| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅT vå4t, adj. -are. n. o. adv. VÅTT våt4.
Anm. I ä. tid uppträder ordet i substantivisk anv. i formen våto (-u) (eg. dat. sg. n.) o. ss. försvagningsform våte i uttr. i våto och torro (se 1 b).
1) som består av vatten (l. annan vätska) l. befinner sig i flytande tillstånd (särsk. i uttr. våt spillning (se SPILLNING 9)); särsk. dels mer l. mindre pleonastiskt l. emfatiskt i förb. med ord som vatten l. tårar, dels i uttr. det våta elementet, om vatten. På Blomster och Bladh, låt tilra och stå / The wååta Himmelska Pärlor. Wivallius Dikt. 104 (c. 1642). At alla watn, floder, dammar, sjöar, haf, och hwad wått är i werldene. Borg Luther 1: 57 (1753). ”Vattnet är vått i år” – sa’ ekorren, seglade på barkbiten. Holmström Sa’ han 77 (1876). (Tornets) hvita kant / i våta djupet stupar brant. Jensen BöhmDiktn. 28 (1894). Att han inte skulle gråta några våta tårar. DN(A) 19/1 1926, s. 3. (Han) har alltid varit otroligt imponerad av .. (simmarens) oförlikneliga sätt att ta sig fram i det våta elementet. DN(A) 1/10 1964, s. 30. — särsk.
a) i sådana uttr. som våta varor, flytande varor, särsk. (o. numera i sht) i bet.: alkoholhaltiga drycker; jfr VARA, sbst.1 1 a γ. Betenck .. , at stora Faat sigh bräckia, / Hwad weekt är smälter snart, the wåta Wahror läckia. Palmchron SundhSp. 195 (1642). Tunnan för wåta waror skal innehålla .. fyratio otta kannor. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 3 a. För mätning af våta varor brukar man 1 liter = 1 kubikdecimeter. Berlin Lrb. 184 (1880). (Han) är själaglad, därför att han här i Matiguas hittat våta varor. Larsson Borring Uppr. 93 (1930). Jag tycker att Helge använder litet väl mycket av den våta varan. Widding IngStorm. 155 (1950).
b) substantiverat i n. sg.: ngt vått; vatten l. vätska l. väta; särsk. i fråga om dels hav l. sjö l. vattendrag, dels regn; särsk. i förb. med (o. motsatt) torrt, förr särsk. i uttr. som i våto och torro (jfr anm. ovan), dels i fråga om markegendom, betecknande såväl våta som torra områden (se TORR, adj. 3 a slutet), dels betecknande såväl våta som torra varor (se α); äv. (o. numera i sht) bildl., i uttr. i vått och torrt (se TORR, adj. 1 slutet). Jordena med bergh och dalar ock haffuet / All ting haffuer .. (Gud) skapat både wått och tort. Ps. 1562, s. 30 a. Ty åliger nu Capitainerne al görlig försorg at draga det hwars och ens Compagnies Lieverie .. uti bemälte Bodar för wåto, mal och ohyra wäl blifwa förwarade. LMil. 3: 509 (1694). Nästan i 6 weckor har här waret torka, nu få wi för mycket wått. Hermelin BrBarck 4 (1702). Tro icke på hans ögons falska watten, / Hwar skurk har genast sådant wått tillhands. Hagberg Shaksp. 2: 319 (1847). Flera sladdspår och märken i snön vittnar om den vådliga färd som snöpligt slutade i det våta. Expressen 2/1 2016, s. 20. — jfr PÄRLE-, SORGE-VÅTT. — särsk.
α) flytande vara l. livsmedel; särsk. dels om alkoholhaltig dryck, dels (o. numera i sht) i sådana uttr. som varken få l. smaka vått eller torrt, varken dricka eller äta (jfr SMAKA, v. 2); förr äv. i uttr. i våto och (l. som) torro (se TORR, adj. 5 b). (Kvinnan gick ed på) thet hon skulle smaka hwarken wått eller tort, in til thesz henne wederfoors, thet hon begärade. Schroderus Os. 2: 213 (1635). Ju mera wått han hafwer fått i kragen, ju mera låter hans Mun höra sig. Lagerström Bunyan 1: 114 (1727). Ni ha ju hvarken fått vått eller torrt! Backman Reuter Lifv. 1: 23 (1870). Har I något ’fast’ så skall jag bjuda på det ’våta’, ty jag brukar icke vara njugg på Guds gåfvor. Hemberg ObanStig. 92 (1896). Frukostätaren .. Återvänder vid tolftiden för att immundiga en ny liten laddning af vått och torrt. GHT 1897, nr 252 B, s. 2.
β) i uttr. vått i vått, om målningsteknik varvid våt färg möter annan våt färg på den behandlade ytan. (Konstnären) började måla ”alla prima” vått i vått. Cederschiöld Riehl 2: 81 (1878). Han går på kurs och målar ”vått i vått”, det vill säga akvarell. GbgP 30/10 1994, s. 56.
2) som innehåller en (ovanligt) stor mängd vatten l. vätska l. kännetecknas av riklig förekomst av vatten osv.; särsk.: som har hög vattenhalt, fuktig; särsk. i sådana uttr. som kemisk våt massa (se KEMISK a); förr äv. i uttr. våt skabb (se SKABB 1 c), våt stut (som kan resultera i blödande sår) (se STUT, sbst.3 II b); äv. (vard.) bildl., i sådana uttr. som ngns våta dröm, om lustfylld tanke l. föreställning hos ngn (urspr. om erotisk dröm resulterande i sekretavsöndring i könsorgan). Att vinna Champions League är en våt dröm för många fotbollsspelare. Siwdh eller steek .. wååt Beta eller Morötter. Kockeb. C 1 b (1650). Wååt Snöö och twungen kärleek, haar ingen lång ålder. Grubb 870 (1665). Huru stoor tract af ängen är .. sand- och myrewall, måsig äng, wåth och sank äng. CivInstr. 274 (1688). Af Skånes våta lera / Hans drägt är fullbestänkt. Snoilsky NDikt. 59 (1881). Utan uppehåll rökte han våta havannacigarrer. Cederschiöld Artist. 12 (1915). (Konstnärerna) har gjort en installation vars tema kretsar kring liv och evolution. – Det låter som en galen genetikprofessors våta dröm. GbgP 14/11 1996, s. 58. — jfr DIM-, SNÖ-VÅT m. fl. — särsk.
a) om väder l. klimat l. tidsperiod (jfr b): som kännetecknas av riklig förekomst av regn l. fukt; regnig. Wååt Wäderleek. Paulinus Gothus Com. 7 (1613). En våtare höst hafva vij haft i åhr, än jag någonsin mins. VästmFmÅ 1: 65 (1768). Kanske är det bättre att det är kallt än att det är vått och blaskigt. Hedberg DockDans. 181 (1955). Alla kalla våta timmar han tillbringat .. ute på havet var glömda. Hesslind Sista 132 (1974). — jfr DIM-, TÖ-VÅT m. fl.
b) i fråga om riklig tillgång på l. frikostigt nyttjande av alkoholhaltiga drycker (jfr 1 b α), särsk. om fest l. måltid l. tidsperiod (jfr a): blöt (se BLÖT, adj. 5 b); förr äv. om person: begiven på alkohol. Det blev en våt fest. Här är ingen lustig låter, / Ty thet går så långsamt till / Tungan är ännu ey wåter. CupVen. A 2 a (1669). Wåta bröder och sup-systrar hafwe wi många hos osz. Scherping Cober 1: 106 (1734). (Upprätthållandet av alkoholförbudet har) orsakat ljudliga protester från alla våta eller fuktiga kretsar i Staterna. SvD(A) 2/7 1929, s. 3. Det hade varit en sen och ganska våt natt. Svenson Mord 92 (1967). Den sysslan (dvs. redaktörsarbetet) försökte han liva upp med våta luncher. SvD 10/1 1995, s. 22.
c) i fråga om en av de fyra grundegenskaper som enl. ä. vetenskaplig uppfattning konstituerar alla levande väsens såväl som alla tings natur, motsatt: torr (se TORR, adj. 9); särsk. i förb. med temperament (se TEMPERAMENT 1 b). Blyet hafwer en wååt Natur, som aff kölden blifwer sammanfrusin. Forsius Min. 53 (c. 1613). Malva, Kattost. Thenna ört är kall och wååt. IErici Colerus 1: 199 (c. 1645). Sigrid är wåt ok kuhlin, / Haer Kiärlek lell ospaart. Lucidor (SVS) 102 (1672; uppl. 1997). Egenskaperna (hos eter) voro: torr och fuktig, varm och kall. Bolin KemVerkst. 20 (1942).
3) om ngt som normalt är l. bör vara torrt (se TORR, adj. 5): betäckt med l. genomträngd av vatten l. väta; jfr BLÖT, adj. 5, SUR, adj. 1. Våt om fötterna. Våt av svett. Han skal liggia vnder himmelens dagg, och warda wååt. Dan. 4: 12 (Bib. 1541). Thet är icke länge sedan kattan sam öffuer sundet, ty rompan ähr wååt än nu. SvOrds. C 3 a (1604). At han föll i siön; men .. hade ingen annan skada, än at han blef mycket wåt. Dalin Hist. III. 1: 349 (1761). Du ser, at taflan än är våt, / Du måste henne derför akta. Envallsson TalTafl. 8 (1782). Då straxt i raseri han lakanet updrar, / Som af hans ångest-svett, helt vått och fucktadt var. Bellman (BellmS) 19: 237 (1793). Han hade .. arbetat hela dagen i regn, och war wåt inpå bara kroppen. Almqvist Grimst. 28 (1839). Jag låg där med våta handdukar på pannan och skämdes över det eviga lättingslivet. Siwertz Tråd. 106 (1957). — jfr BLANK-, DAGG-, DRYP-, DY-, DYNG-, GENOM-, HALV-, LUCK-, LUNG-, PLASK-, PÖL-, RÖT-, SIMP-, SJÖ-, SKVATT-VÅT m. fl. — särsk.
a) om ögon l. kinder o. d.: våt av tårar, tårdränkt; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (Att de kristna) wååt öghon haffua skola, för allahanda motgång skul. LPetri 3Post. 143 a (1555). (På natten) göra sig min ögon wåta, / I stället för at hwila sig. Nordenflycht (SVS) 1: 131 (1743). Hon öppnade fönstret, suckade och såg ned på de friska blomsterstånden .. med vemodiga, våta blickar, men sade intet. Knorring Torp. 1: 204 (1843). Det kändes vått under ögonlocken. Melin Dikt. 1: 117 (1888). När jag till slut såg upp i hennes ansikte var .. hennes kinder våta, och hon sa tyst att vi måste vara försiktiga. Stensdotter ArnesKiosk 333 (2004).
b) i jämförelser l. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i fråga om genomblöt l. slokörad person, i sådana uttr. som våt som en råtta l. tupp (se RÅTTA 1 b α resp. TUPP, sbst.2 2 a slutet), (skämmas) som en våt hund (jfr HUND, sbst.1 1 b), som en våt katt; förr äv. [jfr uttr. inte vara torr bakom öronen, se TORR, adj. 4 i] i sådana uttr. som våt vid örat, i fråga om person som är omogen l. oerfaren (ss. ett spädbarn som ännu inte torkats ordentligt efter födseln). Han är ännu wåter baak Öran .. (dvs.) Ny vthflugen. Grubb 81 (1665). Gudh wet hwad et barn till ächtenskap kan reta, / Som är wid örat wått, sit fnåck och linskaf bär. Runius (SVS) 1: 166 (1703). Jag skämdes för mig själf som en våt hund. Cronholm Minnesbl. 24 (1908). Hundratals polismän i kravallutrustning hukar under träd och plåttak som våta katter. Expressen 9/5 2015, s. 20.
4) i vissa i sht mer l. mindre fackspråkliga uttr. o. förb. o. anv. särsk.
a) om (arbets)metod l. (arbets)process: som grundar sig på användning av vatten l. vätska l. bearbetning av ngt vått (i bet. 2 l. 3); äv.: som sker l. utförs i vatten osv. (särsk. i uttr. på (den) våta vägen, särsk. (kem.): gm lösning i vätska); äv. om naturlig (se d. o. 14) process. Præcipitering på den våta vägen, som sker genom uplösning. Wallerius ChemPhys. 1: 165 (1759). De berg, som uppkommit på våta vägen (genom öfversvämningar), kallas Neptuniska. Palmblad LbGeogr. 17 (1851). För alla förstoringar användes vanligast den våta methoden. Nyblæus Fotogr. 204 (1874). Vid våt deposition .. löses föroreningarna i fallande nederbörd eller i svävande droppar i molnen och når marken lösta i regn eller snö. Kihlström Gift. 31 (1986). Sedan några år tillbaka använder företaget en svenskutvecklad våt process, där (lysrörs)lamporna kan återvinnas utan att kvicksilverhaltigt damm sprids i lokalen. NTeknik 2013, nr 11, s. 5. — jfr HALV-VÅT.
b) om ngt konkret (jfr c), särsk. dels om apparat l. instrument o. d.: som innehåller vätska l. används l. är avsedd l. avsett att användas med tillsats av vätska, dels om (del av) föremål använt l. avsett att användas i vatten (l. annan vätska). (Psykrometern) utgöres af tvenne fullkomligt lika termometrar, hvilka man plägar kalla den torra och den våta termometern. Rubenson Meteor. 32 (1880). Vattenfriktionens storlek beror .. På arean af fartygets våta bottenyta, hvarmed menas utombordsytan af skeppskroppen under vattenlinien. Frykholm Ångm. 275 (1881). På omkring 60 cm afstånd från hvarandra fästas 3 krokar, ifall fiskandet sker med sänkt (”våt”) fluga. IdrFinl. 2: 141 (1905). Sommeillers våta kompressor. JernkA 1906, s. 546.
c) (utom i ssgn VÅT-DOCKA numera bl. tillf.) vattenfylld; särsk. dels om grav (se GRAV, sbst.1 2 (b, c)), vattengrav, dels om docka (se DOCKA, sbst.2), våtdocka. En wååt grafz Watn, wari så diupt, at dedh en Mans längdh öfwergåhr. Wärnskiöld Fortif. D 2 a (1673). Våta grafvar böra vara breda och grunda, på det fiendens broläggningar må blifva besvärligare. Hazelius Bef. 259 (1836). Banans längd: omkring 4500 m. med 8 hinder, bestående af omvexlande häckar och koppelräck samt .. 1 våt graf. TIdr. 1895, s. 427. (I staden) finns cirka 25 torrdockor och cirka 90 våta dockor. DN(A) 22/9 1962, s. 8.
(4 a) -ANRIKNING~020. (i sht i fackspr.) jfr anrika. Man har i allmänhet af erfarenheten från den dyrbara våtanrikningen af ädla malmer .. afhållits från försök att anrika ej magnetiska järnmalmer. TT 1903, Allm. s. 194.
Ssg (förr): våtanriknings-verk. TT 1901, K. s. 15. Järngrufvor .. med kombineradt magnetiskt och våtanrikningsverk. 2NF 37: 1056 (1925). —
(1, 2) -ARV, äv. -ARVE. (våt- 1638 osv. våts- 1888) om växten Stellaria media (Lin.) Vill. (som trivs på fuktig mark); jfr arve, sbst.2, o. -narv o. nate 1, vass-arv. Franckenius Spec. A 2 b (1638). Våtarv kallas också nate, eller hönsarv. Den kan föröka sig fem eller sex gånger under en sommar och är ett verkligt gissel – om man inte har höns som älskar hela växten! ICAKurir. 1996, nr 19, s. 34. —
(4 a) -BETNING. (i fackspr.) jfr beta, v.3 d. Lindfors SjOdlVäxt. 79 (1927). Beredningar, avsedda till våtbetning av utsäde eller till desinfektion av jord eller lantbruksredskap m. m. SFS 1953, s. 1160. —
(1–3) -BLANK. blank (som) av väta. De svarta, våtblanka väggarna (i en gruva). Roos Son 131 (1904). —
(4 a) -BOKNING. (förr) bokning (av malm o. d.) medelst rinnande vatten; jfr bokning, sbst.1 Rothof 465 (1762). Vid våtbokningen rinner vattnet jemnt in på sjelfva godset, och uttaga med sig .. de partiklar som blifvit så små, att de med vattnet kunna uppgrumlas. Almroth Kem. 341 (1834). —
(3) -BÄRGAD l. -BURGEN, p. adj. (numera mindre br.) om säd: bärgad i vått tillstånd; jfr bärga 5. Miölet af en våtbärgad säd, kan förmånligen blandas med miölet af den torrbärgade. Fischerström 3: 382 (1787). Spong Kråkn. 135 (1963). —
(4 c) -DOCKA. vattenfylld docka; jfr docka, sbst.2 b. Våtdockan, hvaruti war rum för 100 skep om de lades tätt tillsamman. Ferrner ResEur. 261 (1760). —
(4 b) -DRÄKT. om tättsittande o. värmeisolerande dräkt av gummi l. annat vattenavstötande material avsedd att användas vid vistelse i vatten (ss. vid simning l. dykning l. brädsegling o. d.); jfr torr-dräkt. DN(A) 25/7 1959, s. 9. Våtdräkten är byggd av ett isolerande svampliknande gummimaterial med ett tjockt lager gummi som hölje. SvD(A) 12/9 1967, s. 13. —
(4 b) -FLUGA. i fråga om flugfiske, om fluga (se d. o. 2) som lätt tar åt sig vatten o. sjunker under ytan. Hammarström Sportfiske 115 (1925). Troligen uppfattar fisken våtflugan som en slända just i kläckningsögonblicket eller en slända som drunknat. ICAKurir. 1990, nr 16, s. 27. —
(2, 4 a) -FÖRBRÄNNING. förbränning av vått ämne (i sht slam). Norrskensfl. 14/2 1955, s. 4. Våtförbränning innebär att avloppsslam i vått tillstånd förbränns under högt tryck. DN(A) 16/2 1962, s. 8. —
(1) -GLETE. (†) om vått blyglete. TBergman hos Scheffer ChemFörel. 308 (1775). Våtglete. Med detta namn förstås vid blyets afdrifning .. det til glas förvandlade blyet, som i brist af nog stark hetta ej kan insupas uti drefaskan, utan står flytande som en olja omkring kanten på det drifvande och smälta godset. Rinman (1789). Möller (1807). —
(1, 2) -GRÖE. (†) mannagräs (vars blad ofta flyter på vattenytan); jfr gröe 2 o. vatten-gröe. Hartman ExcFl. 17 (1846). Kindberg SvNamn 34 (1905). —
(2, 3) -KALL. våt o. kall. Thet Irländska maneret, at botha Frossan med wåtkalla kläders öfwerhöliande. Lindestolpe Fross. 30 (1717). Vädret är våtkallt och kulet. Bremer NVerld. 2: 367 (1853). —
(4 a) -KAMMAD, p. adj. vattenkammad. Sedan gick de omkring och rökte, våtkammade i håret. Lundkvist FlodHav. 54 (1934). —
(4 a) -KEMI. kem. om den gren av kemin som behandlar processer i lösning. Till utvecklingsstaben söker vi analytiker våtkemi (alternativt fysikalisk kemi) till forskningsavdelningen för kemi, pulvermetallurgi och keramik. DN 31/8 1970, s. 20. —
(4 a) -KEMISK. kem. jfr -kemi. Sökande bör ha högskoleutbildning eller motsvarande kompetens samt ingående kännedom om våtkemiska fotometriska och spektrografiska metoder. DN(A) 30/12 1963, s. 23. —
(4 a) -KOLA, -ning. (förr) i fråga om framställning av träkol gm upphettning av våt (se d. o. 2, 3) torvmassa; i sht dels i p. pf. i adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.; jfr kola, v.1 2. PT 1903, nr 123 A, s. 3. Den våtkolade torfven står till sina egenskaper midt emellan stenkol och brunkol. PT 1904, nr 278, s. 3. (Han) åsåg våtkolningen af torfmassan under två dagar. SDS 1908, nr 160, s. 5. —
(1, 2) -LÄNT l. -LÄND. (våt- c. 1720–1799. vått- 1686) (†) om mark l. terräng o. d.: sank l. vattensjuk; jfr -ländig. Åkren är mycket wåttlänt och sumpig. UUKonsP 18: 169 (1686). LBÄ 32: 87 (1799). —
(4 a) -MALA, -ning. mala (ngt) under tillsats av vätska. AHB 131: 13 (1887). Massan blandas, males och siktas, hvarefter den antingen ”sumpas” eller våtmales innan den genomgår lerbråkorna. SvGeolU Ca 6: 177 (1915). —
(1, 2) -MARK. sank l. träskartad mark (se mark, sbst.1 3 c); jfr -äng. Ängsullen ligger som stora, bländande snösamlingar i våtmarkerna. Knöppel SvRidd. 42 (1912). Våtmarken är en rik och varierad biotop och viktig för många organismer. Åkerman Miljölex. (1991). —
(2) -MASSA. jfr massa, sbst.2 1 a (β). Träfibermassan genomgår .. diverse tvättnings- och reningsprocesser .. I färdigt tillstånd ser våtmassan ut som något brunfärgad vadd. HantvB I. 2: 62 (1934). —
(4 a) -MEKANISK. (i sht i fackspr.) särsk. i uttr. våtmekanisk anrikning, om maskinell anrikning varvid vätska tillsätts under processen. Törnstrand Metall. 10 (1927). För blodstenar och andra omagnetiska malmer användes den s. k. våtmekaniska anrikningen. De Geer SvNatRiked. 1: 249 (1946). —
(4 a) -MURA. (†) uppföra (mur(verk)) med vått bindemedel l. murbruk, mura (se mura, v. 1). En sträckort, som antingen helt och hållet timras, eller förses med kallmur och timmertak, eller våtmuras med slaggtegel. JernkA 1870, s. 91. —
(2) -MYR. våt myr; jfr blöt-myr. Att en väl sydd bandsko är absolut vattentät .. då den blifvit väl blött utanpå genom trampande på våtmyr. OoB 1894, s. 52. —
(4 b) -MÄTARE. (förr) gasmätare; särsk. motsatt: torrmätare. TT 1875, s. 41. Gasen är nu färdig att gå till konsumenterna. Den får dock först passera stationsmätaren, en ofantligt stor våtmätare, som angifver huru stor gastillverkningen är. 2UB 7: 533 (1903). —
(4 a, b) -PARTI. (i fackspr.) i fråga om papperstillverkning: del av maskin vari våt pappersmassa behandlas o. formas. TT 1901, M. s. 46. Våtparti .. (dvs.) del av massatorkmaskin, pappers- eller kartongmaskin omfattande formare och våtpressar. TNCPubl. 74: 300 (1980). —
(4 b) -PLÅT. i fråga om ä. fotografisk teknik, om plåt (se plåt, sbst.1 4) som exponeras i vått tillstånd, kollodiumplåt. 2NF 8: 991 (1907). (Under 1850-talet) gjorde kollodiumplåten eller våtplåten som den brukar kallas, tillsammans med papperskopian sitt segertåg. Kulturen 1979, s. 157. —
(1, 4 a, b) -PRESS. särsk. (förr) i fråga om papperstillverkning: press (se press, sbst.1 2) för avlägsnande av vätska ur pappersmassa. TT 1871, s. 68. Efter att ha passerat gusk eller sugvals överföres pappersbanan till presspartiet. Vilande på fina yllefiltar får den här passera ett antal våtpressar, vanligen tre till fyra, innan den överföres till torkpartiet. HantvB I. 5: 289 (1937). —
(1, 3, 4 a) -PRESSA, -ning. pressa (ngt) i fuktigt tillstånd l. med fuktig pressduk; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskild omgång av sådan pressning. Den första pressningen, våtpressningen, erhåller papperet, då det, ännu hvilande på viran, jemte henne passerar de båda guskvalsarna. UB 1: 467 (1873). Tillverkningsplatsen (för torvströ) bör beredas så stor, att erforderliga häsjor hafva utrymme omkring och intill den punkt, der våtpressningen skall ske. MosskT 1890, s. 489. Alla trådar plockas ur och (tyg)bitarna våtpressas från avigsidan. MärthaskolHb. 161 (1941). —
(4 a) -RAKNING. jfr raka, v.3 3 a. Expressen 15/6 1954, s. 17. Rakhyveln gör sitt återtåg och vinner alltfler anhängare. Som anser våtrakning effektivare än elrakning. Snabbare. Mer hygienisk. SvD(A) 17/9 1968, s. 14. —
(2) -RUM. om rum (se rum, sbst.3 9) där man använder mycket vatten, särsk. om badrum l. tvättstuga o. d.; jfr -utrymme. SvD(A) 26/10 1958, s. 19. Golv- och väggmaterial i våtrum ska vara vattensäkert. Säkerhetshandb. 44 (1990).
(1, 2) -RUTTEN. särsk. (numera föga br.) om potatis: behäftad med våtröta; jfr blöt-rutten. LAHT 1884, s. 276. Om potatisen förvaras i fuktiga källare eller i stora jordtäckta högar .. utan tillräcklig luftväxling, blir den ”våtrutten”. 2NF 22: 60 (1915). —
(1, 2) -RÖTA. jfr röta, sbst.1 1 (a, b). Wikström ÅrsbVetA 1843, s. 571. S. k. våtröta, där vattnet går igenom (skeppsvirket) och veden är försvagad. SvSkog. 1252 (1928). —
(1) -SAK. (numera bl. tillf.) våtvara; i sht i pl. Tiällmann GrLat. 179 (1696). Som .. (människorna före syndafloden) hade elskat wåtsaker, så fingo the ock wått, at thet stod vp i halsgropen. Swedberg SabbRo 113 (1705, 1710). —
(4 a) -SALTAD, p. adj. särsk. (förr) om skinn l. hud: behandlad med saltlösning; jfr salta 2 d. SvT 1852, nr 155, s. 3. Våtsaltade hudar, lumpor .. må icke uppläggas på annan, än af magistraten dertill godkänd plats. Palmberg Hels. 825 (1889). —
(4 b) -SERVETT. om (individuellt förpackad) pappersservett indränkt med (sprithaltig) vätska. Freshett Mölnlycke våtservett svalkar och fräschar upp gör huden smidig. DN(A) 5/7 1965, s. 5 (i annons). —
(4 a) -SKEDNING. (†) om skedning (se skeda, v.2 I 1 a) medelst lösningsvätska. Sedan silfverreguli .. blifvit för skedningsarbetet tillräckligt guldhaltige (qvarterade), komma de till den så kallade våtskedningen. JernkA 1827, s. 219. —
(3) -SKODD. (våt- 1603 osv. vått- 1645) (numera bl. tillf.) som är våt om skorna (l. fötterna); förr äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Werwing Hist. 2: 93 (i handl. fr. 1603). Kommer han icke hijt then Skwlehund / Och är aff Drafwet wåttskodder om mund? Brasck FörlSon. L 1 b (1645). Then som först bryter isen, ther en allmen öfwerfart är, han wågar mykit: och warder gerna wåtskodd. Swedberg Schibb. f 4 a (1716). —
(2) -SLIG. (†) om slig (se slig, sbst.1) som innehåller mycket vatten. Vid Ober-Harz förekommer sligen i synnerhet af tvenne hufvudsorter, under namn af stuffslig och våtslig .. våtsligen .. kommer ifrån vaskverken vattenblandad. Rinman 2: 723 (1789). Möller (1807). —
(4 b) -SLIPMASKIN~002, äv. ~200. maskin för våtslipning. Våtslipmaskinerna utmärka sig, genom att rikligt med vatten tillföres slipstället. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 345. —
(4 a) -SLIPNING. slipning (se slipa, v.2 2) varvid vätska tillförs (ss. kylmedel l. för att motverka spridning av slipdamm o. d.). Våtslipning kan .. ge mycket damm och verka särdeles hälsofarligt. Almquist Häls. 602 (1896). —
(4 a) -SLÄCKNING. (i fackspr.) jfr släcka, v.2 1 c. Torr- eller våtsläckning av kalk. SFS 1919, s. 2287. —
(4 a) -SOPNING. jfr sopa, v. DN(A) 28/7 1909, s. 6. Efterhand som .. våtsopningen ersatte torrsopningen och särskild personal svarade för städningen, steg givetvis hygienen (i skolorna) markant. Fatab. 1970, s. 42. —
(1, 2) -SPILLNING. (†) om våt spillning, särsk. om urin från djur (se spillning 9). Efter Herr Carl Gustaf Robsahms rön och uträkning .. fäller et nöt, som 6 månader födes inom hus, wåtspilning 540 kannor. Gadd Landtsk. 3: 199 (1777). NDA 15/10 1863, s. 3. —
(3, 4 a) -SPINNING. (i fackspr., i sht textil.) om handlingen att spinna (se spinna, v.1 1 b) (garn, i sht lingarn) i vått (se våt 3) tillstånd; äv. i fråga om framställning av syntetfiber med hjälp av spinnlösning som pressas ut i ett bad (se d. o. 1 c) (jfr spinna, v.1 2 e β). Att egypterna användt våtspinning samt haft kännedom om de egenskaper med hänsyn till finlek och jämnhet, som linets genomdränkning med varmt vatten vid spinningen medför. TT 1897, Allm. s. 126. Den .. (för tillverkning av konstsilke) framställda lösningen .. pressas .. genom glasmunstycken med fina hål så, att tråden antingen går in i vatten, s. k. våtspinning, eller genom luften, s. k. torrspinning. 2NF 14: 875 (1910). —
(3, 4 a) -SPUNNEN, p. adj. i sht textil. särsk. om garn, i sht lingarn: spunnen (se spinna, v.1 1 b) i vått (se våt 3) tillstånd. Fiskredskapsgarn, såväl torr- som våtspunnet af grönt och grått Lin. GbgP 10/10 1861, s. 4. —
(3) -STARK. stark l. hållbar äv. i vått tillstånd; i sht om papper. (Ingenjören) höll ett föredrag om melaminlimmat våtstarkt papper. DN(A) 8/3 1946, s. 4. Breplasta LW användes i våtrum och liknande utrymmen där ett våtstarkt spackel krävs. BeckerFärgfakta 1991, s. 10: 9. —
(3) -STYRKA. jfr styrka, sbst. 1, o. -stark. (Vid tvätt) är det bomullen, som uppväger cellullens mindre våtstyrka. AB 5/3 1941, s. 6. —
(2) -UTRYMME~020. jfr ut-rymme c o. -rum. Alla våtutrymmen, wc, bad och tvättstuga samt panna är samlade på ena långsidan. LD 20/8 1958, s. 5. —
(1) -VARA. (våt- 1626 osv. våte- 1662) vara i flytande form; särsk. om alkoholhaltig dryck; i sht i pl.; jfr våt 1 a o. -sak. Tiderus GrLat. 43 (1626). (Lagat porslin) kan ej brukas at hafva några varma våt-varor uti. Warg 717 (1755). Kom in till mig .. så skola vi smaka på de våtvaror jag har med mig från sta’n. Braun MajorT 7 (1851).
Ssgr: våtvaru-, förr äv. våtvarors-mål. (†) våtvarumått; jfr mål, sbst.3 1. Våtvarumålet, hvars enhet kannor är fördelad i 100 tumming. AB 19/1 1848, s. 3. SvLantmät. 2: 365 (1928).
-mått. mått (se särsk. mått, sbst.4 1 b) för våtvaror; jfr -varu-mål. Björkegren 1763 (1786). Om .. stopet först och kannan sedan .. lagligen utgjorde enheten för våtvarumåttet, så (osv.). Falkman Mått 1: 287 (1884). —
(2, 3) -VARM. våt (l. fuktig) o. varm; särsk. i uttr. våtvarmt omslag (jfr omslag, sbst.1 3); jfr värmande. Våtvarma omslag. Uhrström Hemläk. 381 (1880). De stora drifhusen, där den våtvarma luften dallrar af en egendomlig tyngande arom. Ramberg Svarta 287 (1911). —
(1, 4 a) -VASKA, -ning. (förr) i fråga om skinnberedning: vaska (se vaska, v.1 1 b) o. därvid pressa vätska ur (hud l. läder o. d.). TT 1885, s. 133. För verkstadsarbete: .. Våtvaskning 20 öre. Förbundet 1908, nr 3, s. 8. (Efter garvningen) bäres .. (huden) upp till verkstaden för att våtvaskas: huden utbredes på det stora bockbordet med narvsidan upp och med vasksten och vaskjärn pressas ytterligare barklag ut. Fatab. 1935, s. 182. —
(4 a, b) -VERKSTAD~20, äv. ~02. om verkstad (se särsk. d. o. 1) för arbete l. verksamhet som i hög grad kräver l. medför användning av vatten l. vätska. Förbundet 1911, nr 8, s. 6. Golvet i ”våtverkstan” .. är ständigt blött, dels genom hanteringen av de våta hudarna, dels därigenom att vattnet vid tömning av ett kar pumpas ut på golvet. Fatab. 1935, s. 180. —
(2, 3) -VIKT. i fråga om ämne l. vara: vikt i vått tillstånd. SvD(A) 3/1 1941, s. 12. Totalt för hela sjön ökar biomassan från 1640 kg våtvikt den 8.5 till 3840 kg den 12.9. FoFl. 1973, s. 64. —
(2 a) -VÄDER. fuktigt väder l. väder som kännetecknas av riklig nederbörd; äv.: regnväder. Anno 83 tå kommo the Swenske för Nöteborgh och vunno ther intett, för thett kålda våtweder ty the kommo och försent om hösten. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 66 (1583). Det var en sönderfläkt himmel och extremt våtväder när vi kom. GbgP 11/8 2002, s. 7. —
(2, 4 b) -VÄGG. om vägg l. väggbeklädnad i l. för våtrum o. d., särsk. om våtrumstapet; äv. om vägg innehållande vattenrör. Våtväggen innehåller samtliga badrummets röranslutningar, till och från. DN 30/6 1967, s. 26. Även om kakel håller längre än våtvägg (osv.). GbgP 2/7 2003, s. 48. —
(2, 3) -VÄRMANDE, p. adj. våt (l. fuktig) o. värmande; särsk. (o. i sht) i uttr. våtvärmande omslag (jfr omslag, sbst.1 3, o. neptuni-gördel); jfr -varm. Nutidens ”våtvärmande” omslag är ett bland de bästa uppmjukande medel. NF 4: 470 (1881). (Patienten) får .. hafregrötomslag med kamomillolja i en varm liten påse uti sätet, en säkerligen högst rationel behandling, våtvärmande som den är. Fürst Stobæus 35 (1907). —
(2 a) -ÅR. år med riklig nederbörd; jfr vät-år. Ther som wååt åhr äre, och man icke får berge Säden i hus udi lagligh tijd, .. för regn och wäte skuld. Schmedeman Just. 49 (1563); möjl. ej ssg. När stoor wåtåhr blefwo .. kunde lätteligen hela (spannmåls)posten blifwa fördärfwat. Annerstedt UUH Bih. 2: 132 (i handl. fr. 1670). I fjol var det våtår, och höet ruttnade i bredorna eller flöt bort med vattenfloden. Moberg Utvandr. 90 (1949). —
(1, 2) -ÄNG. om sank l. träskartad äng (invid sjö l. vattendrag); jfr -mark. Tå thenne siön .. räkte så wäl på then södra som Norra sidona, om thetta näset, hwarest nu wåt-äng äro. Broman Glys. 2: 310 (c. 1730). På våtängar härskar ofta tuvtåtel. Selander LevLandsk. 93 (1955). —
(3 a) -ÖGD. som har våta ögon, tårögd; förr äv.: som har (inflammerade l. röda o.) rinnande ögon; äv. bildl.; jfr blöt-ögd 2, 3. Spegel GW 73 (1685). (Fänriken) blef tillbakars ropad, och blef honom lagen så föreläst .. att han war wåtögder, när han effter ½ tijmas förlopp kom till sin wacht igen. KKD 1: 243 (c. 1710). När .. (oxarna) icke wilja äta, se holögde och wåtögde vt, och stå ömkelige. Broocman Hush. 3: 16 (1736). Sommarnattens våtögda vemod började stiga upp ur ängar och åkrar sedan solen gått ner. Fridegård Tack 170 (1936).
B (†): VÅTE-VARA, se A.
C (†): VÅTS-ARV, se A.
D (†): VÅTT-LÄNT, -SKODD, se A.
VÅTAKTIG, adj. (numera bl. tillf.) till 1–3: något våt, fuktig; äv.: som ser ut l. förefaller att vara våt. För then våthacthegh vedherlek skwl. G1R 4: 74 (1527). (Vid skörden) war mykin Wätzske på Marckenne, så att samme Spannemåle kom någett wååthactigh in i Husen. G1R 19: 123 (1548). Sedhan skal man läggia Ingeferan på itt mångfaldigt Lijnlakan, hwilket drager thet wåtachtiga til sigh, och således torkas Ingeferan. Månsson Åderlåt. 138 (1642). Näsan står utöfwer munnen, är längre än läppen .. och altid wåtaktig, då .. (hunden) mår wäl. Orrelius Djurkänn. 145 (1776). särsk. (†) till 2 c, i fråga om vått ”temperament” (se d. o. 1 b). Berchelt PestBeg. A 7 a (1588). Barn som födas .. emellan den 13. Octob. och den 12. Novembris, Äre Phlegmatische, kalla och wååtachtighe. Meyerus Alm. 1672, s. 22.
Avledn. (numera bl. tillf.): våtaktighet, r. l. f. om egenskapen att vara våtaktig; förr särsk. i konkret(are) anv. Thenna insyltade Ingefer .. förtärer all wåtachtigheet som sig i Magan församlat hafwer. Månsson Åderlåt. 140 (1642). Björkman (1889). —
VÅTHET, r. l. f. (numera bl. tillf.) till 1–3, om egenskapen l. förhållandet att vara våt. Linc. (1640). Hygrometer, eller ett sådant Instrument, som utwisar Luftens wåthet. Wahlström Alm. 1746, s. 32.
Spalt V 1815 band 38, 2019