Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRINS prin4s, sbst.1, m., om djur m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er OxBr. 5: 103 (1616), HovförtärSthm 1704 C, s. 539).
Ordformer
(prince 16071711. prins 1626 osv. printz (-ts, -z) 16271809)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. prins, isl. o. t. prinz, eng. prince; av fr. prince, av lat. princeps, den förnämste, furste o. d., urspr. adj.: förnämst o. d., eg.: som intager den främsta platsen, till primus, (den) först(e) (se PRIMUS, sbst.1), o. capere, taga (jfr KAPERA). — Jfr PRINCIP, PRINCIPAL, adj., PRINCIPAT, PRINSESSA, PRINSLIG]
1) (†) generellt använd titel för furstlig person (utan avseende på hans ställning i övrigt), furste (se d. o. 2); jfr 2. Sätter någon Swensk Adelsman sitt boo vthrijkes under någen Prins eller Stat, som dette Rijkes Wän är. RARP 1: 4 (1626). Sveriges Hulde Monarch, Stormäktige Printz uti Norden (dvs. K. XII). Frese VerldslD M 4 b (1715, 1726). (Norrby till Kristian II:) Min Prins, om fordom någon gång Din godhet stigit ned. Kellgren (SVS) 3: 138 (1786). Vet, prinsars hjertan kyssa lydnaden, / Så ljuflig är den dem. Hagberg Shaksp. 5: 367 (1848).
2) speciell titel för icke regerande manlig medlem av ett suveränt furstehus; äv. hög titel medförande samma rang o. värdighet (men i allm. icke samma statsrättsliga ställning) som den en prins har; i äldre exempel utan bestämd avgränsning från 1. En prins av blodet, se BLOD 5 c. Någhre af Ständerne (föllo) vppå then meningen, at man skulle tagha then vnge Princen, Hertigh Iahan, och late honom Cröne (osv.). Chesnecopherus Skäl X 4 a (1607). Ingen Prins af det Konungsliga Huset .. må gifta sig utan Konungens vetskap och samtycke. RF 1809, § 44. Grimberg VärldH 9: 231 (1940). — jfr ARV-, KEJSAR-, KRON-, KUR-, SAGO-PRINS. — särsk. i sådana uttr. som prinsen gemålen, prinsen regenten, prinsen ståthållaren (med orden ofta sammanskrivna l. förenade med bindestreck), om en prins som är gemål åt en regerande drottning resp. som är tillförordnad regent l. ståthållare; jfr PRINS-GEMÅL, -REGENT. MinnSvNH 6: 292 (1855). Prinsen gemålen. Björkman (1889). Det åligger .. Våra undersåtar att .. efterkomma och verkställa vad Hans Kungl. Höghet Prinsen-Regenten .. å Våra vägnar bjuder och befaller. SFS 1935, s. 1177. Lustslottet Bos, som är (den holländske) prinsen-ståthållarens sommarresidens. 3SAH LVII. 2: 96 (1946).
3) i vissa uttr. som utgöra beteckningen för ngt som på ett l. annat sätt har l. haft l. satts i samband med en prins (i bet. 1 l. 2).
a) (förr) i uttr. prins Karls l. prinsens gubbar, om hjon från den 1834 grundade försörjningsanstalten för avskedade o. uttjänta soldater av garnisonen i Sthm. Ridderstad Samv. 2: 236 (1851). ”Prinsens gubbar” bära ett slags uniform. IllT 1860, nr 48, s. 2. Lundin o. Strindberg GSthm 616 (1882).
b) bot. i uttr. prins Gustavs öga, prydnadsväxten Nemophila Menziesii Hook. & Arn. (insignis Dougl.); jfr VENUS-ÖGA. Tamm PrydnTrädg. 95 (1892). SvUppslB (1934).
c) bot. i uttr. prinsens knappar, (gammaldags) prydnadsväxt som utgör en varietet (med fyllda blommor) av Ranunculus repens Lin. Svensson Kulturv. 214 (1893). Hylander PrydnV 63 (1948).
d) [namnet efter prins Rupert av Pfalz († 1682), som uppfann legeringen] (†) i uttr. prins Roberts l. Robbus l. Rubberts metall (äv. med orden sammanskrivna l. förenade med bindestreck) l. prinsens metall, prinsmetall. Bromell Berg. 86 (1730). 1 par länke knappar .. af Prints Rubberts metall. BoupptVäxjö 1739. Prins Roberts metal. Nemnich Waarenlex. 102 (1797). Ekbohrn (1868).
e) farm. i namn på vissa läkemedel.
α) i uttr. prinsens (gula) droppar, flytande medicin (droppar) beredd gm att en lösning av bärnstenssyra i varmt vatten neutraliseras med ammoniumkarbonat, försatt med renad benolja, l. (förr) gm att hjorthornsspiritus neutraliserades med bärnstenssyra (i denna senare anv. äv. kallad prinsens äkta droppar), använd bl. a. ss. nervlugnande medel o. ss. medel mot kolik. Printsens guhla Droppar. ApotT 1739, s. 46. Har jag icke nu återigen glömt flaskan med mina prinsens droppar hemma! Almqvist Amor. 121 (1839). Gentz Lindgren (1931).
β) (†) i uttr. prinsens salva, ett slags ögonsalva innehållande kvicksilveroxid. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
4) i jämförelser, särsk. med tanke på en prins ss. levande i lyx o. överflöd o. ständigt uppassad l. ss. en elegant, beundrad person o. d.; särsk. i uttr. må som en prins i en bagarbod, se BAGARBOD 1 a. (Vi) blefwo fägnade som printzar. KFÅb. 1912, s. 331 (1700). Så lycklig som en Prins. Dalin Vitt. I. 3: 36 (c. 1740). Vi må .. som Prinsar. Kellgren (SVS) 6: 165 (1787). Du bor ju som en prins. Benedictsson Ber. 37 (1885). Se löjtnanten sitter som en prins på sin häst. Fröding NDikt. 65 (1894). (Du som) tvingar din son att bli bonde, under det att du själv lever som en prins. Rosén Buck GJord. 342 (1932).
5) bildl. En härlig vingård med växtverldens prinsar och prinsessor, aprikoser och rosor i blom. Ahrenberg Männ. 1: 118 (1904). — särsk.
a) [jfr 1] (†) med tanke på en furste ss. härskaren över ngt l. ledaren. Then faaslige Mörksens Printz, then oböylige Pluto. Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668). O Jesu, Lifsens Prins. Kolmodin QvSp. 2: 465 (1750). Du är en prins för allt hvad narrar heter. Hagberg Shaksp. 7: 89 (1848). jfr BÖRS-PRINS.
b) (numera bl. tillf.) ss. smeksam (förr äv. nedsättande) beteckning för en person. Ekelund Fielding 378 (1765). Du (dvs. betjänten Lasse) har varit en vidlyftig prins, en stor skälm. Gustaf III 3: 294 (1788). Modern .. / .. skämmer bort sin prins. Remmer Högf. 82 (1818). jfr ASKE-, DOLLAR-, KREDIT-, PLÅSTER-, SVISKON-PRINS.
c) [kräftan bor i de tomma skalen av ”kongsnäckan” (Buccinum undatum Lin.)] (i vissa trakter) zool. eremitkräfta (Pagurus bernhardus Fabr.). SvRike I. 1: 191 (1899). ELönnberg (1913) i Linné FörelDjurr. 526.
Ssgr (till 2, i vissa fall förr möjl. äv. till 1): A: PRINS-BARN. barn till en prins. Carlsson HelaSthm 17 (1911).
-GEMÅL. [jfr t. prinzgemahl, eng. prince consort] en regerande drottnings gemål (med titeln prins); jfr uttr. prinsen gemålen, se prins, sbst.1 2 slutet. Albert, den store och gode prinsgemålen. Victoria Dagb. 2 (1884). SvUppslB (1934).
-INFORMATOR. jfr -lärare. Atterbom Minn. 161 (1818).
-KORV. kok. ett slags små, smala (kokta o. lätt rökta) korvar av nöt-, kalv- o. svinkött, tillvärkade på så sätt att det finfördelade (malda) köttet stoppas i smala tarmar (kalv-, lamm- l. fårtarmar) som avknytas till 5 à 7 cm långa korvar; jfr siskonkorv. Hagdahl Kok. 549 (1879). StKokb. 163 (1940). jfr (†) Backman Reuter Lifv. 2: 110 (1870; om ett slags lungkorv; lt. orig.: lungwurst).
-KRONA. krona för prins. RiksdRevRiksb. 1897, s. 214.
-LÄRARE. [jfr t. prinzenlehrer] lärare för en prins l. prinsar. Reuterdahl Mem. 225 (1859).
-METALL. [av t. prinzmetall; jfr eng. prince’s metal, fr. metal de prince; jfr prins, sbst.1 3 d] (förr) ett slags guldliknande legering (av koppar o. zink l. zink o. mässing). Rinman (1789). (Ekenberg o.) Landin 633 (1893). Karlson StåtVard. 400 (1945; om förh. på 1690-talet).
-NAMN. jfr namn 3. Svea 1925, s. 239.
-PAR, n. om en prins o. hans gemål. VetAÅb. 1910, Bil. 1, s. 20.
-REGENT. [jfr t. prinzregent, fr. prince-régent] prins tillförordnad ss. regent; regent med titeln prins; jfr uttr. prinsen regenten, se prins, sbst.1 2 slutet. SC 3: 60 (1822).
-SIDEN. (†) ett slags (fint) siden. HusgKamRSthm 1716, s. 43.
-TITEL. Serenius Qqq 1 a (1734).

 

Spalt P 1863 band 20, 1954

Webbansvarig