Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETYG bety4g (bety´g Weste), n.; best. -et; pl. =, ngn gg, i sht förr, -er (jfr Vinterbladet 1853, s. 201, samt Linder Om -er 50 (1890)).
Etymologi
[bildadt till BETYGA, v.1, efter mönstret af sådana ordpar som BEGÄR: BEGÄRA, BEVIS: BEVISA m. fl.; jfr BETYGA, v.2; med afs. på ex. från 1575 under I 1 jfr TYG, vittne, vittnesbörd, till TYGA, vittna]
Anm. Ordet är tidigast uppvisadt i ett enstaka ex. från 1575 (se under I 1). Sedan har det anträffats först fram på 1700-talet (tidigast i bet. II, i ssg). Dess nu brukliga anv. (se I 2) synes hafva uppkommit vid midten af 1700-talet. Medan skolordningsförslaget af år 1760 ännu talar om ”the vitnesbörder, som vid afskiedet ifrån Gymnasierne och Scholarne Disciplarne meddelas” (af rektor), brukar Skolordn. 1778 i dylikt sammanhang betyg (se under I 2). VITTNESBÖRD synes i denna bem. numera hafva utträngts af betyg, utom i förb. akademiskt vittnesbörd, hvilket uttr. fortfarande användes i officiell stil vid sidan af akademiskt betyg (jfr red.-ex. o. ex. fr. 1800 under I 2). Synonymt med betyg användes VITSORD företrädesvis i bet. I 2 b β, i hvilken bem. det officiella språket inom vårt undervisningsväsen f. n. röjer en tydlig tendens att föredraga det senare ordet, under det att betyg genomgående användes i bet. I 2 b α (jfr det i denna underafd. upptagna ex. från SFS 1905). Betyg har, jämte det att det vunnit burskap inom undervisningsväsendet, äfv. funnit anv. om prästbetyg, om orlofssedel, arbetsbetyg o. d. samt om läkarbetyg o. d., i hvilka bem. det tyckes vara på väg att undantränga ATTEST o. BEVIS samt i det närmaste redan har undanträngt BESKED (se d. o. 13).
I. motsv. BETYGA, v.1 1.
1) (†; se dock slutet) bekräftelse, bestyrkande, intyg; betygande (se d. o. 1); bevis. (Sakramenten) äro Signacula et testimonia gratiæ .. thet är betygh och insegell til Gudz nådh. KOF 1: 213 (1575). Han ville nödvändigt at man skulle tro honom vara lycklig i sin kärlek och utspridde långt flere betyg om sin lycka än han någonsin erhållit. SP 1779, s. 329. Til betyg hvaraf. Widegren (1788). Om detta brefs (dvs. 2 Petr.) tillvarelse har (man) det äldsta betyg i Judas’ Epistel. Sv. lit.-tidn. 1814, sp. 734. Ödmann Str. förs. 4: 77 (1822). — särsk. (numera knappast br.) om påskrift på ett dokument till bekräftelse af däri förekommande uppgifter l. af dess öfverensstämmelse med ett original o. d.; vidimation, bevis. (Förf. som vill vara okänd skall) tilställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållande hans namn och hemvist, med påskrifvet betyg om dessa upgifters riktighet, af tvänne på orten väl kända .. Svenska Medborgare. Tryckfr.-förordn. 1812, 1: 6. Afskrifter .., med åtecknadt betyg af Rättens betjente, eller af tvänne andre trovärdige Män, att de med hufvudskrifterne lika äro. SFS 1830, s. 537.
2) om (vanl. skriftligt) uttalande l. omdöme l. intyg (i allm. af öfverordnad, ss. arbetsgifvare, lärare o. d., l. af myndighet l. med officiell myndighet utrustad person l. korporation o. d.) om ngns egenskaper l. kunskaper l. förhållanden, i allm. afsedt att meddela honom viss kompetens, vissa rättigheter o. d.; (dokument som innehåller) vitsord; orlofssedel; arbetsbetyg; tjänstgöringsbetyg; prästbetyg; läkarbetyg. Betyg bifogas (ansökningen) i afskrift. Var jungfrun nöjd med sitt betyg? På ett sådant betyg kan hon söka plats i de bästa familjer. Erhålla, utfärda betyg. Begära sitt betyg (o. därmed afsked från sin plats; i sht om tjänare o. fast anställda arbetare). Akademiskt betyg [jfr det i sht i talspr. ännu br. lat. testimonium academicum]. En lathund är han, det kan jag ge honom betyg på, gifva intyg om l. ”skriftligt på”. Dommarens i orten betyg om sterbhusets tillstånd. Växiö domk. akt. 1767, fol. 291. Linné Bref I. 1: 292 (i handl. fr. 1772; om intyg om nattvardens begående). Sahlstedt (1773). Rector lemnar honom (dvs. den lärjunge som begifver sig till annat läroverk) betyg om thes upförande under then tid, han vid samma schola sig uppehållit. Skolordn. 1778, 2: 6; jfr b. Prof. Nääf har på Doctorens betyg .. varit fri för denna tyngd (dvs. föreläsningsskyldigheten). Porthan Bref t. samt. 43 (1782). Han gaf honom et ganska godt betyg om hans skicklighet, He gave him a very good certificate as to his abilities. Widegren (1788). Ingens skicklighet antages blott på betyg, när Författningar säga, at hon i annan ordning bör och skall utrönas och bevisas. Wallquist Handb. ö. eccles. befordr. 50 (1797); jfr b. Faculteten .. fann skäligt til MagisterDocens Åberg utfärda följande Betyg. Filos. fak. i Lund prot. 1800, s. 126. Om du bär till din Far / Ditt betyg om förkofran och heder, / Ej blott i fickan på prent, som bedrar, / Men i uppsyn, i tal och i seder. Franzén Skald. 2: 326 (1801, 1828); jfr b o. c. Han begär betyg öfver sina i filosofiska fakulteten aflagda Specimina. Filos. fak. i Lund prot. 1803, s. 28; jfr b. Ej må i något Läroverk den till Lärjunge intagas, som icke är försedd med betyg ifrån vederbörande Pastor om dess ålder och fregd. Försl. t. skolordn. 1817, s. 10. Deschamps föll på idén, att förege din död, / Och skref betyg derom. Remmer Den föregifne döde 10 (1828). Tjenstehjon .. erhålle sådant betyg det förtjenar. SFS 1833, s. 466. Det betyg, hvarmed jag affärdades till universitetet, innehöll, att jag vore en yngling af goda naturgåfvor med dåliga seder och af tvetydigt hopp. Berzelius Själfbiogr. ant. 15 (c. 1845); jfr b. Lärling eller annan arbetare, som uppnått 18 års ålder och vunnit nöjaktig färdighet .., samt derom företer betyg af sakkunnig och trovärdig person, (vare) berättigad att förses med gesällbref. SFS 1846, nr 39, s. 16. Han saknar alla betyg. Meurman (1846). (Vi) vilja .. varna alla husmödrar för att rätta sig efter betyg, skrifna af obekanta personer. Hellman Kokb. 11 (1895). Det är visst icke så, att alla de 90 eller 99 (af hundra värnpliktiga, hvilka förklaras läskunniga) få betyg på att de läsa väl. G. Cederschiöld hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 29 (1901). Betyg öfver .. tjänstgöring. SFS 1905, nr 6, s. 53. B., hvilken .. hos samma pastorsämbete uttagit betyg för afflyttning till Norra Amerika. PT 1907, nr 227 B, s. 3. — jfr ADMONITIONS-, AFMÖNSTRINGS-, AFSKEDS-, AFSYNINGS-, ARBETS-, DISPUTATIONS-, DÖPELSE-, FAKULTETS-, FATTIGDOMS-, FLYTTNINGS-, FREJD-, FRISK-, GIFTERMÅLS-, HALFÅRS-, HINDERSLÖSHETS-, INLASTNINGS-, KOMPETENS-, LEDIGHETS-, LÄKAR-, MEDELLÖSHETS-, NATIONS-, OLÄMPLIGHETS-, PASTORS-, PENSIONS-, PERMISSIONS-, PRENUMERATIONS-, PRIVAT-, PRÄST-, SJUK-, SUNDHETS-, TJÄNSTE-, TJÄNSTGÖRINGS-, UTFLYTTNINGS-, UTLÄRLINGS-, VARNINGS-, ÅLDERS-, ÅRS-BETYG m. fl. — särsk.
a) (†) utlåtande (om litterärt arbete o. d.). Alla Academiens Beslut, Bref och Betyg underskrifve Directeuren. 1 SAH 1: 22 (1786, 1801).
b) vitsord afgifvet vid läroanstalt åt person som där åtnjutit undervisning l. undergått pröfning, uttryckt med viss(a) fast(a), vanl. graderad(e) beteckning(ar) som visa huru vederbörande bedömt kvaliteten af den vitsordades kunskaper osv. (De för studentexamen) bestämda läroämnen och de deröfver meddelade offentliga betyg. Geijer I. 4: 104 (1822). Att det ej är Lärarne, utan andra, .. som gifva betygen. Agardh Bl. skr. 1: 385 (1836). Ynglingar, som från afgångsexamen vid gymnasium medfört godkända betyg. Tegnér 3: 397 (1837). Med betyg öfver kunskaper, flit och uppförande. SFS 1856, nr 52, s. 14. I danska skolor får hvarje gosse genast sitt betyg i hvarje ämne hvarje timme, i svenska skolor blott två gånger om året. Nodermann Före profåret 164 (1902). Vid universiteten i Sverige utfärdas .. betyg öfver offentligen försvarade afhandlingar (särskilda betyg för afhandlingen och försvaret). 2 NF 3: 178 (1904). — jfr AFGÅNGS-, AFSLUTNINGS-, APPROBATIONS-, APPROBATURS-, DIMISSIONS-, DISTINKTIONS-, EXAMENS-, FLIT-, FLYTTNINGS-, FOLKSKOLE-, FYLLNADS-, FÖRHÖRS-, GRADPASSERINGS-, GRUPP-, GRÄNS-, GYMNASIE-, HALF-, HEL-, HONNÖRS-, HUFVUD-, INTRÄDES-, KANDIDAT-, KLASS-, KUNSKAPS-, LAUDATURS-, LICENTIAT-, LÄRARINNE-, LÄRDOMS-, MATURITETS-, MEDEL-, MEDELTALS-, MELLAN-, MINIMI-, MINUS-, MOGENHETS-, MÅNADS-, NORMAL-, ORDNINGS-, PASTORAL-, PLUS-, PREMIE-, PROFÅRS-, PROVISORS-, SEDE-, SEMINARIE-, SIFFER-, SKILJE-, SKOL-, SKRIF-, SKRIFNINGS-, SLUT-, SPECIAL-, STUDENT-, TENTAMENS-, TERMINS-, TOTAL-, UNDER-, UNDERVISNINGS-, UNIVERSITETS-, UPPFLYTTNINGS-, UPPFÖRANDE-, UPPMÄRKSAMHETS-, UTGÅNGS-, UTSKRIFNINGS-, VECKO-, VÅRTERMINS-, ÄMNES-, ÖFVER-BETYG m. fl. — särsk.
α) dokument som innehåller vitsord. Har du visat dina föräldrar ditt betyg? Ett vackert betyg med flera A och resten AB. Alla Betyg utfärdes och underskrifves af Rector samt påtecknes af Ephorus eller Inspector. Försl. t. skolordn. 1817, s. 17. På den utgående Seminaristens betyg (har) .. det underhaltiga kunskapsmåttet aldrig blifvit förtegadt. Ödmann Str. förs. 4: 358 (1822). Detta betyg skall lärjungen, då han följande termin till läroverket återkommer, medföra, påtecknadt af hans målsman, och för Rektor uppvisa. SFS 1856, nr 52, s. 17. Om lärjunge erhållit minst vitsordet Godkänd i samtliga å sjätte klassens timplan upptagna läroämnen, .. är han berättigad att erhålla betyg öfver godkänd realskolexamen. Därs. 1905, nr 6, s. 22 (i läroverksstadga).
β) ss. beteckning för hvarje särskild grad på skala efter hvilken vitsord graderas, vanl. angifven med visst ord l. uttr. (Berömlig, Med beröm godkänd, Godkänd m. fl.) l. viss bokstaf (A, AB, B m. fl.) l. viss siffra (jfr red.-ex.); jfr BETYGS-GRAD, -KARAKTÄR, -SIFFRA 1 samt KARAKTÄR. Betyget Godkänd. Betyg(en) för kunskaper. Betyg(en) i flit. Stort A i betyg. Betygen gifvas vid krigsskolan i siffror (0—10). Goda, vackra, medelmåttiga, klena, skrala, dåliga, höga, låga, jämnstrukna, rättvisa, orättvisa betyg. Afgifva, gifva, sätta, få, erhålla betyg. Läsa på betyg; jfr BETYGS-LÄSARE. Jäkta efter betyg. Matematikläraren lär vara snål, sparsam, frikostig, liberal med betyg(en). Han har fått, tagit högsta betyget i latin. Hvad hade du för betyg i latin? Han har låtit sina betyg i flera ämnen bli för gamla (äfv. falla) och måste därför tentera om. Mitt betyg i civilrätt står inte längre än till våren. Räkna samman l. ihop sina betyg; jfr α’. Betygen Approbatur och Approbatur cum laude. Bet. ang. underv. 1828, s. 179. En lika summa af betyg bestämdes för giltigheten af all studentexamen. Geijer I. 4: 352 (1838); jfr α’. Om våren 1802 tog jag kandidatexamen och erhöll deri af alla professorerna, med undantag af Norberg, högsta betyget eller laudatur. Tegnér 6: 482 (1839). Ihre .. var en af de få examinatorer, som tilldelat honom (dvs. S. Ödmann) ett högre betyg. Böttiger i SAH 43: 175 (1867). De vackra betyg som nya elementarskolans lärjungar i allmänhet togo i studentexamen. M. Dalsjö i Ped. tidskr. 1871, s. 130. Betygen stodo där (dvs. i examenskatalogen). Därs. 1877, s. 319. I de flesta läroverk (brukas), utom de fem i stadgan föreskrifna karaktärerna, äfven s. k. halfva betyg. Därs. s. 323. En ung, hygglig menniska, som gått genom Storckenfeldtska pensionen i Jönköping med goda betyg. Hedenstierna Fru W. 5 (1890). (P. Wieselgrens latinska stilprof för den filosofiska graden) hade (1822) bedömts med betyget laudatur. Wieselgren Wieselgren 76 (1900). (Gossen) skötte sig .. rätt väl i skolan och fick goda betyg. Wirsén i PT 1907, nr 69 A, s. 3. — särsk.
α’) (i skol- o. universitetsspr.) enhet(en) l. normal(en) på den skala efter hvilken (de mer l. mindre värda l. mer l. mindre höga) vitsorden graderas; jfr BETYGS-ENHET, samt BIFALLS-RÖST, RÖST. Antalet af betyg för competens till Philosophiæ Magisterpromotion i Lund. Lunds veckobl. 1832, nr 39, s. 1. 51 ynglingar hafva mer och mindre fullständigt aflagt studentexamen, bland hvilka Carl Chr. Herslow från Malmö skola med 20 betyg, Martin J. J. Weibull från Helsingborgs skola med 18, samt (två andra) .. hvardera med 15 betyg. Därs. 1853, nr 51, s. 2. Inalles fick jag sexton betyg (i min studentexamen 1831); minsta antalet, som fordrades för att ej blifva underkänd, var sex. Svedelius Förfl. lif 105 (1887). Examinatorernas förbarmande välvilja .. skapade det s. k. ”sjette betyget” … Det bestod i löftet, att om fem betyg vore klara, det återstående skulle fås på köpet. Tegnér Farf. 225 (1900). — särsk. (i sht i södra Sv.) i uttr. tre betyg i bet.: berömlig (se d. o. a), två (och ett halft) betyg i bet.: med (utmärkt) beröm (se d. o. 3 c) godkänd, osv. Han har (fått) två betyg i historia.
β’) i pregnant anv., om godkännande vitsord: motsatt UNDERBETYG; i sht om vitsordet Godkänd. Nå hur gick det för honom i examen? Åjo, han fick betyg. Han fick betyg i latin, men blef underkänd i grekiska. Professorn nekade honom betyg i grekiska. Han fick betyg. LD 1908, nr 53, s. 3.
c) mer l. mindre oeg. l. bildl. I afseende på min tydning af mer eller mindre svåra ställen i Gotlandslagen har jag icke alltid kunnat glädja mig åt Herr Säves bifall, ehuru vackert betyg han gifver mitt arbete i det hela. Schlyter MELL XCV (1862). De klädselsätt, som .. framträdt, det ena efter det andra, i mer eller mindre allmänna modedräkter .. (hafva) därmed tillvunnit sig ett slags betyg på respektabilitet. Rydberg Nakenh. 5 (1895).
II. (†) motsv. BETYGA, v.1 3: uttryck (af l. för) l. yttring (af en känsla); bevis; jfr BETYGANDE 3 o. BETYGELSE 3. De fläste (hedningar) ansågo sina Tempel för Gudarnas hemvist, der lidandes böner hördes och tacksamhetens betyg emottogos med välbehag. Ödmann Str. förs. 1: 302 (1799). Det var ungefärligen samtidigt med de hemliga sammansvärjningarna, som de offentliga betygen af tillfredsställelse uppträdde. M. J. Crusenstolpe (1865) enl. Kindblad (1867). — jfr GLÄDJE-, SORG(E)-, VÄNSKAPS-, ÄMBETS-, ÄRE-BETYG m. fl.
Ssgr (till I 2, i allm. till I 2 b): A: BETYG-ANTAL, se B.
-FÖRING03~20. (äfv. betygs-) handling(en) l. förhållande(t) att en betygsgifvare för anteckningar o. gm l. efter dem sätter betyg (vid examinering o. d.). Till öfvervarande af examina vid (sjökrigs-)skolan och betygföring öfver desamma beordras .. två censorer. SFS 1867, nr 38, s. 15. Därs. 1896, nr 26, s. 10.
-GIFVANDE, -RULLA, -SIFFRA, -SKALA, -SUMMA, se B.
-SÄTTA~20. (mindre br.) sätta betyg på (ngt); jfr BETYGS-SÄTTARE, -SÄTTNING. Läraren .. förbehåller sig själf att förhöra och betygsätta dessa hemläxor. Svahn Öfversitt. 1: 209 (1898).
-SÄTTNING, -UTDELNING, se B.
B: BETYGS-AFSKRIFT03~02 l. ~20. Ped. tidskr. 1892, s. 523. Till styrelsen ställda af vederbörliga bilagor, såsom betygsafskrifter, frejdebetyg, merit- och tjänsteförteckning etc., åtföljda ansökningshandlingar. PT 1907, nr 125 A, s. 4.
-ANTAL~02 l. ~20. (betyg- Strindberg) antal betyg(senheter); jfr språkprofvet från 1832 under BETYG I 2 b β α samt -SUMMA. (Han) hade .. det största betygantalet. Strindberg Fjerd. 75 (1877). Lärov.-kom. bet. 1884, 1: 281. Svedelius Förfl. lif 317 (1887).
-BETECKNING ~020. jfr -TECKEN. Ped. tidskr. 1867, s. 199. Öfver aflagd examen utfärdar examinator betyg, hvarvid begagnas här .. föreskrifna betygsbeteckningar. SFS 1890, nr 44, s. 6.
-BLANKETT~02. Nodermann Före profåret 8 (1902).
-BOK~2. bok i hvilken betyg inskrifvas. Tidskr. f. folkskol. 1850—51, s. 253. I särskilda betygsböcker skall (vid sjökrigsskolan) hvarje lärare vid lektionens slut införa ett betyg öfver .. elevens flit. SFS 1867, nr 38, s. 11. Inom arbetsgifvarkretsar ha framställts önskemål om införande af paginerade betygsböcker, för att arbetarens betyg skulle finnas samlade på ett ställe, men saken har ej väckt anklang bland arbetarna. 2 NF 3: 179 (1904). bildl. Och nu har jag blott en ting till att införa i rödhakens betygsbok. Han är skald och musiker. A. T. Gellerstedt i PT 1903, nr 262 A, s. 3.
-ENHET~02 l. ~20. enhet vid betygsräkning efter viss betygsskala. J. A. Dahlström i Tidskr. f. lär. 1846—47, s. 93. De vitsord, hvarje examinator öfver den examinerades insigter afgifva må, skola vara Laudatur, beräknadt såsom tre, Adprobatur Cum laude, beräknadt såsom två, och Adprobatur, beräknadt såsom en betygsenhet. SFS 1853, nr 19, s. 1. För att filosofie kandidatexamen skall anses godkänd fordras, att den examinerade erhållit sammanlagdt minst sju betygsenheter i fem i hans examen ingående ämnen. Därs. 1891, nr 13, s. 6.
-FEBER~20. (mindre br.) osund äflan att få höga betyg; jfr -JAKT. Verdandi 1886, s. 126.
-FORMULÄR~002. formulär efter hvilket betyg utfärdas. Tidskr. f. folkskol. 1848—49, s. 169. Detta betygsformulär (till flyttningsbetyg för äkta makar) får användas, endast då makarne tillsammans flytta från en församling. SFS 1894, nr 62, s. 29. PT 1904, nr 86 A, s. 2.
-FÖRHÖJNING~020. betygshöjning; motsatt -NEDSÄTTNING. C. E. Zedritz i Frey 1843, s. 387.
-FÖRING, se A.
-GIFNING~20. jfr -SÄTTNING. Princip vid betygsgifningen. C. E. Zedritz i Frey 1844, s. 319. (Läraren) var njugg och sträng i betygsgifningen. Svedelius Förfl. lif 471 (1887).
-GIFVANDE~200, p. adj. (betyg- Svedelius) som gifver betyg. (Det) kan .. inträffa, att Inspektor och de betygsgifvande råka i kollision. C. E. Zedritz i Frey 1844, s. 320 (i fråga om nationsbetyg). Svedelius Förfl. lif 323 (1887).
-GIFVARE~200. person som gifver betyg; jfr -SÄTTARE. C. E. Zedritz i Frey 1844, s. 319. Hans (dvs. E. G. Geijers) obrottsliga rättrådighet såsom betygsgifvare. Svedelius Förfl. lif 286 (1887).
-GRAD~2. betyg (se d. o. I 2 b β); jfr -KARAKTÄR o. -VÄRDE 1. Högsta, lägsta betygsgraden. SFS 1861, nr 36, s. 21. (Nationens seniorer) gåfvo .. honom en betygsgrad, som utmärkte, att han skulle varit rent af lat. Svedelius Förfl. lif 323 (1887). Bergqvist N. lärov.-stadg. 210 (1905).
-GRADATION~002. betygsgradering. De nuvarande betygsgradationerna (äro) bibehållna. R. Törnebladh i Ped. tidskr. 1879, s. 194.
-GRADERING~020. gradering af betyg; äfv. konkret: betygsgrad; jfr -GRADATION, -SKALA. I den första .. kolumnen skrifves .. veckans betyg för hvarje läroämne, helst med siffror, efter den angifna betygsgraderingen. Veckobetyg 1870, s. 1.
-HÄST~2. [jfr PLUGG-HÄST] (föga br.) person som är ifrig i sina studier l. åligganden företrädesvis l. blott för att få höga betyg. Dahlgren Stanley Mörk. Afr. 1: 131 (1890).
-HÖGFÄRD~02 l. ~20. Verdandi 1886, s. 122.
-HÖJNING~20. motsatt -SÄNKNING; jfr -FÖRHÖJNING.
-JAKT~2. (mindre br.) öfverdrifvet ifrig sträfvan efter betyg; jfr -JÄGARE, -JÄKTANDE samt -FEBER. Tidskr. f. lär. 1846—47, s. 44.
-JOURNAL~02. jfr -KATALOG.
-JÄGARE~200. (mindre br.) jfr -JAKT samt -LÄSARE.
-JÄKTANDE~200, n. (mindre br.) jfr -JAKT. Ped. tidskr. 1877, s. 323.
-KARAKTÄR~002. (numera föga br.) slag af betyg (med hänsyn till olika kvalitet hos skilda betyg inom samma betygsskala); jfr -GRAD. Graden af skicklighet betecknas genom 3 betygs-charakterer. Ped. tidskr. 1866, s. 321. Gifva högsta betygskaraktären åt hvar och en, som icke blifvit beträdd med gröfre konduitfel. Därs. 1877, s. 320.
-KATALOG~002. katalog upptagande (l. afsedd att upptaga) de betyg som tilldelats (l. skola tilldelas) lärjungarna vid en läroanstalt l. i en klass l. afdelning vid en läroanstalt o. d.; jfr -JOURNAL, -LISTA, -LÄNGD, -RULLA, -TABELL. Tidskr. f. döfst.-skol. 1888, s. 37. (Klassföreståndare åligger bl. a.) att enligt fastställdt formulär uppgöra betygskatalog i två exemplar samt utfärda terminsbetyg för lärjungarna i klassen. SFS 1905, nr 6, s. 40.
-KOMMISSION~002. (vid vissa fackskolor) Betygskommission för uppflyttning och befordran. Konow (1887).
-KOMMITTÉ~002. kommitté för betygssättning; särsk.: inom nationsförening af studerande vid Uppsala universitet vald kommitté för afgifvande af s. k. nationsbetyg; jfr -NÄMND, -UTSKOTT. C. E. Zedritz i Frey 1844, s. 319. Betygskomitén åligger att åt de nationsmedlemmar, som sådant önska, betyg öfver deras uppförande och flit å nationens vägnar lemna. Stadg. f. Gestr.-hels. nat. i Upsala 1883, s. 18. —
-KVOT~2. kvot som erhålles, då betygssumman i flera ämnen divideras med ämnenas antal. För att varda antagen såsom elev i större artillerikursen vid sagda högskola (dvs. artilleri- o. ingenjörshögskolan) fordras att hafva genomgått allmänna artillerikursen med särskildt bestämd betygsqvot i vissa ämnen. Tj.-regl. 1889, 1: 282.
-LISTA~20. jfr -KATALOG. Sammandrag öfver lärarnes betygslistor. SFS 1860, nr 63, s. 5. Efter hvarje examen och uppvisning ombord upprättas betygslista. SFS 1901, nr 7, s. 10.
-LÄNGD ~2. jfr -KATALOG. Betygslängder öfver feriearbeten. SFS 1903, nr 56, s. 20.
-LÄSARE~200. [jfr läsa på betyg (se d. o. I 2 b β)] (mindre br.) person som läser för betygens skull; jfr -HÄST, -JÄGARE.
-MERIT~02. i sht i pl.: förtjänst(er) som består (l. bestå) i erhållna betyg; oftast i motsättning till TJÄNSTGÖRINGS-MERIT(ER) l. TJÄNSTÅR. Tjenstgörings- och betygsmeriter. Lärov.-kom. bet. 1884, 1: 377.
-NORM~2. Flere lärare med hvar sin betygsnorm. Svahn Öfversitt. 2: 281 (1899).
-NÄMND ~2. betygskommitté. För nationsbetygs afgifvande tillsättes vid början af hvarje termin en betygsnämd bestående af två seniorer, tre juniorer och en recentior jämte förste kurator såsom själfskrifven ordförande. Stadg. f. Verml. nat. 1873, s. 21.
-PEN(NIN)GAR~20. betygslösen. Betygs- och intagningspengar affordras ej. Gilljam Inbjudn. 1880, s. 75 (efter handl. fr. 1849).
-RESULTAT~002. resultat af studier o. d. sådant det visar sig i betyg. Statistiska uppgifter om de betygsresultat, till hvilka de olika slagen af studenter kommit i de för dem .. gemensamma akademiska examina. Lärov.-kom. bet. 1884, 1: 80.
-RULLA~20. (betyg- SFS 1866, 1890) mil. betygslista l. betygstabell (af det slag som brukas vid vissa militära utbildningsanstalter). SFS 1866, nr 65, s. 18. Vid läseterminens slut: Namn- och betygrulla öfver eleverne (vid krigshögskolan). Därs. 1890, nr 14, s. 3.
-RÄKNING~20. (samman)räkning af betyg. Svedelius Förfl. lif 289 (1887).
-SIFFRA~20. (betyg- Tidskr. f. lär. (1850))
1) siffra som betecknar betyg (se d. o. I 2 b β). J. A. Dahlström i Tidskr. f. lär. 1846—47, s. 93. För 3 lösta uppgifter med (smärre) inadvertensfel gifves betygssiffran 5. H. Sohlberg i Verdandi 1890, s. 298. Medeltalet af de .. afgifna betygssiffrorna utgör extra kadettens sifferbetyg i lämplighet för örlogstjensten. SFS 1901, nr 7, s. 10.
2) betygsantal. (Den nämnda) skolan .. lemnade ifrån sig alumner, som i .. (student-)examen förvånade genom storheten af betygsiffran. Tidskr. f. lär. 1850, s. 176.
-SKALA~20. (betyg- Nodermann) skala med högre o. lägre betyg som följes vid betygsgifningen inom viss läroanstalt l. läroanstalt(er) af viss art l. vid viss examen. I .. mellanklasserna (kunde) betygsskalan utvidgas med AB. Verdandi 1886, s. 125. Nodermann Före profåret 98 (1902).
-SUMMA~20. (betyg- AB 1890, nr 11, s. 2) summa betygsenheter; jfr -ANTAL. SFS 1867, nr 38, s. 7. En betygssumma som motsvarar approbatur i alla ämnen. G. Sjöberg i Ped. blad 1875, s. 111. Mellan extra kadetter, som erhållit lika betygssummor, bestämmes ordningsföljden efter lefnadsåldern. SFS 1901, nr 7, s. 11.
-SYSTEM~02. Ped. tidskr. 1877, s. 319. Sv:s h. flicksk. 262 (1888).
-SÄNKNING~20. betygsnedsättning; motsatt -HÖJNING.
-SÄTTARE~200. (mindre br.) person som bestämmer betyg; jfr -GIFVARE samt BETYG-SÄTTA. Dagen 1898, nr 156, s. 2.
-SÄTTNING~20. (betyg- Göthe, VL 1906, nr 26, s. 4, m. fl.) jfr -GIFNING samt BETYG-SÄTTA. Att han (dvs. lärarkandidaten) .. vid betygssättningar under ordinarie lärarens kontroll afgifver sin röst. C. A. Walberg i Ped. tidskr. 1870, s. 166. Vid betygssättning i skeppsgosseskolan användas siffror från och med 0 till och med 10. SFS 1896, nr 26, s. 10. i utvidgad o. öfverförd anv.: afgifvande af omdöme; värdesättning. Jag tillstår, att jag icke alltid kan följa författaren i hans höga betygsättning åt konstnären. G. Göthe i SD(L) 1900, nr 571, s. 4. —
-TABELL~02. jfr -KATALOG. Betygstabell till protokollet öfver de muntliga profven för studentexamen vid högre allmänna läroverket i (N.) .. (vår-)terminen 19 … SFS 1905, nr 6, s. 88.
-TAFLA ~20. fångv. Å de betygstaflor, som fångarne böra innehafva, (skola) de fångarne för hvarje månad tilldelade betyg för uppförande samt flit i skola och arbete (af fängelseskolläraren antecknas). Fångv.-förf. 216 (i handl. fr. 1876).
-TECKEN~20. jfr -BETECKNING. Ped. tidskr. 1878, s. 69. Bokstäfvernas bemärkelse såsom betygstecken: A = berömlig (osv.). Anmärknings- o. betygsbok f. (N. N.) v. Piteå allm. lärov. 1889, s. 7. —
-UTDELNING~020. (betyg- Utdrag af ordn.-stadgar f. N. el.-skol. i Sthm, Tavaststjerna Barnd. 21 (1886)) Utdrag af ordn.-stadgar f. N. el.-skol. i Sthm 2 (1829). 64:e kursen vid Nääs’ slöjdlärareseminarium afslutades .. med .. betygsutdelning. DN 1893, nr 8815 B, s. 2.
-UTDRAG~02 l. ~20. särsk. utdrag af prästbetyg. I de flesta fall, då s. k. betygsutdrag begäres, bör jämte öfriga för det särskilda ändamålet behöfliga uppgifter äfven meddelas betyg om frejd. Rydholm Kyrkol. 510 (1890).
-UTSKOTT~02 l. ~20. betygskommitté. Betygsutskottet tillkommer att i nationens namn i enlighet med gällande bestämmelser afgifva vitsord öfver ledamots uppförande och flit. Stadg. f. Östg. i Upsala stud. nat. 1874, s. 17. —
-VALÖR~02. värde af betyg (efter viss sifferskala). Angifna betygsvalörer (1, 2, 3). Ek Magistergr. 7 (1856).
-VÄRDE~20. om betygsgrad. Enhet (dvs. öfverensstämmelse mellan olika lärare) .. i betygsvärden. Tidskr. f. lär. 1849, s. 159. Äfven de lägre betygsvärdena måste anlitas. Svahn Öfversitt. 2: 280 (1899).
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Ped. tidskr. 1877, s. 319.

 

Spalt B 2150 band 4, 1908

Webbansvarig