Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TEATER tea4ter, r. l. m. (SthmSlH 1: 328 (i handl. fr. 1664) osv.) ((†) n. RARP 6: 322 (1658), LejonkDr. 100 (1689), Bergman Knutsm. 100 (1916)); best. -n (HovförtärSthm 1701 B, s. 614, osv.) ((†) -en Lanærus Försök 87 (1788); -tren SthmSlH 1: 328 (i handl. fr. 1664), Ljunggren Resa 60 (1871); ss. n. -tret RARP 6: 322 (1658), LejonkDr. 100 (1689)); pl. -trar (Linné Ungd. 1: 58 (1729) osv.) ((†) -trer HdlCollMed. 22 ⁄ 9 1691, s. 15, Leopold (SVS) II. 5: 277 (1816)). Anm. I ä. tid användes det rent latinska theatrum (med latinsk böjning). (Prästen) Warnade hwar Christen att han wille .. sin Person här uthi thet werldzlige theatro så agere: att när Wij warde rychte bakom dödenes tappete, att wij tå af Commediens mästare som är Gudh i Himmelen, wij måge bekomma ährones krona. Gustaf II Adolf 92 (1620). Werwing Hist. 2: 159 (c. 1690).
Ordformer
(teater (th-) 1658 osv. theatre c. 16901798 (: Theatre Reglemente))
Etymologi
[jfr dan. o. nor. teater, t. theater, eng. theatre, fr. théâtre; av lat. theatrum, av gr. ϑέατρον, skådeplats, avledn. av ϑεᾶσϑαι, se på, skåda. — Jfr AMFITEATER, TEORI]
1) byggnad l. anläggning l. plats avsedd för l. använd till att (regelmässigt) åse l. uppföra l. anordna skådespel l. uppvisning o. d. (med innefattande av scen o. (trappstegsvis ordnade) åskådarplatser o. olika kringutrymmen ss. loge, foajé, förråd m. m.); äv. i namn l. benämningar på sådana byggnader o. d. Gamla teatern i Vadstena. Kungliga dramatiska teatern. Marcellusteatern. Om man nu wil sökia hela werlden omkring finner man intet haf med bärg såsom i en half cirkel, halfmåna eller theater omhwärfwas, mera än wår Botn. Rudbeck D. Ä. Atl. 1: 349 (1679). Psyches Sång- åkk frögdespel afhandlat på dän Svänska Theatren uti Stockholm 1689. Klemming DramLitt. 61 (titel fr. 1689). Den första theater som funnits i Sverige, kallad ”Lejonkulan”. Crusenstolpe Tess. 2: 237 (1847). På en liten teater ges en revy som i tre månader fyllt salongen kväll efter kväll. Zetterström VärldHj. 8 (1942). Godisprassel på bio eller teater kan dränka väsentliga repliker. Uddenberg Rätt 177 (1985). — jfr FRILUFTS-, FÖRSTADS-, KOMEDIANT-, LANDSORTS-, OPERA-, REVY-, SKÅD-, SLOTTS-, SMÅ-, SOMMAR-, STADS-, STUDIO-TEATER m. fl. — särsk.
a) (†) om scen avsedd för skådespel o. d. (ofta med inbegrepp av dekor l. anordningar på sådan scen); äv. allmännare om estrad l. podium; äv. i mer l. mindre bildl. anv. The woro twå Genij, een ond och een godh; then onde willie wij intet weta vthaff, then gode kommer här fram på Theatret. Lindschöld Gen. A 2 b (1669). (Efter kung Josephs edsavläggelse) gafs Theatren eller Bönen till Pris. Dryselius Måne 422 (1694). Theatren föreställer Riddarhus-Torget, der Konung Gustaf den Förstes Ärestod är uprest. GFGyllenborg Vitt. 3: 10 (1774, 1797). När man befinner sig sjuk .. blir man ofta stämd till fromhet och undergifvenhet .. ögonblick komma åter, som man icke sett på sin inre theater sedan många år. Almqvist Mål. 56 (1840). Upmark Lübke 666 (1872). — jfr SKÅD-TEATER.
b) om (del av) byggnad (ofta med tanke på dess utformning med trappstegsvis ordnade åskådarplatser) avsedd för annat än skådespel, ss. föreläsning l. medicinsk demonstration o. d.; förr äv. om biograf. (Konstnären) har war sektion (dvs. obduktion) reda aftagit och den nu perfektionerat, nämligen alla demonstrationer i lefvandes stort, där medh att både bepryda theatret, som altid att informera medicinæ och physices studiosos. Annerstedt UUH II. 2: 217 (cit. fr. 1667). Rudbeck uppförde nu ofvanpå det Gustavianska lärohuset en kupol .. inredde den till en på tvåhundrade åskådare beräknad anatomisk teater. Atterbom Minnest. 1: 30 (1847). Slottsbiografen .. Teater för kinematografisk konst .. Stadens förnämligaste biografteater. TelKatalUpps. 350 (1928). Förutom att bygga om befintliga lokaler (vid Uppsala universitet) ingår det i visionen att bygga en humanistisk teater — ett pedagogiskt rum efter modell av det engelska parlamentet. Ergo 2001, nr. 6, s. 7. — jfr AP-, BIOGRAF-, FILM-, KINEMATOGRAF-, SJÖ-TEATER.
c) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. — särsk.
α) [jfr 1 a] (†) plats l. område där spektakulära handlingar l. skeenden (i sht krig) äger rum, skådeplats (se d. o. 4); äv. (allmännare) om världen. RARP 6: 322 (1658). K. M:tt (dvs. K. X G.) ähr den eendaste som medh macht och modh hafwer contraminerat .. (Österrikes) omätelige desseiner i Tyskland, som nu längie på theatret ähre agerade wordne. Därs. 7: 152 (1660). Slutligen blef Sicilien en Theater för krigen imellan Carthaginenserna och Romarne. GT 1787, nr 84, s. 3. Reformationens första theater var Tyskland, den andra var Schweitz. Geijer I. 1: 312 (1845). Sundén (1891). jfr: Vid de dagliga ”briefingarna” (om Kuwaitkriget) .. redogjorde stjärnspäckade generaler för vad som ”timat” på teatern, ”in the theatre”, sedan förra ”briefingen”. DN 3 ⁄ 3 1991, s. B3. — jfr KRIGS-, OPERATIONS-, SJÖ-TEATER.
β) (†) om (naturlig) plats som liknar l. påminner om teater gm att erbjuda en vy l. utsikt l. ngt sevärt. Linné Ungd. 1: 58 (1729). Här (vid Balsberg) är en theater af Naturen; Under, som kunde sysselsätta den största Physicus i lång tid, och äfwen lika så förnöja en Lithologus. Dens. Sk. 86 (1751). Här (i Genua) öppnas en teater för ögat, som tar all attention, med de allra superbaste palais. Tersmeden Mem. 2: 195 (c. 1790). Blomster-qvarter, grönskande Théatrer, höga Bosquéer och flere anläggningar, som prydas af många Bild-groupper. Linnerhielm 1Br. 192 (1795, 1797).
γ) [jfr fr. théâtre d’eau] (†) om anläggning (i park) med sprutande l. rinnande vatten (som erbjuder ett skådespel för betraktaren), vattenkonst. (I trädgården) är en theatre med bassin frammanföre, hwarest 3ne sprong äro .. och på theatre monga förgylta statuer. Swedenborg Res. 67 (1736). MoB 5: 160 (1784).
2) om institution l. organisation l. förening o. d. (med inbegrepp av skådespelare o. annan personal) som ägnar sig åt l. utövar scenisk verksamhet; särsk. i sådana uttr. som vara vid teatern, gå in vid teatern, lämna teatern, i fråga om anställning vid l. tillhörighet till teater; äv. i namn l. benämning på institution o. d. av angivet slag (vilket namn o. d. dock ofta också används om teaterbyggnad tillhörig viss institution o. d., jfr 1). Byteatern, Jönköpings länsteater, Kungliga dramatiska teatern. Theatren kunde blifwa giord til en stadig kiälla för Ädla och nyttiga tijdfördrif, om han blefwe på et anständigt sätt inrättad. SedolärMercur. 1: nr 2, s. 7 (1730). Denna Censur sträcker sig till alla Theatrer i Riket, utom de begge Kongliga i Hufvudstaden. Leopold (SVS) II. 5: 277 (1816). Den som i längre tid än Sex .. månader är af sjukdom hindrad att vid Theatern tjenstgöra, njute .. endast hälften af den med honom öfverenskomna lön och löne-förmåner. ReglKTheat. 1834, s. 8. Stor skada att den flickan (dvs. skådespelerskan) lemnade min teater! Blanche Bild. 3: 101 (1864). De maktägandes intresse för dramatisk konst har .. åstadkommit, att vi 1667 erhöllo vår första teater .. i det s. k. nya Bollhuset i Stockholm. SvH 6: 42 (1903). Stående teater fanns icke, men väl ett teaterhus, där kringresande sällskap, såväl finska som svenska, tidtals uppträdde. MännMinn. 3: 201 (1944). — jfr BARN-, HOV-, NATIONAL-, NOMAD-, OPERETT-, PRIVAT-, RADIO-, REPERTOAR-, RES-, REVY-, RIKS-, SEKUND-, SKUGG-, SMÅ-, SOMMAR-, STADS-, STUDENTSKE-TEATER m. fl.
3) om scenisk konstart som består i att framföra skådespel l. hörspel där roller utförs l. gestaltas av skådespelare l. dockor o. d., skådespelarkonst; särsk. i uttr. spela teater, se SPELA, v.1 6. 1VittAH 2: 92 (1776). Ännu har man icke hos osz kommit till ett fullt medwetande af den stora bildning som en god teater utöfwar på en allmänhet. SKN 1845, s. 100. Radiotjänst tävlingsnämnd (har) talat om den i vardande stadda ”örats teater”. SvD(B) 12 ⁄ 10 1927, s. 9. Teater var farlig, men musik var snarast uppbygglig. Wigforss Minn. 1: 47 (1950). Det är här ute (i Angered) den bästa teatern spelas, sa Tomas. Karnstedt Gnistsk. 222 (1990). — jfr ATELLAN-, BARN-, FOLK-, KASPER-, LUST-, MARIONETT-, POLICHINELL-, RADIO-, REGI-, SCEN-, SKOL-, SKUGGSPELS-TEATER. — särsk.
a) konkretare, om teaterföreställning; särsk. i uttr. gå på teatern, bevista en föreställning, öppna teatern, börja en föreställning; äv. med tanke på teaterföreställnings tidsutdräkt i sådana uttr. som före l. efter teatern; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Ty haar man och .. (Merkurius) såsom then snabbaste och förnämste Bodbäraren, lembnat then ähran at öpna Theatret, och kungöra Hans Kongl. May:tz födelses Dagz Närwarelse. Lindschöld Gen. A 1 a (1669). Tack för de små mirakler, / Theatrer och Spectacler! / Wi lära nu få del / Af andra Skåde-spel. Dalin Vitt. 5: 246 (1752). Hwad är orsaken til denna förändring (dvs. att studenterna blivit mindre flitiga)? .. Middagsmåltider, ThéeAssembleer .. och Theater. SP 1792, nr 51, s. 1. Då var det full teater i stugan. Dom hade nyss ätit, så köksbordet såg ut som ett slagfält. Johansson Medmänn. 30 (1937). Under hela säsongen .. kom .. (föräldrarna) och hämtade mig efter teatern. Carlsson Sickan 73 (1977). Jag läste, såg på TV, gick på teater och bio, promenerade, jobbade i trädgården. Balderson StatsrTid. 177 (1980).
b) om pjäs l. skådespel, dels ss. verk framfört på scen, dels konkretare ss. litterärt verk; äv. kollektivt om viss författares produktion l. viss (sorts) teaters repertoar. CLivijn hos Hjärne DagDrabbn. 208 (1805). Oaktadt de formella bristerna, som tillhöra tidehvarfvet, är Shakspeares Theater en dyrbar Codex, en Poesiens heliga bok. Nicander 2: 740 (1820). Jag vill skrifva teater, jag vill vara diktare! Söderberg AllvLek. 382 (1912). Ofta upptogo .. (de vandrande teatertrupperna) stycken ur den shakespeareska teatern. SvLittH 1: 289 (1919). Ehuru .. (V. Hugos) teater spelat en stor historisk roll .. har den icke förmått hålla sig kvar på scenen. BonnierLittH 4: 104 (1930). — jfr RADIO-TEATER.
c) [jfr uttr. icke spela (ngn) roll] i sådana uttr. som inte spela (ngn) teater l. spelar ingen teater, sakna (all) betydelse. Hultman IrlSag. 120 (1911). Det var långt till juni, och en dag mer eller mindre spelade visst ej så stor teater, som somliga läto påskina. Wilhelm Tall. 279 (1919).
d) oeg. l. bildl., om ngt som (ofta nedsättande l. i dålig mening) liknar l. kan liknas vid teater i det att vara förkonstlat l. icke-realistiskt; äv. ss. förled i ssgr för att beteckna ngt overkligt l. bedrägligt l. falskt; jfr SKÅDESPELERI 2. NordT 1885, s. 442. (Petrarcas) vackra ord hafva nästan alltid en .. omärklig biklang af ihålighet, teater och pose. Söderhjelm ItRenäss. 68 (1907). Noak spelades av Carl Ström. Inte ett spår av teater fanns det i hans varma böner, som framsades med den skönaste rösten av alla, som nu ljuda på Stockholms teatrar. OoB 1936, s. 119. Avdelningsmötena hade blivit dålig teater. Jersild BabH 49 (1978). Leo försökte öppna Henrys drömmande blå ögon och få honom att inse att det bara var teater alltsammans, att han i själva verket var precis lika blåst och snuvad som .. grabbarna nere hos Hälardrottningen. Östergren Gentl. 258 (1980). — särsk. i uttr. spela teater, förställa sig. Auerbach (1915). Känner jag honom rätt så kommer han att spela teater under hela middagen. Hellström Lekh. 478 (1927). Jag kan inte spela teater, liksom, eller låtsas nånting. Gustaf-Janson KungVank. 10 (1963).
Ssgr: (3 a) TEATER-AFFISCH. BrinkmArch. 2: 375 (1810). Att läsa teateraffischerna försummade jag sällan. BBergman i 3SAH XLVII. 1: 51 (1936). Tryckta teateraffischer har vi (i Sv.) redan på 1600-talet. Kulturen 1995, s. 43.
(3 a) -AFTON. om kväll med teaterföreställning; jfr -kväll. Backman Dickens Pickw. 2: 117 (1871). (G. III) var stundom rätt missnöjd med sina teateraftnar (i Rom). Tegnér Armfelt 1: 114 (1883). Henning HbgMinn. 2: 112 (1953).
(3 b) -AGENTUR. firma l. rörelse som förmedlar l. förlägger teaterpjäser l. teateruppsättningar. När (översättningen av) M(äster) Olof blir färdig har du att skicka den jemte bref till Blocks teateragentur i Berlin! Strindberg Brev 3: 239 (1883). I Göteborg finns Eva Lindekrantz teateragentur. DN 27 ⁄ 4 1993, s. B4.
(2, 3 a) -ALMANACK(A). (numera mindre br.) publikation som omtalar (ett års) teaterhändelser; äv. om i tidning l. tidskrift återkommande förteckning över kommande teaterföreställningar. Wikforss 2: 737 (1804). Flera år äro redan förflutna, sedan någon Theater-Almanach hos oss utkommit. SvLitTidn. 1821, sp. 366. SvD(A) 3 ⁄ 1 1962, s. 9.
(3 a) -ANMÄLAN~020. recension av teaterföreställning. jfr -kritik, -krönika, -recension. Strindberg hade skrivit en entusiastisk teateranmälan över detta stycke i Dagens Nyheter. TEklund hos Strindberg Brev 1: 317 (1948).
(3 a) -ANMÄLARE. person som recenserar teaterföreställning; jfr -kritiker, -recensent. Ständiga kunder (på Stora teatern) lär man sig .. att känna igen .. att icke tala om tidningarnas teateranmälare och om poliskommissarien på nedre parkett. Lundin NSthm 257 (1888).
(3 a) -ANNONS. Stjärnorna är tillbaka på Broadway och teaterannonserna så späckade med kända namn att man tror det är bio. Expressen 21 ⁄ 4 1992, s. 39.
(2) -APA. skämtsamt l. nedsättande dels (o. i sht) om skådespelare l. artister, dels om personer som gärna uppträder l. agerar; äv. om (djupt) teaterintresserade människor. Bergman Chef. 115 (1924). Jag är född till teaterapa, skrattade han. Minns du min gamla dockteater. Siwertz Fribilj. 224 (1943). En inställning så grundmurad och djuprotad, att jag ännu vid första läsningen av hennes brev .. i henne endast såg en löjlig teaterapa till småstadsfru. Lidman Lågan 79 (1952).
(2) -ARBETARE. om person som är anställd l. engagerad vid teater. NDA 25 ⁄ 3 1933, s. 15. Teaterarbetarna kom från olika miljöer och hade olika teorier om hur man skulle arbeta. Pettersson o. Smids Teaterhist. 288 (1995).
(3) -ARBETE~020.
1) (†) (skrivet) skådespel; jfr -pjäs. GJEhrensvärd Dagb. 1: 202 (1777). För min del förskrefs jag från Upsala, att tillägga slutljuden i Frigga, Helmfelt och andra af Hs. Majsts. TheaterArbeten. Leopold (SVS) II. 4: 207 (1810).
2) arbete med teater. SvLittTidskr. 1956, s. 91 (1890).
-ASSOCIATION. (†)
1) särsk. till 1: association (se d. o. 2) till teater. SErikÅb. 1966, s. 48.
2) till 2: teatersällskap. SP 1792, nr 13, s. 2.
(2) -BANA. jfr bana, sbst.1 1 g β. Strindberg Brev 6: 68 (1886). Så underligt det kan låta led Fredrikson under hela sin teaterbana av premiärnervositet. Jahnsson GuldsmBer. 204 (1941).
(2) -BAND. (numera knappast br.) nedsättande om (ambulerande) teatersällskap. Adelsköld Dagsv. 4: 12 (1901). Det (är) uteslutande fördelaktigt, att teaterbanden praktiskt taget försvunnit från horisonten. Ett och annat undermåligt sällskap härjar visserligen ute i bygderna. ST(A) 1930, nr 292, s. 24. Östergren (1956).
(3) -BEDUIN. jfr beduin II. Iduna 1865, s. 3.
(1) -BELYSNING. belysning (se d. o. 2) på teater; äv. mer l. mindre bildl. Fogelqvist SöderkRom 189 (1924). En av Europas mest anlitade experter på teaterbelysning är ljussättare (N. N.). Expressen 3 ⁄ 11 1991, s. 12.
(3 a) -BESÖK. jfr besök 2. Berndtson (1880). Hon hörde modern skildra sin ungdoms teaterbesök. FBöök i 3SAH LX. 2: 23 (1949).
(3 a) -BESÖKANDE, p. adj. ofta substantiverat; jfr -besökare. AB 14 ⁄ 10 1845, s. 2. En försämring af konjunkturerna .. (har) städse visat sig leda till minskning i tilloppet af teaterbesökande. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 49, s. 8. GbgP 10 ⁄ 12 1997, s. 45.
(3 a) -BESÖKARE. jfr -besökande, -gångare. Björkman (1889). Teaterbesökare från Billesholms grufva .. uppmärksamgöras på, att hemresan (från Malmö) hinner företagas efter föreställningens slut med 10-tåget. SDS 5 ⁄ 9 1894, s. 1.
(3 a) -BILJETT. jfr biljett, sbst.1 3 a. SvTyHlex. (1851). Vi har ju våra skattefria traktamenten .. och alla fria middagar och taxibilar och teaterbiljetter .. och alla våra reträttposter. Balderson StatsrTid. 129 (1980).
(3) -BITEN, p. adj. (starkt) intresserad av teater (jfr bita I 4 g). SvD(B) 27 ⁄ 1 1918, s. 10. I denna teaterbitna huvudstad voro duktiga skådespelare mycket eftersökta och väl betalda. Grimberg VärldH 9: 447 (1940).
(3 a) -BOA. (förr) jfr boa, sbst. 2. GHT 20 ⁄ 12 1897, s. 1.
(2) -BOHEM. (numera mindre br.) jfr bohem, sbst.2 Han gav en angenäm känsla av behärskning, överblick och säkerhet, som de nervösa musik- och teaterbohemer, med vilka hon förut mest umgåtts, aldrig förmått giva henne. Siwertz Eld. 163 (1916).
(3 d) -BONDE. särsk. (förr) oeg. l. allmännare, nedsättande, om person som politiskt företrädde bondeintressen utan att (egentligen) vara bonde. I (arbetare)partiets förtroenderåd inom Andra kammaren sitta .. några hemmansägare från Västergötland, Småland och Skåne, som visst icke äro några ”teaterbönder”, utan varit och nog förbli hemmansägare hela livet igenom. Thyselius Lindman o. Staaff 7 (1914). Östergren (1956).
(3) -BOV. rollkaraktär ss. bov på teater; jfr -skurk. Hagberg Shaksp. 10: 437 (1850). Ej någon vanlig bondbov, klumpig och lumpen, ej heller någon teaterbov, som går omkring i mörkret och säger: Ha! Nyblom Föräldr. 287 (1949).
(3) -BREV. artikel i tidskrift l. tidning som behandlar teater; jfr brev 3 e o. -journal. OoB 1963, s. 452. Jag skriver teaterbrev till en hel del tidningar. Arnér Verkl. 33 (1965).
(1, 3) -BYGGNAD. byggnad avsedd ss. teater; jfr -hus. SP 1792, nr 68, s. 3. Ritningar till ny teaterbyggnad å nuvarande operahusets tomt. SFS 1892, Bih. nr 5, s. 35. Arsenalsteatern .. var en liten rätt elegant teaterbyggnad, dekorerad i ljusblått och vitt. BBergman i 3SAH LV. 1: 84 (1944).
(3 b) -CENSOR. (förr) censor (se d. o. 3) över teaterpjäser. Sylwan Kellgren 151 (1912). Polismästaren fungerade icke blott som teatercensor; han fick även ingripa mot de lättrörliga skådespelarna och förhindra rymningar. Staf PolisvSthm 91 (1950).
(3 a) -CENSUR. (förr) censur (se d. o. 2) över teater. Kellgren (SVS) 6: 187 (1788). Teatercensur hade under olika perioder varit verksam i Sverige sedan 1785, och den upphävdes först 1872. BBergman i 3SAH LV. 1: 182 (1944).
(2) -CHEF. chef över (konstnärlig verksamhet på) teater; jfr -ledare. En pjes af wärde, ej mindre för åskådarne än Theaterchefen. NVexjöBl. 26 ⁄ 2 1847, s. 1. (Hj. Gullberg tillträdde) en plats som teaterchef i .. Aktiebolaget Radiotjänst. Holmberg Gullberg 92 (1966).
(3 a) -DAG. dag ägnad åt teaterbesök. SP 1792, nr 51, s. 3.
(3 a) -DAGS. dags att besöka l. börja teaterföreställning. Det led mot teaterdags, och man måste skiljas. Benedictsson Skåne 70 (1884).
(2) -DAM. (†) kvinnlig skådespelare. Han .. en omätlig rikdom bortslöst / På Spelhusen och Källarne / Och på Theater-Damerne. Lidner (SVS) 4: 242 (i handl fr. 1793). Söderberg Gertr. 61 (1906).
(3 a) -DEKLAMATION. Theatredeclamation .. et sannt, värdigt och lefvande sätt at i röst och åtbörder uttrycka sinnets rörelser, efter sakens, personens, tilfällets natur. LBÄ 7—8: 33 (1797).
(1) -DEKOR. jfr -dekoration. DN(B) 17 ⁄ 9 1964, s. 12.
(1) -DEKORATION. jfr dekoration 2 o. -dekor. Kellgren (SVS) 6: 177 (1788). Ett betydligt antal Kulisser och Theater-Dekorationer, passande för .. Sällskaps-Theater, finnas till salu. DA 1824, nr 49, Bih. s. 1. Själens speglar .. påminde om speglar i en teaterdekoration; dylika äro inte gjorda för att spegla någonting. Hedberg VackrTänd. 17 (1943).
(1, 3) -DEKORATÖR. jfr -målare. SvTyHlex. (1851). Teaterdekoratören (dekorationsmålaren) har det konstnärliga ansvaret för utformning av scendekorationerna. SvYrkeslex. nr 890 a, s. 6 (1956).
(3) -DIALOG. jfr dialog 2 b. Den nysvenska teaterdialogen kan .. med heder räkna sina anor från (teaterstycket) ”Den afundsjuke”. KJWarburg i 2SAH 59: 224 (1882).
(2) -DIREKTION. jfr direktion 4. Uppå 1780-talet utgofvo några Publike Verk, såsom Nummer-Lotterie- och Teater-Direktionerne Almanacker. Rosenhane PVetA 1805, s. 99.
(2) -DIREKTÖR. Det är gagneligt för den goda smaken, det är en nödig controll på TheaterDirecteurer och Auctorer, at man får uthwissla Piecer som äro odugliga. SP 1792, nr 13, s. 1. Sjövall. Fan må vara Theaterdirektör! Ölander. Det behöfs inte, för det kan nog vara ett litet helvete ändå. Blanche Kom. 11 (1850).
(2) -DIVA. Holmberg Kulturr. 24 (1912).
(2) -DRÖM. (orealistisk) förhoppning om att gå in vid teatern. Han skulle förverkliga teaterdrömmen, som hon fått stänga in i portvaktshålet. Siwertz Fribilj. 140 (1943).
(3 a, d) -EFFEKT. jfr effekt 3 a. Atterbom Minn. 309 (1818). Att döma af det stormande bifall, hwarmed pjesen med sina många theatereffekter mottogs, torde den komma att länge hålla sig qwar på repertoiren. ÖgCorr. 7 ⁄ 1 1854, s. 1. Naturligtvis förklarade konungens ovänner och partimännen detta allt vara förställning och teatereffekt. BvBeskow i 2SAH 32: 354 (1859).
(3 a) -ELD. fyrverkeri avsett att användas på scen; jfr eld 1 g α. Dalin (1854). Teatereld, rökfri, röd eller grön, avsedd för inomhusbruk. RiktprislHanssonPyrotekn. 1968, s. 2.
(2) -ELEV. elev vid teater l. teaterskola. ReglKTheat. 1834, s. 17. Varje eftermiddag går några teaterelever till Mölnlycke torg och sjunger något ur pjäsen (de ska uppföra) för att locka mer publik. GbgP 10 ⁄ 3 1996, s. 10.
(2) -ELEVSKOLA. (förr) teaterskola. DN 1894, nr 8844 A, s. 3. Det fanns ännu ingen teaterelevskola, och Ida Aalberg sändes till Helsingfors .. fick provspela och blev antagen. Estlander 11Årt. 1: 253 (1919).
(2) -ENTREPRENÖR. (†) jfr entreprenör 2. Dalin FrSvLex. 1: 407 (1842).
(3) -ENTUSIAST. Hellander Teaterorig. 26 (1900). Han har skrivit Stadsteaterns historia, en förälskad bok som röjer teaterentusiastens hela kärlek. SvLittTidskr. 1962, s. 109.
(3 a) -ERFARENHET. jfr erfarenhet 1. Lagerbjelke Theat. 64 (1834). Planen (att författa libretton) sattes i verket, men hans teatererfarenhet var för ringa, och försöket misslyckades. Ek Kellgren 1: 132 (1965).
(3 a) -EXEMPLAR. (förr) (otryckt) rollhäfte. Befall äfven häftning af några fler teaterexemplar, häftigt! Strindberg Brev 2: 36 (1878). BonnierLM 1943, s. 32.
(3) -FINSKA. om den särskilda variant av finska som (i Finland) används på teater; jfr -språk. Vi (har) i vårt land hört en teaterfinska, som .. låter icke så litet tillgjord. Ahrenberg Männ. 5: 271 (1910).
(2) -FLICKA. (nedlåtande) om (ung) kvinna anställd l. engagerad vid teater i mindre framträdande position ss. i biroll l. ss. dansare. GJEhrensvärd Dagb. 1: 24 (1776). Det var en ovanlig inbjudan, teaterflickan hos finanspolitikerna; nästan som Eliza hemkallad till professor Higgins. GbgP 15 ⁄ 9 1996, s. 54.
(1) -FOAJÉ. Jag befann mig i en teaterfoajé under paus. Öberg Storstr. 55 (1910).
(2) -FOLK. jfr folk 3 h. Den elaka lefnad hvarför man mera vanligt än billigt beskyller Theaterfolket, kan lika så litet förtaga des verkan på Spectateurernes förbättring. Kellgren (SVS) 4: 272 (1782). Teaterfolk brukar vara säkra iakttagare av drag, blick, röst, hållning och vad de röjer. KRGierow i 3SAH LXXXI. 2: 259 (1973).
(1) -FOND. jfr fond, sbst.1 I 2 a. För .. (A. Oehlenschlägers) Sångmö är naturen, då den ej lifvas af en frisk mensklighet, död, såsom en målad theaterfond. Nicander Minn. 1: 22 (1831). Tolstoy upprullar en rolig målning af de arbetare, som dagligen måste förnöta sin tid med att hissa upp teaterfonder eller tända ljusramper. Heidenstam Tank. 84 (1899).
(2, 3) -FÖRENING. förening för personer som arbetar vid teater l. är intresserade av teater; särsk. dels om amatörteatersällskap, dels om publikorganisation som verkar för att erbjuda allmänheten teaterföreställningar. Den danska provinsens teaterliv regleras till avsevärd del av det stora antal teaterföreningar som sedan många år finnas. SvD(A) 17 ⁄ 10 1933, s. 13. Det blev .. Manne som i samråd med några herrar från olika teaterföreningar fick ta hand om alla arrangemang i samband med begravningen. Siwertz Fribilj. 148 (1943). DN 2 ⁄ 7 1998, s. B1 (om amatörteatersällskap).
(2) -FÖRESTÅNDARE. DA 1824, nr 53, s. 4. (År 1864) bildade (Hj. Agardh) ett eget teatersällskap och fortfor att vara teaterföreståndare till våren 1866. FinBiogrHb. 25 (1895). Efter supén framförde (Västgöta)nationens spexare en av teaterföreståndaren .. författad sketch betitlad ”Smällkyssen”. UNT 6 ⁄ 3 1939, s. 5.
(3) -FÖRESTÄLLNING. jfr föreställning 3 a. (Tyska) skolans teaterföreställningar började redan kl. nio på morgonen. Lundin o. Strindberg GSthm 323 (1881).
(2) -FÖRETAG~002, äv. ~200. jfr företag 4. I det ögonblick då jag står i begrepp att öppna det teaterföretag, om hvilket du möjligen läst i tidningarne .. erinrar jag mig ditt välvilliga uppträdande vid vår bekantskaps formerande. Strindberg Brev 7: 228 (1889).
(3 b) -FÖRFATTARE. författare av teaterpjäs; jfr -skribent. Kellgren (SVS) 5: 192 (1789). Att vara theaterförfattare är detsamma som att svälta ihjäl. Säfström Amul. 8 (1852).
(3) -FÖRHÅLLANDE. jfr förhållande 4. Strindberg Brev 1: 51 (1870). Det skall villigt medges att i synnerhet landsortens teaterförhållanden f. n. äro omöjliga och att skapandet av en sund teaterverksamhet här är ett kulturproblem, som icke bör nonchaleras. ÖgD 25 ⁄ 1 1933, s. 3.
(3) -GALEN. jfr galen 4 o. -tokig. Carlsson HelaSthm 178 (1912). Leif, den teatergalne scenarbetaren, kom släpande på ett fång svart sladd. Jersild BarnÖ 180 (1976).
-GARDEROB.
1) till 1: plats på teater dit ytterkläder lämnas till förvaring; jfr garderob 2 c. Fruarna i teatergarderoberna (i Paris) lämna ut kläder med ett fenomenalt åsidosättande av rättvisa och ordningsföljd. Tegnér Paris 23 (1924).
2) till 3 a: förråd av kläder vid teater; jfr garderob 3. Inköpet af en teatergarderob i särdeles utmärkt skick .. förökade .. i betydlig mon de oundgängliga utgifterna. Cygnæus 6: 97 (1869).
(3 d) -GEST. Man märker författarens begåfning såsom skald, men genom teatergesterna, genom detta fråssande i en diktad, bedröflig situation .. gör stycket ändå ofta ett komiskt intryck. 2Saml. 12: 21 (1891).
(1) -GOLV. (numera mindre br.) scengolv. Det (var) icke .. tillfälle att anskaffa ett upphöjdt teatergolf med fallucka. Blanche Bild. 3: 141 (1864). Fahlcrantz Kyrkoh. 197 (1907).
(1, 3 d) -GRANNLÅT~02 l. ~20. jfr grannlåt 2. SP 1792, nr 204, s. 2. Väl har jag hört surmulna tidningar av skilda färger och utomstående enskilda gruva sig över katolska seder och kyrklig teatergrannlåt. Andræ Söderblom 262 (1931).
(2) -GRUPP. teatersällskap (utan fast scen). TSvLärov. 1952, s. 686. (Skånska teatern) skall fungera som en fristående, regional teatergrupp med hela Skåne som verksamhetsområde. DN 14 ⁄ 8 1973, s. 8.
(3 a) -GYCKEL. (†) burlesk l. skämtsam framställning av teater; jfr gyckel 1. SvLittFT 1838, sp. 803.
(3 a) -GÅNGARE. (†) om person som (ofta) besöker teaterföreställningar; jfr -besökare. AdP 183435, 13: 84. (Runeberg) var en flitig teatergångare, då Borgå någon gång besöktes af resande svenska trupper. Sylwan SvLit. 287 (1903).
(3 a) -HABITUÉ. Hedberg SvOperasång. 179 (1885). Liksom teaterhabituéen, när han sjunker ned just på sin gamla parkettplats, så höjer jag en suck av välbehag. Siwertz Förtr. 281 (1945).
-HISTORIA.
1) till 2: historia (se d. o. II 6) med ämne från teaterlivet. Han berättade teaterhistorier på sitt torra nötknäpparvis och nästan alltid var det om sådana där trasiga snillen som han överlevat. Siwertz Fribilj. 74 (1943).
2) till 3: (vetenskapen om) teaterns historia; äv. konkret: om handbok i teaterhistoria. Det första egentliga skådespelaresällskap, som vår Svenska teaterhistoria känner, nemligen ”Lejonkulans män”. KJWarburg i 2SAH 59: 219 (1882). Teaterhistoria nytt läroämne vid högskolan. SvD(A) 3 ⁄ 10 1940, s. 11. Personnes teaterhistoria var ett de framskridna årens arbete. SSiwertz i 3SAH LXXIV. 2: 76 (1966).
(3) -HISTORIKER. jfr -historia 2. Så hade hon .. börjat odla sin fallenhet för skribentskap med tanke på att en gång bli teaterkritiker och -historiker. Rootzén Vård. 63 (1930).
(3) -HISTORISK. jfr -historia 2. (Teater- och musikutställningen) kommer att uppvisa ett svenskt teaterhistoriskt museum. TT 1897, Byggn. s. 6.
(3) -HJÄLTE. rollkaraktär som hjälte (se d. o. 3) på teater; äv. mer l. mindre bildligt. Hurudana menniskor äro väl vanligtvis dessa theaterhjeltar och hjeltinnor? Personer utan seder, utan uppfostran .. menniskor tagna af det lägsta stånd. Rademine Knigge 3: 94 (1804). Vid den herrliga siren-musiken af hvinande kulor, skola våra tappre öfvergifva theaterhjelten (dvs. G. III) och samlas kring mig (dvs. hertig Karl). Crusenstolpe Mor. 3: 172 (1841).
(1, 3) -HUS. jfr -byggnad. SP 1792, nr 238, s. 4. Stockholms theaterhus är lättare blottstäldt för vådeld, än något annat i Europa, af den anledning, att det är upfyldt med boställs- och boningsrum, från vinden ned till källaren. Beskow Theat. 1832, s. 3.
(3 a) -HUVA. (†) jfr huva, sbst.1 1. Hon var insvept i en fotsid kappa och på hufvudet hade hon en crèmefärgad teaterhufva af spetsar och bandrosetter. Benedictsson FruM 57 (1887). Pricken över i:et i den modärna elegansen för teaterbesök .. är den lilla, tätt åtslutande, lätta och pikanta teaterhuvan. Upsala 2 ⁄ 2 1929, s. 5.
(3) -HÄNDELSE. jfr händelse 3. BBergman i 3SAH LV. 1: 70 (1944).
(3) -HÖGSKOLA~020. högskola för undervisning i teaterkonst. UNT 23 ⁄ 2 1945, s. 4. Scenskolan i Malmö får heta Teaterhögskolan i Malmö. SDS 24 ⁄ 9 1983, s. 28.
(3) -INRÄTTNING~020. (†) teaterinstitution; jfr inrättning, sbst.2 1 c. Academiens mening är dermed, hwarken at förnya den gamla kända twisten om Theaterinrättningars nytta eller skadlighet, eller at wilja binda til wiss föreskrift, werkeliga Snillen. SP 29 ⁄ 12 1797, s. 3. Den genom allmän uppsägning så godt som upplösta teaterinrättningen. Hyltén-Cavallius Lif 221 (c. 1880).
(3) -INSTITUTION. om teater(n) som institution (se d. o. 3); jfr -inrättning. SFS 1890, Bih. nr. 4, s. 39.
(3) -INTRESSE. Strindberg Brev 2: 385 (1882). (1910-talets) teaterintresse hade .. en påfallande ytlig karaktär .. och .. inriktade sig i mycket stor utsträckning på teaterfolkets privata göranden och låtanden. UrDNHist. 1: 254 (1952).
(3 a) -INTRESSERAD, p. adj. intresserad (se intressera III 3) av teater; äv. substantiverat. Strindberg Brev 7: 160 (1888). De flesta teaterintresserade vet att det var här (på Dramaten) pjäsen (Lång dags färd mot natt) fick sin urpremiär i februari 1956, med Inga Tidblad och Lars Hanson i huvudrollerna. GbgP 18 ⁄ 4 1998, s. 50.
(3 b) -INTRIG. jfr intrig 4. WoJ (1891).
(3 a) -JOURNAL. särsk. om avdelning i tidskrift som fortlöpande behandlar teaterhändelser; jfr journal 2 o. -brev. Tanken på en fortlöpande teater-journal (i Stockholms Posten) hade framkastats redan i december 1788. Sylwan Kellgren 167 (1912).
(1) -KAFÉ. kafé l. restaurang o. d. som inrymmes i l. står i nära samband med en teaterbyggnad. WoJ (1891).
(2) -KANSLI. jfr kansli 1. Lundin NSthm 269 (1888). Å teaterkansliet utspelas de verklighetstrognaste dramer, där den sårade stoltheten rasar i bravurscener. Carlsson HelaSthm 200 (1912).
(3 a) -KAPPA. (numera mindre br.) (elegant) kappa (se kappa, sbst.1 1 b) använd vid teaterbesök. Vi hafva i dag att omnämna en rundskuren kappa (Rotunda), hvilken är bestämd till bal- eller theater-kappa. NJournD 1855, s. 172. En och annan lackerad vagn släpade några damer, som lågo i hvita teaterkappor på baksätena som svepta lik. Strindberg Giftas 1: 155 (1884). IllSvOrdb. (1964).
(2) -KASSA. särsk. (förr): en teaterinstitutions ekonomiska medel; jfr kassa, sbst.1 3. Kellgren (SVS) 6: 298 (1790). Kunde anmäla ett öfverskott i teaterkassan af, såsom jag vill minnas, 6,000 R:dr. Hyltén-Cavallius Lif 224 (c. 1880).
(3 a) -KIKARE. mindre kikare med låg förstoringsgrad (lämplig att användas på teater). DA 1824, nr 22, s. 2. Korta holländska kikare, såsom fält- och teaterkikare, ha jemte sitt ringa synfält .. äfven en ringa förstoringskraft. UB 2: 302 (1873). (Publiken) skrek och .. hviftade så att dom som sutto på raderna hviftade ned stora karameller, program, teaterkikare .. och lösgommar i ansigtena på dom som sutto på parkett. Hedenstierna FruW 187 (1890).
(3 a) -KLACK. jfr klack, sbst.5 NDA 22 ⁄ 11 1913, s. 4.
(3 a) -KONFEKT. särsk. om (kanderad) konfekt (se d. o. 1) bestående av färgad (o. smaksatt) mandelmassa. Denna (enklare) mandelmassa kan användas till enkel konfekt s. k. teaterkonfekt och semlor. StKokb. 524 (1940).
(3) -KONST. jfr konst 4. Man skall slippa at se dessa omogna försök utan sammanhang och styl, utan kännedom af Theaterkonsten. Kellgren (SVS) 5: 318 (1790). Skådebanan .. bildades maj 1910 med ändamål att inom vårt land bereda den mindre bemedlade publiken rikligare tillfällen att .. komma i åtnjutande af god teaterkonst. 2NF 25: 1290 (1917).
-KONUNG, se -kung.
(3 a) -KOSTYM. jfr kostym 4 a. Beskow Theat. 1832, Bil. 3, s. 1. Strävan efter historisk trohet i uppsättningen tillhör en nyare tid. De gustavianska operorna hade spelats i tidens traditionella teaterkostymer. Nordensvan SvTeat. 1: 151 (1917).
(2) -KRETS. jfr krets, sbst.1 9 b. (Införande av granskningsnämnd för teatern) komme att bli mer eller mindre ett gynnande av de personliga vännerna, där hela den personliga skvallerapparaten, som florerar inom teaterkretsar, komme i rörelse. RiksdP 1920, 2 K nr 43, s. 23.
(2) -KRIG. jfr krig f. Kellgren (SVS) 5: 212 (1789).
(3 a) -KRITIK. jfr kritik 1 b o. -anmälan. NVexjöBl. 15 ⁄ 10 1847, s. 1. Det väsentliga i en teaterkritik är hur kritikern motiverar sina reaktioner inför föreställningen. Poppius o. Jansson Journ. 43 (1959).
(3 a) -KRITIKER. jfr -anmälare. SundsvP 9 ⁄ 1 1886, s. 3. Teaterkritikerns verksamhet är en serie av intellektuella sprinterlopp, en mycket krävande form av andlig idrott. KAsplund hos Laurin LivKonst 35 (1946).
(3 a) -KRÖNIKA. jfr -anmälan. Wikforss 2: 737 (1804). Poul Borums teaterbrev från Stockholm är kanske det mest förtjänta bidrag som har influtit till vår pristävlan om bästa teaterkrönikan. OoB 1963, s. 452.
-KUNG, äv. -KONUNG.
1) till 2: om ledande person inom teatervärlden; jfr konung, sbst.1 I 4 c. BvBeskow i 3SAH XL. 2: 191 (1833). I Albert Ranft fick det oskarianska Stockholm sin teaterkung. SvFolket 12: 345 (1940).
2) till 3: rollkaraktär som kung på teater; äv. mer l. mindre bildligt om person som utanför scenen uppträder ss. sådan, särsk. om Gustav III; äv. om kung utan egentlig makt. Han bär Kronan; men wi behålla Magten. Han warder en Theatre-Konung; men wi deremot Folkets Regenter. Tessin Bref 1: 50 (1751). SP 31 ⁄ 1 1809, s. 3 (om rollkaraktär). Såsom .. (G. III) vanligen målas, en svag, lättsinnig, effektsökande teaterkung. BvBeskow i 2SAH 34: 429 (1861).
(3 a) -KUPP. (numera föga br.) en (dramatisk o.) för publiken oväntad vändning l. upplösning i skådespel; äv. om händelse utanför teater som liknar sådan vändning o. d. (A. v. Kotzebues) senare arbeten .. (har) wissa frappanta situationer .. burlesk tokrolighet och effektwerkande theatercoups. SvLitTidn. 1819, sp. 360. Den vigilanta flickan på skridskorna, hon som räddade oss med en theaterkupp ur det våta, — hon var likväl en dansös. Topelius Fält. 4: 266 (1864). Östergren (1956).
(3 a) -KVÄLL. jfr -afton. En italiensk teaterkväll slutar i regeln kl. 1. Söderhjelm Upps. 84 (1907).
(3 d) -KYSS. Av farten på båda hållen slötos vi helt ömt ihop. Det blev ungefär till en teaterkyss. Hallström Händ. 8 (1927).
(3) -KÄNNARE. jfr kännare 2. OoB 1894, s. 94.
(3 a) -LADA. enklare byggnad som används för teaterföreställningar; jfr lada, sbst.1 d. Hellberg Samtida 11: 96 (1874). I Hedemora har restaurerats stadens gamla teaterlada, en sådan i bokstavlig bemärkelse från 1800-talets början, där salongen ligger över spannmålsmagasinen i bottenvåningen. Fatab. 1946, s. 203. TurÅ 1956, s. 87.
(3) -LAGER. (†) särsk. bildl., symboliserande utmärkelse för förtjänstfull insats vid teatern; jfr lager, sbst.1 2. Hvem återge förmår / Hans (dvs. G. III) ögas strålblick och hans sneda panna / Theaterlagrarne i pudradt hår / I sällsam blandning med de äkta, sanna! Snoilsky 2: 110 (1881).
(2) -LEDARE. jfr ledare 1 o. -chef. Lundin o. Strindberg GSthm 102 (1880). Som teaterledare lade han an på granna utstyrselpjäser och moraliska engelska dramer. 2NF 1: 479 (1903).
(3) -LITTERATUR. litteratur (se d. o. 3) som rör l. behandlar teater; äv. om dramatiska arbeten. Det är icke samma publik, som läser theaterlitteraturen, som den, hvilken besöker spectaklerna. AdP 183435, 13: 83. En samling av .. (B. Bergmans) viktigare recensioner skulle fylla en gammal gapande lucka i vår teaterlitteratur. SDS 12 ⁄ 2 1995, s. 4.
(2) -LIV. jfr liv I 3. BvBeskow i 3SAH LVII. 3: 71 (1832). Linus prövade på teaterlivet redan som barn, men tröttnade. Expressen 3 ⁄ 1 1997, s. 4.
(1) -LOGE. jfr loge, sbst.2 2 b. PT 1791, nr 84, s. 2. En fattig löjtnant .. gifte sig med en stenrik grosshandlaredotter, efter en bekantskap i teaterlogen. Hultin Minn. 74 (1872).
(3 a) -LOKAL. jfr lokal, sbst.1 3 a. Beskow Theat. 1832, s. 26. Den gamla, först använda teaterlokalen, nämligen så snart det gällde kungliga spektakel, var Bollhuset. CRNyblom i 3SAH 5: 142 (1891).
(1) -LUFT. jfr luft, sbst.2 3 e. Det ligger något i teaterluften, som snart besmittar äfven de bästa. Dagen 25 ⁄ 1 1898, s. 2.
(2) -MAN. man som (med kunskap l. erfarenhet) ägnar sig åt l. leder teater; jfr man, sbst.2 5 c λ. GHT 1898, nr 216 A, s. 3. Borgstetska sällskapet arbetade under en direktör, som var en erfaren teaterman med blick för publikens krav. Browallius Plats 44 (1936).
(3 a) -MASK. särsk. i pl., om par av komisk och tragisk mask (se mask, sbst.2 1) använd som emblem l. symbol för teaterkonsten. Brunius Metr. 97 (1836). Amorinerna på kornischen ha som emblem passare, skärare, teatermasker. SthmSlH 2: 269 (1940).
(1) -MASKINERI. jfr maskineri 1 c. SvTyHlex. (1851). Med ont om pengar kan man inte .. installera ett spektakulärt teatermaskineri som man hade under barocktiden. DN 15 ⁄ 7 1986, s. 11.
(1) -MASKINIST. jfr maskinist c. Björkman (1889). De beskrifningar, som vi hafva på kejsartidens festskådespel, visa, att de romerska teatermaskinisterna då stått på en mycket hög ståndpunkt. Schück VLittH 1: 331 (1899).
(3 a) -MATINÉ. Vi hade gått på en teatermatiné. Vi hade sett en ganska rörande pjäs. Kallifatides FallÄng. 106 (1981).
(2) -MONOPOL. (förr) monopol (jfr d. o. 3) att utöva teaterverksamhet. Den motion Maltzer .. lät uppläsa på Riddarhuset om upphäfvande af theatermonopolet .. hade han fått af Lars Hierta. Liljecrona RiksdKul. 77 (1840). 3NF 7: 1061 (1927).
(3) -MUSEUM. Teatermuseet skulle .. omfatta dekorationsskisser och modeller till teaterdekorationer samt kostymbilder, alltifrån den grekiska forntiden intill våra dagar. 2NF 18: 1433 (1913).
(3) -MUSIK. musik som används vid framförande av teater; äv. om sådan musik ss. egen konstart. Mecklin BegTonk. 6 (1802). Alla .. (Verdis) operor (har) utan undantag den obestridliga förtjensten att vara verklig teatermusik. Norman MusUpps. 3 (1880).
(1, 3) -MÅLARE. om person som yrkesmässigt målar teaterdekor (o. utformar teaterrekvisita); jfr -dekoratör. Runemark SthmVägv. 90 (1789). När man ska bli teatermålare är det inte heller så viktigt att ranta på museer. Lilliehöök MaryAnne 71 (1933).
(2, 3) -MÄNNISKA. om person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt teater; jfr människa 1. Alla anse att teatermenniskorna äro ena förderfvade, omoraliska varelser. Hedberg Ridån 87 (1888). Vill du därmed säga, att vi teatermänniskor inte är anständiga? Vi är pryda, ska jag säga dig! Bergman Swed. 20 (1925).
(3) -MÄSSIG. som utmärker l. är säreget för l. liknar teater; äv. nedsättande: som alltför mycket utmärker l. liknar teater; jfr -mässig 1 (se sp. M 2016). Lindfors (1824). Ännu mer teatermässiga verka en del av Gert bokpräntares ingrepp i handlingen. Lamm StrindbgDram. 1: 116 (1924). Nu som alltid blev han förledd, medryckt, hänförd av sakernas yttre sida, av iscensättningen, det teatermässiga draget. Schildt Mille Mon. 121 (1924).
(3 a) -MÖSSA. (förr) mössa (se d. o. 1) avsedd för l. lämplig att använda vid teaterbesök. NJournD 1855, s. 14. Fru Hermens i ytterkläder står framför trymåen och knyter banden i sin teatermössa. Wahlenberg Valspr. 52 (1892).
(3 a) -NÖJE. jfr nöje 5 b. Det är sällsynt att i en småstad kunna samla publik wid theaternöjen, helst då sommaren är så herrlig som denna. NVexjöBl. 9 ⁄ 7 1847, s. 1.
(3 a) -OVAN~02. jfr ovan, adj. 1. Det är rimligt att Stockholms stadsteater, som .. uppger sig ta sikte på en ny och teaterovan publikkategori, föredrar att presentera Tjechov med det stycke (dvs. Körsbärsträdgården) som kommer komedien närmast. SvD(A) 3 ⁄ 3 1961, s. 13.
(3 a) -PAUS. uppehåll i tal för att ge ökat eftertryck efterliknande l. förekommande ss. manér på teater, konstpaus. Strindberg Brev 6: 113 (1886). Fregattkaptenen gjorde en teaterpaus för att ge ökad betydelse åt vad som skulle följa. Hellström Kärlek 459 (1942).
(3) -PEDAGOG. jfr pedagog 3. LD 3 ⁄ 12 1959, s. 9.
(3 a) -PELIS. (förr) pelis avsedd för l. lämplig att använda vid teaterbesök. Strindberg HögreR 219 (1899).
(2) -PERSONAL. jfr personal, sbst.1 II 2. Direktionen afgör samfäldt allt hvad som rörer Theater-personalens antagande och entledigande. ReglKTheat. 1834, s. 2.
(3) -PJÄS. verk avsett att uppföras på teater; äv. om själva uppförandet; jfr pjäs 9 o. -arbete, -stycke. GJEhrensvärd Dagb. 1: 204 (1777). Inge Theatre-Piècer på Swenska språket måga tryckas, eller uppå Privilegierade Theatrer .. upföras, innan the hos Wårt Hof-Cantzlers-Embete blifwit anmälde. PåbudBoktr. 6 ⁄ 5 1780, s. 1. I alla händelser är det ett faktum, att jag aldrig sett en riktig teaterpjäs, förrän jag varit någon tid i Lund. Wigforss Minn. 1: 47 (1950).
(3 a) -PREMIÄR. jfr premiär 4. Publicistklubb. 263 (1924).
(3 a) -PROGRAM. jfr program 2. Björkman (1889). Det gick till och med så långt, att mor, om hon var bortbjuden en dag, då teaterprogrammet var lockande, hellre gick på teatern. Henning HbgMinn. 1: 157 (1950). När jag bläddrar i mina teaterprogram så minns jag Berta Hall .. Kolbjörn Knudsen etc. GbgP 7 ⁄ 12 1996, s. 4.
(3 a) -PUBLIK. jfr publik, sbst. 3. Polyfem IV. 20: 1 (1811). En svensk teaterpublik är sällan synnerligt liflig af sig. Lundin NSthm 291 (1888).
(2) -PÅBRÅ~02 l. ~20. jfr påbrå, sbst. 3. (Flickorna) hade .. på mödernet teaterpåbrå i slägten. Hedberg SvOperasång. 94 (1885).
(3 a) -RECENSENT. jfr -anmälare. Strindberg NRik. 83 (1882). (Skådespelaren) ville aldrig vända .. publiken ryggen vid sina sortier, utan gick baklänges ut .. (varför) en af den tidens teaterrecensenter gjorde sig ärende upp på scenen för att om möjligt taga reda på orsaken. Hellander Teaterorig. 39 (1900).
(3 a) -RECENSION. jfr -anmälan. Utom de förbannade Theater Recensionerna, som mycket besvära mig, vore jag tämeligen lycklig på mitt sätt att vara det. Kellgren (SVS) 6: 263 (1790).
(3) -REGI. jfr regi 2. Teater-regie. Josephson (1892; titel). Erotik är grundtemat i de två enaktare som sistaårseleverna på Dramatiska institutets linje för teaterregi sätter upp som en del i sin utbildning. DN 7 ⁄ 3 1997, s. A35.
(2, 3) -REGISSÖR. jfr regissör 2. Hellander Teat. 20 (1898).
(2) -REGLEMENTE. (förr) arbetsordning för teater; jfr reglemente 2. Leopold (SVS) II. 3: 51 (1798). Reglementet för ”Kongl. Svenska Musikaliska Akademien och Opera Theatern”, gifvet Drottningholms slott den 7 oktober 1786, — det första i Sverige utfärdade egentliga theater-reglemente. Dahlgren Theatr. 70 (1866). SAOL (1973).
(3) -REKVISITA. jfr rekvisitum 1 b. Björkman (1889). Ungdomsföreningen i Lill-Pellinge ägde bland sina teaterrekvisita en svart klädessortut, använd på 1850-talet som brudgumsrock. Budk(Brage) 1924, s. 117.
(3 b) -REPERTOAR. jfr repertoar 1. (O. Dalins lustspel Den avundsjuke) gjorde stor lycka hos samtiden och det bibehöll sig på teaterrepertoiren ända till 1784. KJWarburg i 2SAH 59: 225 (1882).
(3 b) -REPETITION. jfr repetition 5. Josephson Teaterregie 56 (1892).
(3 b) -REPLIK. replik (se d. o. 3) i teaterpjäs; äv. om yttrande utanför scenen som är citat av l. liknar sådan. Jag märker ibland att jag talar teaterrepliker och gör teatergester. Lundegård Tit. 248 (1892). NE 17: 247 (1995).
(3 a) -RESA. särsk. om av researrangör anordnad resa för att bereda deltagare möjlighet att besöka teaterföreställning. Teaterresor till Stockholm förekommo den tiden (dvs. på 1870-talet) endast någon enstaka gång. HågkLivsintr. 7: 64 (1926). S. J. anordnar billiga teaterresor. UNT 25 ⁄ 4 1932, s. 5.
(3 a) -RUTIN. jfr rutin, sbst.1 1. Phosph. 1811, s. 468.
(2) -RÅD.
1) råd (jfr råd, sbst.3 22 b) som har överinseende över (statsunderstödd) teater. Till teaterrådets uppgifter skulle höra att yttra sig om alla framställningar om anslag av lotterimedel för teaterändamål. Skådebanan 1934, nr 11—12, s. XI.
2) i Finland av presidenten tilldelad honorärtitel. FinT 1955, s. 184. Födelsedagar .. Teaterrådet Rauli Lehtonen, Tammerfors, 60 år. Hufvudstadsbl. 16 ⁄ 6 1988, s. 9.
(2) -RÅTTA. (skämts.) om yngre (kvinnlig) skådespelare; jfr råtta 2 b β. Hon tillhörde nu balettens elevskola .. hon var redan teaterråtta, slängde med ögonen och trippade med höga klackar. Berger Dröml. 274 (1909).
(3 a) -SAL. sal (jfr sal, sbst.2 2) inrättad l. använd för teaterföreställningar. Leopold 5: 285 (c. 1804, 1833). Om aulan användes som konsert- och teatersal, torde den även behövas för repetitioner, kulissuppsättningar m. m. TSvLärov. 1950, s. 377.
(1) -SALONG. åskådardelen på en teater, ofta med inbegrepp av åskådarna; jfr salong 2 c. DA 1825, nr 277, s. 1. Sällan hafva vi varit vittne till en muntrare sinnesstämning i en teatersalong. Idun 1888, s. 61. Teatersalongerna från början av 1800-talet .. visa i stort sett en enhetlig typ .. Salongen (i Norrköping) hade .. två logerader och orkesterplats. Paulsson SvStad 1—2: 290 (1950).
-SCEN.
1) till 1: plats för uppförande av skådespel, scen (se d. o. 1). Grubbe EstetOrdl. (c. 1845). Ett draperi med glaspärlor gled isär och blottade en strålande liten teaterscen med tre väggar. Malmberg StyckVäg 31 (1950).
2) till 3, om avgränsad del av skådespel (jfr scen 2); äv. i utvidgad anv. om agerande l. situation l. situationsbild som liknar sådan (jfr scen 3). Vid sotsängar, födelsefester och andra dylika tillfällen bör man afhålla sig ifrån all högtidlighet och ståt, alla utsökta sentencer och theaterscener. Rademine Knigge 2: 207 (1804). Teaterscener och sånger ur dramat ”Gerlögs runa” med Lars Olsson och Dana Marouf på Birger Jarls torg kl 13.30. DN 1 ⁄ 6 1997, s. C2.
(3) -SCHABLON. jfr schablon 3. (Sångerskans) framställning är sällsynt fri från all ”pose” och teatersjablon. NF 20: 605 (1897).
(1) -SCHWEIZERI. (förr) jfr schweizeri 2. (På en biograf) stod en riktig källardisk med hyllor som i ett teaterschweizeri. Carlsson HelaSthm 260 (1912). Barcklind GladÄnk. 188 (1929).
(3 a) -SKETCH. UNT 28 ⁄ 11 1938, s. 1.
(3) -SKOLA. skola (jfr skola, sbst.2 2) för utbildning av skådespelare l. regissörer l. teaterarbetare; jfr -elevskola. SKN 1845, s. 296. Vår teater är verkeligen för god att passa till hemvist för ett nomadiserande komediant sällskap, som fulländat sina studier t. ex. i Wimmerbys teaterskola. Cygnæus 6: 115 (1867). Man har skylt på elevskolan som ej förmått uppfostra unga älskare, men det kommer nog att visa sig om teaterskolan vid konservatoriet kan uträtta mera. Lundin NSthm 282 (1888).
(3 b) -SKRIBENT. särsk. (†) om författare av skådespel; jfr skribent 1 a o. -författare. Författaren sjelf, Hr Björn, i egenskap af Theater-Scribent, visar sit bekymmer öfver upfyllandet af det löfte han gifvit Trouppen. Kellgren (SVS) 5: 334 (1790).
(2) -SKRÄDDARE. om person som yrkesmässigt syr kläder o. d. för teaterbruk. Dalin FrSvLex. 1: 266 (1842). Teaterskräddare erhåller anställning på teaterateljé i Stockholm. DN(A) 15 ⁄ 7 1964, s. 24.
(3) -SKURK. jfr -bov. Jag är den svenska landsortens siste kvarlevande teaterskurk av en fin klassisk skola. Moberg Rosell 250 (1932).
(2) -SLINKA. Å, sade hon, tror du inte jag vet hvem hon är? Det är naturligtvis en af de där teaterslinkorna som spela med i din nyårsrevy. Söderberg AllvLek. 389 (1912).
(3) -SMAK. jfr smak, sbst.1 4. JournSvL 1799, s. 393.
(3) -SMINK. smink avsett att användas av skådespelare; äv. mer l. mindre bildl. Quennerstedt Torneå 2: 98 (1903; bildl.). GT 24 ⁄ 10 2002, s. 7.
(3) -SMINKAD, p. adj. sminkad (jfr sminka, v. 1 a) för framträdande på teater. Laurent Skolfl. 129 (1927).
(3) -SPEL. abstr. o. konkret, framförande av teaterstycke; äv. bildl. om agerande utanför scenen som påminner om teater (i det att vara konstlat l. falskt); jfr teater 3 d. Nästan alt Sällskap är et spectakel, et theater-spel: där hvar och en söker at spela sin favorit-rôle väl. Thorild (SVS) 4: 134 (1794). Ja, krig ansåg Lovisa inte så syndigt som teaterspel. Siwertz Fribilj. 20 (1943).
(3) -SPORT. särsk. om tävling i att (improviserat) framföra teater. Idrotten kallas för Teatersport, arenan var Stadsteaterns nya scen i lördags kväll. DN 16 ⁄ 4 1984, s. 1. I Kanada, där teatersporten föddes .. följer man bestämda regler och en särskild domarpanel bedömer det tekniska och konstnärliga utförandet. GbgP 21 ⁄ 3 1988, s. 34.
(3) -SPRÅK. om den särskilda variant av (talat) språk som används l. ansetts böra användas vid framförande av teater; äv. om fackspråk l. jargong hos teaterfolk; jfr -finska, -svenska. Ett riktigt TheaterSpråk ha vi ej ännu; och att förvandla dertill vår litet obändiga jargon, har varit .. omöjligt. Leopold (SVS) II. 4: 41 (1807). Under en föreställning .. kan det hända åtskilligt på scenen .. Såsom när en skådespelare tappar kontakten med rollen och börjar ”spåna”, som det heter på teaterspråket. UNT 8 ⁄ 7 1943, s. 7.
(3) -STJÄRNA. jfr stjärna, sbst.1 3. 2NF 25: 1294 (1917).
(3) -STORHET~02 l. ~20. jfr storhet 6 a. Bland mängden af italienska teaterstorheter af högre och lägre rang intar Giovanni Grasso en alldeles särskild plats. Söderhjelm Upps. 77 (1906).
(3) -STUDIO. jfr studio 3. Upsala nybildade teater- och musikstudios första framträdande inför allmänheten blir i morgon kväll. UNT 30 ⁄ 1 1939, s. 5.
(3) -STYCKE. skådespel; jfr stycke 20 c o. -pjäs. GT 1787, nr 143, s. 3. Man har ofta tadlat de Engelska Theaterstycken, och förebrått deras Auctorer at de uraktlåtit de tre enheterne. SP 1792, nr 47, s. 2. Nu stod Hans i kön utanför biljettluckan. Sven hade nämnt ett teaterstycke man borde se. Krusenstjerna Pahlen 3: 154 (1931).
(2) -STYRELSE. styrelse (jfr d. o. 8) för teater. Det beror af en klok och upplyst Teater-styrelse .. att tillse det skådespelen icke måtte förfela deras ändamål. CPHagberg i 2SAH 10: 19 (1821).
(2) -SUFFLÖR. sufflör på teater. DA 1825, nr 152, s. 2.
(3 a) -SUPÉ. supé i nära anslutning till teaterbesök. Man har inte råd till de kostbara teatersupéerna på Grand och Opris. Carlsson HelaSthm 182 (1912). Vi ha ägnat oss åt en teaterföreställning; men upplevelsen är ju inte fullständig med mindre än att kvällen avrundas med en teatersupé. JordRunt 1931, s. 205.
(3) -SVENSKA. om den variant av svenska som används på teater; jfr -språk. Söderhjelm Prof. 316 (1913). Jag har .. lärt mig tala den rikssvenska, som används på institutionsteatrarna, men replikerna blir så konstigt klanglösa, när jag använder den, säger .. (den skånska skådespelerskan). Teatersvenskan är osensuell. DN 11 ⁄ 12 1977, s. 30.
(3) -SÄLLSKAP~02 l. ~20. organiserad grupp av skådespelare (l. amatörer) som framför teaterföreställningar; jfr -association, -band, -grupp, -trupp. DA 1824, nr 223, Bih. s. 3. Vid något mera framskriden ålder tog denna lust (att deklamera skaldestycken) sig uttryck i dramatiska öfningar inom ett teatersällskap, bildadt bland kamraterna. CRNyblom i 3SAH 13: 91 (1898). (Han tog) båten till Visby, där han hade fått anställning vid ett teatersällskap, som gästade staden. Spångberg BanbrHövd. 153 (1939).
(3 a) -SÄSONG. tid på året då teaterföreställningar ges. Har jag icke några tryckta exemplar att före teatersäsongens öppnande utsända, så blir jag icke spelad någonstädes. Strindberg Brev 9: 218 (1893).
(3 a) -TEKNIK. teknik typisk för l. använd vid iscensättning o. d. av teater. Af medeltidens och den nyare tidens teaterteknik och dess teaterkonst i allmänhet .. hafva vi haft så godt som intet att inhämta. Josephson Teaterregie 66 (1892).
(3 a) -TEKNIKER.
1) person som arbetar med teaterteknik. Vårt lands utan jämförelse främste teatertekniker .. (har på Stadsteatern) haft sitt lystmäte i tekniska anordningar, inventiösa, fyndiga och förenklade på en gång. SvD(A) 28 ⁄ 9 1934, s. 6.
2) (†) om författare som i uppbyggnad l. struktur av skådespel använder en tydlig l. påfallande teknik. Kring dessa scener av uppflammande kärlek till livet och sedan av stilla resignation har Schiller (i Maria Stuart) lagt de effektfulla intriger, vilka han såsom teatertekniker älskade. Sylwan EurLittH 1: 540 (1910).
(3) -TIDNING. tidning som ägnas åt teater och angränsande ämnen; jfr -tidskrift. Snellman Tyskl. 338 (1842). Barnens egen teatertidning, ”Den unge åskådaren”, håller sig med korrespondenter i alla skolor. Skådebanan 1934, nr 11—12, s. 163.
(3) -TIDSKRIFT~02 l. ~20. jfr -tidning. IdrBl. 11 ⁄ 1 1935, s. 11.
(1) -TILJA. särsk. oeg. l. bildl., i sht i pl., om teater l. teaterscen; jfr tilja 2 b. Äran bor i våra dagar på theatertiljan .. Ge ni Svenska akademien på båten, det är mitt råd. Säfström Amul. 8 (1852). (Skådespelaren N. Poppe) spåddes .. en lysande framtid i det skånska jordbruket. Men i stället för myllan väntade teatertiljorna. DN 27 ⁄ 5 1998, s. B6.
(3) -TOKIG. jfr -galen. Norlander Skål 11 (1921). När Gunnar Ossianer var 17–18 år blev han teatertokig, spelade amatörteater och ville bli skådespelare på riktigt. DN 30 ⁄ 6 1974, s. 11.
(3) -TRADITION. tradition inom teater. Enligt gammal god teatertradition betyder ju ett svagt ”generalrep” en stark premiär. IdrBl. 24 ⁄ 7 1935, s. 8.
(3) -TRICK. konstgrepp använt i teaterpjäs l. teaterföreställning. (Dramatikern E.) Scribe blev ett offer för sin talang, för sin fenomenala färdighet att lägga upp en teaterintrig och hålla den mekaniskt gående genom tusen teatertrick. Kihlman NordProf. 257 (1935).
(3) -TRUPP. jfr -sällskap. Kellgren (SVS) 5: 333 (1790). På min tid fick ingen theatertrupp besöka Upsala, ännu mindre fanns der något theaterhus. Hellberg Samtida 1: 49 (1870).
(3) -UPPLEVELSE. upplevelse av teater; äv. bildl. Att löpa in i Neapels hamn i solnedgången är en teaterupplevelse. Asplund Or. 22 (1934). Teaterarbetet är för .. (T. Rangström) ett sökande efter den där teaterupplevelsen som gör att man ryser. SvD 7 ⁄ 12 1997, s. 8.
(3 a) -UPPSÄTTNING~020. utformning l. utförande av teaterpjäs med avseende på scenutrustning, regi, skådespelare o. d.; äv. konkret om scenutrustning och rekvisita. Icke heller .. (teaterdirektören) kunde tänka att på annat håll .. finna en så fullständig, väl vårdad och dyrbar teateruppsättning som den Åhmanska i Göteborg. Hellander Teat. 174 (1898). I Malmö har två färska teateruppsättningar haft premiär. DN 27 ⁄ 8 1978, s. 1.
(3) -UTBILDNING~020. utbildning för (blivande) teaterarbetare. Konung Oscar upprätthöll under hela livet kontakten med dottern, vars teaterutbildning i Berlin han bekostade. Fjellman Victoria 148 (1980).
(3) -VANA. vana vid teater. Enär tvenne Sujetter äro med hvarandra ungefär jemförliga i tjenstbarhet och theater-vana; de spela då rolen hvar sin gång. ReglKTheat. 1834, s. 7.
(3) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. Sthm 1: 197 (1897). Statsbidrag kan .. utgå till teater-, dans- eller musikverksamhet som utövas av mindre ensemble eller fri grupp. SFS 1974, nr 452, s. 988.
(3) -VERKSTAD~20, äv. ~02. [jfr eng. theatre workshop] om praktisk övning i teaterarbete (syftande mot uppförande av teaterföreställning); äv. om grupp som ägnar sig åt sådan övning. Det var de avancerade aktiva teaterentusiaster som sedan tre år samlats under namnet Göteborgs teaterverkstad som svarade för spelet. SvD(A) 1961, nr 60, s. 15. DN 16 ⁄ 10 1968, s. 2.
(3) -VETENSKAP~102, äv. ~200. vetenskap(en) om teater. I ett teaterbibliotek finns det också hyllor för teatervetenskap, teaterhistoria, dramaturgi (osv.). BonnierLM 1943, s. 37.
(1) -VIND. särsk. om scenvind. Öfverst upp vid trappans slut fann hon en beqvämare gång af tvenne bräders bredd längs ut åt kulissens högsta rand, och stod nu i en af theatervindarne. Almqvist DrJ 125 (1834).
(3 a) -VISKA. viska ss. på teater, dvs. avsiktligt högt; jfr -viskning. Kom, teaterviskade häradshövdingen, låt oss inte störa. Essén Doll. 171 (1917).
(3 a) -VISKNING. jfr -viska. Backman Dickens Pickw. 1: 125 (1871).
(3) -VURM. (numera mindre br.) mani för teater. Schulthess (1885). (I Sv.) rådde .. under 1770—80-talen en verklig teatervurm, och man gaf ideligen sällskapsspektakel såväl inom hofvet och aristokratien som i vida borgerliga kretsar. 2NF 27: 72 (1917).
(3) -VÄN. DA 1808, nr 89, s. 4. Det var med stor sorg teatervännerna slutligen sågo .. (skådespelerskan E. Hwasser) afgå från den scen, hvars prydnad hon varit i mer än tre årtionden. Hellander Teat. 115 (1898).
(2, 3) -VÄRLD. teaterns värld; särsk. sammanfattande, om teaterfolk o. teaterintresserade. Den råbarkade energiens representant inom theaterverlden .. Wilhelm Kjellberg, lemnade för alltid både kulisser och foyer 27 Mars (1864). Hellberg Samtida 12: 56 (1874). Harriet Bosse, som kort förut slagit igenom i Stockholms teatervärld. SvTidskr. 1932, s. 199.
(3) -VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om alla institutioner o. föreningar samt övriga anordningar o. verksamheter som (tillsammans) tjänar teatern. Berätta mig för öfrigt hvad nytt som händer i Litteraturen, Politiken och framför alt Theaterväsendet, däri jag ej äger någon annan correspondent. Kellgren (SVS) 6: 225 (1789). Gustav III hade skänkt vårt samhälle ett ordnat teaterväsende. Nordensvan SvTeat. 1: 1 (1917).
(3 a) -ÅSKA. på teater frambringat buller som efterliknar åska; äv. om maskin som frambringar sådant buller; äv. mer l. mindre bildl. Crusenstolpe Mor. 6: 401 (1844). Gamla teateråskan, viskade Lundström. Dom har en ny, bättre åska nu, som går med elektricitet. Siwertz Nov. 293 (1918). Även om det hotande språk, Mussolini låter komma till synes i sin likriktade press, närmast är att betrakta som teateråskor, råder det inget tvivel om (osv.). SvD(A) 1934, nr 204, s. 4.
(3) -ÄLSKANDE, p. adj. jfr -älskare. Snällp. 11 ⁄ 5 1848, s. 3. Bilden av livets skådespel, uppfattningen av världen som en scen är något för barockens teaterälskande tidsålder ytterst karakteristiskt. Fehrman DiktDöd. 328 (1952).
(3) -ÄLSKARE. särsk. om person som älskar teater; jfr -älskande. Ehuru man ej ämnat at fästa upmärksamhet vid dylika småsaker .. må likväl härur för Theaterälskare antecknas följande (osv.). Kellgren (SVS) 5: 381 (1791).
Avledn.: TEATERAKTIG, adj. till 3: som visar likhet med l. erinrar om l. utgör (överdriven l. förkonstlad) teater. Karl Johan (i pjäsen) .. är samma präktige pojke som förr i tiden: enkel och sann, icke en smula ”teateraktig”. SD(L) 14 ⁄ 2 1898, s. 3. Hvítás kanjon är något av det mest teateraktigt rövarromantiska man kan föreställa sig. Blomberg BlVulk. 153 (1924). Hon slog ut med handen i en teateraktig gest. Starfelt Tulip. 129 (1971).

 

Spalt T 599 band 34, 2003

Webbansvarig