Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INSOCKNE in3~sωk2ne, l. INSOCKNES -nes, adj. oböjl.; adv. -SOCKNE (föga br., Sundén (1885), FoU 15: 94 (1902)), -SOCKNES (Sundén (1885), Östergren (1929)).
Ordformer
(-sockne (-sokne) 1746 osv. -so(c)knes 1594—1929)
Etymologi
[fsv. insoknis (-soknas); urspr. adverbiell bildning till IN o. SOCKEN]
(numera mindre br. utom i a) som förekommer l. äger rum l. tillvärkas (förr äv. erfordras l. förbrukas) inom socknen, som tillhör socknen; ss. adv.: inom socknen. Icke alenest insoknes män, vthan mästedelen vthSoknes män. UppsDP 27/4 1594. Åkerjorden .. förslår intet til InSocknes födon. Broman Glys. 1: 153 (1726). Vid insocknes resor. Ödmann Hågk. 30 (1801; uppl. 1918). Målningarna voro utförda af insockne mästare. 3SkånS III. 1: 44 (1894). Bo, vistas insocknes. Östergren (1929). — särsk.
a) kam. i fråga om ä. förh. i Skåne, Halland, Blekinge o. Bohuslän.
α) i uttr. insockne frälse(hemman) l. hemman l. gods, under säteri lydande frälsehemman, liggande inom samma socken som säteriet o. åtnjutande i det närmaste lika friheter med detta; veckodagshemman, veckodagsfrälse; motsvarande i det övriga Sv.: rå- och rörshemman resp. rå- och rörsfrälse. PrivSvAdel 1723, s. B 1 b. När någon af Adelen på deras in- eller utsokne Gods söker mätning för förmedling skull, bör någon på Kongl. Maj:ts. vägnar mätningen bivista. LandtmFörordn. 190 (1765). SFS 1884, nr 23, s. 3.
β) i överförd anv.: som har avseende på l. tillhör ”insockne frälse”; i ssgr.
b) i substantivisk anv.: person som tillhör en socken, sockenbo; i sht i pl. Dähnert 219 (1746). Att en insocknes var den, som hade de största utsikterna vid auktionen på .. herregården. Widén Jordag. 120 (1921). Ser löjtnanten .. att de insocknes står på sig! Lagerlöf Mårb. 317 (1922).
Ssgr (till a; kam. i fråga om ä. förh. i Skåne, Blekinge, Halland o. Bohuslän; Anm. I ä. tid mötande särskrivningar kunna i viss utsträckning återgiva fri förbindelse av adj. o. sbst.): (a β) INSOCKNE-FRIHET~20 l. ~02. frälsefrihet förbunden med ”insockne frälsehemman”. PrivSvAdel 1723, s. B 1 b. GT 1788, nr 100, s. 4. Linde SvEkonR 161 (1888). —
(jfr a α) -FRÄLSE. 2NF (1909). 3NF (1929). —
(jfr a α) -FRÄLSEHEMMAN~1020. = -HEMMAN. DA 1824, nr 137, s. 3. PT 1899, nr 137, s. 1. —
(jfr a α) -GODS. LMil. 2: 242 (1689). Insockne eller vekudags godsen. PrivSvAdel 1723, s. B 1 a. —
(jfr a α) -HEMMAN. PrivSvAdel 1723, s. B 1 b. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 10, s. 11. —
(a β) -RÄTT, r. l. m. säteriägaren tillkommande rätt som är förbunden med innehav av ”insockne frälse”. 2RA 3: 1211 (1734). Botin Hem. 1: 210 (1755). —
(a β) -RÄTTIGHET~200 l. ~102. jfr -RÄTT. 2RARP I. 1: 149 (1719). LReg. 474 (1752).

 

Spalt I 831 band 12, 1933

Webbansvarig