Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TEORI te1ori4 l. te1ω-, r. l. f.; best. -(e)n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. th-, -ie)
Etymologi
[jfr t. theorie, eng. theory, fr. théorie; av senlat. theoria; ytterst av gr. ϑεωρία, det åskådade, betraktelse, teori, till ϑεωρός, åskådare. — Jfr TEOREM, TEORETISK, TEORIST]
tanke l. idé l. påstående om (en grupp) fakta l. fenomen som tjänar ss. förklaring till l. redogörelse för l. omdöme l. förutsägelse om dessa fakta osv., i sht dels inom vetenskap, om tanke osv. som grundar sig på beprövad erfarenhet o. i princip kan verifieras l. falsifieras, dels inom konst l. samhällsliv o. d., om tanke osv. som tjänar ss. norm l. grundläggande förutsättning. Uppställa, driva en teori. Theorie, (dvs.) beskodan, skärskodan. Swedberg Schibb. 300 (1716). Igenom sine månge observationer på Solens midags högder var .. (Celsius) i stånd at gifva en rigtigare theorie på denna planetens synliga gång. Höpken ÅmVetA 1745, s. 24. Så kom Lockes theori att gälla för Engelska konstitutionens theori. Geijer I. 1: 149 (1818). Teori är ett antagande som vi hoppas vara riktigt, hypotes ett sådant, som vi anse vara nyttigt. KemT 1908, s. 150. Det är kanske viktigt att framhäva, att ordet teori här som överallt i fysiken snarare betyder beskrivning än förklaring. Klein EinstRelTeori 96 (1933). Med tillhjälp av sin teori kunde Demokritos även förklara .. kroppars utvidgning vid uppvärmning m. m. Bolin KemVerkst. 16 (1942). När en hypotes uppnått en hög grad av sannolikhet, kallas den teori. Bergholm Fys. 4: 78 (1957). — jfr ATOM-, ENVÄLDES-, LÖNEFONDS-, MORD-, PARALLELL-, RELATIVITETS-, REVOLUTIONS-, RUMS-, SKAPELSE-TEORI m. fl. — särsk.
a) om grupp av sådana tankar osv. inom (en del av) ett visst (vetenskaps)område som bildar ett sammanhängande system, teorisystem; äv. metonymiskt: om en viss riktning l. visst område av vetenskap (som utmärks av egen l. speciell teori); jfr LÄRA, sbst. 2. Evolutionsteori(n). En grundfast och swarsgod Systeme (inom naturvetenskapen) kunde byggas och en sund och säker Theorie åstadkommas. Triewald Förel. 1: Föret. 3 a (1728, 1735). Den högsta lag i vitterhetens theori är den, som bjuder konstnären att i sin framställning på ett skickligt sätt begränsa sitt ämne. 2SAH 7: 319 (1815). Musikens teori är sammanfattningen af de reglor, hvarefter musiken läres och utöfvas. Bauck 1Musikl. 1: 3 (1864). En allmän ekonomisk teori utan en därmed organiskt sammanhängande penningteori är en omöjlighet. Cassel TeorSocEkon. 75 (1934). För denna .. ångestdröm .. om en förenklad men samtidigt effektivare människa, levererade 20-talets psykologi en vetenskaplig teori. Ruin SjunknH 65 (1956). Hit (dvs. till teorier med övergripande syn på bl. a. människans natur) hör teorier som psykoanalysen, behaviorismen, gestaltpsykologin, objektrelationsteorin m. fl. PsykLex. 541 (1994). — jfr ATOM-, AVTALS-, BEVIS-, DETERMINANT-, EKVATIONS-, FUNKTIONS-, FÄRG-, GRUPP-, KORPUSKULAR-, LJUS-, MUSIK-, PENNING-, RADIKAL-, SAMHÄLLS-, SANNOLIKHETS-, SKAPELSE-, SOCIAL-, STATS-, STRAFF-, STRUKTUR-, STÖRNINGS-, SUCCESSIONS-TEORI m. fl.
b) om sådan tanke osv. (inom ett vetenskapsområde) betraktad ss. ren tankeverksamhet (utan grund l. tillämpning i en fysisk verklighet), ofta motsatt: praktik; äv. om den del av vetenskapsområde som ej rör tillämpning; äv. nedsättande, om sådan tanke osv. som i ingen l. ringa grad är grundad i erfarenhet l. tar hänsyn till det verkliga livets villkor; äv. i utvidgad anv., om hypotes l. antagande; jfr SPEKULATION 2. Teori och praktik. Polhem Bet. 1: 36 (1721). Theorie, (dvs.) wetenskap utan öfning. Biurman Brefst. 179 (1729). Landtmätaren må ock Lärlingar efter behag antaga, och dem i Theorie och Mätningshandelag upöfwa. PH 8: 7391 (1766). Inför lifvets friska verklighet blekna alla teorier. OoB 1892, s. 524. Allt det där är teorier och löst prat. Berg Lie Minn. 110 (1929). Praktiska experiment ha vanligen större övertalningsförmåga än den rena teorien, och så är det nog också med hagelsorteringsfrågan. Petre KonstJakt 62 (1935). Den information som Ebbe Carlsson delgett .. polisledningen innehåller endast teorier, inga bevis, om hur mordet på Olof Palme kan ha gått till. DN 11 ⁄ 6 1988, s. 6. — särsk. i uttr. i teorin, betecknande att ngt enbart finns i tankevärlden, men inte i verkligheten. Hvad som kan synas riktigt i theorien är ofta outförbart i practiken. Tegnér Tal 1: 145 (1825). Amerikanarna, som i teorin sätta individens frihet högt, reagera på ett typiskt sätt gentemot vad de kalla fackföreningstyranniet. Sanden StålRom. 255 (1929). Det reder sig alltid, om inte i teorien, så i praktiken. MännMinn. 1: 281 (1942).
Ssgr (i allm. till a): TEORI-BILDNING. abstr. o. konkret; jfr -bygge, -byggnad. Wright Kaila MänsklKunsk. 60 (1939). Den teoribildning som uppstått kan på sina håll än så länge te sig ganska avskräckande. GbgP 7 ⁄ 4 1998, s. 52.
-BYGGE. jfr bygga 10 o. -bildning. Till några mer raffinerade teoribyggen har inte idrottssociologerna hunnit. Rig 1973, s. 45.
-BYGGNAD. jfr -bildning. Fatab. 1925, s. 26. Den allmänna relativitetsteorin är visserligen till ytterlighet abstrakt, men den är en underbart skön teoribyggnad. Gerholm NatFilFys. 111 (1971).
-FIENTLIG. HT 1974, s. 261. I det teorifientliga klimat där svensk humaniora ännu befinner sig och där det nyvaknande teoretiska intresset fortfarande fått så få praktiska resultat, måste man .. föredra den som tänker högt framför den som inte tänker alls. BonnierLM 1978, s. 402. DN 27 ⁄ 11 1997, s. B2.
(b) -KURS. jfr kurs 7 o. -lektion. Flera av yrkesskolornas kurser har .. en ganska omfattande teorikurs. TSvLärov. 1954, s. 241.
(b) -LEKTION. lektion i ett ämnes teori. jfr -kurs. Beethoven fortsatte .. sina teorilektioner för hovorganisten. Moberg TonkHVäst. 93 (1935). DN 28 ⁄ 5 1998, s. B1.
(b) -PROV. jfr prov 1 b. Teoriprovet ägde rum i en schabbig lokal med söndersparkade väggar och kassörskor innanför järngaller. SvD(A) 4 ⁄ 4 1965, s. 26.
-SYSTEM. 2NF 19: 514 (1913).
-TRÖTTHET~02 l. ~20. trötthet på teori(er). NSv. 1911, s. 43. Peter Schneider menade att den tystnad som de flesta av studentrörelsens talesmän drog sig tillbaka till i mitten av sjuttiotalet aldrig kan förklaras enbart med teoritrötthet. DN 29 ⁄ 3 1996, s. B2.
(b) -UNDERVISNING. jfr -lektion. TSvLärov. 1946, s. 227. Många dagar har simfröknarna hållit teoriundervisning i skydd för regnet inne i en liten redskapsbod på stranden. GbgP 18 ⁄ 7 1998, s. 6. SAOL (1998).

 

Spalt T 841 band 34, 2004

Webbansvarig