Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOCKEN sωk4en l. sok4en, förr äv. SOCKN, r. l. f. (G1R 1: 266 (1524) osv.), förr äv. n. (Landsm. XI. 3: 28 (i handl. fr. 1575), Gyllenborg Insjöfisket Tab. nr 2 (1770)); best. socknen (G1R 5: 122 (1528: Soknene, efter prep.) osv.) ((†) = KOF II. 2: 213 (c. 1655), Strindberg Blomst. 49 (1888: grannsocken)); pl. socknar (Svart G1 14 (1561) osv.) l. sockner (numera bl. i uttr. skrock- och ofsockner l. skrocksockner och ofsockner, G1R 1: 266 (1524), 2SvUppslB 26: 418 (1953: Skrock- och ofsokner)); förr äv. SOCKNA, r. l. f.; best. -an (VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 36 (1583), VDAkt. 1694, nr 406 (1676: efftersochnan)); pl. -or (2MeddRArk. I. 3: 129 (i handl. fr. 1569)).
1) (†) om (målmedvetet) sökande l. forskande (efter ngn l. ngt); äv. om (målmedvetet) bedrivande av verksamhet. Vij .. gifue Eders K. M:tt .. tillkänna, dett vij fattige mhänn, som boo uthi .. (Helsingfors), måste .. medh våre ringe faarkåster fhöra cronones fördzlår och derigenom mykitt förhindrade bliffue i vår näringz socknn. BtHforsH 1: 59 (1614). VDAkt. 1754, nr 560 (: sokn effter klagomål).
2) i fråga om företagande av färd(er) till mål inom socken (i bet. 4).
a) [jfr 1 (jfr BRuthström i NordStFilolLingv. 371 ff (1976)) o. 4] om uppsökande l. besökande (av ngn); ss. förled i ssgrna SOCKEN-BUD, -GÅNG.
b) [utlöst ur sockenbuds-häst osv.] sockenbud (se -BUD 1); ss. förled i ssgrna SOCKEN-HÄST, -TYG samt SOCKNE-KALK.
3) om indrivning l. utsökning av skuld; äv. om fällande dom l. utslag, i sht i mål om betalningsskyldighet; anträffat bl. dels ss. senare led i ssgrna OF- o. SKROCK-SOCKEN, dels i avledn. SOCKNARE.
4) om (landområde med därtill hörande) samfällighet o. d.
a) samfällighet o. samfund bestående av den bofasta menigheten på visst landområde med gemensam kyrka o. utgörande den grundläggande enheten på landsbygden i den kristna kyrkans organisation o. verksamhet i Sv. (o. Finl.) från äldsta tid, äv. med särskild tanke på organ l. företrädare för sådan samfällighet osv.; område med sådan samfällighet osv.; sedan 1863 i officiellt språk i Sv. helt l. delvis ersatt av: församling (se d. o. 3 a slutet); jfr KYRK-SOCKEN. Mons Pedersson i Wrigxstadh sogn. JönkTb. 114 (1526). Warder någon Präst beswärat medh siukdom, ålder .. eller annan brist, så at han icke längre förmå sin tienst förestå, tå skal han .. säija Biskopen och sochn till i rättan tid. KOF II. 2: 213 (c. 1655). Gubben red .. (på sin häst) til Kyrkan, och måste alle tilstå, at ingen bättre och sedigare Kyrke-Fole fanns i tolf Socknar. Dalin Vitt. II. 6: 107 (1740). Hela socknen var församlad. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Jag) skall .. jordfästa honom, fast jag inte tror, att det är inom min socken. Hallström Händ. 226 (1927). — jfr GRANN-, HEM-, HUVUD-, KAPELL-, KYRK-, LAPP-, SKOGS-, UT-SOCKEN m. fl.
b) (förr; se dock slutet) samfällighet vanl. motsvarande kyrksocken o. utgörande den grundläggande enheten för lokal självstyrelse i Sv. (o. Finl.), äv. med särskild tanke på organ l. företrädare för sådan samfällighet; område med sådan samfällighet (särsk. ss. grundläggande territoriell enhet i kameralt hänseende, jordebokssocken); äv. övergående i bet.: rätt till (skatt l. avrad av viss(a) kategori(er) hemman inom) sådant landområde; 1953 i Sv. ersatt av: landskommun; jfr LANDS-KOMMUN. Frijheet och frälse på Tuå gårder i Wånge sockn. G1R 1: 2 (1521). By sogn Rentar j lest jern. HH XI. 1: 6 (1530). Om .. hwarje sochn combinerade med sitt fattighus en slags arbetshusinrättning af sådane ämnen hwarpå afsättning ej felas .., torde (osv.). Därs,. XXXII. 2: 79 (1784). Sommar-Qvädet .. (är skrivet) under mit vistande på Skenäs Sätesgård i Vingåkers Soken. GFGyllenborg Vitt. 1: 172 (1786, 1795); jfr a. Begreppet förlänt socken .. betydde .. alldeles icke, att alla hemmansräntor inom densamma uppburos av förläningsinnebavaren. Almquist CivLokalförv. 1: 14 (1917). En socken, en stad, ett land kan vara rätt lika i sin administration under nödtid. Martinson BakSvenskv. 33 (1944). — jfr BÅTSMANS-, GRANN-, HEM-, JORDEBOKS-, KNEKTE-, SKATTE-, SKOGS-, UPP-SOCKEN m. fl. — särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) i fråga om redovisningen av fastigheter inom inskrivnings- o. fastighetsbildningsväsendena, närmande sig bet.: sammanfattande beteckning för de fastigheter på landet som var sammanförda under samma sockennamn; i officiellt spr. numera successivt ersatt av: registerområde. SFS 1875, nr 70, s. 3. (N. N.) erhöll d. 15 juli 1970 lagfart på fastigheten Åsljunga 74: 6 i Örkelljunga socken, Örkelljunga kommun. SvJuristT 1975, Rättsf. s. 15.
c) (förr) om grundläggande enhet för rättskipning o. utsökning, vanl. till omfattningen motsvarande en kyrksocken (se a); i ssgn LÄNSMANS-SOCKEN äv. om grundläggande territoriell enhet (i Finl.) för statlig förvaltning. Anno .. 57 stod sommarting med almogan wthi Finneström sogn. BtFinlH 2: 137 (1557). Then 6 januarij, thå jagh höste ting hultt medh almoghen aff Karcku sokun .., tå kåmm för rättha (osv.). Därs. 4: 412 (1570). Dom Book öffuer Danmora, Fellm och Tegelsmora Sochnar. UpplDomb. 4: 3 (1638). Gränd … Synes wara een deel af Soknen, eller Thingslaget, af hwilko altijdh någre bör komma til Things, som Nämdaman. Stiernhielm WgL 104 (1663); möjl. att hänföra till huvudmom. — jfr LÄNSMANS-SOCKEN.
d) (förr) om socken (i bet. a, b) l. styrelse företrädande denna i dess ekonomiska funktion ss. ekonomiskt förpliktad (l. berättigad), i sht i förh. till enskild (behövande l. nödlidande) sockenbo. G1R 5: 122 (1528). (Sexmannen) Clemet Jacobson (berättar) at timberman Erich Thoreson haf:r .. fåt betalning (för sitt arbete) aff socknan. Murenius AV 324 (1656). Hwart Härad och Sochn, skal föda sine Fattige, och ingalunda .. föra them in i andra Sochnar, them til Last och beswär. Kyrkol. 28: 5 (1686). Martinson Kvinn. 97 (1933). — särsk. [jfr 6 slutet] (numera bl. i skildring av ä. förh.) närmande sig bet.: underhåll av socken l. (område för) försörjningsodugligs sockengång, i uttr. (gå l. vara l. komma) på socknen, äv. socken (jfr 6 slutet), (få sitt uppehälle) på sockenbornas bekostnad (under flyttande från gård till annan). At .. Knut Jonasson .. blifwit ifrån spädare åren föd på socknen ett dygn på hwarje matelag. VDAkt. 1793, nr 279. (De fattiga som saknade hem) fingo ”gå på socken”, d. v. s. de njöto sitt uppehälle under det de flyttade kring från gård till gård, dröjande ett par dagar på hvarje ställe. 3SkånS III. 1: 79 (1894). (Till granngården) skulle hans farmor fraktas, eftersom hon nu varit den bestämda tiden hos .. (hans husbonde). Hon gick nämligen på socknen. Enström Järnv. 24 (1928). En tattare med fjorton barn (flyttade) in i (det förfallna) huset, familjen var på socknen och fick hålla till godo med vad som bjöds. Nilsson HistFärs 236 (1940). Son till en sjökapten som blivit handlande hade han som barn kommit på socknen. Lo-Johansson Förf. 14 (1957).
5) [jfr 2 a (, 3) o. 4] i fråga om därtill berättigads, under bestämda villkor företagna vandring l. färd l. kringflyttning inom socken (i bet. 4 a, b) för att av den bofasta befolkningen utbedja sig (l. utkräva) understöd; numera bl. (hist.) ss. förled i ssgr ss. SOCKEN-FATTIG, -GÅNG, -PIGA m. fl.
6) [specialanv. av 4 a, b; möjl. dock delvis utlöst ur förleden i ssgn SOCKEN-GÅNG] (om ä. förh.) om socken ss. område inom vilket sockengång (se d. o. 2) företogs; i sht förr äv. övergående i bet.: sockengång; förr äv.: djäknepenningar, sockengångsavgift. Och ägnar scholemestaren med ett ärligit underhåld så varda försörgd, at han icke nödgas till at taga någon sochn med diechnar. RA I. 3: 113 (1593). När Sochner skole skiptes iblandh Diäknerne, Skall thedh ingelunde ske effter Weldh .., Vten som Personerne äre skiclige och wärdige till. Thyselius HdlLärov. 2: 11 (1595). Dieknerne .., som i Sochnar vthskickadhe warde, hafwe .. vnderstådtt sigh legge een skatt opå wåre vndersåther. SUFinlH 1: 113 (1601). Jagh lätt uthgåå budh till markgårderna, at the skulle frambära sina Sockner til kyrkian. Gyllenius Diar. 281 (c. 1670). Hwad för skiälig .. anledning man har, att klyfwa icke allenast hwart pastorats sockengång i fyra delar, nämligen twå, som det säges, in priori, och twå in posteriori, utan och somligstädes söndra socknerna i ett pastorat till delning emellan flere ..; det är mig obekant. Hof Självbiogr. 143 (1769). PWieselgren (1847) i Wieselgren 23. — jfr EFTER-, FÖR-, FÖRE-SOCKEN. — särsk. i uttr. gå l. löpa l. rida o. d. socken l. socknar l. på l. i socken l. socknen (jfr 4 d slutet) l. socknar, gå sockengång, äv. gå osv. den l. den socken, gå osv. sockengång i den l. den socknen. Åkerbo häred och Vestrerekerne skole .. liggie til Arboga scholestufvu, så the diechner, som ther gå til schole, skole gå ther sochner och ther af hafve theres näring och underhåld. G1R 24: 397 (1554). Then sedhen som .. aff ålder warit haffuer at dieknar löpa soknar, effter thet the som fattige äro icke annor rådh haffua til at hålla sig widh Scholan, må än nu så bliffua. KOF 1: 161 (1571). (En bokförare) hafwer fördt hijt böker och dem här (i Viborg) meent förselie, hwilkedt inthet skiedt är, emedan Deknar är inthet hemma, utan uth på deres Sokner. SUFinlH 4: 338 (1614). (En student) legde .. (en annan student) att gå Finström sochun för 8 dal(er) (K(oppar) M(yn)t, och hwadh han skulle bekomma der öfwer, th(et) skulle .. (den förre) få. ConsAcAboP 1: 499 (1651). Resolverades att ingen Gymnasist el(le)r diekne skall här effter Rijda Sochnar. VDP 1679, s. 112. Weste FörslSAOB (c. 1817: Gå i socken). ÖoL (1852: Gå på socknen). Ferieveckorna, då .. (en skollärare på 1600-talet) får ”gå på socken”. Karlson ÖrebroSkolH 3: XLI (1875).
7) [jfr 1] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om redskap (försett med uddar o. krokar) för sökande efter borttappat gods på sjöbotten, dragg; jfr KÄX, sbst.1 1. VarRerV 39 (1538). (Stenar) bindas .. på Soknar eller sådana krakar, hwarmed man soknar eller eftersöker fiskrefwar, tåg, nät eller annat som bårtkåmmit i watnet. Rothof 490 (1762). (Ett neddraget sälnät) hämtas upp med en s. k. socken med krokar. Fatab. 1914, s. 170.
(4 a) -ADJUNKT. (socken- 1808 osv. sockne- 1757—1930) (numera bl. i skildring av ä. förh.) adjunkt (se d. o. 2) med tjänstgöring inom viss socken; jfr kontrakts- o. pastorats-adjunkt. Bergius Småsak. 1: 184 (1757). —
(4 a) -ADJUNKTUR. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sockenadjunkts befattning l. tjänst. PrestP 1847—48, 1: 471. —
-ADVOKAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om advokat verkande inom socken. HSH 15: 321 (1760). —
-ALLMÄNNING~020. (socken- 1807 osv. sockna- c. 1730. sockne- 1647—1943) allmänning (se d. o. 2 a, b) till vilken vanl. den inom socken bosatta befolkning äger viss nyttjanderätt o. ägarna till i mantal satt jord (i vissa fall äv. andra rättsinnehavare) samfällt innehar äganderätt; jfr besparings-skog, härads-, lands-allmänning. Schmedeman Just. 248 (1647). Thulin Mant. 2: 152 (1935). —
(4 a) -ALTARE. [fsv. sokna altare] (numera föga br.) i domkyrka o. d.: lekmannaaltare. Brunius Metr. 195 (1836). Hildebrand Medelt. 3: 335 (1900). —
-APOTEK. (socken- 1760 osv. sockne- 1813) (förr) apotek inrättat särskilt för en sockens behov; särsk. om enklare, under perioden 1813—1823 förekommande o. under sockennämnds tillsyn stående sådant apotek. Darelli Sockenapot. 5 (1760). NF 19: 295 (1895).
(4 b) -AVDELNING~020. (förr) om var o. en av de truppavdelningar (omfattande allt manskap från en o. samma socken) vilka tillsammans utgjorde en avdelning inom landstormen (se landstorm 2). BtRiksdP 1875, I. 1: nr 18, s. 16. —
-BAGARE. (socken- 1898 osv. sockne- 1749) (förr) jfr bagare 1 o. -hantverkare. Lind 1: 547 (1749). —
(4 a) -BAND.
1) (förr) om det rättsliga föreningsband mellan de i en socken bosatta medlemmarna av svenska kyrkan, vilket bestod i plikten att ha uteslutande gemensam gudstjänst, gemensamt prästerskap o. gemensam kyrka; oftast med tanken särskilt riktad på del därav följande (småingom med vissa undantag försedda) förbudet mot att i kyrklig angelägenhet anlita präst tillhörande annan församling; äv. om motsv. företeelse utomlands. BL 13: 359 (1847). 3NF 7: 1193 (1927; om förh. i Danmark).
-BARN. (socken- 1825 osv. sockna- 1740. sockne- 1615—1776) (förr)
1) till 4 a: sockenbo (i förhållande till sockenpräst); jfr barn I 4, 6. Phrygius HimLif. 31 (1615).
3) till 4 d, om barn (se d. o. II 1) utan försörjning som omhändertagits av socken (o. utackorderats på dess bekostnad). Björkman (1889). Martinson Kap 181 (1933).
Ssgr (till -barn 3; förr): sockenbarns-auktion. om auktion avseende utackordering på sockens bekostnad av sockenbarn. Martinson Nässl. 123 (1935).
(4 b) -BEFÄLHAVARE~00200 l. ~02000. (förr) befälhavare för sockenavdelning; äv.: av kompanichef i vissa fall för socken förordnad soldat med uppgift att från socknen bl. a. rapportera om det till kompaniet hörande manskapets kyrkogång, dess uppförande på roten m. m. TjReglArm. 1858, 3: 6. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 18, YttrHärordn. s. 40 (för sockenavdelning). —
-BESKRIVNING. (socken- 1814 osv. sockne- 1758—1862) om skriftligt avfattad beskrivning (se d. o. 3) av socken o. dess förhållanden; särsk. (till 4 b) om sådan beskrivning gjord av lantmätare o. fogad till sockenkarta. VetAH 1758, s. 108. SFS 1827, s. 1236 (om beskrivning hörande till sockenkarta). —
(4 a, b, d) -BETJÄNT. (sockne- 1771—1864) (förr) om lägre tjänsteman i sockens tjänst med uppgift att biträda kyrkoråd, sockennämnd m. m. med kallelser, delgivningar, verkställande av beslut m. m.; jfr sexman a. BondP 12: 119 (1771). —
-BIBLIOTEK. (socken- 1812 osv. sockne- 1794—1829) offentligt bibliotek avsett för allmänheten inom socken; äv. om kyrklig (stundom till utlåning bland allmänheten upplåten) boksamling knuten till en socken; utom i skildring av ä. förh. numera bl. i vissa trakter, om kommunalt bibliotek; jfr folk-bibliotek. SkrSällskAllmMedborgKunsk. 1794, s. 209. SFS 1842, nr 19, s. 12. ÅbSvUndH LXXXI. 3: 4 (1950; i pl., om kyrkliga boksamlingar). BonnierLM 1954, s. 165. —
-BIBLIOTEKARIE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -bibliotek. ÅbSvUndH LXXXI. 3: 13 (1950). SvD(A) 1950, nr 22, s. 9. —
(4 a) -BILDNING. om bildning (se d. o. 4 a) av socken l. socknar. Reuterdahl SKH III. 2: 69 (1863). —
-BJUDNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om bjudning (se d. o. 6 b) för sockenbor. Born 9Sysk. 110 (1931). —
-BO. (socken- 1795 osv. sockne- 1745 osv.) invånare i (o. medlem av församling som består av) socken; äv. inskränktare, om jordägande invånare i socken; äv.: invånare i l. person från samma socken (som den l. den); äv. i pl. best., sammanfattande, om hela befolkningen i socken; jfr församlings-bo. Linné Öl. Föret. 6 a (1745; i pl., om församlingsbor). Lagerbring 1Hist. 2: 386 (1773; om jordägare). Vi äro sockenboar. Weste FörslSAOB (c. 1817). HT 1933, s. 106 (i pl. best.). —
-BOD. (sockne- 1610) (förr) (bod utgörande) sockenmagasin. Hallman Blacksta 11 (i handl. fr. 1610). —
-BOK. (socken- 1948 osv. sockne- 1817)
1) (†) till 4 a, i pl. best., om katekesen m. m.; jfr församlings-bok 2. Westerberg Pigault Lebrun Botte 575 (1817).
-BONDE. (socken- c. 1740 osv. sockna- 1527—1622. sockne- 1528—1719) [fsv. sokna bonde; jfr fvn. sókna(r)bóndi] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om var o. en av de i en socken boende bönderna (i sht ägarna till i mantal satt jord); ofta liktydigt med. sockenbo. G1R 4: 177 (1527). RP 5: 111 (1635). Ett sorts nytt patronat (har på 1500-talet) begynt växa fram: där en adelsman bor i en församling, slår han sig samman med sockenbönderna, varpå dessa gemensamt anse sig kunna helt avgöra prästtillsättningen med tillbakasättande av stiftsstyrelsen. HT 1933, s. 118. — särsk. (†) under jämförelse med l. i förh. till annan person (t. ex. en talande l. en tidigare nämnd person), i uttr. dens l. dens sockenbonde, om bonde resp. person bosatt i samma socken som den l. den. NorrlS 10: 72 (1640). ÅngermDomb. 1647, s. 125. —
(4 a, b, 6) -BREV. (socken- 1723—1917. sockna- 1658. sockne- 1657—1932) (förr) sockengångsbrev. ConsEcclAboP 58 (1657). —
-BRÄNNERI. (socken- 1786 osv. sockne- 1786—c. 1792) (förr) om brännvinsbränneri avsett l. inrättat för enskild sockens behov. AdP 1786, s. 116. —
-BUD. (socken- 1637 osv. sockna- 1527—1760. sockne- 1552—1931) [fsv. sokna budh]
1) kyrkl. till 2 a, 4 a: bud till präst i församling med kallelse att (jämte medhjälpare) besöka sjuk l. döende församlingsmedlem för meddelande av tröst o. utdelande av sakrament; äv. om plikt l. ärende l. förrättning att resa på l. göra sådant besök l. om prästs besök hos sjuk osv. i anledning av sådant bud; ngn gg äv.: överbringare av sådant bud; äv. bildl. G1R 4: 242 (1527). (Klockaren) skall .. Presten i sochnabud föllia. Lagförsl. 262 (c. 1606). (Det) skall .. wara förbudit Diaconis att utan Pastorum wettskap och tillstånd att reesa uth på Soknen .. annorledz än då dhe till soknebod eller barn Christning i Pastorum frånwaro warda kallade. FinKyrkohSP 3: 170 (1685). Prästerna skola .. wara willige och redebogne, at besöka the Siuka, när the få Sochnebud. Kyrkol. 17: 2 (1686). (En viss) Präst, som Socknebudet försummat. PH 3: 1838 (1742). VDAkt. 1780, nr 365 (om överbringare av bud). Hedenstierna Kaleid. 13 (1884; bildl.). KyrkohÅ 1934, s. 255.
2) (†) till 4 a, b, i uttr. föra sockenbud om ngt, överbringa visst muntligt budskap till hel socken. Hedberg Dagt. 39 (1876).
-häst. om rid- l. skjutshäst som av präst i församling hölls för användning vid sockenbud. VDAkt. 1782, nr 516.
-kalk. kalk (se kalk, sbst.1 I a) som medföres vid sockenbud; jfr -buds-tyg. InventFolkärna 1576. IllSvOrdb. (1955).
-säck. om säck l. påse o. d. för förvaring av sockenbudstyg. InventHuseby 1606. Wettersten Forssa 83 (c. 1750).
-tyg. i sg. l. i pl.: (fodral innehållande) nattvardskärl (i litet format), avsedda för användning vid sockenbud. EPetræus (c. 1650) i FinKyrkohSP 3: 147. SvFatburen 4: 55 (1768; i pl.). Hagström Herdam. 1: 242 (1897).
-vin. om nattvardsvin medfört av prästen vid sockenbud. HovförtärSthm 1671 A, Verif. 108. VDAkt. 1791, nr 342.
-BY. (socken- 1901—1906. sockne- 1615) i pl., om flera av l. alla de i en o. samma socken liggande byarna. Aoxenstierna 2: 220 (1615). —
-BÄNK. (sockna- 1664—1680. sockne- 1682—1715) (förr) om bänk på sockens kyrkbacke, som användes i samband med offentliga tillkännagivanden o. uppläsande av kungörelser samt allmänna l. enskilda angelägenheters avhandlande. VDP 1664, s. 596. —
-BÖCKARE. (sockne- 1825) (förr) om tunnbindare som antagits av socken o. erhållit gärningsbrev; jfr -hantverkare. SFS 1825, SärskBl. s. 84 (: Sockne-bödkare). —
(4 d) -DAGSVERKE~020. (förr) om vart o. ett av de dagsverken som en hel socken gentemot kyrka l. präst åtagit sig att utföra. KrigVAT 1857, s. 579. —
-DEL. (socken- 1863 osv. sockne- 1724—1917)
1) till 4 a, b. Vi finna .. inom Westra härad en sockendel, eller s. k. skate, som söker till kyrka i Östra härad. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 74 (1863). Olsson Herdam. 4: 25 (1951).
2) (förr; numera föga br.) till 6: del (som ngn tilldelades) av en skolas sammantagna (rätt till) sockengång. Skolordn. 1724, s. 10. —
-DELNING. (socken- 1729 osv. sockne- 1646—1785)
2) till 4 a, b, om delning av socken. Murenius AV 136 (1646). Ekelund 1FädH II. 2: 234 (1831; i fråga om avvittring). TurÅ 1937, s. 36 (i fråga om uppdelning av flera socknar).
-DIALEKT. om dialekt som talas l. talats i en socken l. till viss socken begränsad dialekt. CSäve (1843) i MolbechBrevveksl. 2: 270. —
-DISKONT. (sockne- 1797) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om kreditinrättning i socken; jfr diskont 4. SkrSällskAllmMedborgKunsk. 1797, s. 3. —
(6) -DISTRIBUTION. (socken- 1889. sockne- 1716—1731) (numera föga br.) = -delning 3. VDAkt. 1716, nr 344. Därs. 1731, nr 384. —
-DJÄKNE. (socken- 1612 osv. sockna- 1553—1691. sockne- 1573—1893)
1) (förr) till 4 a, om djäkne (se d. o. 1 b) tjänstgörande i en socken; ofta svårt att skilja från 2. Rääf Ydre 1: 308 (i handl. fr. 1553). Banér GenGuvBer. 138 (1668).
3) (†) till 4 a, 6, i uttr. rida l. sitta till häst som en sockendjäkne, rida osv. illa. Holmberg 2: 12 (1795). Weste FörslSAOB (c. 1817). —
-DJÄKNE-PENNINGAR, förr äv. -DJÄKEN-PENNINGAR, pl. (-djäken- 1741. -djäkne- 1647 osv.)
1) till 5, 6, om belopp l. bidrag som tillkom sockendjäkne vid sockengång (se d. o. 2); jfr djäkne-hjälp. ÅngermDomb. 1647, s. 17.
-DOKTOR. särsk. (numera bl. mera vard.) om läkare i lantsocken; jfr -läkare. Almqvist Amor. 232 (1822, 1839). —
(4 c) -DOMARE. (socken- 1660. sockne- 1749) (†) om domare som har l. tänkes ha socken till ämbetsområde. Murenius AV 467 (1660). Lind 1: 139 (1749). —
-DRÄKT. (socken- 1860 osv. sockne- 1888—1901) om folkdräkt (som förr var) karakteristisk för en socken. Afzelius Sag. IX. 2: 59 (1860; om dräkt från Österåker). Fatab. 1945, s. 98 (om samisk dräkt). —
-DRÄNG. (sockna- 1641—1648. sockne- 1620) (†) om dräng (se d. o. 2) l. yngling (se dräng 1) från samma socken som den l. den; jfr -piga 1. D(omi)n(us) Jonas i Kongzåra berättade om en sin soknedreng att (osv.). VästeråsDP 29/7 1620. —
-DYGD. bildl., om smått tilltagen l. obetydlig dygd (som har de anspråkslösa förhållandena i en lantsocken ss. norm l. måttstock). Kellgren (SVS) 5: 644 (1793). —
(4 a, b, d, 5) -FATTIG. (socken- 1727 osv. sockne- c. 1640—1833) (förr) fattig som gick på socknen l. som på annat sätt omhändertogs av socknen; jfr -hjon, -tiggare, sockne-usling. Lundström LPGothus 3: Bil. 37 (c. 1640). Fatab. 1913, s. 66 (om fattig som gick på socknen). —
-FJÄRDING. (socken- 1911 osv. sockne- 1865) (förr) fjärding (se d. o. 2 a) av en socken. Rääf Ydre 4: 35 (1865). —
-FOLK. (socken- 1738 osv. sockna- 1528—c. 1631. sockne- 1548—1907) [fsv. soknafolk; jfr fvn. sóknarfolk] koll., förr äv. i pl.: folk i l. från en socken, sockenbor; äv.: folk från samma socken (som den l. den). OPetri 1: 365 (1528). KKD 7: 180 (1708; i pl.). Det är alltid nöjsamt att (på en resa) se sockenfolk i sitt sällskap, om man råkar ut för skälmar på skogen. Almqvist TreFr. 1: 114 (1842). Sockenfolket är på väg (till kyrkan) från alla gårdar och byar. Lundkvist Snapph. 69 (1968). —
-FRU. (socken- 1864. sockne- 1670—1707) (†) gift kvinna från samma socken (som den l. den); jfr -bo o. sockne-hustru. VDAkt. 1670, nr 224. Afzelius Sag. X. 1: 226 (1864). —
(4 a, b (, d)) -FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (förr) om fältskär i socken (o. avlönad av denna). SP 1780, s. 306. —
-FÖRDELNING. (numera föga br.)
2) till 6: fördelning av (områden för) sockengång. FoU 12:30 (1899). Samuelsson HALärovUpps. 72 (1952). —
-FÖRENING. (socken- 1931 osv. sockne- 1824)
-FÖRTECKNING.
2) (föga br.) till 6: förteckning över (fördelningen av) områden för sockengång. Samuelsson HALärovUpps. 4 (1952). —
-GILLE. (socken- 1914 osv. sockne- 1750) till en socken knutet gille.
-GRÄNS, förr äv. -GRÄNSA. (socken- 1758 osv. sockne- 1798) gräns för socken l. mellan socknar. VetAH 1758, s. 115. KrigsmSH 1798, 1: 67. Lo-Johansson Förf. 8 (1957). —
(5) -GÅENDE, p. adj. (förr) om djäkne (se d. o. 2): som gick sockengång. Lundin (o. Strindberg) GSthm 291 (1881). —
-GÅNG. (socken- 1715 osv. sockna- 1680—1740. sockne- 1544 osv.)
2) (förr) till 5: djäknes l. lärares m. fl. enl. ortens sedvana tillåtna vandring inom (visst område l. längs viss led l. dyl. inom) en socken (i bet. 4) för att uppbära l. utbedja sig visst l. vissa belopp l. bidrag till sitt uppehälle i pengar l. naturaprodukter; rätt till sådan vandring; i sht förr äv. dels: medel l. bidrag erhållna gm sådan vandring l. värdet av (rätt till) sådan vandring, dels: sockengångsavgift, djäknepenningar; jfr djäkne-gång, omgång I 3 b. G1R 16: 746 (1544). Inge prester .. tillåthes kiöpa aff diäcknar och scholæ betiänte sochnegångar. RA II. 2: 337 (1617). Vårt ödmiuke begäran (är), att the sochnar, som af ålder altijdh hafver leghat under Åbo schola til sochnegång, motte ähnnu oförrycht blifva der under. OxBr. 12: 431 (1618). (Eftersom) Sochnegången, såsom ett stoort hinder för vngdommens Studier, och een root till allehanda odygdh, lättia och tiggerij, är gott funnet att afskaffas, derföre (osv.). Stiernman Riksd. 765 (1624). Då hans lilla Sochnegång är genom sparsam och knapp diæt förtärd. VDAkt. 1709, nr 401. Molla Sochnemän beswärade sig .., at Sochnegången til Skara Schola warder för högt satt, så at af hwarje hemman .. fordras åhrligen 12 öre s(ilver)m(yn)t. KulturbVg. 3: 123 (1716). På somblige Orter betahles Socknegången effter Mathlagen, och på andra ställen, effter Hemmantahlen. VDAkt. 1731, nr 46 (1729). TLär. 1847—48, s. 336 (i fråga om stad). Ljung EnköpH 1: 93 (1963). jfr efter-, före-sockengång. särsk. (†) i uttr. sockengång före l. efter, om föresockengång resp. eftersockengång. VDAkt. 1694, nr 292 (: socknegången .. före). Därs. 1697, nr 138 (: socknegång effter).
3) (förr) till 5, om fästfolks enl. rådande sedvana företagna rundvandring i hemsocknen för att utbedja sig bidrag till sin bosättning, i sht i form av spannmål till utsäde. UNT 1909, julnr s. 13.
4) (förr) till 5: sockenfattigs vandring från gård till gård i socknen för att få sitt uppehälle; jfr omgång I 4. NF 4: 1067 (1881). Kringsändande af sinnessjukt fattighjon .. genom s. k. sockengång vare förbjudet. SFS 1883, nr 63, s. 22. Martinson Kvinn. 163 (1933).
Ssgr: (i allm. till -gång 2 o. då bl. om ä. förh.): sockengångs-avgift. om avgift till värdet motsvarande rätt till sockengång; jfr djäkne-penningar. Frey 1844, s. 24.
-brev. av rektor för skola till pastor i en socken ställt brev innehållande anvisning på rätt för viss skolelev att av socknens bönder (gm sockengång) uppbära visst i särskild ordning bestämt understöd; jfr socken-brev. Karlson ÖrebroSkolH 1: XIX (1871).
-delning. uppdelning l. fördelning av rätter till sockengång; jfr socken-delning 3. VDAkt. 1731, nr 633.
-medel. om medel influtna gm viss sockengång l. om (värde av l. motsvarande) rätt till sådan sockengång. VGR 1714, s. 154. Ödmann Hågk. 50 (c. 1805).
-penningar l. -pengar, pl. jfr -gångs-medel; jfr djäkne-penningar. VGR 1713, Verif. s. 40. Nordin Bet. XLI (1785). —
(5) -GÅNGARE. (socken- 1968 osv. sockne- c. 1805) (förr) jfr -gång; äv. bildl. Ödmann Hågk. 65 (c. 1805). I ett gathörn hade (de utklädda) sockengångarna .. fattat posto för att sjunga sina gamla julsånger. Det var ett hedniskt lussefölje, som ägnade sig åt insamling .. (för välgörande ändamål). Setterlind MorAug. 240 (1968). —
-GÄRNINGSMAN~102, äv. ~200. (sockne- 1824—1852) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr gärnings-man 2 o. -hantverkare. SPF 1824, s. 311. —
-HANTVERKARE~0200. (socken- 1664 osv. sockne- 1727—1893) (förr) om (kringvandrande) hantverkare i socken på landet, gärningsman (se d. o. 2); i sht om sådan hantverkare som antagits av socken o. erhållit gärningsbrev. RARP 9: 123 (1664). Hartmansdorff PVetA 1850, s. 20. —
-HANTVERKERI 30~1002 l. 101004. (socken- 1764 osv. sockne- 1761) (förr) om sockenhantverkares verksamhet l. rörelse. Fennia XVI. 3: 38 (i handl. fr. 1761). —
-HERRE. (socken- 1717 osv. sockna- 1528—1784. sockne- 1645—1839) [fsv. sokna härra]
2) (förr) till 4 a, b, om stor (adlig) jordägare l. den största (adliga) jordägaren i socken; äv. om sockens patronus (se d. o. 4). Her Christer Posse .., fordom min högtährade Sochneherre och gunstige Befordrare. Westhius Posse A 2 a (1645). VDAkt. 1678, nr 270 (: alla mine Sochne herrar). Alsne församblingz ledamöter .. ibland hwilcka Sochneherren Wälb(orne) .. Hr Bengt Ribbing den förnämbste är. OfferdalKArk. N I 1, s. 10 (1692). Sockenherre .. (dvs.) Herre el. förnämste herre i en socken, som äger ett betydligt antal hemman i socknen. Weste FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854; om patronus). —
-HERRE-FOLK. (sockne- 1670) (förr) i sg. best., om sockenherrarna i en socken. Hagström Herdam. 1: 284 (i handl. fr. 1670; rättat efter hskr.). —
-HERRSKAP~02 l. ~20. (socken- c. 1817 osv. sockne- 1736—1793) (numera nästan bl. om ä. förh.) herrskap (se d. o. 4, 5) i en socken; förr äv.: överhet l. myndighetsperson(er) i en socken (jfr herrskap 3). En frijstohl för Församblingens sochne herrskap. VDAkt. 1736, nr 588. Att .. (som hustru till en förnäm godsägare) några gånger om året intaga högsätet vid sockenherrskapets kollationer — detta kunde just icke prisas för himmelsk lycksalighet (för en nöjeslysten ung kvinna). Snellman Gift. 2—3: 157 (1842). När någongång länsmannens eller ett annat af sockenherrskapen åkte upp för den långa prestgårdsbacken, blefvo de (osv.). Tavaststjerna Inföd. 289 (1887). Laurentius Halateranus .. (var kyrkoherde) 1616—52. .. Av sitt sockenherrskap, grevarna Oxenstierna till Södra Möre, erhöll L. ett frälsehemman. Olsson Herdam. 3: 125 (1948). —
-HINGST. (socken- 1822 osv. sockne- 1822) (förr) avelshingst gemensam för en socken. KrigVAH 1822, s. 15. —
(4 a, b, d) -HJÄLP. (socken- 1889 osv. sockne- 1620—c. 1750) (förr) om understöd, avlöningsförmån o. d. från socken o. d., som uppbars gm sockengång; stundom liktydigt med: sockengång. Thyselius HdlLärov. 1: 9 (1620). Mig .. blef nådgunstigst förundt Socknehielpen in priori & in posteriori aff Liungarumss försambling. VDAkt. 1703, nr 386. Arcadius VexjöL 69 (1889). —
-HUS. (socken- 1910 osv. sockna- 1713. sockne- 1651—1692) (förr) på sockens bekostnad uppfört o. underhållet hus; stundom liktydigt med: sockenstuga. Murenius AV 231 (1651). OfferdalKArk. N I 1, s. 9 (1692; om sockenstuga). —
(4 b, c) -HÄKTE. (förr) om mindre häkte (se d. o. 3) avsett för sockens behov. VetAH 1758, s. 144. —
(2 b) -HÄST. (sockne- 1887) [fsv. sokna häster] (förr) sockenbudshäst. Schybergson FinlH 1: 164 (1887). —
-INDELNING~020. abstr. o. konkretare: indelning (av bygd) i socknar. BtRStP 1865—66, XI. 2: s. 58. Norrl. 4: 39 (1906; konkretare). TurÅ 1942, s. 17 (abstr.). särsk. till 4 b slutet, konkret, i fråga om inskrivning o. fastighetsbildning. SvGeogrÅb. 1968, s. 136. —
-JAKT. (sockne- 1780—1799) (förr) jfr -skall; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. Fischerström 2: 54 (1780). LBÄ 32: 54 (1799; i pl., bildl., om jakter efter personer). —
-JÄMKNING. (socken- 1723 osv. sockne- 1723—1759) (förr) om jämkning (se jämka 3 slutet) i socken. 2RA 1: 647 (1723). —
Ssg (förr): sockenkarls-penningar, pl. om avlöningsförmån åt sockenknekt. ProstbKorsberga 1718, s. 2. —
-KARTA. (socken- 1827 osv. sockne- 1688—1896) karta (se karta, sbst.2 V) över socken. CivInstr. 284 (1688).
Ssg: sockenkarte- l. -kart-verk. 1) (förr) om det år 1827 av generallantmäterikontoret påbörjade o. år 1859 av Rikets ekonomiska kartverk fortsatta arbetet med upprättande av sockenkartor med tillhörande beskrivningar. BtRStP 1856—57, IV. 1: nr 122, s. 15. Därs. 91. KrigVAH 1860, s. 95. 2) om kartverk (se d. o. 3) bestående av sockenkartor. AdP 1853—54, 6: 194. —
(4 a, b, d) -KASSA. (socken- 1840 osv. sockne- 1752—1816) (förr) jfr kassa, sbst.1 3 o. 7. PH 5: 3228 (1752; om en sockens kassa ss. mottagare av avgifter för lejningsfrihet m. m.). —
(4 a) -KLOCKA. (sockne- 1582—1617) [jfr fsv. sokna klokka] (numera bl. tillf.) om kyrkklocka hörande till sockenkyrka. NoraskogArk. 5: 35 (1582). RA II. 2: 321 (1617). —
(4 a, b, d) -KNEKT. (socken- 1867 osv. sockne- 1648—1716) (förr) om knekt i socken; särsk. i fråga om förh. under 1700-talet, om reservkarl (se d. o. 2) som uppsattes av socken; jfr -karl, -ryttare, -soldat. NorrlS 14: 67 (cit. fr. 1648). RR 21/1 1717 (om reservkarl). —
-KOMMITTÉ. (socken- 1820 osv. sockne- 1820—1830) (i sht förr) om kommitté för handhavande av uppgift(er) gemensam(ma) för invånare i en socken; särsk. om sockengille (se d. o. b). SC 1: 250 (1820). LAHT 1933, s. 20. —
-KONSTNÄR~02 l. ~20. (numera föga br.) om konstnär vars verksamhet l. rykte är begränsat till viss socken l. vissa socknar. Almqvist Mål. 83 (1840). —
(4 d) -KONTRAKT. (förr) om kontrakt vari socken var avtalsslutande part. 2PrästP 2: 375 (1723; om kontrakt rörande sockens skyldighet gentemot prost). —
(4 d) -KRIG(ET). (förr) bildl., om socknarnas inbördes kamp för att hindra inflyttning från l. främja utflyttning till annan socken av fattiga (o. därigm slippa kostnaderna för deras underhåll). NF 4: 1059 (1881). —
-KRÖNIKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) krönika (se krönika, sbst.1 1 o. 2) som behandlar socken. Fatab. 1923, s. 80. —
-KUNG. (numera nästan bl. om ä. förh.) jfr konung, sbst.1 I 4 b, o. -pamp; äv. i ordspr. Newman NordskVäck. 1: 126 (1925). Ström SvenskOrdspr. 184 (1926). —
(4 a) -KYRKA. (socken- 1671 osv. sockna- c. 1525—1730. sockne- c. 1525—1887. sockner- 1687) [fsv. sokna kirkia; jfr fvn. sóknar kirkia] (i sht förr) en sockens kyrka, kyrka i en socken.
(4 a) -KYRK-HERRE. (sockne- 1676) (numera bl. arkaiserande, i skildring av ä. förh.) sockens kyrkoherde; jfr kyrkherre. VDAkt. 1676, nr 124 (: Sochne Kyrkioherre). —
(4 a) -KYRKO-HÄRBÄRGE. (sockne- 1635) (förr) i sht kam. = kyrko-härbärge. Rudbeckius Kyrkiost. 37 (c. 1635: sochnekyrckieherberge). —
-LAG. (socken- 1940 osv. sockna- 1617—1706. sockne- 1545—1700) (förr)
1) tillhörighet till socken med avs. på rättigheter o. skyldigheter gentemot sockenkyrkan, sockenprästen o. dyl. l. det allmänna (jfr lag, sbst.3 1 a); jfr -läge. Fasten häradzlaget är till vässbo häradt, så är sochnalaget till Hangers kyrckia. VDAkt. 1706, nr 25. särsk. (†) i uttr. ligge l. vara i l. till sockenlag (in)till l. under den l. den orten o. d. (jfr ligga 18), i fråga om rättigheter o. skyldigheter i förh. till sockenkyrka, sockenpräst o. dyl. l. det allmänna, tillhöra den l. den orten. G1R 17: 543 (1545: liggie til Sochnelag vnder). Därs. 25: 110 (1555: ligge til sochnelag in til). Därs. 26: 615 (1556: leget till Sanda kyrcke till sochnelagh). UpplDomb. 2: 77 (1579: waritt ij Sochne Lagh .. till). VDAkt. 1663, nr 350 (: warit till sochnelagh till).
2) sammanfattande om (ägarna till) hemmanen o. d. i socken l. gemenskap omfattande dessa, i sht med hänsyn till deras gemensamma rättigheter o. skyldigheter i förh. till sockenkyrkan, sockenprästen o. dyl. l. det allmänna (jfr lag, sbst.3 14 c). Öpett breff för .. (vissa namngivna) personer .. thet the skole ligge under Sevalle sockne lagh och udi heredzlag i Simetuna. G1R 23: 229 (1552). Pojkar från olika byar eller socknar eggades ofta upp mot varandra, ibland slogs hela byalag eller sockenlag. Ström UngdStrid. 43 (1940). —
(4 d) -LAPP. (socken- 1731 osv. sockne- 1789—1860) (förr) om same anställd av socken för att tjänstgöra ss. rackare (se d. o. 2). BegravnBokBerg 23/5 1731. Levander FattFolk 65 (1934). —
-LASARETT. (förr) om sjukvårdsinrättning för invånarna i en socken. JDLundmark i LäkNaturf. 8: 344 (1787). —
-LÄGE. (sockna-) (†) om förhållandet att i visst avseende höra till (jfr ligga 18) viss socken; jfr -lag 1. VDAkt. 1704, nr 268. —
(4 a, b, d) -LÄKARE. (socken- 1851 osv. sockne- 1830—1856) (förr) om läkare verksam inom l. anställd av socken; jfr distrikts-läkare 1. SFS 1830, s. 690. —
(4 a, b, d) -LÄNGD. (socken- 1867 osv. sockne- 1653—1857) (förr) i fråga om kyrkliga utskylder: längd (se d. o. 8 a) över sockens skattskyldiga hemman o. d.; äv. i utvidgad anv., sammanfattande, om de på hemmanen bosatta personerna; jfr präst-längd 1. VDAkt. 1653, nr 165. (I romansviten om Hedeby) mönstrar .. (S. Delblanc) hela sin sockenlängd i det fria, ute på dansbanan och omkring. SvLittTidskr. 1975, nr 1, s, 34. —
(4 c) -LÄNSMAN. (sockne-) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om länsman (se d. o. 2) i socken. BtÅboH I. 9: 142 (1637). —
(4 b, d) -LÄRARE. (socken- 1911 osv. sockne- 1803—1847) (förr) av socken anställd lärare för elementär undervisning i läsning, skrivning o. d. HFinSkolvH 2: 386 (1803). —
(4 b, d) -MAGASIN. (socken- 1761 osv. sockne- 1741—1943) (förr) om sockenhönders gemensamma magasin för lagring av spannmål o. d., urspr. avsett att utnyttjas av delägare vid felslagen skörd, höjda spannmålspriser o. d., sedermera äv. utnyttjat för sockens gemensamma behov (t. ex. i fråga om fattigvård o. skolundervisning); i sht om sådant magasin ss. en inrättning l. institution; jfr fattig-magasin. 2RARP 12: 547 (1741). At Klockaren eller den til Scholæ-mästare antages, undfår årligen af Soken-Magazinet En tunna Råg. Wallquist EcclSaml. 5—8: 400 (1775). At ersätta .. (lärare för undervisning av medellösa barn) kunde .. tilgång finnas .. i synnerhet uti behållna vinster vid Soknemagaziner. Schulzenheim PVetA 1799, s. 23. Widmark Helsingl. 2: 91 (1849; i fråga om fattigvård). Ett sockenmagasin af sten uppfördes (i Stora Malms socken). Hagström Herdam. 2: 121 (1898). En 1759 utfärdad bestämmelse, att samtliga bönder i en socken skulle tvångsvis anslutas till sockenmagasin .., hejdade uppkomsten av nya sockenmagasin. 2SvUppslB (1953).
-inrättning. 1) om inrättande av sockenmagasin. Klintberg Lagf. 6: 389 (1807). 2) om den inrättning som sockenmagasin utgjorde. a) motsv. inrättning 1 b. SPF 1857, s. 489. b) motsv. inrättning 1 c. PH 6: 4788 (1757). —
-MAN. (socken- 1667 osv. sockna- 1524—1666. sockne- 1524 osv.) [fsv. soknarman; jfr fvn. sóknarmaðr] (förr; se dock slutet) (manlig) sockenbo; särsk. om deltagare i sockens skyldigheter o. utskylder, i sht om ägare till i mantal satt jord; sedermera äv. liktydigt med: på sockenstämma röstberättigad sockenbo; äv.: (manlig) sockenbo osv. från samma socken (som den l. den). G1R 1: 232 (1524). Att .. (kyrkoherdarna) vele haffve .. ett nöge upseende medt .. (erläggandet av tionde), bescriffvendes .. alle theris sockne mendz nampn och [hure] myckitt hvar och en aff them förer in udi kyrckeherbergett. Därs. 24: 162 (1553). Lars Olufsson i Ööhn, hadhe skäldt sin sochneman Joen Nilsson i Håll, för en tiuff. ÅngermDomb. 1642, s. 70. Prästerskapet på Landsbygden skal .. hafwa mackt, at hålla allmännelige Sockn-Stämmor, uti sine Sockne-stugor .., hwarest alle Sockne-männerne .. böra .. beställa om Kyrkians inkomst och räkenskap. PH 1: 496 (1723). Socknemän .. (dvs.) Husfäder el. hemmansbrukare i en socken. Weste FörslSAOB (c. 1817). Dalin 2: 419 (1854). särsk. (numera bl. jur.) i fråga om församlingsbos skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad o. underhåll av prästgård. Lagförsl. 1: 82 (c. 1609). SFS 1909, nr 55, s. 3. —
-MARK. (socken- 1756 osv. sockna- 1656. sockne- 1734) (förr) om mark utgörande sockenallmänning. GullbgDomb. 5/6 1656. —
-MARKNAD. (socken- 1756 osv. sockne- c. 1805—1850)
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 4 a, b, om marknad i socken (hållen i första hand för socknens eget behov). Tilas CurrVitæ 44 (1756; om marknad i Mora).
2) (förr) till 6, om (en bland djäknar (se djäkne 2) anordnad) försäljning till högstbjudande av rätt till sockengång. Ödmann Hågk. 64 (c. 1805). —
-MENIGHET ~102, äv. ~200. (socken- 1840 osv. sockne- 1824—1859) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh., arkaiserande)
2) om folkmassa l. församling bestående av sockenbor; jfr menighet 1 a. Minnesskr1734Lag 1: 27 (1934). särsk. om beslutande församling av sockenmän; jfr -stämma. Palmén JurHb. 310 (1859). —
-MUSEUM. museum vars samlingar hämtats från en socken l. ett antal socknar; äv. bildl. Hembygden(Hfors) 1910, s. 62. Stolt Kyrkorest. 13 (1956; bildl., om restaurerad kyrka). —
-MÄRKE. (socken- 1903 osv. sockna- 1661. sockne- 1707—1791) [fsv. sokna märki] märke (se märke, sbst.1 1 a) för angivande av sockengräns. VDAkt. 1674, nr 216 (1661). —
-MÖTE. (sockne- 1685—1694) (förr)
2) om möte (se d. o. 7) hållet av truppavdelning bestående av manskap från viss socken. LMil. 3: 520 (1694). —
-NYTT, n. nytt (se ny, adj. 1 i) som timat i en socken, nytt från en socken; nyhet(er) av enbart lokalt intresse, obetydlig(a) nyhet(er). SvD 1911, nr 281, s. 13. SErikÅb. 1970, s. 57. —
(4 b) -NÄMND. (socken- 1840 osv. sockne- 1823 osv.) [fsv. sokna nämnd] (förr) nämnd (se d. o. 2 b) i socken; särsk. ss. officiell beteckning 1843—1862 för sockens förvaltande o. verkställande myndighet i frågor rörande allmän hälsovård, ordning o. sedlighet m. m. (1863 ersatt av: kommunalnämnd o. sedan 1971 motsvarat av: kommunstyrelse). BtRStP 1823, I. 1: 638. Liljecrona RiksdKul. 225 (1840). Flera Socknar, som tillhöra ett och samma Pastorat, må .. om en för dem gemensam Sockne-Nämnd sig förena. SFS 1843, nr 27, s. 15. SörmlH 11: 91 (1946). —
-OMBUD~02 l. ~20. (socken- 1866 osv. sockne- 1838—1894) (förr) ombud för socken. SörmlH 11: 94 (1838). särsk. om hushållningssällskaps ombud för dess lokalavdelning i socken. StatistT 2: Förhandl. 32 (1863). —
(6) -PENNINGAR l. -PENGAR, pl., stundom äv. -PENNING, sg. (socken- 1712 osv. sockna- 1657. sockne- 1659—1874) (förr) i pl. l. i sg., koll.: sockengångsmedel; äv. liktydigt med: djäknepenningar; jfr -gångs-penningar. ConsEcclAboP 61 (1657). Han (hade) fordrat penningar af .. (en viss gymnasist) för en sochn, som .. (gymnasisten) skall hafwa sig tillhandlat af honom, och då .. (denne) ej wille betala samma sochnepenningar, som woro 1 d(a)l(e)r S(ilfwer)m(yn)t, har (osv.). ÅbSvUndH 34: 16 (1753). Osbeck Lah. 294 (1796; i pl., om djäknepenningar). Fyrdubbel socknepenning. Ödmann Hågk. 68 (c. 1805). —
-PIGA. (socken- 1965 osv. sockna- 1662—1682. sockne- 1688—1830)
1) (†) till 4 a: flicka l ung l. ogift kvinna från den l. den socknen l. från samma socken som den l. den; jfr -fru. VDAkt 1662, nr 239. Kalfzwijkz sochnapijga ifrån Kullen Ingrid Nilss dotter. Därs. 1682, nr 221. Een min sockne piga Gunnor Månsdotter. Därs. 1688, nr 801.
2) (förr) till 5, om fattig piga (se d. o. 1 o. 3) som gm sin hemsockens försorg fick sitt uppehälle gm att vandra från gård till gård i socknen o. därvid arbeta visst bestämt antal dagar på varje ställe. Socknepigan Anna skall enlig tour qvarblifva 2 dygn på 1/4 hemman. Svedenfors Gränsb. 1: 329 (i handl. fr. 1830). —
-POLITIK. särsk. bildl., om småskuren l. småttig l. inskränkt politik (se politik, sbst. 2) (som har de anspråkslösa förhållandena i en lantsocken ss. norm l. måttstock). Siösteen ModBelg. 350 (1906). —
-POLITIKER, äv. (numera bl. skämts. l. nedsättande) -POLITIKUS. (socken- 1933 osv. sockne- 1775) (förr) om person som (ofta l. ss. huvudsaklig sysselsättning) ägnade sig åt politik rörande l. kännetecknad av förhållanden i en socken. BtVLand 1: 73 (1775). Nilsson Präst. 47 (1933). —
(4 a) -PREDIKANT. (socken- 1854—1939. sockne- 1784—1850) (numera knappast br.) om sockenadjunkt. VDAkt. 1784, nr 503. Cannelin (1939). —
(4 c, d) -PROFOSS. (socken- 1720 osv. socknen- 1694) (förr) en sockens profoss (se profoss, sbst.2 1). HärnösDP 1694, s. 104. —
(4 a) -PROST. (socken- 1866 osv. sockne- 1674—1756) (förr)
-PROTOKOLL. (socken- 1897 osv. sockne- 1735) (förr) om protokoll fört (vid sockenstämma) över sockens ärenden. VDAkt. 1735, nr 387. —
(4 a) -PRÄST. (socken- 1700 osv. sockna- 1526—1730. sockne- 1528—1897) [fsv. sokna präster; jfr fvn. sóknar prestr] (numera bl. i skildring av ä. förh.) i socken tjänstgörande präst (i sht kyrkoherde); äv. om präst i utländsk församling. FörsprTit. (NT 1526). SvTr. V. 1: 250 (1617; i pl., om ryska präster). Schmedeman Just. 679 (1675; om kyrkoherde). Den stora prästgruppen kaplaner (komministrar) som fasta sockenpräster för annexen är en skapelse .. av reformationstiden. HT 1933, s. 91. —
-PÅVE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr påve, sbst.1 2 b, o. -pamp. Schulze BöndSvFinl. 94 (1935). —
(6) -REDUKTION. (förr) om indragning l. minskning av förmån som bestod i sockengång (se d. o. 2). Samuelsson HALärovUpps. 218 (1952). —
-REGISTER. (socken- 1950 osv. sockne- 1709—1710)
(4 b) -REV. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om revningsförfarande l. -förrättning inom socken l. gällande förhållandena i hel socken; jfr rev, sbst.2 3. LBÄ 32: 89 (1799). —
-ROTE. (förr) om (invånarna i) viss (gm indelning med hänsyn till viss verksamhet l. på annat sätt) urskiljbar del av socken; jfr gränd 1 o. rote, sbst.1 2. Kerfstedt Eva 91 (1888). —
-RÅ, förr äv. -RÅD, sbst.1 (socken- 1568 osv. sockna- 1533. sockne- 1630—1864) [fsv. sokna ra] sockengräns l. råmärke utmärkande sockengräns. G1R 8: 234 (1533). —
-RÅD, sbst.2 (socken- 1898 osv. sockne- 1671 (: SochneRådhz handlingar)—1742, 1921 (i bet. 2 a))
1) (i sht förr) om råd (se råd, sbst.3 22) i en socken l. representerande en socken; särsk. om ett i vissa socknar under 1600- o. 1700-talen existerande råd av de äldste i socknen, vilket räknades som en del av sockenstämman o. tillfrågades före de yngre. Steffen EnglVärldsm. 123 (1898). Erixon Skultuna I. 1: 250 (1921).
2) om person.
a) (i sht förr) medlem av sockenråd (i bet. 1), särsk. av det under 1 beskrivna sockenrådet från 1600- o. 1700-talet. Erixon Skultuna I. 1: 250 (i handl. fr. 1742); jfr 1.
b) (i Finl.) hederstitel tilldelad för kommunalpolitiska förtjänster; jfr råd, sbst.3 23 b. BorgåBl. 1977, nr 123, s. 4.
Ssg: sockenråds-handling. (i sht förr) till -råd, sbst.2 1; jfr handling 10. Erixon Skultuna I. 1: 250 (i handl. fr. 1671). —
-RÅGÅNG~02 l. ~20. (socken- 1942 osv. sockne- 1838)
-RÄTTARE. (socken- 1905. sockne- 1793)
2) (i Norrb.) vandringsrättare (med en socken ss. tjänstgöringsområde); 1912 officiellt ersatt av: vandringsrättare. NorrbHushSällskH 1904—05, s. 163 (1905). —
-SAMFÄLLIGHET~0102 l. ~0200. (socken- 1954 osv. sockne- 1827—1875) (förr) samfällighet (se d. o. 2 a, b) i socken l. bestående av en socken. SPF 1827, s. 233. —
-SAMKVÄM~02 l. ~20. (sockne- 1684) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr samkväm 2 o. -stämma. JHadorph (1684) hos Schück VittA 2: 416. —
-SIGILL. (socken- c. 1730 osv. sockne- 1723—1860) [jfr fsv. sokna insighle] (förr) en sockens sigill (ofta med dess vapen); stundom övergående i bet.: i sådant sigill ingående vapen. BondP 1: 287 (1723). Sockne-sigillet (i Laihela socken i österbotten) är en sittande Ikorn. VetAH 1758, s. 138. —
-SIGNET. (socken- 1614 osv. sockna- 1698. sockne- 1603—1695) (förr) sockensigill. SUFinlH 2: 6 (1603). —
-SKALL. (socken- 1780 osv. sockne- 1750—1833) (förr) av invånarna i socken gemensamt anordnat skall (se skall, sbst.3 5 a) efter rovdjur (i sht varg l. björn). Hillerström Biörnf. 24 (1750). —
-SKATE. (socken- 1680 osv. sockne- 1680—1857) (förr)
(4 a, b, d) -SKATT. (socken- 1734 osv. sockne- 1766 osv.) (förr)
2) sammanfattande, om den skatt som av en viss sockens samtliga skattlagda hemman skulle utgöras till kronan. Ph 8: 7475 (1766). —
-SKIFTE. (socken- 1674 osv. sockne- 1827)
2) (numera föga br.) (mer l. mindre klart avgränsad) del av en socken; jfr skifte 15. RannsaknAntikv. I. 1: 300 (1674). —
-SKILLNAD, förr äv. -SKILLNA. (socken- c. 1645 osv. sockna- 1646—1713. sockne- 1578—1798) (förr) skillnad mellan socknar.
-SKOG. (socken- 1814 osv. sockne- 1582—1764) jfr skog 1 o. -allmänning. VgFmT I. 10: 89 (i handl. fr. 1582). —
-SKOLA. (socken- 1734 osv. sockne- 1773—1896)
1) (förr) av socken inrättad skola för meddelande av elementär (kostnadsfri) undervisning åt barn från socknen; äv. om motsv. insitution utomlands; jfr folkskola, småskola. Serenius F 4 a (1734). Sokneschola ordenteligen inrättad finnes ej, utan skjötes barnaunderwisningen .. dels af vice klockaren, dels ock af en annan i soknen antagen barnalärare, som circulerar i byarna. SockenbeskrHäls. 21 (1790).
2) konsthantv. skola (se skola, sbst.2 7) från en socken; i sht i pl. HantvB I. 1: 411 (1934; i fråga om bonadsmåleri). —
-SKOL-LÄRARE, äv. -SKOLE-LÄRARE. (socken- 1895 osv. sockne- 1824. -skol- 1824 osv. -skole- 1939 osv.) (förr) av en l. flera socknar anställd skollärare för meddelande av elementär skolundervisning åt barn i socknen (socknarna); jfr -skolmästare. DA 1824, nr 42, Bih. s. 7. —
-SKOLMÄSTARE~0200, äv. (numera bl. arkaiserande) -SKOLEMÄSTARE~00200. (socken- 1804 osv. sockne- 1690—1896. -skol- 1778 osv. -skole- 1690 osv.) (förr) jfr skolmästare 1 o. -skol-lärare; äv. i fråga om motsv. utländska förh. KulturbVg. 1: 127 (1690). SP 1792, nr 103, s. 1 (i fråga om engelska förh.).
Ssg (förr): sockenskolmästare-avlöningskappe. (i Finl.) om kappe spannmål (l. penningsumma motsv. dess värde) som av sockenbo erlades till sockenskolmästares avlöning. HFinSkolvH 2: 179 (1802). —
-SKOMAKARE~0200. (socken- 1739 osv. sockna- 1600. sockne- 1677—1856) (förr) jfr -hantverkare; förr äv. i mer l. mindre bildl. (o. nedsättande) anv. UpplFmT 23—25: 152 (i handl. fr. 1600). (Fr.) Il est connu, comme Barabas à la passion, (sv.) Han är känd som en Socknskomakare. Mont-Louis FrSpr. 288 (1739). —
(4 d) -SKRIVARE. (socken- 1624 osv. sockne- 1605—1887) (förr) av sockenmännen utsedd o. av socknen avlönad skrivare (se d. o. 2) med företrädesvis kamerala uppgifter (i sht med åliggandet att (gm förande av protokoll över erlagda skatter o. tillseende att kvitto på uppburen skatt lämnades) bevaka sockenmännens rätt vid skatteuppbörd); jfr -ombud. SUFinlH 2: 216 (1605). Hwad inkomsten och utgiften (vid sockenmagasinen) anbelangar, deröfwer åligger Sockne-Skrifwaren wisa behörig redo. PH 5: 3018 (1750). —
-SPELMAN~02, äv. ~20. (socken- 1908 osv. sockne- 1789) spelman i socken; särsk. (förr) om spelman med landshövdingeämbetets konstitutorial att upprätthålla sysslan som spelman inom en socken. PH 14: 369 (1789). —
-STALL. (socken- 1658 osv. sockna- 1669. sockne- c. 1750) (förr) stall invid sockenkyrka avsett för sockenbornas hästar (vid kyrkbesök o. d.). Murenius AV 405 (1658). —
-STUGA, äv. (numera bl. jur.) -STUVA. (socken- 1634 osv. sockna- 1655—1712. sockne- c. 1575—1943) [fsv. sokn(a)stuva] (om ä. förh. o. jur.) om (byggnad innehållande) för invånarna i socken gemensam o. på dessas bekostnad anskaffad o. underhållen (samlings)lokal, företrädesvis avsedd för sammanträden hållna av socknens beslutande l. verkställande organ (t. ex. sockenstämma, kyrkoråd, sockennämnd); förr äv. om sammanträde hållet i sådan lokal (särsk. i uttr. hålla sockenstuga, hålla sockenstämma); äv. bildl. InventLillhärad c. 1575. Die Conversionis S. Pauli då socknastuvo hölts. Svedenfors Gränsb. 1: 194 (i handl. fr. 1681). Prästerskapet på Landsbygden skal .. hafwa mackt, at hålla allmännelige Sockn-Stämmor, uti sine Sockne-stugor .., hwarest alle Sockne-männerne .. böra .. komma tilsammans, och .. där rådslå och beställa om Kyrkians inkomst och räkenskap. PH 1: 496 (1723). Wadman Saml. 1: 68 (1830; bildl.). SFS 1909, nr 55, s. 2 (: sockenstufva).
Ssgr: sockenstu- l. -stug- l. -stugu-, äv. -stuge-byggnad. (om ä. förh. o. jur.) särsk. om bygganda av sockenstuga; jfr byggnad 2. Murenius AV 317 (1656).
-byggning. (om ä. förh. o. jur.) särsk. om byggnad utgörande sockenstuga. Johansson Noraskog 1: 14 (i handl. fr. 1785).
-man. (förr) om man som (t. ex. på grund av anställning i en sockens tjänst ss. kyrkvaktare l. dyl.) fått förmånen att bebo rum i sockenstuga. OfferdalKArk. N I 1, s. 7 (1692).
-STÄMMA. (socken- 1638 osv. sockna- 1647—1712. sockne- 1561—1893. sockno- 1546) [fsv. sokna stämna] (förr) allmän sammankomst i socken (i sht vid kyrka i samband med gudstjänst) för behandling av gemensam(ma) angelägenhet(er); i sht om sådan sammankomst, med sockenmännen l. deras ombud hållen på bestämda tider under ledning av präst i socknen, ss. organ för lokal, kyrklig o. kommunal självstyrelse; i officiellt språk 1863 ersatt av: kyrkostämma, resp.: kommunalstämma; äv. sammanfattande, om deltagarna i sådan sammankomst; äv. bildl. EFleming (1546) hos Teitt Klag. 196. Presterskapet i Städher och på Landzbygden .. (skall) hafwa macht til at hålla Sochnestemnor .. vti sina Sochnestugur och Sacrestier, hwarest Församblingen antingen i gemeen, eller thesz fullmächtige Kyrckiowerder och Sexmän, .. skola .. rådhslå och bestella, om Kyrckiones Inkomst och Reckenskap. PrivBiskoperne 1650, s. C 1 b. (Att få höra) Om hvad som allmänt sägs, om hvad nu allmänt sker, / Om socknestämmors larm, om klockar-val och mer. Bellman (BellmS) 10: 52 (1787). Socknestämma skall hållas årligen i hwarje Församling å Landet i Maji och October Månader, samt eljest när nödwändigheten det fordrar. Backman Lags. 1—2: 314 (1817). Till Sockenstämmas behandling höra sådana mål, hwilka röra kyrkans wård samt socknens hushållning och allmänna angelägenheter. SFS 1846, nr 23, s. 13. Jönsson Kustl. 13 (1941; bildl.). SmålP 1974, nr 275, s. 12.
-nämnd. i fråga om förh. i Stockholm; om en 1847 inrättad, för stadens socknar gemensam nämnd utgörande dels organ för sammanjämkande av skiljaktiga beslut rörande hela staden, dels myndighet med visst självständigt kompetensområde. SFS 1847, nr 10, s. 11.
-STÄMNING. (sockne- 1639—1678) (†) sockenstämma. ÅngermDomb. 14/6 1639, fol. 143. VDAkt. 1678, nr 136. —
-SUMMA. (socken- 1946 osv. sockne- 1662—1693) om summa av ngt för hel socken sammanräknat; särsk. (förr) till 4 b, i sg. best., om summan av de mantal som åsatts hemmanen o. d. i jordebokssocken l. summan av den av hemmanen osv. utgående skatten. LReg. 407 (1662). —
(4 a, b, 5) -TIGGARE. (socken- 1666 osv. sockne- 1646—1700) (förr) om person som inom socken (under vandring från gård till gård) tiggde till sitt uppehälle; jfr -fattig, sockne-usling. Murenius AV 130 (1646). —
-TIGGERI. särsk. (förr) till 6, om anhållan l. bön om sockengång (se d. o. 2). Samuelsson HALärovUpps. 113 (1952; i fråga om avlöning av lärare). —
(4 c) -TING. (socken- 1933 osv. sockna- 1563. sockne- 1860) [fsv. sokna þing] rättshist., om ting hållet för socken enskilt. BtFinlH 4: 141 (1563). —
-TJUR. (förr) jfr -hingst; äv. oeg. l. bildl. Lind 1: 547 (1749). FoF 1942, s. 56 (1889; i pl., om personer). —
(2 b) -TYG. (socken- 1640 (: sochntygs kappa) osv. sockne- c. 1644 osv.) sockenbudstyg. Murenius AV 117 (c. 1644).
Ssg: sockentygs-kappa. om hölje l. fodral till sockenbudstyg; jfr -buds-kappa. Murenius AV 42 (1640). Därs. 254 (1653). —
(6) -UTDELNING~020. (förr, numera föga br.) jfr -delning 3, -gångs-delning. Arcadius VexjöL 68 (1889). FoU 12:31 (1899). —
-VALL. (sockna- 1593. sockne- c. 1690) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om kyrkbacke; jfr kyrk-vall 1. RA I. 3: 109 (1593). —
-VARV. (socken- 1664 osv. sockne- 1653—1839) (förr) om turordning efter vilken invånare i socken deltog i angelägenhet helt l. delvis gemensam för sockenborna; äv. i utvidgad anv., om organisation för utförande av dagsverken åt socken, bestående i att ett större l. mindre antal sockenbor på socknens l. kyrkans bekostnad i viss turordning frigjordes från sin vanliga sysselsättning. Murenius AV 259 (1653). Westansundar lofuade träwerke til then förfalne bybalken .., och sedan skal han opbygias af soknehuarfuet med kyrkiones p(en)g(a)r. Därs. 280 (1654). Hillgren Delsbo 3: 52 (i handl. fr. 1839; om turordning). —
-VIS. (socken- 1833 osv. sockne- 1739—1930) varje socken för sig l. i socknar; socken för socken. Enär hwar och en Rota nu .. för sig anskaffat Båtsman .. och någon afgång sedermera tima skulle .., så tillåtes Rotarne .. Socknewis sig at samman sättia, och .. lega en annan Båtsman. PH 2: 1374 (1739). (Vitterhetsakademien) har för att göra .. (vissa sockenstämmoprotokolls) innehåll lättare åskådligt sockenvis på en lista för hvarje stift uppfattat det allmänna beslutet. Schück VittA 8: 328 (i handl. fr. 1833). Korten (i skogsvårdsnämnds inteckningsregister) förvaras socknevis i alfabetisk ordning efter lägenheternas namn. FFS 1930, s. 579. Den manliga befolkningen (i Finl.) sammankallades (1808) stads-, socken- eller häradsvis (för att svära tsaren trohetsed). HT 1949, s. 313. —
-VÄG. (socken- c. 1817 osv. sockne- 1735—1899) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om jämförelsevis liten l. smal allmän väg i l. genom socken; förr i sht om sådan av socken bekostad (vanligen 6 alnar bred) väg som huvudsakligen tjänade socknens eget behov (särsk. motsatt dels: landsväg, dels: häradsväg); 1895 i officiellt språk ersatt av: bygdeväg; äv. om utländsk väg av motsv. slag l. storlek; ngn gg äv. i utvidgad anv., om färd på sådan väg. PH 2: 1215 (1735). VetAH 1747, s. 138. Reuterdahl Mem. 94 (1858; om färd). Landsväg skall vara 10 alnar bred; väg till ting (häradsväg), kyrka eller qvarn, så ock annan farväg (socknevägar) 6 alnar. Linde Kam. 388 (1867). NF 5: 197 (1881; i pl., om vägar i Frankrike). (Till allmänna vägar räknas) bygdeväg (hvari numera i allmänhet ingå de äldre sockenvägarna och häradsvägarna). 2NF 33: 61 (1921). —
B (†): SOKNA-ADEL, -ALLMÄNNING, se A. —
-BACKE, se C. —
-BARN, -BONDE, -BREV, se A. —
-BRÄDD. om sockens yttersta, längs dess gräns befintliga område; jfr brädd 1. VDAkt. 1694, nr 475. —
-BUD, -BÄNK, -DJÄKNE, -DRÄNG, -FOLK, -GÅNG, -HERRE, -HUS, se A. —
-HUSTRU, se C. —
-INVÅNARE, se A. —
-KALK, se C. —
-KYRKA, -LAG, -LÄGE, -MAN, -MARK, -MÄRKE, -PENNING, -PIGA, -PRÄST, -RESA, -RÅ, -SIGNET, -SKILLNAD, -SKOMAKARE, -STALL, -STUGA, -STÄMMA, -TING, se A. —
-VALL, se A.
C (numera bl. med ålderdoml. prägel): SOCKNE-ADEL, -ADJUNKT, -ALLMOGE, -ALLMÄNNING, -APOTEK, -ARREST, se A. —
-BACKE. (sockna- 1683. sockne- 1699) (†) om kyrkbacke i socken. VDAkt. 1683, nr 228. Därs. 1699, nr 245. —
-BAGARE, -BARN, -BESKRIVNING, -BESKÄLLARE, -BETJÄNING, -BETJÄNT, -BIBLIOTEK, -BO, -BOD, -BOK, -BONDE, -BREV, -BRÄNNERI, -BUD, -BY, -BÄNK, -BÖCKARE, -DEL, -DELNING, -DISKONT, -DISTRIBUTION, -DJÄKNE, -DOMARE, -DRÄKT, -DRÄNG, se A. —
(4 b) -EXTRAKT. (†) om utdrag gällande viss(a) socken (socknar) ur sockenvis uppställd längd l. förteckning. Wår nådige wilje och befalning (är), at I forderligast tilsänden .. (landshövdingen i Kalmar län) Rotarne som under Calmare Län sortera och i Edert Län stå, efter hosgående Sockne-Extract. LMil. 3: 147 (1692). —
-FATTIG, -FJÄRDING, -FOGDE, -FOLK, -FRU, -FULLMÄKTIG, -FÖRENING, se A. —
-GILLE, -GLASMÄSTARE, -GRÄNS, -GÅNG, se A. —
-GÅNGARE, -GÄRNINGSMAN, se A. —
(6) -HANDEL. (†) om (ärende angående) utdelning av l. handel (se handel, sbst.2 11) med rätt till sockengång (se d. o. 2). VDAkt. 1719, nr 195. —
-HANTVERKARE, -HANTVERKERI, -HERRE, -HERRE-FOLK, -HERRSKAP, -HINGST, -HJON, -HJÄLP, -HUS, se A. —
-HUSTRU. (sockna- 1681. sockne- 1600—1650) (†) = socken-fru. UppsDP 4/6 1600. VDAkt. 1681, nr 256. —
-HÄST, -INVÅNARE, -JAKT, -JÄMKNING, -JÄMNAD, se A. —
(2 b) -KALK. (sockna- c. 1575. sockne- 1658) (†) sockenbudskalk. InventKöping c. 1575. Murenius AV 378 (1658). —
-KAMMARE, -KARL, -KARTA, -KASSA, -KISTA, -KLOCKA, -KNEKT, -KOMMITTÉ, se A. —
-KVINNA, -KYRKA, -KYRK-HERRE, -KYRKO-HÄRBÄRGE, se A. —
-LAG, se A. —
-LAGD, p. adj. (†) bestämd l. konstituerad ss. tillhörande viss socken. Lignell Dal 1: 294 (i handl. fr. 1541). —
-LAPP, -LÄKARE, -LÄNGD, -LÄNSMAN, -LÄRARE, se A. —
(6) -LÖN. (†) om lön bestående i rätt till sockengång (se d. o. 2). VDAkt. 1712, nr 349. Därs. 1716, nr 345. —
-MAGASIN, -MAN, -MARK, -MARKNAD, -MENIGHET, -MURARE, -MÄRKE, -MÖTE, -NAMN, -NÄMND, se A. —
-ODALGRUVA. (†) om odalgruva tillhörig socken gemensamt; jfr odal-fält. Stiernman Com. 3: 886 (1671). —
-OMBUD, -PEDAGOG, -PEDAGOGI, -PENNING, -PIGA, -POLITIKER, -PREDIKANT, -PROST, -PROTOKOLL, -PRÄST, -REGISTER, -RESA, -RYTTARE, -RÅ, -RÅD, -RÅGÅNG, se A. —
-RÄNTA. (†)
-RÄTTARE, se A. —
-RÄTTIGHET. (†) till 6, konkret, om vad som uppbäres på grund av rätt till sockengång (se d. o. 2). Gyllenius Diar. 246 (c. 1670). —
-SAMFÄLLIGHET, -SAMKVÄM, -SIGILL, -SIGNET, -SKALL, -SKATE, -SKATT, se A. —
-SKILLNAD, -SKOG, -SKOLA, -SKOL-LÄRARE, -SKOLMÄSTARE, -SKOMAKARE, -SKRIVARE, -SKRÄDDARE, se A. —
-SMED, -SNICKARE, -SOLDAT, -SPELMAN, -STALL, -STOCK, se A. —
-STUGA, -STÄMMA, -STÄMNING, -SUMMA, se A. —
-TAL. (†)
-TALS. (†) i socknar, varje socken för sig, sockenvis. Schmedeman Just. 178 (1617). PH 5: 3214 (1752). —
-TIGGARE, -TING, -TRÄTA, se A. —
-TUNGA. (†) om sockenborna åliggande förpliktelse(r) gentemot socknen. ÅngermLandstingspr. 25/2 1633, fol. 14. —
-TYG, se A. —
-VALL, -VARV, -VIS, -VÄG, -ÄMBETSMAN, se A.
D (†): SOCKNEN-PROFOSS, se A. —
E (†): SOCKNER-KYRKA, se A.
F (†): SOCKNO-STÄMMA, se A.
Spalt S 8504 band 28, 1981