| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOPPA sop3a2, sbst.1, förr äv. SUPPA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SvFlH 1: 196 (i handl. fr. 1603) osv.) ((†) -ar Rålamb 14: 75 (1690; sannol. felaktigt för -or); -er BOlavi 13 b (1578), Hiärne Suurbr. 57 (1679)); förr äv. SOPPE, m.; best. -en; förr äv. SOPP, sbst.2, n. (i bet. d γ; Möller (1790), Nordforss (1805)) l. m. l. f. (KryddRSthm 1558, s. 47 (: Russin ssop), Kolmodinus Gen. B 5 b (1659: miölksopp)).
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skuren l. bruten bit av bröd (l. fläsk o. d.) avsedd att läggas i mjölk (l. välling); i sht i pl.; äv. oeg. VRP 24/3 1729 (i pl., oeg., om bitar av piskskaft). särsk. (†) i uttr. få sina soppor, få sina fiskar varma (se FISK, sbst.1 1 f slutet). VRP 10/7 1736.
2) i sht kok. maträtt av flytande konsistens, bestående av en (vanl. kokt) vätska (vanl. vatten, äv. mjölk l. öl o. d.) innehållande (ett extrakt av kött l. ben o. dyl. o.) i vätskan kokta l. utrörda bitar av fasta ämnen, urspr. oftast av bröd, numera vanl. av kött l. frukt l. grönsaker o. d. (äv. av gryn l. mjöl; jfr VÄLLING); äv. om buljong; ngn gg äv. om dekokt lagad i magiskt syfte; förr äv. om (tunn) vätska vari ngt (kött o. d.) koka(t)s, avkok l. spad o. d. (äv. använd ss. sås till kokt kött o. d.); jfr DEKOKT, MÖLJA, sbst.2 1, SKED-MAT, SKY, sbst.3, SUPA, sbst., SUPAN-MAT. Klar, avredd soppa. Koka, laga soppa. Soppa på vilt, kött, höns, grönsaker. Soppa på buljong. En tallrik soppa. Middagen bestod av soppa, kötträtt och dessert. (Lat.) Offa (sv.) mölia, soppa. VarRerV 27 (1538). Små gryn, ther af man gör suppor och wäling. Forsius Phys. 132 (1611). Siud Böner i Watn, till at the tiocka warda, och slå sedan Soppan ther aff. Lindh Huuszapot. 58 (1675). Valleria Hush. 8 (c. 1710; om sås). En swart soppa, som tilredes af brända Bönor, och kallas Caffé. Roman Holbg 239 (1746). HovförtärSthm 3/5 1746 (: Kalf i Soppa). Hagberg Shaksp. 9: 274 (1850; om magisk dekokt). Soppa, serverad i form av klar buljong. StKokb. 245 (1940). Det versifierade talet håller man inte till sandwichen och det kvicka telegrammet läses inte upp till soppan. Hedberg VackrTänd. 233 (1943). — jfr ANIS-, ANK-, BATALJONS-, BEN-, BLÅBÄRS-, BRUD-, BRUNELL-, BRÖD-, BÖN-, CHAMPINJON-, CHOKLAD-, CIKORIA-, CITRON-, FIKON-, FISK-, FLÄSK-, FRUKT-, GRYN-, HAVRE-, HELGRYNS-, HIRS-, HOTCHPOTCH-, HUMMER-, HÖNS-, JÄGAR-, KALV-, KANIN-, KARP-, KLIMP-, KORINT-, KORNGRYNS-, KRAFT-, KRUSKÅLS-, KRYDD-, KRÄFT-, KYCKLING-, KÅL-, KÖRSBÄRS-, KÖRVEL-, KÖTT-, LINS-, LÖK-, MANÖVER-, MJÖL-, MJÖLK-, MURKEL-, MUSSEL-, NYPON-, NÄSSEL-, ORR-, OST-, OSTRON-, OXSVANS-, PLOMMON-, POTATIS-, PURJOLÖKS-, RABARBER-, RISGRYNS-, RISK-, ROV-, RUSSIN-, RÄDISE-, RÄK-, RÖDBETS-, SAFT-, SAGO-, SELLERI-, SJUK-, SKÖLDPADDS-, SPENAT-, SVALBO-, SVART-, SÖT-, TISDAGS-, TOMAT-, TROLL-, VIN-, ÄPPEL-, ÄRT-, ÖL-SOPPA m. fl. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. o. talesätt; särsk. dels i ordspr. ju flera kockar ju sämre (l. värre o. d.) soppa, dels i uttr. koka soppa på en spik o. i härav härledda uttr., vanl. oeg. l. bildl.: göra ngt stort l. märkvärdigt av (nästan) ingenting o. d. Efter jag sijr, att de månge kockarne, som i förledne åhr i den saak ähre brukadhe, haffva förderffvadt såppan .. så (osv.). AOxenstierna 5: 747 (1630). Bättre mager soppa, än intet doppa. Rhodin Ordspr. 9 (1807). Ju flere kockar ju sämre soppa, el. Många kockar göra dålig soppa. Weste (1807). Heinrich (1814: värre). Skämtvis säjs Man kan koka soppa på en spik, d. ä. Med tjenliga tillsatser kan den sämsta mat bli god. Weste FörslSAOB (c. 1817). Blir .. (inlagan) framlemnad offentligen, så blir den en ny spik för de andra, att koka soppa på. Hellberg Samtida 2: 99 (cit. fr. 1846). ”Det smakar ändå fogel” — sa’ gumman, kokade soppa på stören, hvarpå skatan suttit. Holmström Sa’ han 12 (1876). Kvinnor och soppor ska man inte låta kallna. Holm Ordspr. 305 (1964).
b) (förr) i uttr. Rumfords l. Rumfordsk soppa, om en av den amerikanske fysikern o. statsmannen B. Th. Rumford († 1814) för de fattiga lanserad soppa, kokt på ben, blod o. d. Ehrenheim Phys. 1: 324 (1822: Rumfords). 2NF 23: 1147 (1916: rumfordska).
c) handel. i uttr. kondenserad, förr äv. torr soppa, torrt soppextrakt. TT 1877, s. 54 (: torra, pl.). SFS 1915, s. 789 (: kondenserade, pl.).
α) om avkok l. spad o. d. givet åt kreatur ss. foder l. medicin. Koka Kongslius i watten, och häll soppan i nötet (mot hosta). Broocman Hush. 3: 15 (1736). Alm(Sthm) 1840, s. 42.
γ) tekn. om lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 4) l. dekokt l. (o. numera i sht) blandning för tekniskt l. industriellt ändamål; särsk. om färgbad, färgsoppa. VetAH 1753, s. 123 (om färgsoppa). UB 5: 447 (1874; om extrakt för garvning). Det luktade långa vägar af hans syror och soppor, som nyttjades till etsningen. Nordensvan Lek 23 (1887). jfr BARK-, FÄRG-, KRAPP-, MJÖLON-SOPPA.
δ) (†) om gift (se GIFT, sbst.2 1) som utgöres av en lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 4 o. jfr γ). I Frankerijke går så til / När Barn ey fadren lyda wil, / Giffuer han thet en suppa in, / Hon giör barnet snart bleekt om kinn. Messenius Blanck. 63 (1614). Heinrich (1828).
ζ) (ngt vard.) om starkt grumlig l. grumlad vätska l. trögflytande massa l. om sörja l. gyttja l. smet o. dyl. l. om bottensats o. d.; äv. om (tät) dimma. (Tarmarna) äre förordnadhe till att förwandla maathen till en suppa, som warder föhrd till lefren, såsom och till att wthrensa then öfuerflödhigha och onyttiga suppa, som är skarnet. Forsius Phys. 241 (1611). Mitt i soppan på åkrar och ängar hava förplägnadskolonner och fältsjukhus sina bivacker. Hedin Front. 95 (1915). Ända ut till Trälhavet och Solöfjärd har Stockholms kloaker förvandlat vattnet till en motbjudande soppa. Selander MarkMänn. 36 (1937). SvD 1971, nr 4, s. 7 (om dimma). jfr GRUND-SOPPA.
η) [jfr γ, ζ] (vard.) om (oljeblandad) bensin. AB 1941, nr 163, s. 8. Därs. 1952, nr 175, s. 3 (om oljeblandad bensin). Berthelius MannLien 158 (1970).
e) mer l. mindre bildl.; särsk. dels: oredig blandning, röra (se RÖRA, sbst.3 1), dels: (trasslig o.) svår l. besvärlig situation (se d. o. 2), dels: röra (se RÖRA, sbst.3 2 b α) l. mischmasch l. sammelsurium o. dyl. l. om ngt innehållsligt tomt l. meningslöst l. dumt, smörja, rappakalja, skräp o. d. Jo, det här var en snygg soppa du har ställt till med! Vad är det för soppa du nu har kokat ihop? Du skall intet härefter hava så feta soppor av Oss till att förvänta, som härtill skett är. SvFlH 1: 196 (i handl. fr. 1603). Hvad det var olyckligt för oss att Inspectoren i sin välmening så skulle invefva mammas goda affärer, ty vet du, oss emellan, det är en förfärlig soppa. Knorring Förh. 3: 309 (1843). Livets soppa är söt i dag, i morgon sur. Hedenvind-Eriksson Hjul. 147 (1928). Maken till soppa (som filmen ”Herr Collins äventyr”) har .. mera sällan skådats på en biograf av första rangen. SvD(B) 1943, nr 233, s. 10. Denna underliga soppa av rancuner, avund, befordringsberäkningar och allmän skadeglädje. Hedberg BleknBrud. 15 (1951). Om han gav henne pengarna, skulle hon berätta hur han skulle klara sig ur soppan. Östlund Cheyney BeskPill. 192 (1959). jfr HOV-, PRYGEL-SOPPA. — särsk.
β) i vissa numera obrukliga l. bl. tillf. använda uttr.
β’) ha soppan av ngt, få skulden l. få bära hundhuvudet l. bli syndabock för ngt. RP 13: 246 (1649).
γ’) låta sitta ngn i soppan, låta ngn vara kvar i sin besvärliga situation. Weise 176 (1697; t. orig.: in der Patsche stecken lasse).
-BEN. ben (se ben, sbst.1 I 1 a) avsett l. använt l. lämpligt att koka soppa på. Berg Lab. 71 (1933). —
-BRÖD. (sopp- 1629 osv. soppa- 1635. soppe- 1629—1656)
1) (förr) om bröd använt l. avsett att (i bitar) läggas i soppa l. soppas (se soppa, v. 1). Vnge Fröcken .. Till Frukosth: Egh .. 24 .. Calf .. Såpbröö .. Höns. HovförtärSthm 1629, s. 202.
-CHOKLAD. choklad för soppkokning. —
-FAT. (sopp- 1690—1968. soppe- 1689—1774) (numera bl. i vissa trakter i Finl. o. om ä. förh.) (djupt) fat (se d. o. 3) för l. med soppa, (flat) soppskål o. d. HovförtärSthm 1689 A, s. 167. FinSvStorordb. 343 (1968).
Ssgr (numera bl. i vissa trakter i Finl. o. om ä. förh.): soppfats- l. soppfat-form. (-fat- 1766. -fats- 1740) form (se d. o. I 1) kännetecknande för soppfat; äv. konkret: form (se d. o. II 1) för gjutning av soppfat. Löfgren TenngjH I. 3: 70 (i handl. fr. 1740). Därs. 505 (i handl. fr. 1766; konkret).
-kärna. (-fat- 1950) om gjutkärna till soppfat; jfr kärna, sbst.1 2 g α. Löfgren TenngjH I. 3: 72 (1950). —
-GARNITYR. (†) om maträtt utgörande tillbehör till soppa; jfr garnityr 1 b. Langlet Husm. 208 (1883). Hallstén o. Lilius (1896). —
-GRYTA. (sopp- 1882 osv. soppe- 1752—1801) gryta för soppkokning; äv. med inbegrepp av innehållet. BoupptVäxjö 1752. I den stora, öppna köksspisen stod nästan alltid en soppgryta kokande för att mätta de hungrande. MinnGPrästh. 3: 116 (1926). —
-GRÖNSAK~02 l. ~20. grönsak använd l. avsedd l. lämplig ss. ingrediens i soppa; nästan bl. i pl.; jfr -legymer, -rot 1. Sjöberg Singstock 6 (1832). —
-HUS. [jfr eng. soup-house] (förr) hus där soppa tillagades o. serverades åt fattiga; jfr -kök. Weste (1807). —
-HÅLLNING. (förr) tillagning o. servering av soppa åt fattiga; jfr -kokning. Weste FörslSAOB (c. 1817). —
-INRÄTTNING~020. (förr) jfr inrättning, sbst.2 1 c, o. -hus, -koknings-inrättning. AB 1845, nr 53, s. 2. —
-KAKA. (numera föga br.) av sammanpressade ingredienser framställd kaka (se kaka, sbst. 5) att koka soppa på; jfr buljongs-kaka. KrigVAH 1807, s. 142. —
-KALLSKÅL~02 l. ~20. (förr) soppskål; jfr kall-skål 2. Löfgren TenngjH I. 3: 71 (i handl. fr. 1753). —
-KASTRULL. jfr -gryta. Langlet Husm. 83 (1883). jfr (skämts.): Hennes bindmössa, den soppkastrullen, flög af hufwudet på henne. Hagberg Shaksp. 5: 425 (1848). —
-KOCK. (soppe- 1749 osv.) (numera bl. tillf.) person som lagar l. brukar laga soppa. Lind 1: 1511 (1749). —
-KOK. soppkokning; äv. om den mängd soppa som kokas på en gång; jfr kok, sbst.1 1. Rosendahl Lojäg. 15 (1956). Claesson YFrej 49 (1968). —
-KOKNING. kokning av soppa; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.): sopphållning. Thomander (1848) i 3SAH LXXXI. 2: 325. Hammar (1936; om sopphållning).
-inrättning. jfr inrättning, sbst.2 1 c, o. sopp-hus, sopp-inrättning. KommunalstRansäterP 1868, s. 271. —
-KRYDDA. till soppa använd l. avsedd l. lämplig krydda (se krydda, sbst. 3); förr äv. om ett tunnflytande kryddat köttextrakt använt för kryddning av soppa. VaruförtTulltaxa 1: 78 (1912; om köttextrakt). Körvel .. användes som soppkrydda. NorstedtUppslB 813 (1927). —
-KÖTT. (sopp- 1696 osv. soppe- 1733) [jfr t. suppenfleisch] om kött avsett l. använt l. lämpligt att koka soppa på l. om kött i (l. serverat till) soppa. TrenchierB 3 (1696; serverat till soppa). Randel KällKök 12 (1928). —
-MAT. (sopp- 1697—1939. soppe- 1641) (numera i sht i skildring av ä. förh.) mat bestående av soppa l. soppor l. välling o. d., förr möjl. äv. av sås l. spad o. d.; jfr supan-mat. Schroderus Comenius 437 (1641). Blodvälling, Lappens vanligaste soppmat. Læstadius 1Journ. 434 (1831). —
-MURKLA. (†) (den bl. a. till murkelsoppa använda) murklan Morchella esculenta Lin.?, toppmurkla? Liljeblad Fl. 456 (1798). Därs. 665 (1816). Anm. Möjl. är dock ordet felaktigt för: toppmurkla. —
-ROT.
1) [jfr t. suppenkraut] rotfrukt använd l. avsedd l. lämplig ss. soppgrönsak; nästan bl. i pl. (i sht om en blandning av morötter, palsternackor o. selleri). ÖoL (1852). Alla slags sopprötter skrapas först med knif, sönderskäras derpå och sköljas väl innan de påsättas. Langlet Husm. 86 (1883). För smakens skull kokas buljongen alltid med en tillsats av sopprötter. StKokb. 245 (1940).
2) (vard.) nedsättande, om person, som uppfattas ss. dum l. slö l. oduglig o. d. Bergman SkolpSlang 121 (1934). Oklahoma Joe exploderar. — Din förbannade sopprot, skriker han. Östlund Cheyney BeskPill. 158 (1959). DN 1969, nr 129, s. 16. —
-SERVERING. särsk. konkret: servering (se servera, v.1 4) där soppa serveras; äv. (i skildring av ä. förh.): soppkök o. d. Hildebrand Donaumon. 96 (1915: om soppkök). Bolinder FolkEur. 32 (1928). —
-SIL.
-SKED. (större) sked (se sked, sbst.1 3) att äta (l. servera) soppa med; jfr -slev o. mat-sked. Lind 1: 1511 (1749). BoupptVäxjö 1912. —
-SKÅL. (sopp- 1733 osv. soppe- 1774) skål (se skål, sbst.2 1) för servering av l. innehållande soppa; äv. oeg. l. bildl., särsk. om hav o. d., med tanke på litenhet; jfr -bål, -tallrik, -terrin. Stråle RörstrMariebg 109 (i handl. fr. 1733). (Kapten Söderbom) har seglat på alla haf sedan han inte var längre än en märlspik och tycker att Östersjön är en soppskål. Engström Bläck 40 (1914). —
-SKÖLDPADDA~020. [jfr t. suppenschildkröte] zool. sköldpaddan Chelonia mydas Lin. (vilkens kött anses ss. en läckerhet o. i sht används att koka soppa på). Rebau NatH 1: 510 (1879). DjurVärld 7: 305 (1962). —
-SLEV. slev för servering av soppa (jfr -sked); äv. bildl., särsk. i uttr. betecknande att ngt erhålles l. kan mätas l. mätes i stora mängder. Lind 1: 1511 (1749). De där herrarna tror för visso att de har ätit visdom med soppslev. GHT 1946, nr 220, s. 20.
-SUBSTANS. (numera föga br.) om (material till) soppextrakt. VexiöBl. 1828, nr 15, s. 1. Tegnér Brev 9: 231 (1840). —
-TALLRIK. (sopp- 1744 osv. soppe- 1735) (djup) tallrik för l. med soppa; äv. oeg. l. bildl. BoupptVäxjö 1735. (Flickan) försökte snörpa ihop sin milsbreda mun och låta sina sopptallrikar till ögon se sentimentala ut. Söderhjelm Brytn. 132 (1901). Bergfors PörtRenv. 99 (1934). —
-UTDELNING~020. (i sht förr) utdelning av soppa (gratis) åt fattiga (i soppkök o. d.). Östergren (1943).
-VAGN. (förr) militärt fordon för soppkokning; jfr kok-vagn. SöndN 1872, s. 22 (om förh. i Frankrike). —
-ÄMNE. (numera bl. mera tillf.) ämne använt l. avsett l. lämpligt ss. ingrediens i soppa; jfr -extrakt. KrigVAH 1807, s. 144. —
B (†): SOPPA-BRÖD, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SOPPE-BRÖD, -FAT, -GRYTA, -KITTEL, -KOCK, -KÖTT, -MAT, se A. —
-SKÅL, -TALLRIK, se A.
SOPPIG, adj.
1) (†) till 2 d ε, om kött o. d.: som har köttsaft i sig, saftig l. dyl. Schultze Ordb. 5197 (c. 1755).
2) (vard.) till 2 d ζ: grumlig; äv. bildl.: rörig l. oredig (jfr soppa, sbst.1 2 e). DN(A) 1932, nr 317, s. 24 (bildl.). Att bada i soppigt eller orent vatten är en förskräcklighet. Martinson Utsikt 82 (1963). Dagern i köket var grå och soppig. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 11 (1965). DN 1970, nr 179, s. 16 (bildl.).
Spalt S 8891 band 29, 1982