Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOGE 4ʃ, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er40 l. 32.
Etymologi
[jfr t. loge, eng. lodge; av fr. loge, hydda, litet rum, klädrum, teaterloge, frimurarloge m. m., liksom it. loggia (se LOGGIA) av fht. louba, louppia, svalgång, vind m. m. (se LOFT, sbst.1). — Jfr LOGERA, LOGI]
1) (†) loggia (se d. o. 1); galleri. Öfwer denna porticalen (på Vatikanen) är en loge der påfwen står då han benedicerar folket. SvBrIt. 1: 38 (c. 1700). IT 1791, nr 66, s. 2.
2) (numera bl. i a, b, c) liten hydda, koja; avskilt (mindre) rum, kammare; (bi)cell. Biurman Brefst. 150 (1729). Honung fants knapt i tio Bi-rum, loger eller Pipor. VetAH 1762, s. 26. Sundén (1886). — särsk.
a) om rum för portier (på hotell o. d.). Andersson (1845, 1857). Bergman LBrenn. 244 (1928). — jfr PORTIER-LOGE.
b) i teaterbyggnad: klädrum för uppträdande skådespelare l. skådespelerskor. Andersson (1845, 1857). Siwertz JoDr. 160 (1928). — jfr KLÄD-LOGE.
c) i teatersalong: var särskild av de utefter salongens vägg (på första, andra osv. raden) befintliga, avgränsade avdelningarna med flera platser; äv. (mera tillf.) i överförd anv., om de personer som under en föreställning befinna sig i en loge. (Vi skulle) få en loge för oss sielfva. Roland Minn. 58 (c. 1748). Der, strax en somnad loge; der, hela raden fram, / Kritiker, gäspningar, och sorl af obenägna. Leopold 1: 378 (1808, 1814). Direktören bugar sig för kungliga logen. Strindberg NRik. 186 (1882). Excellensen De Geer hade abonnerad loge, i hvilken jag ofta fick en plats. De Geer Minn. 1: 70 (1892). — jfr ABONNEMANGS-, AVANTSCEN-, DIREKTIONS-, FOND-, FÖRSTARADS-, HOV-, SIDO-, TEATER-LOGE.
3) (samlingslokal för) avdelning av frimurarorden l. av vissa andra ordenssällskap (t. ex. godtemplarorden); äv. abstraktare, om sammankomst i en dylik avdelning. FoU 20: 353 (c. 1785; abstraktare). Lindfors (1815). (Nationaltemplar-)Ordens lokala organisationer (tempel eller loger) äro .. sammanslutna till distriktloger. NF 37: 701 (1925). — jfr ARBETS-, DISTRIKTS-, FILIAL-, FRIMURAR(E)-, GODTEMPLAR-, GRUND-, HÖGTIDS-, LANDS-, MODER-, NYKTERHETS-, PROVINSIAL-, STOR-LOGE.
Ssgr (i allm. till 2 c): LOGE-BILJETT. till plats i loge. JournLTh. 1812, nr 229, s. 4.
(3) -MÖTE. Lundin NSthm 656 (1890; i godtemplarloge).
-PLATS.
-RAD. Böttiger 6: 220 (1836).
-VAKTMÄSTARE~0200.
1) till 2 c: person anställd vid en teater för att inom (viss del av) en logerad upptaga biljetterna o. anvisa besökarna deras platser. Björkman (1889). ST 1899, nr 2808 A, s. 2.
2) till 3: vaktmästare vid frimurarloge o. d. PT 1901, nr 139 A, s. 3.

 

Spalt L 1031 band 16, 1941

Webbansvarig