| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BETA be3ta2 (be`ta Weste), v.3 -ade (Linder Färg. 43 (1720) osv.) ((†) pr. -er Linné i VetAH 3: 24 (1742: -es, pass.), P. Kalm i VetAH 6: 251 (1745: alun-beter), Sundgren Underv. i färgk. 6 (1797: -es, pass.) m. fl.; ipf. bettes (pass.) P. Kalm i VetAH 6: 252 (1745: alun-bettes); p. pf. bett Rålamb 13: 91 (1690), Lind (1749)). vbalsbst. -ANDE, -NING (se BETNING, sbst.2); -ARE.
(numera mindre br. utom i a, b α slutet o. d) tekn. behandla (ngt) med en (skarp) vätska (i sht för att göra det mottagligt för ngn viss annan behandling), betsa; jfr BETA, sbst.1 Om sådant trä betas först i skiedvatn och kokas sedan i albark, blir det svart, som Ebenholts. Rothof Hush. 9 (1762). Vid slutet af tredje veckan ser man noga efter om träet (som legat i vatten o. slipgorr) är tillräckligen betadt … Genom denna betning erhåller man en förträfflig silfverfärg. AHB 8: 28 (1862). Vid bearbetning af trä — om man ämnar att af mjukt trä genom pressning forma mindre föremål, t. ex. brädspelsbrickor, konsoler o. d. — genomdränkes (betas) råämnet med saltsyra för att blifva ännu mjukare. NF (1877). Horn betas, för att få utseende af sköldpaddskal, med svafvelsyra eller lapislösning. Därs. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] (fullt br.) färg. om (förberedande) behandling af färggods med ngn beta (se BETA, sbst.1 a β).
α) med (utsatt l. underförstådt) personsubj. Beta garn med l. i alunlösning. Först betas garnet med Alun, och torkas. Linder Färg. 40 (1720). Lät Linnet betas ther uthi (dvs. i vatten o. ekbark) i 24. tijmar. Därs. 72. Mjölonrisblad bruka färgare att beta med, hvarmedelst sparas mycken alun. Linné Ungd. 2: 92 (1732). Beta betyder i Färgeri-kemien att indränka ett tyg i ett liqvidum, som har den egenskapen att ur färgsoppan fälla färgämnet i en olöslig förening. Berzelius Kemi 3: 176 (1818). — jfr ALUN-, AN-, VISMUT-BETA m. fl. — i bild. Då det ena partiet tror att färgblandningen skall bli röd eller grön och det andra påstår att den måtte bli svart som natten — så blir den i stället så der gredelin och de neddoppade förhoppningarne, som voro betade af publicister och skriftlärde, erhålla en färg, som gör en omfärgning straxt efter nödvändig. Snällp. 1848, nr 35, s. 2.
β) med (utsatt l. underförstådt) subj. som betecknar betan (se BETA, sbst.1 a β). Ensamt i varmgöring, utan all tillsats af betande ämnen, får yllet en vacker guldfärg. Westring Sv. lafv. 321 (1805). jfr: Namnet ”beta” leder sitt ursprung från en äldre åskådning, att dessa ämnen verkade betande eller frätande på fibrerna och därigenom gjorde dem mottagliga för färgämnena. 2 Uppf. b. 8: 499 (1900).
b) [jfr motsv. anv. i ä. d., d. dial., mnt., t. o. eng.] garf. i fråga om beredning af skinn o. hudar; jfr BETA, sbst.1 b.
α) med (utsatt l. underförstådt) personsubj.: gm salt- l. alun- l. kalklösning l. dyl. till garfning förbereda (hudar o. skinn); bereda (skinn). Alle gamble Skinnare som i Embetet hafwa warit, eller Skinnare Enckior, som intet förmå längre skatt draga, them är efterlåtit beta skinn, och lappa gamla foder. Stiernman Com. 2: 696 (1652). 3 st. bette Fåårskinn. Rålamb 13: 91 (1690). Ellies är Beta thet samma som tilreda något genom jäsning eller fermentation, såsom, beta skinn. Spegel Gl. (1712). (Man) betienar .. sig .. utaf släckt och osläckt kalck i dageliga hushålningen, til .. at beta och bereda hudar, skin och läder. Bromell Bergart. 27 (1730). Hudar barckas, och Skinn betas (i mars månad). Celsius Hush.-alm. 1740, s. 8. Betadt eller bett läder. Lind (1749). Tull-afgiften på beredt (pälsverk) fördubblas, men för betadt och oberedt förhöjes med 50 procent. Publ. handl. 15: 563 (1794). Huden (af Bos americanus) betad med färgor (använda indiankvinnorna) til kläder. Svartz Præs. i VetA 1797, s. 41. Betade och sämskade fårskinn. Widmark Helsingl. 1: 361 (1860). — särsk. (fullt br.) i inskränktare anv. om den behandling i syror (ättiksyra, formalin osv.) l. jästa lösningar (af kli, gödsel o. d.) som hudar (enligt nyare metoder) undergå för att befrias från kalk (o. bringas att svälla); betsa, pyra. Hudar betas med sura bad .. eller med hundgödsel, för att kalken må aflägsnas och huden beredas till att fullständigt mottaga garfämnet. NF (1877).
β) med (utsatt l. underförstådt) subj. som betecknar det till betning (se α) använda ämnet; fräta. (Till att uppluckra hudarna för hårets borttagande) finnas ganska många sätt och medel, hvilka åsyfta .. en frätande eller betande verkan. 2 Uppf. b. 8: 546 (1900).
α) i fråga om metallytors rengöring.
α’) (medelst syra) rena, särsk. från oxid l. glödspån befria (ytan af ett metallföremål) i sht ss. förberedelse för lödning, förtenning o. d.: betsa; jfr BETA, sbst.1 c. (Uti surt öl) betas åtskilligt järnsmide, som skal förtennas, at den yttre järnskårpan eller järnkalken må afblötas. Rothof Hush. 739 (1762). Uti Alunsolution i vatten kan uti lindrig varma både Messing, Koppar och Järn betas ganska blanke och rene. Rinman 1: 34 (1788). De föremål, som skola förzinkas, (måste) betas. Tekn. tidskr. 1875, s. 20. (Man) betar .. (metall-)pjesen med en svag syra, vanligen svafvelsyra, för att erhålla en blank yta. Därs. 1877, s. 77. Genom upphettningen har den valsade (järn-)tråden på ytan erhållit ett oxidlager (glödspån), hvilket måste borttagas .. För detta ändamål betas tråden i utspädd svafvelsyra. 2 Uppf. b. 6: 173 (1904). — jfr AF-, BORT-BETA.
β’) gm tvättning (i kalkvatten) afskölja för oxidens aflägsnande (jfr α’) använd syra; jfr BETNING, sbst.2 c β.
β) fräta. Konstruktionen af en dylik cylinder (för saponifiering) .. företer .. ganska stora svårigheter, ty det feta ämnet, som den skall innehålla, omsättes snart i en fet syra, hvilken betar kopparn, och den minsta läcka i nitskarfvarne blir mycket svår, om ej omöjlig att reparera. Tekn. tidskr. 1876, s. 42.
d) (fullt br.) landt. före sådden blöta (säd l. frö) i en vätska för att uppmjuka skalet l. döda möjl. förefintliga svampsporer; stöpa. Till ytterligare skydd mot sotsvampen, bör man, i all synnerhet om utsädeshvetet icke varit fritt från sot, beta detsamma med en lösning af kopparvitriol. Arrhenius Jordbr. 2: 67 (1860, 1862). Dels för att om möjligt återväcka en domnad groningsförmåga, dels äfven för att påskynda groningen hos .. frön, .. har det blifvit försökt att före såningen uppmjuka fröet i vatten eller såsom det benämnes stöpa eller beta detsamma. Björkman Skog. 111 (1868). Landtm.-bl. 1904, nr 3, s. 1.
Särskilda förbindelser:
BETA IN 10 4. till a: komma (ett betämne) att tränga in (i fibrerna hos ett textilföremål). Enligt Braatz äro sådana (dvs. bomullstrådar), särskildt vid försök med sublimat, att föredraga framför silkestrådar, i hvilka sublimat nämligen skall starkt betas in. Sundberg Mikroorg. 336 (1897).
Ssgr se under BETA, sbst.1
Spalt B 1917 band 3, 1906