång l. beträffande uppskof med ett måls handläggning (beslut i inskränkt bem.). Saken beror på domstolens beslut. Dalin (1850). I alla mål, hvilka böra efori pröfning och afgörande underställas, skall han ofördröjligen sitt beslut afkunna. Stadga f. lärov. 1878, § 78. Kärande, klagande eller sökande vare .. skyldig utlösa dom, utslag, resolution eller annan expedition, innefattande hufvudsakligt beslut, äfvensom protokoll i sak, der beslut ej skrifves med rubrik. SFS 1883, nr 64, s. 14. När invändningar gjordes (vid tinget), öfver hvilka man genast skulle afsäga beslut, sattes jag på ett svårt prof. De Geer Minnen 1: 82 (1892). Beslut, som af underrätt blifvit i invändningsfråga under rättegången meddeladt, må ej .. särskildt öfverklagas. SFS 1901, nr 38, s. 7. Om sättet för fullföljd af talan mot underrätts beslut. Därs. s. 9 (rubrik).
c) konkretare, om skriftlig affattning af ett beslut; äfv. om själfva dokumentet som innehåller ett beslut. RARP 1: 8 (1626). Alla Academiens Beslut, Bref och Betyg underskrifve Directeuren. 1 SAH 1: 22 (1786, 1801). Alla Högsta Domstolens Beslut utfärdes i Konungens Namn och med Des Höga Underskrift eller under Des Secret. RF 1809, § 23; jfr b.
d) abstraktare, om handlingen att fatta beslut. Riksens Ständers Justitiä-Ombudsman må .. kunna öfvervara .. alla .. Domstolars öfverläggningar och beslut. RF 1809, § 99; jfr b. Uti hvardera Kammaren ega Statsrådets Ledamöter tillträde, med rättighet att deltaga i öfverläggningarna men ej i besluten, der de ej äro Ledamöter af Kammaren. RO 1866, § 53.
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. t. samt t. entschluss] motsv. BESLUTA III 2, om det som viljan stannar vid (beträffande utförandet l. underlåtandet af ngt) ss. resultatet af ett öfvervägande; föresats; äfv. abstr. om handlingen att bestämma sig för ngt (efter det att ett öfvervägande ägt rum). Ett väl öfverlagdt, välbetänkt, förhastadt, fast, orubbligt, fritt och otvunget beslut. Det är mitt fasta, oåterkalleliga, oryggliga beslut att göra detta. Verkställa, utföra, genomföra, fullfölja ett beslut. Sätta sitt beslut i verket. Stå fast vid, vidhålla sitt beslut. (Icke) frångå sitt beslut. Rygga sitt beslut. Vackla i sitt beslut. Jag har mycket funderat på saken utan att kunna komma till något beslut. Innan han hade hunnit stadga sitt beslut. Han stannade vid det beslutet att ingenting göra vid saken, förrän han fått närmare besked. Beslut och handling äro ett hos mannen (vanl. skämts.; stundom med det skämtsamma tillägget och två hos kvinnan); sannol. utgående från det strax nedan citerade stället hos Tegnér. En menniskjos frivilliga resolution och beslut. Rydelius Förn. Föret. § 15 (1718, 1737). Så sagdt, så gjordt. Beslut och handling / är ett hos qvinnan. Tegnér 1: 172 (1822). Ett beslut var nära att komma till mognad inom honom. Gumælius Th. Bonde 281 (1828). Mitt beslut står fast och orubbligt; det må gå hur det vill, jag blir aldrig Fuselbergs maka. Carlén Fosterbr. 269 (1840). Efter en stunds öfverläggning stannade han dock i det beslut att ingenting afgörande företaga. Ljunggren Resa 214 (1871). Rask i beslut och handling. Pallin N. tid. hist. 209 (1878; om Napoleon I). Det fanns rader där (dvs. hos Lucanus), som tryckt sig in i hans själ och i svåra val bestämt hans beslut. Rydberg Vap. 10 (1891). Snabbhet i omdöme, tröghet i beslut. Hallström Sparfvert 158 (1903). Det silfver och guld, som konungen och hans rådgifvare af fritt beslut hafva gifvit åt Israels Gud. Esra 7: 15 (öfv. 1904; Bib. 1541: frijwillioghe). — särsk.
a) filos. Beslut kallas den Öfverläggningen afslutande akt, hvarigenom Subjektet ur sin obestämda (abstrakta) Allmänlighet öfvergår till Bestämdhet. Trana Psych. 2: 147 (1847). Medan motiven vägas emot hvarandra, pågår öfverläggningen; när ett motiv segrar, göres beslutet. Larsson Psyk. 43 (1896).
b) [jfr t. einen beschluss l. entschluss fassen, nehmen, äfvensom eng. to take a resolution, fr. prendre une résolution, lat. consilium capere] i uttr. fatta, äfv. taga ett beslut, det beslutet (att) o. d., besluta l. bestämma sig (för att); fatta l. taga sitt beslut, besluta sig, taga sitt parti. Fatta ett djärft, ett förtvifladt beslut. Fatta et beslut, To fix upon a resolution. Serenius (1741; under fatta). En duktig Officerare, som beslut, med försigtighet och mod, fatta och utföra kan. Tessin Bref 1: 108 (1751). Jag fattade .. det beslutet, at begifva mig på flykten. Ågren Gell. 33 (1757). Taga et visst beslut i någon sak. Sahlstedt (1773). Förliden natt har jag betänkt mitt öde, / och mitt beslut är fattadt, jag blir qvar. Tegnér 1: 51 (1825). Mitt beslut är taget. Jag enleverar er. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 275 (c. 1840). Han .. tog .. det beslut, att draga bort till fremmande land. Strinnholm Hist. 4: 166 (1852). Han var allt för energisk att icke följa ett redan fattadt beslut. Heidenstam End. 98 (1889). Jag tog mitt beslut, det fanns inte val. Melin Dikt. 2: 206 (1904).
c) (†) i uttr. göra ett beslut o. d. Iagh haar länge giordt thz besluut, / Huru thz skall wäll tilgå (att slippa ut ur slottet på sådant sätt), / att ingen wacht skall thz förståå. Asteropherus 50 (1609). Dijn (dvs. Kupidos) falska Tunga / Kan intet ändra / Mijn (dvs. Dianas) lag, och faste / Moot dig giorde beslut. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). Gjöra fast beslut hos sig. Serenius (1741).
III. [jfr motsv. anv. i holl. o. ä. t. (Luther) samt med afs. på bet.-utvecklingen KONKLUSION] (†) motsv. BESLUTA IV: slutsats, konklusion. Carl IX Bevis C 2 a (1604). Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Mit beslut blir det, at den som vill lefva här i verlden mer, än en dag, måste vara redelig. Dalin Arg. 1: 320 (1733, 1754).
Ssgr (i allm. till II 1): A: BESLUT-ENLIG03~20. (äfv. besluts-) som är i enlighet l. öfverensstämmelse med fattadt l. fattade beslut. Denna åtgärd är icke beslutenlig. Expeditionsdeputationen .. skulle tillse, att alla från stånden samfäldt utgående skrifvelser blefvo beslutenligt uppsatta. NF 3: 1077 (1879).
-FÖR~2. (jfr anm. efter -MÄSSIGHET) = -MÄSSIG. Almqvist (1842). Fullmäktige anses beslutföra, då fyra af dem äro närvarande. FFS 1881, nr 27, s. 23. Där uppstod en timmes lång diskussion, huruvida folkförsamlingen öfver hufvud taget alls vore beslutför. Ahrenberg Styrk. rätt 192 (1899).
-FÖRHET~02 l. ~20. (jfr anm. efter -MÄSSIGHET) Grunderna för dess (dvs. aktiebolagsstyrelses) beslutförhet. SFS 1895, nr 65, s. 3.
-MÄSSIG~20. (äfv. besluts-) (jfr anm. efter -MÄSSIGHET) om kollegial myndighet l. annan (beslutande) församling: kompetent l. kvalificerad att fatta gällande beslut; särsk.: (för tillfället) så fulltalig som fordras för att äga rätt att fatta beslut. Snällposten 1848, nr 62, s. 2. Landstinget är icke beslutmässigt, om icke minst 2/3 af ledamöterna äro närvarande. NF 9: 676 (1885). Öfverståthållareämbetet för polisärenden arbetar på fyra beslutmässiga och i det hela taget af hvarandra oberoende afdelningar. Stockholm 1: 277 (1897). Vid sammanträde med beslutmessigt antal representanter ega endast personligen närvarande rösträtt. SFS 1900, nr 83, s. 2.
-MÄSSIGHET~002 l. ~200. (äfv. besluts-) (jfr anm. nedan) Hvad svenska riksdagen beträffar, så finnes intet annat vilkor för kamrarnas beslutmässighet, än att beslut icke får fattas i närvaro af konungen, riksföreståndaren eller medlemmarna af tillförordnad regering. Kôersner Polit. handlex. (1883). För beslutmässighet fordras, att mer än hälften af (kommunal-)fullmäktige är tillstädes. NF 8: 1095 (1884). Anm. till beslutför(het) o. beslutmässig(het). Beslutför, -förhet, som förr tyckas hafva varit de förhärskande uttrycken (Almqvist (1842) o. Dalin (1850) upptaga bl. beslutför, ej beslutmässig), hafva i Sv. en tid varit i väsentlig mån undanträngda af beslutmässig, -mässighet, men synas nu åter vinna större spridning. I Finl. äro beslutför, -förhet fortfarande de allmänna uttr., medan beslutmässig, -mässighet där äro föga br.
B: (I 4) BESLUTS-BREF. (†) Wii .. hafwe .. effter beslutz brefwet om grendzerne (mellan Sv. o. Ryssland) ransakit. Sv:s traktater 5: 103 (1596). Därs. 106. —
-ENLIG, -MÄSSIG, -MÄSSIGHET, se A.

 

Spalt B 1557 band 3, 1905

Webbansvarig