Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FÖNSTER fön4ster, n.; best. fönstret ((†) fönsteret ÅngermDomb. 23/8 1630, fol. 31 (: finsteret), Visb. 1: 356 (c. 1657)); pl. = ((†) fönstrar BoupptSthm 1671, s. 55, Lagerström Bunyan 3: 189 (1744: fönstrarne)); pl. best. fönstren (Pred. 12: 3 (Bib. 1541: fenstren) osv.) l. fönsterna (GR 5: 1 (1528: fensterne) osv.), stundom (i Finl. vanl.) fönstrena (BrölBesv. 243 (c. 1670) osv.; jfr Bergroth FinlSv. 46 (1916)) ((†) fönsteren GR 22: 77 (1551: fensteren), Rudbeckius KonReg. 405 (1619); fönstern Kahl Tegnér 114 (1851); fönstran HH 20: 264 (c. 1640); fönströön Murenius AV 380 (1658)).
jfr AKTER-, ALTAR-, BASTARD-, BLIND-, BLOCK-, BLOMSTER-, BLY-, BOKLÅDS-, BUTIKS-, BÅG-, DILIGENS-, DRIVBÄNKS-, DUBBEL-, GLAS-, GÅNG-, GÅRDS-, HJUL-, INNAN-, KUPÉ-, KYRK-, KÖKS-, PAPPERS-, ROS-, ROSETT-, RUND-, RUNDBÅGS-, SALS-, SKJUT-, SKYLT-, TAK-, TVÅLUFTS-, TRELUFTS-FÖNSTER m. fl.
1) i vägg l. tak å byggnad (l. täckt vagn o. d.): (med karm o. foder försedd) öppning avsedd att släppa in ljus (o. luft) l. att se ut igenom; jfr GLUGG, VINDÖGA; särsk. om dylik öppning avsedd att utfyllas med glas (l. annat mer l. mindre genomskinligt material) infattat i en l. flera ramar (fönsterbågar); äv. med inbegrepp av glaset (o. dess infattning) o. därvid ofta svårt att skilja från 2. Djupa fönster, fönster med stora fönstersmygar. Höga, låga, fyrkantiga, runda fönster. Rummet hade många fönster mot (l. åt) söder. Ligga, sova för öppna fönster (l. öppet fönster). Öppna, stänga ett fönster; jfr 2. Se ut gm fönstret. Kasta ut ngt gm fönstret. Sitta i l. vid fönstret. Ligga l. hänga i fönstret hela dagen (vard.). Det lyste i hans fönster hela natten. Så satt ther en yngling vthi itt fenster. Apg. 20: 9 (NT 1526). Så atth then ondhe lucht ther är inne hoss them (dvs. de sjuka), motthe haffve tilfelle att drage uth egenom fensteren. GR 22: 77 (1551). Aldrig har jag mer sorgfält upfödt någon ört i mitt fenster (än denna Calceolaria). Linné Bref I. 3: 236 (1769). Fönstren (i medeltida profanarkitektur) kunde tillslutas med träluckor, men hade dessutom en fyllning af oljadt papper eller linne, tunna hornskifvor eller annat, som genomsläppte ljuset, så vida de ej voro alldeles öppna. Hahr ArkitH 299 (1902). (†) Mång Kammarduks- och Silkesdocka .. som arbetar så gärna, som hon äter Eeld, som wil stadigt hafwa Fenstret om Halsen (dvs. ”hänga” i fönstret), eller tryckia Bulstren. EElai AOlofsd:r D 1 a (1652). — särsk. mer l. mindre oeg. o. bildl.
a) [efter motsv. uttr. i hebr.] (i sht i folkligt spr.) i uttr. himmel(e)ns fönster, eg.: öppningar på himmeln varigm rägnet utgjutes; i vissa uttr. som beteckna att det rägnar våldsamt. Himmelens fenster öpnadhe sigh, och itt regn kom på iordena j fyratiyo daghar och fyratiyo nätter. 1Mos. 7: 11 (Bib. 1541). Det hällregnade, som om himmelens alla fönster varit öppnade. EGGeijer (1807) i MoB 7: 61. Det öser ur himlens fönster, och marken är pöl vid pöl. Tengström Kipling 31 (1899).
b) (numera knappast br.) om himlakropp betraktad ss. en öppning varigm himmelns klarhet lyser fram. The kosteliga fenstren på himmelen, Sool och Måne, samt stiernor. PErici Musæus 1: 13 a (1582).
c) (i vitter stil) om ögat; numera nästan bl. i uttr. som ögats l. ögonens fönster, ögonen äro själens fönster o. d. Gudh skal så förnyia och förklara menniskiones gambla fänster och syyn vthi vpståndelsen .. at the kunna see och skådha .. alt thet the wilia. Phrygius HimLif. 73 (1615). Man kan understundom genom ögonens fenster se in uti hiertat. Spegel Pass. 95 (c. 1680). Ögonen äro siälens fönster. Schultze Ordb. 1115 (c. 1755). Öman LyrBl. 1: 148 (1857). jfr Pred. 12: 3 (Bib. 1541).
d) (i folkligt spr.) i vissa uttr. som beteckna att man lämnar obehindrat tillträde åt ngn l. ngt. Ther med öpna påfvanom både fönster, portar och dörar. RA 3: 56 (1593). Samvetstvång vill man ey hafva, men intet vill man öpna dörrar och fönster för qväkeri och svärmerie. 2RARP VI. 1: 96 (1731).
e) i annan anv. Vår ande .. är (enl. Leibniz) en monad och utan fönster. Boström 2: 78 (1838). Triest är den tyska nationens enda fönster emot Medelhafvet. Kjellén Storm. 1: 78 (1905).
2) sammanfattning(en) av det glas o. d. (med tillhörande infattning) varmed en fönsteröppning l. ngn viss del av en dylik utfylles; glaset i en fönsterbåge; fönsterbåge med isittande glas (glasruta, glasrutor); ofta svårt att skilja från 1. Enkla, dubbla, kopplade fönster. Fönster som kan skjutas upp och ned. Målade, kritade fönster. Sätta in fönster. Putsa, rengöra, torka fönstren. Knacka på fönstret. Kasta sten på fönstret. Slå in (l. slå ut) fönster. Iagh wil .. tijn fenster göra aff Christal. Jes. 54: 12 (Bib. 1541; Bib. 1917: portar). Kunne I udi midler tijd lathe bygge (dvs. reparera) finstren, som I förstå lathe utaff storm sunderslagne vare. GR 24: 31 (1553). Jordbäfningen och dundrandet (vid Vesuvius’ utbrott i oktober 1767) var så starkt, at fönsterne sönderskakades i Neapel. Björnståhl Resa 1: 240 (1771). 1 Fönsterluft med fönster. BoupptVäxiö 1828. Fönster .. af i skifvor gjutet råglas med infattning af bly. Tulltaxa 1912, s. 245. — särsk. trädg. i utvidgad anv., om glaslocket till drivbänk l. till avdelning i drivbänk; äv. överfört ss. benämning på under ett dylikt lock liggande avdelning av drivbänk. Retzius FlVirg. 37 (1809). Drivbänk med 4 fönster. Östergren (1923).
3) (i fackspr.) i utvidgad anv. av 1, om olika slag av öppningar l. hål som på ngt sätt erinra om ett fönster. Cederschiöld Ordl. (c. 1847). Skulle sår förekomma i huden, lämnas en öppning, ett s. k. fönster, i förbandet, genom hvilken sårets skötsel kan äga rum. Bohm Husdj. 238 (1902). — särsk.
a) anat. om vart särskilt av två nära varandra belägna hål i innerörats benkapselvägg. Ovala, runda fönstret. Rosenstein Comp. 273 (1738). Müller LbAnat. 250 (1905).
b) geol. gm denudation uppkommen öppning i ett överskjutet bärglager (överskjutningsskolla) vari underliggande lager komma till synes. Högbom Norrl. 70 (1906).
-AVGIFT~20 l. ~02. (förr resp. i fråga om utländska förh.) fönsterskatt. AdP 1789, s. 824. Dalin (1851; i fråga om utländska förh.). —
-AXEL. byggn. linje som i vertikalled skär ett fönster l. en rad av fönster midt itu; jfr AXEL, sbst.1 II 6. MeddSlöjdf. 1897, 1: 56. —
(1, 2) -BESLAG. beslag på l. till fönster (å fönsterkarm o. fönsterbågar); vanl. med inräknande av alla de metalldelar som äro avsedda för fönstrets öppnande o. stängande; stundom (särsk. förr) enbart om hörnjärn på fönsterbågen. 1 Par Fönsterbeslagh. OrdnLilleTull. 1638, s. B 4 b. 16 fonsterbeslag med gångjern hörnejärn, handvärpor märlor och krokar. VGR 1733, Verif. s. 127. 2NF 9: 361 (1908). —
-BILD. i sht fotogr. (i fönster hängande) bild avsedd att ses vid genomfallande ljus. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 132. —
(1, 2) -BLY. (i sht förr) (i tunna remsor utdraget) bly till infattning av fönsterrutor; spröjs(värk) av bly i fönsterbåge. De (ha) stungit ett hål på fönsterblyet med en syl och befallt (anden) .. därigenom fara sina färde. Hagström Herdam. 2: 83 (i handl. fr. c. 1632). Bly-vind, .. hvarigenom fönster-bly drages. Lind (1749; under bley-rad). Bäst hon nu satt och grät, kom der en liten fogel och hackade på fönsterblyet. SvFolks. 422 (1849). —
-BLÄCK. plåtskiva som betäcker det yttre fönsterbrädet; solbänk av plåt. Kindblad (1871). Luften (var) full af hvita flingor, som yrde omkring. .. På fönsterblecket låg redan en fast, tät hög af hvit snö. Geijerstam KBrandt 188 (1904). —
-BORD. bord som står vid l. är avsett att stå vid ett fönster. Runda, fyrkantiga fönsterbord. BoupptVäxiö 1818. —
-BRÄDE, äv. -BRÄDA. bräde utanför l. innanför ett fönster längsefter fönsterkarmens bottenstycke; fönsterbänk (se d. o. 2); äv. om bräde som utanför ett fönster skjuter ut över dettas övre kant; förr äv.: fönsterlucka. HH XIII. 1: 49 (1562). Dhe bodhe hafuer Varit Sammans till Rådz oh opbrutit Erih Wulfz fänsterbrädhe. EkenäsDomb. 1: 82 (1644). Stål Byggn. 2: 29 (1834). Krukväxterna stodo på fönsterbrädet. Benedictsson Folkl. 120 (1887). Talgoxen hoppar i fönsterbrädans sol. Karlfeldt FridVis. 63 (1898). —
-BRÖSTNING. byggn. den del av en väggs mur som befinner sig mellan fönster o. golv, bröstvärn (se d. o. 4); ofta med tanke företrädesvis l. enbart på bröstningens översida; jfr -LÄNA, -LÄNING. Å mellanskeppets fönsterbröstningar ha lemningar funnits af 9 tum tjocka rundstafvar. Brunius Metr. 65 (1854). Solbänk .. (är) en fönsterbröstnings utvändiga betäckning. 2NF 26: 301 (1917). —
(jfr 2) -BÅGE. ram vari en l. flera fönsterrutor är(o) infattad(e). Simon Jönson (beordras), att han bethaler then Tommes snidkere, som the fensterbuger på Kongzberga giort haffver, effter som han förtient haffver. GR 26: 727 (1556). Fönsterbågar för 6—8 rutor i hvar båge. Rothstein Byggn. 554 (1859). I hvarje .. fält eller luft (i fönstret) insättes en fönsterbåge, som rör sig på gångjern i karmen och stänges med hakar invid posten. ArbB 192 (1887). —
-BÄNK.
1) bänk i fönstersmyg l. strax utanför l. innanför ett fönster. VTrolle (1770) hos Trolle-Bonde Hesselby 126. Fårad, mörkhyad satt Sverker den gamle på sin fönsterbänk. Heidenstam Svensk. 1: 121 (1908).
2) byggn. skiva som innanför ett fönster täcker fönsterbröstningens översida; jfr -BRÄDE, -PLATTA, -POST 2. Rothstein Byggn. 507 (1859). Bröstningens invändiga betäckning, fönsterbänken, utföres vanligen af trä och lägges i höjd med karmens understycke. 2NF 26: 301 (1917). —
-CELL. fångv. cell med fönster i normal storlek o. vanlig höjd från golvet. Fångar (som äro dömda till enkelt fängelse) .. må .. förvaras i så kallad fenstercell, eller något af sjukrummen. SFS 1858, nr 5, s. 4. 2NF 9: 249 (1908). —
-FLUGA. entomol. flugarten Musca domestica Lin., husfluga. Sundevall Zool. 110 (1835). LfF 1912, s. 193. —
-FODER. beklädnad (vanl. av trä) omkring en fönsteröppning (täckande fogen mellan fönsterkarmen o. väggen l., å fönsternisch, springan mellan smygpanelen o. väggen); jfr FODER. sbst.2 3 c. (Snickaren) bekom för eth bordh .. och fensterfoder (m. m.) till herr Johannesses stugu .. 8 m(ark). BtÅboH I. 1: 86 (c. 1618). Ett par af de trefliga, rödmålade husen med deras hvita fönster- och dörrfoder .. synes nedifrån sjön. LfF 1906, s. 33. —
-FÖRDJUPNING. fönsternisch. —
-FÖRHÄNGE~020 l. ~200. Fönster Förhängen: 1 Grönt Sindel 4 wåd(e)r ..; 1 Illen grofgrön 3 wåd(e)r. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). En stor sal .., med fönsterförhängen på ringar. Forsslund Storg. 138 (1900). —
-GALLER. galler(värk) utanför l. innanför fönster. Bellman 3: 108 (1790). Rydberg i SAH 53: 144 (1877). —
-GALLRA, f. (†) = GALLER. The murancher och fenstergalrer skole brukes udi then nye muren. GR 22: 279 (1551). ConsAcAboP 2: 423 (1663). —
(1, 2) -GILLE. [jfr nt. finsterbeer i likartad anv.] (på Gotland, förr) Plägseden att den, som byggde ett nytt hus, af slägtinge och vän fick ett fönster, hvars midtelruta i inbrända färger innehöll gifvarens namn .., var allmän på Gotland. När huset var inredt, bjöd egaren gifvarne till sig och gjorde s. k. ”Fönster-gille”. Bergman GotlVisby 46 (1858). —
(1, 2) -GLAS. glas avsett l. användt till fönster; glas av det slag som användes till fönster. VittAH 8: 130 (i handl. fr. 1575). Fram vthi Choret (i Danmarks kyrka) i Nordost Kyrkiofenstret emot Altaret, är vthi fensterglaset målat Christi Bild. Peringskiöld MonUpl. 272 (1710). —
(1, 2) -GLUGG. litet fönster med endast en ruta; glugg med fönster (i bet. 2); förr äv. (utan tanke på storleken): fönsteröppning, fönsterluft. Verelius 96 (1681). Fönstergluggarne förses med nya fönster. VDAkt. 1744, Syneprot. F III 7. 76 fenster i 28 fenstergluggar. Därs. 1764, nr 620. Det enda som stöter på lyx i en Lappstuga, är ett och annat fragment af en glasruta i en liten fönsterglugg. Castrén Res. 1: 120 (1842). —
(2) -HAKE, förr äv. -HAKA, f.
1) (föga br.) om var särskild av de hakar varpå ett fönster är upphängt, gångjärn till fönster. Fönsterhake, .. som fönstret hvilar på. Hoppe (1892). Östergren (1923).
2) hake att fästa fönstret vid, då det stänges; äv.: fönsterkrok, fönsterhasp. BoupptSthm 3/7 1686; möjl. till 1. (Sv.) Fönsterhake, (fr.) Targette. Nordforss (1805). Auerbach (1908). —
(1, 2) -HALVA. dels om hälften av en fönsteröppning (på ena sidan om fönsterkarmens midtpost), dels om en till en dylik hälft hörande fönsterbåge med isittande glas. När jag slagit upp båda fönsterhalfvorna. Tavaststjerna Marin 115 (1890). —
(1, 2) -HINNA, r. l. f. (förr) jfr -GLAS. (Två vittnen sade) at en aff dhe tree studiosis .. stötte Kyrylä Jacobs fönster hinna sönder medh sin hand. ConsAcAboP 1: 450 (1650). —
-HYLLA, r. l. f. hylla i l. till ett fönster (att hava växter på). Knorring Skizz. I. 2: 17 (1841). Den lilla linnæan kan åt fönsterhyllan på våren gifva ett alldeles särskildt gladt och tjusande behag. Abelin TrInomh. 73 (1904). —
-HÅL. fönsteröppning. BtÅboH I. 11—12: 6 (1654). Murytornas förhållande till fönster- och dörrhål. Romdahl o. Roosval 592 (1913). —
-INFATTNING~020. i sht byggn. fönsteromfattning. Carlberg SthmArchitCont. C 1 a (1740). En liten rensopad gata med lugna, röda tvåvåningshus och hvita fönsterinfattningar. Hallström VilsnFågl. 11 (1894). —
(2) -INSLAGNING~020. Palmblad Nov. 1: 84 (1840). Den proletära revolutionen bröt också ut i Sveg, med fönsterinslagning, skrän och ofog. Böök ResSv. 156 (1924). —
(2) -INSÄTTNING~020. särsk. om insättning av innanfönster. Höstrengörningarnes och fönsterinsättningarnes tid är inne. GHT 1898, nr 239 B, s. 1. —
(2) -JÄRN. järnbeslag på fönsterbåge (till sammanhållande av dennas delar); förr äv. om platt- l. rundjärn som (tillika med andra dylika) fästes tvärsöver ett (större) blyinfattat fönster för att giva blyramen vederbörlig styrka. Oloff smedh .. (skall) göra fönsterjärn till 30 stora fönsterbogar. VgFmT I. 10: 90 (i handl. fr. 1586). Grof Järntråd brukas til styfkiortlar, gäddkrokar, fönsterjärn. Rothof 221 (1762). Dalin (1851). —
-KAR. (bygdemålsfärgat i vissa trakter) fönsterkarm. Fenstret .. försedt med 2. goda järngaller på längden, som med ändarna gå genom fensterkaret in uti väggen. VDAkt. 1790, nr 524. SyneprotAlsheda 25/5 1894. —
-KARM. ram (vanl. av trä) som infogats i en fönsteröppning o. vid vilken man fäster fönsterbågen l. fönsterbågarna; äv. om lös dylik ram. Ekwirke till fönsterkarmer. VgFmT I. 10: 90 (i handl. fr. 1586). Skolrum .., där en solens stråle aldrig någonsin kommer innanför fönsterkarmen. Verd. 1891, s. 171. —
(2) -KITT. kitt till fastkittande av fönsterrutor. Carlberg SthmArchitCont. F 4 a (1740). PrHb. 1: 1053 (1885). —
-KORS. kors som bildas af midtposten o. tvärposten i ett fönster, korspost. Det mörka fönsterkorset kastade sin djupa skugga öfver hennes bröst. Bremer Nina 309 (1835). Arcadius Folksk. 27 (1903). —
-KOXA, f. (†) kvinna som jämt o. samt sitter o. tittar ut gm fönstret. Een Fönsterkoxa, een Gaturennerska, een Squallerska, een Spelerska. Schroderus Albert. 1: 203 (1638). —
(2) -KROK. krok att stänga ett fönster med l. att hålla det stadigt med, när det står öppet; fönsterhasp. VDArk. 1753, Syneprot. F III 7. VLRäk. 1850, Verif. s. 375. —
-KUVERT. post. brevkuvert på vars framsida förekommer ett genomskinligt parti (l. en öppning) varigm den på själva brevet skrivna uppgiften om brevmottagaren o. hans adress kan läsas. PT 1911, nr 189, s. 2. —
-LIST, förr äv. -LISTA, r. l. f. särsk. om (yttre) fönsterbräde l. fönsterbläck. Snöskåfvorna lågo qvar på ögonbrynen, som på et par fönsterlistor. Wallenberg Gal. 32 (1771; uppl. 1921). Det droppar, glittrar / från tak och kvist, / en svala kvittrar / vid fönsterlist. Flensburg Sång. 182 (1915). —
(1, 2) -LUCKA.
1) lucka (vanl. av trä) varmed ett fönster l. en del av ett fönster (utvändigt l. invändigt) stänges för. ConsAcAboP 1: 284 (1647). Björkman (1889).
2) i en fönsterbåge med flera rutor: fönsterruta som kan öppnas för sig ensamt (för vädring). Dalin (1851). Östergren (1923). —
(1, 2) -LUFT, förr äv. -LOFT. [jfr nt. finsterlucht]
1) fönsteröppning, fönsterhål. (Fr.) La Croisée, (sv.) Fönsterlufft. Mont-Louis FrSpr. 224 (1739). En fönsterluft upptogs i det förut så mörka koret. Hagström Herdam. 4: 24 (1901). särsk. användt ss. kvantitetsbestämning, i uttr. en fönsterluft gardiner, ett par gardiner, gardiner till ett fönster (en fönsteröppning). BoupptVäxiö 1889.
2) byggn. om vart särskilt fält i en fönsteröppning avdelad gm midtpost l. gm en l. flera midtposter o. tvärposter; fönsterbåge. —
-LÄM. (fönster- 1641—1647. fönsters- 1680) (†) fönsterlucka (se d. o. 1). (Johansson anmälde Martini) hwilken om natten hafwer kommit till hans poort öfwerdådeligen, der å slagit och bultat, och fönsterlemmen sunder huggit. ConsAcAboP 1: 35 (1641). VRP 1680, s. 16. —
-LÄNA, r. l. f. (†) byggn. fönsterbröstning. Sturtzenbecher IngLex. 87 (1805). Rothstein Byggn. 507 (1859). —
-NISCH. nisch bildad av den innanför (l. utanför) fönstrets plats befintliga delen av en fönsteröppning, fönstersmyg. Hagberg Shaksp. 12: 319 (1851). Stora djupa, rymliga fönsternischer bildades därigenom, att (bröstvärnsmurarna) .. gjordes relativt tunna. 2NF 9: 367 (1908). —
-OMFATTNING~020. sammanfattning(en) av det trä- o. murvärk som (invändigt o. utvändigt) bekläder o. omramar en fönsteröppning; ofta med tanke företrädesvis l. enbart på den yttre omramningen. Stål Byggn. 2: 54 (1834). I huggen sten framställda portal- och fönsteromfattningar. Hahr ArkitH 418 (1902). —
-PANEL. panel å bröstningen under ett fönster; panel varmed en fönsternisch är beklädd. Carlberg SthmArchitCont. F 2 b (1740). Vid husbyggnader tillkommer honom (dvs. snickaren) vanligen att förfärdiga dörrar och fönster med deras omfattningar, fönster- och väggpanel. ArbB 165 (1887). Auerbach (1908). —
-PELARE. särsk. byggn. dels om pelare som avdelar ett fönster, dels om väggyta mellan tvenne (nära varandra befintliga) fönsteröppningar. Stål Byggn. 2: 3 (1834). En vacker spegel .. prydde långväggens fensterpelare. Zedrits 3: 269 (1855). —
-POST.
1) midtpost l. tvärpost i en fönsterkarm; äv. om fönsterkors. Celsius G1 2: 126 (1753). Fönsterposter, hvilka kunna vara enkla eller korsposter. Stål Byggn. 2: 28 (1834). Äro fönsterkarmar och fönsterposter friska, men sidorna och fönsterplattan förmultnade, så kunna dessa senare lättare ersättas genom nya. AHB 83: 80 (1873). WoH (1904).
2) understycke i fönsterkarm; (inre l. yttre) fönsterbräde; fönsterbänk, fönsterplatta. Bellman 5: 178 (1781). Han satt eftersinnande, med armbågen stödd på fönsterposten. Almqvist TreFr. 1: 90 (1842). Böjd öfver murknande fönsterpost, / Med läpparne tinar han rutans frost. Snoilsky 2: 86 (1881). —
(2) -PUTSNING. putsning av fönster.
Ssgr: fönsterputsnings-affär,
-apparat. —
(2) -REMSA. remsa (vanl. av gummerat papper) att fastsätta över springa mellan ett par innanfönster l. mellan ett innanfönster o. fönsterkarmen. Sundsvallsp. 1886, nr 124, s. 3. —
(1, 2) -RUTA, r. l. f. Murenius AV 47 (1640). I norra delen af Italien brukar småfolket papper till fönsterrutor. CAEhrensvärd 2 (1782). Carlsson .. räknade fönsterrutorna för att bli sanndrömmad. Strindberg Hems. 23 (1887). —
-SKATT. (förr resp. i fråga om utländska förh.) skatt som av husägare erlägges för varje fönster i ett hus; jfr -AVGIFT. 1792 års fonster skatt. BoupptVäxiö 1794. 2NF 35: 1142 (1923). —
-SKOTT l. -SKUT. (†) fönsterlucka. Då hon skulle taga sina Fönster Skut neder, blef (hon) borttagen (dvs. förlamad) i sina länder. KultHM 3: 77 (i handl. fr. 1706). Fönster-skott. Möller (1745, 1755; under contrefênetre). —
-SKYLTNING. skyltning i (butiks)fönster. Tillbud till eldsvåda yppade sig under pågående fönsterskyltning hos handl. Gardsten. SD 1892, nr 346, s. 4. —
-SKÄRM. skärm att ställa i fönstret (till skydd för solen l. för att hindra obehöriga att se in); jalusi; förr äv. om markis. BoupptVäxiö 1756. Tulltaxa 1912, s. 209. —
-SMYG. fönsternisch. FörordnByggn. 6/7 1725, s. B 2 b. I en fönstersmyg hade Elbers i förbigående .. tillhviskat (Oskar Ekensparre några ord). Almqvist AmH 1: 122 (1840). Romdahl o. Roosval 164 (1913). —
-SPEGEL. (numera föga br.) reflexionsspegel; äv. bildl. Dessa blad (näml. ”Frankrike” av lady Morgan) äro en trogen fönsterspegel af det stora Pariser-lifvet år 1829—1830. SvLittFT 1833, sp. 276. BoupptVäxiö 1894. —
-STYCKE. (†) tygbeklädnad i fönsternisch l. å väggpartiet mellan ett par fönster? Aff 2 waterduckz messehaklar är giortt ett fönsterstycke. HSH 37: 39 (1548). Rött och gröntt arnesk antipendium .. är giortt till fönsterstycke. Därs. 40. jfr Fatab. 1907, s. 100 (med förmodan att ”fönsterstyckena” voro uppsatta mellan fönstren). —
-SVALA. (†) svalan Chelidon urbica Boic, hussvala. Weste (1807). Dalin (1852; med hänv. till hussvala). —
(1, 2) -TAVLA. (†) fönsterruta?; äv.: fönster (i bet. 1)? Glasmakare Embetedt. För en godh fönster Taffla som är en alen bred och alen long .. 14 öre 28 peningar. Skråordn. 328 (1574). Noch fäste (han) utfaldne och lösa steenar på stora Fönster-Taflan öf(ver) wästra kyrkodöran. VDR 1663, s. 88. —
-TAXA. (†) fönsterskatt. Allmänheten, som villigt underkastade sig en ny dryg Fenster-Taxa i 3 år. GT 1788, nr 21, s. 1. Dalin (1852; med hänv. till fönsterafgift). —
-TRÄD. (†) fönsterkarm. På Norremalm .. finnes til salu .. gamla Fönsterträd .. och Dörrkarmar. PT 1758, nr 13, s. 4. —
-TRÄDGÅRD. i fråga om odling av växter i l. vid fönster. Fönster-trädgården. Eller Anvisning att .. odla .. Blommor och Praktvexter i Fönster och Rum. Bouché (1834; boktitel). Fönsterträdgård .. i sin enklaste form, består af en samling rumsväxter, uppställda på ett bord, en fönsterhylla eller i själfva fönsternischen. 2NF (1908). —
-UTSTÄLLNING~020. jfr -SKYLTNING. Levertin 23: 8 (1883). Handelsbodarnas fönsterutställningar. Sthm 3: 245 (1897). —
-VENTILATION. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 458. Skall fönsterventilation bli god, måste den medge snabb utluftning genom stora öppningar, helst anordnade så, att korsdrag erhålles. 2NF 16: 1323 (1912). —
-VRED, n. Hon ställde sig beslutsamt framför gardinerna och fönstervredet. Almqvist GMim. 2: 33 (1842). PriskatalWSonesson 1895, s. 26. —
-ÖPPNING. SP 1779, s. 143. En dörr .. ledde in till en mindre hörnkammare med tvänne fönsteröppningar. Böttiger Drottnh. 68 (1889).
B (†): FÖNSTERS-LÄM, se A.
Spalt F 2265 band 9, 1926