Publicerad 1923   Lämna synpunkter
BRUNELL brɯnäl4, äfv. bru-, sbst.2, äfv. PRUNELL prɯ-, äfv. pru-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bru- 1637 osv. pru- 16591889)
Etymologi
[ytterst af fr. prunelle, till prune, plommon]
benämning på (de torkade o. urkärnade) frukterna af en varietet af plommonarten Prunus domestica Lin.; nästan bl. i pl. OxBr. 11: 702 (1637). Si’cken tårta, bränd och stel, / Strödd med socker och canel, / Med bruneller, / Carameller, / Och ansjovis till en del! Bellman 3: 173 (1769, 1790). Hagdahl Kok. 1051 (1879).
Ssgr: A: BRUNELL-KOMPOTT.
-SOPPA. Oec. 84 (1730).
-TÅRTA. (brunelle- Tersmeden) (förr) Lucidor (SVS) 219 (1672). Tersmeden Mem. 2: 53 (1734). Broocman Hush. 6: 2 (1736).
B (†): BRUNELLE-TÅRTA, se A.

 

Spalt B 4350 band 5, 1923

Webbansvarig