Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÖN 4n, sbst.1, r. l. f. ((†) n. (i pl., se nedan)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er ((†) ss. n. = (OPetri MenFall C 5 a (1526), 2SthmTb. 1: 240 (1547: capellans lön))).
Ordformer
(löen 1561. lön 1521 osv. lönn 15471669)
Etymologi
[fsv. lön, n. pl. o. f.; jfr d. løn, isl. laun, n. pl., got. laun, fsax. o. fht. lōn, t. lohn, feng. léan; av ett germ. launa-, avledn. av den ieur. roten lāu, i gr. λα(Ϝ)ία, byte, o. lat. lucrum, vinst (jfr LUKRATIV), fslav. lovŭ, jaktbyte. — Jfr LÖNA, v.1, LÖNING]
1) ersättning l. vederlag för viss värksamhet l. visst uppträdande; belöning. Lön för, förr äv. av ngt. Få (riklig) lön för mödan l. besväret. Giva ngn ngt l. få ngt i l. som lön, förr äv. till löns l. löna. Dygdens lön, äv. ironiskt (jfr c). Honom som gerninganar brukar warder lönen icke räknat aff nådh vtan aff plichtugheet. Rom. 4: 4 (NT 1526). Kerleken söker ingen lön. Ps. 1536, s. 56. Löhn och ähra, lockar trooheet fram. Grubb 495 (1665). Löhn och straff, hålla Rijken wedh macht. Dens. 496. At de mig och anbudo / Till löön af min förtienst een adels character. Lillienstedt Vitt. 269 (1667). Hvart menskligt hjerta glädes / när förtjensten får sin lön. Tegnér (WB) 8: 26 (1838). Han drev handelsspioneri och fick importlicenser i lön. Hallström Händ. 268 (1927). — jfr AST-, BRAGD-, DIKTAR(E)-, HEDERS-, KÄRLEKS-, NÅDE-, SKALDE-, SÅNGAR(E)-, ÄLSKOGS-LÖN m. fl. — särsk.
a) (i religiöst spr.) om gudomlig belöning. Idhor löön är stoor j himmelen. Mat. 5: 12 (NT 1526). Then alzmechtige Gudh vare h. Nådes lön med en evig salighet för all then mödo och omsorgh, som (osv.). RA I. 1: 533 (1547). Ps. 1695, 412: 13. Därs. 1819, 224: 2.
b) (numera bl. ngn gg i vitter stil) tävlingspris, segerlön. Läter ingen tagha idher Lönen jfrå. Kol. 2: 18 (Bib. 1541; NT 1526: wädhit). Linc. (1640; under brabeum). Lind (1749).
c) ironiskt, om obehag o. d. som kommer ngn till del i st. för den belöning som han väntat l. gjort sig förtjänt av. Otack är världens lön. Få otack o. d. till lön, förr äv. till löna l. till lönen. G1R 1: 33 (1521). Iagh (dvs. G. I) må arbeta på edart besta så mykit iagh kan .., iagh haffuer doch intet annadt wenta til löön, än att j såge gerna yxen såte i huffuedet på migh, men j wilie icke sielffue holla i skafftet. Svart G1 127 (1561). Hafue otak til lönenn. 3SthmTb. 1: 184 (1593). Vi (se) vår flotta förstörd .. / Är det vår fromhets lön? Adlerbeth Æn. 10 (1804).
d) vedergällning för onda gärningar; straff. Få sina gärningars lön. Syndennes lön är dödhen. Rom. 6: 23 (NT 1526). Thet haffuer tu til löön för titt wesende och tina gerningar. Jer. 4: 18 (Bib. 1541). Den meer wil thära, än han kan nähra, får armod til löhna. Grubb 96 (1665). Siwertz JoDr. 372 (1928). jfr SYNDA-LÖN.
e) (†) ersättning l. böter för brottslig handling o. d.; särsk. i uttr. lön eller bön o. d., böter l. avbön. 2SthmTb. 2: 199 (1552). (Han) lätt sigh thetta dråp alz inthet gå til hiertet, eller bödh nogon lön eller bön för sigh. 3SthmTb. 1: 236 (1594). Man hafwer ondt att säga her böra eller kunna läggas böte eller löön på des swijn, som löpa uhr en skog til annan. FörarbSvLag 1: 383 (1691).
2) [specialanv. av 1] betalning (i pänningar l. varor) för viss arbetsprestation l. tjänst o. d.
a) ersättning l. betalning för enstaka l. mera tillfällig arbetsprestation l. tjänst; arvode; avgift; ss. enkelt ord numera nästan bl. om ersättning för bearbetning för ägarens räkning av för detta ändamål mottagna råvaror. Om 18 daler, som han hade tilsagdt för:de Mårthen i lön för thz han hämptede någre lester Smör ifrå Ålandh. SthmTb. 5/12 1575. En Qwinna som sigh för löhn oährar. Forsius Fosz 338 (1621). Ordning hwadh Slachtaren bör hafwa i Löön för thet han Slachtar åth Kötmånglarna. OrdnLilleTull. 1622, s. C 3 b. Kan thu .. söckia vp Penningarne får du 10 Rdlr i lön. VRP 1648, s. 281. Jag måste nu för lön åt andra qvinnor spinna. Kolmodin QvSp. 1: 636 (1732). BB 5: 6 (Lag 1734). Mottaga svensk fårull till förädling mot lön. PT 1918, nr 188, s. 2. (†) Effter som bondens natur gemenligen är, att man intet kan få aff honom för löhn och böner. RP 6: 431 (1636). jfr ARVODES-, BAGAR(E)-, BESLAGAR(E)-, BIDAR(E)-, BINDE-, BOGSERAR(E)-, BREV-, BÄRGNINGS-, DECITON-, FLYTTE-, FODER-, FOR-, FOSTER-, FRÖ-, FÖRSÄKRINGS-, GJUTNINGS-, HITTE-, HUGGNINGS-, KÖR-, LÅNAR-, LÄKAR(E)-, MYNTAR(E)-, POST-, SKÖKO-, SMIDES-, SY-, TRÖSK-, VITTNES-LÖN m. fl.
b) (avtalad) ersättning l. betalning för mer l. mindre stadigvarande arbete l. tjänst; avlöning; äv. (i äldre lönesystem) i inskränktare anv., om den fasta del av en tjänstemans lön som utbetalas även vid tjänstledighet på grund av sjukdom l. av vissa andra orsaker, motsatt: tjänstgöringspängar; jfr GAGE, HYRA, sbst.2 2 b, SOLD. Ha en viss summa i lön, förr äv. till löns l. löna. God, hög, stor, dålig, usel, låg, liten lön. Höja, sänka lönerna. Betala l. ge ngn lön. Uppbära lön. Få ut, lyfta, kvittera ut sin lön. Fast, ordinarie, full lön. Kontant lön. Införsel i lön. Indela till l. på lön, indelt lön, se INDELA 4. G1R 1: 58 (1523). Arbetaren är sin löön wardh. Luk. 10: 7 (NT 1526). Wee honom som .. sin nästa för intet arbeta läter, och icke giffuer honom sijn löön. Jer. 22: 13 (Bib. 1541). Den stoora och odrägelige löhn, som ett tienstehion nu .. aff husbonden fordrar. RARP 4: 262 (1649). Dhe ringare betiente (vid tsarens bagarhus) .. bekomma 30 à 40 Tunnor Rogh och Hafra till Löhna. Barckhusen Cotossichin 85 (1669). Det är ett gammalt principium: lijka arbete, lijka löhn. VDAkt. 1712, nr 254. Ämbetsmän, som .. (på 1500-talet) hade deras lön i spannemål, matvaror, kläde etc. Dalin Hist. III. 2: 27 (1762). En Flicka .. önskar att få emploj i något hederligt hus. .. På Lön göres ej afseende, utan endast ett godt bemötande. VexjöBl. 1829, nr 33, s. 4. SFS 1921, s. 1682 (se under LÖNE-INKOMST). jfr ADJUNKTS-, AKTUARIE-, ARBETAR(E)-, BEGYNNELSE-, BIBLIOTEKARIE-, BISKOPS-, DAG-, DRÄNG-, EMERITI-, FURIR-, GRUND-, KAPTENS-, KRIGS-, LANDT-, LEKTORS-, MÅNADS-, PIG-, PROFESSORS-, PRÄST-, REAL-, SLUT-, SVÄLT-, TIM-, VECKO-, ÅRS-, ÄMBETSMANNA-LÖN m. fl. särsk.
α) i ordspr. Dhen som taar lönen må och giöra tiensten. Törning 22 (1677). Blef ock .. af Klockaren påmind (att i kyrkoherdens frånvaro kyrktaga en hustru); men svarade: Then som tager lönen, får giöra bönen. VDAkt. 1764, nr 519.
β) (i fråga om ä. förh.) i uttr. innehava l. anslå (gård, hemman o. d.) på lön, ss. löneförmån; förr äv. giva ngn ngt på lön, i lön. Att fordra penninger, som honom var giffvit på löhn. RP 8: 176 (1640). Effter hemmanet varit häradsskrifvaren på lön anslagit, så (osv.). 2RA 1: 497 (1723). Någon Kongs-Ladugård, den Landshöfdingen på Lön innehaft. PH 5: 2934 (1750). PT 1900, nr 158 B, s. 2.
c) (†) hyra (se HYRA, sbst.2 2); lega (se LEGA, sbst.2 2); äv. om ersättning för kost o. logi. (Helena) gick .. uthi ett klöster .. och bodde för billig Löön. HistHelena C 2 a (1699). jfr BODA-, HUS-, HYRES-LÖN.
Ssgr (i allm. till 2 b): A: LÖN-ANSLAG, se B.
-ARBETANDE~0200, p. adj. jfr -arbetare. De lönarbetande klassernas konsumtionshistoria. Ymer 1921, s. 185.
-ARBETARE~0200. (lön- 1892 osv. löne- 18931938) person som utför (kropps)arbete åt ngn annan mot lön; jfr daglönare. OoB 1892, s. 434. Af .. (Sverges jordbrukande befolkning) torde två tredjedelar utgöras af själfständiga jordbrukare och deras familjemedlemmar och endast en tredjedel af lönearbetare. PT 1915, nr 76 A, s. 2.
-ARBETE~020, äv. ~200. (lön- 1761 osv. löne- 18941926) (kropps)arbete för annans räkning mot lön. EkonS 1: 433 (1894). Lönarbete gifver vid jordbruket en vida mindre afkastning än vid industrin. Schauman o. Christierson Gide 193 (1897). särsk. (förr) till 2 a, om bearbetning för ägarens räkning av mottagna råvaror mot viss avgift l. visst avdrag av råvarorna. BoupptVäxjö 1761. 2UB 10: 389 (1907).
-AVGIFT~02 l. ~20. (lön- 1723 osv. löne- 1893) (förr) i uttr. lön- och betalningsavgift, benämning på den personliga avgift som vid 1723 års riksdag infördes i st. f. den tidigare ”betalningsavgiften”. Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Huru Lön- och Betalnings-Afgiften skal utgiöras. FörordnLönAfg. 24/12 1723 (i titeln). The extraordinarie utgifterne, såsom Slots- Lön- och Betalnings afgiften. Bergv. 1: 801 (1734). SvRiksd. II. 13: 117 (1934).
-BELOPP, -BESPARING, -BOK, -DRÄNG, se B.
-EXSPEKTANS. (förr) Mitt hopp för framtiden deladt af 8 lönlösa Professorer inom samma verk är en osäker och vidtutseende Lönexpectans. Tegnér (WB) 2: 448 (1815).
-EXSPEKTANT. (förr) En medicine practice professor utnämndes 1788 (i Lund), hvilken fick efter en viss person löntur, hvarigenom äldre lönexspektanter tillbakasattes. Brunius Metr. 384 (1854).
-FOND, -FORM, -FYLLNAD, -FÖRBÄTTRING, -FÖRHÖJNING, se B.
(2 a) -GARVERI. (förr) ss. lönarbete (se d. o. slutet) utförd beredning av mottagna skinnvaror. 2SvKulturb. 7—8: 270 (1937).
-GIRIG. (†) jfr girig 1, -sjuk. Onyttiga och löngiruga arbetare. PErici Musæus 1: 172 b (1582).
-GIVARE. (i fackspr.) om arbetsgivare; motsatt: löntagare. VDAkt. 1794, nr 262. Om löntagarens inkomst skall beskattas hos hans löngivare, borde (osv.). SvD(A) 1929, nr 177, s. 4.
(2 a) -GODS. (i fackspr.) om (rå)varor som av ägaren avlämnats för beredning mot viss ersättning. BoupptVäxjö 1781. För emottagning av s. k. löngods .. antagas driftiga, reella kommissionärer. AB(A) 1915, nr 295, s. 12 (i annons). Sahlin SkånFärg. 205 (1928).
Ssgr (i fackspr.): löngods-fabrik. särsk. för beredning av ull. PT 1918, nr 188, s. 2.
-färgeri. Sahlin SkånFärg. 27 (1928).
-HEMMAN, se B.
-HERRE. (lön- 16401899. löne- 15551896)
1) (†) person som har ss. uppdrag att utbetala lönerna åt ngns underlydande; löningsherre. Förskrifft för Peter steenhuggere till Jon Karson, att .. han lather honom bekomme 4 alner cläde utaff löneherrerne, som framdeles löne skole. G1R 25: 551 (1555). Därs. 26: 689 (1556). Linc. (1640; under tribunus).
2) (tillf.) om arbetsgivare, löngivare. Legosoldaternas fostrare och lönherrar. GHT 1896, nr 6, s. 1. ”Kapitalister” och ”proletärer”, lönherrar och lönslafvar. SLorS 16: 102 (1899).
3) (†) om Gud (som lönar människorna l. deras gärningar); jfr lön, sbst.1 1 a. Lön ventendes af Gudhi, som thenn rätte löneherran är. OxBr. 12: 454 (1612). 2Saml. 39: 55 (1647). VDAkt. 1661, nr 330.
-INNEHÅLLNING, -KAMP, -LEDIGHET, se B.
(2 a) -LÄDER. (lön- 1673 osv. löne- 1673) (förr) jfr -gods. BoupptSthm 28/4 1673. 2SvKulturb. 7—8: 250 (1937).
-LÖS. [fsv. löna lös]
1) till 1; med saksubj.: som icke lönar mödan; gagnlös; fruktlös; utsiktslös. Lönlös möda. Lönlöst besvär. Lönlösa försök. Nordforss (1805). Efter den utgång arméfrågan fått .., ansågs det alldeles lönlöst att genast framlägga ett organisativt förslag. De Geer Minn. 2: 189 (1892). (Ni) sitter djupt försjunken i lönlöst grubbel och lika lönlös längtan. Forsslund Djur 245 (1900).
2) till 2: oavlönad, utan lön.
a) om arbete l. befattning o. d. Tiensten torde i flere åhr blifva lönlös. Linné Bref I. 1: 74 (1759). 2SAH 60: 195 (1883).
b) om person, särsk. tjänsteman. De Lönlöse Lands-Fiscalers .. befordrings-rättighet. PH 9: 268 (1770). SFS 1920, s. 957.
Avledn.: lönlösa, f. (†) till -lös 2: lönlöshet. Dedh bäste .. siöfolck .. för lhön- och maatt-löse skuldh borttrymbdtt. AOxenstierna 2: 43 (1612).
lönlöshet, r. l. f. särsk. till -lös 2. Wallquist EcclSaml. 1—4: U 1 a (1790).
(1) -PREDIKANT. (enst., †) Prästerna (kallade hon) ”djäfvulens prästerskap, herodianer, courtisaner, lönpredikanter och legotjufvar”. KyrkohÅ 1901, s. 154 (c. 1760).
-REGLERING, se B.
(1, 2) -SJUK. (†) som traktar efter lön l. belöning; jfr -girig. Lönsjuka tjänare. Rydén Pontoppidan 201 (1766). En egennyttig och lönsjuk dygd. LBÄ 36—38: 35 (1800).
-SKALA, se B.
(2 a) -SKINN. (förr) jfr -läder. BoupptVäxjö 1848.
-SLAV, -SLAVERI, -STRID, -SYSTEM, se B.
-TAGANDE, p. adj.
1) (†) till 1: som mottager lön l. belöning; i uttr. löntagande av Gud. SthmTb. 6/10 1576. SUFinlH 2: 128 (1604).
2) (i skriftspr.) till 2: som uppbär lön (för arbete l. befattning); ngn gg om befattning: avlönad. Löntagande arbetare. VDAkt. 1749, nr 336. Löntagande tjenst i staten. SvT 1852, nr 30, s. 2. SLorS 11: 102 (1895).
-TAGARE. (lön- 1752 osv. löne- 18241907) person som uppbär lön för arbete l. befattning. Högre och lägre Löntagare. PH 5: 3186 (1752). Dahlgren 2Ransäter 92 (1907).
-TILLÖKNING, se B.
-TJÄNARE.
1) (†) till 1 a, om person som tjänar Gud i hopp om belöning. Rydén Pontoppidan 200 (1766).
2) (i fackspr.) till 2: lönarbetare. Steffen Lönarb. 206 (1900). De egendomslösa löntjänarna (”proletärerna”). Dens. Krig 3: 150 (1916).
-TUR, -TVIST, se B.
(2 a) -VÄRK, n. [efter t. lohnwerk] (i sht förr, i fackspr.) mot lön utförd bearbetning av löngods. EkonS 2: 268 (1897). Uppl. 2: 244 (1906; om medeltida förh.).
(2 a) -VÄRKARE. (i fackspr.) Lönverkaren är en industriell yrkesarbetare, som åtar sig att för konsumenter omforma råämnen eller halffabrikat. EkonS 2: 268 (1897).
-ÅR, se B.
B: LÖNE-AKTION. för höjning (resp. sänkning) av lönerna. DN(A) 1931, nr 112, s. 20.
-ANSLAG~02 l. ~20. (lön- 18331854. löne- 1821 osv.) jfr anslag 17. SvLitTidn. 1821, Bih. sp. 9. Grotenfelt LandtbrFinl. 225 (1896).
-ANSPRÅK~02 l. ~20. Nedsätta sina löneanspråk. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 3. Svar (på annonsen) med uppgift å referenser och löneanspråk. GHT 1895, nr 239 B, s. 2.
-ARBETARE, -ARBETE, se A.
-ARTIKEL. (förr) jfr artikel III. Offer är en Löneartikel för Comministrar och Adjuncter. VexiöBl. 1816, nr 3, s. 3. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17, s. 16.
-AUGMENT. (†) lönetillägg. Karlson ÖrebroSkolH 3: LXII (1875; om förh. på 1600-talet). Annerstedt UUH II. 2: 50 (1909; om förh. på 1600-talet).
-AVDRAG~02 l. ~20. avdrag på ngns lön. Topelius Fält. 3: 236 (1858). Löneafdrag som ådömts för tjänstefel. Lundin NSthm 99 (1887).
-AVGIFT, se A.
-AVTAL~02 l. ~20. Löneaftalet är ett aftal hvarigenom arbetaren afsäger sig hvarje anspråk på afkastningen af sitt arbete mot en bestämd summa penningar, hvilken företagaren förbinder sig att betala åt honom hvarje vecka .. eller månatligen. Schauman o. Christierson Gide 478 (1899). Det kollektiva löneaftalet. PT 1908, nr 232, s. 3. Lokala löneavtal. SvSkog. 1015 (1928).
-BELOPP. (lön- 1836. löne- 1823 osv.) Björnstjerna Mem. 1823, s. 15. Lönestat (förteckning öfver lönebeloppen). 2NF 17: 268 (1912).
-BESPARING. (lön- 1827. löne- 1803 osv.) äv. konkret, om det insparade beloppet. FörordnSpannemål. 1803, s. B 2 a. Lönbesparing under förslags och vacance-tiden vid ledigheter af .. civila embeten och tjenster. SFS 1827, SärskBl. s. 122.
Ssg: lönebesparings-kassa. bildad av insparade lönebelopp. SPF 1839, s. 290. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 28.
-BETING~02, n. särsk. (förr) om (hemlig) överenskommelse varigm sökande till prästerlig befattning i röstvärvningssyfte förklarade sig villig att acceptera lönesänkning. SFS 1843, nr 11, s. 17. FFS 1930, s. 586.
-BOK; pl. -böcker. (lön- 1899. löne- 1915 osv.) jfr -lista. SLorS 16: 432 (1899). Tjänstemännens löner utbetalas .. mot kvitton enligt attesterade lönelistor eller löneböcker. HandInd. 818 (1927).
-BOSTÄLLE ~020. om ecklesiastikt boställe som anslagits till lön åt prästman, utan att utgöra hans bostad. SFS 1910, nr 141, s. 42. Därs. 1932, s. 869.
-BYTE. (förr) mil. byte av löneförmåner mellan militära befattningshavare (vid olika regementen). Tjenste- och löne-byte kan göras mellan officerare af samma grad vid olika reg:ten, hvilka ingå i hvar andras tur. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 53 (1879). Warburg Rydbg 1: 24 (1900).
-DRÄNG. (lön- 1714. löne- 16291758) (†) avlönad dräng. BoupptSthm 1650. Oachtat att han mäd träligt arbete som een annan lönedräng huset tiänt hade. Därs. 20/12 1688, Bil. särsk. om lärodräng hos handtvärkare. När en mästersven eller lönedräng .. vill hos en mästare för lön arbeta, skall han (osv.). Ambrosiani SvSkråämb. 112 (i handl. fr. 1629). PH 6: 4856 (1758).
-EMOLUMENT. (†) jfr emolument. En professorslön var (på 1870-talet) med spannmålslön, ängslott och löneemolumenter .. värd 5,069 kr. Tegnér LundUniv. 312 (1897).
-FOND. (lön- 19021934. löne- 1831 osv.)
1) fond för lönemedel. SFS 1833, nr 18, Bih. s. III (1831).
2) nat.-ekon. Ricardo hade .. formulerat lönefonden, hvilken enligt hans teori är den del af nationalförmögenheten, som användes för frambringande af nyttigheter och består af föda, kläder, verktyg, råämnen, maskiner o. s. v., hvilka äro nödvändiga för att sätta arbetet i gång och låta det få framgång. EkonS 1: 112 (1891). Cassel TeorSocEkon. 51 (1934).
Ssg: lönefonds-teori(en). nat.-ekon. till -fond 2. EkonS 1: 423 (1894). Lönfondsteorin betraktade kapitalet som en fond för arbetarnas underhåll under produktionsprocessen. Cassel TeorSocEkon. 196 (1934).
-FORDRAN. När Benzelius .. nämts till biskop i Strängnäs, var han angelägen att få ut sin gamla lönefordran på 500 daler. Annerstedt UUH II. 2: 381 (1909).
-FORDRING. i pl.; jfr -fordran. Utsikten för de ordinarie (löntagarna) att utfå sina lönefordringar. Annerstedt UUH II. 2: 381 (1909).
-FORM; pl. -er. (lön- 1934. löne- 1895 osv.) EkonS 2: 134 (1895). Arbetslönen (utgör) en .. sent i den ekonomiska historien uppträdande löneform. Schauman o. Christierson Gide 432 (1899).
-FRÅGA, r. l. f. jfr fråga, sbst. 3. EkonS 1: 122 (1891). Arbetarne inriktade sin aktion huvudsakligen på lönefrågor och arbetstid. HandInd. 716 (1927).
-FYLLNAD. (lön- 18231854. löne- 1833 osv.) (i fackspr.) jfr fyllnad 4. BtRStP 1823, IV. 3: 181. Förflyttas .. innehafvaren (av en befattning) till tjenstgöring å annan plats med ringare aflöningsförmåner, eger (järnvägs-)Styrelsen tilldela den förflyttade lämplig lönefyllnad. SFS 1897, nr 87, s. 12. Därs. 1920, s. 825.
-FÖRBÄTTRING. (lön- 17781800. löne- 1804 osv.) äv. konkret. PH 11: 381 (1778). Den utlofvade löneförbättringen skulle nu genomföras. Odhner G3 1: 500 (1885). SvD(A) 1930, nr 212, s. 4 (konkret).
-FÖRHANDLING. i sht i pl.; jfr förhandling I 2. 2NF 22: 986 (1915).
-FÖRHÖJNING. (lön- 18321890. löne- 1812 osv.) äv. konkret. BtRStP 1812, s. 1887. Löneförhöjningar .. utdelades åt många. Malmström Hist. 5: 213 (1877). Bolaget skulle hellre stänga sina verkstäder, än gå in på en löneförhöjning. SDS 1894, nr 315, s. 1. (Jag skall) få femton kronors löneförhöjning i månaden. Wägner Norrt. 109 (1908).
-FÖRKLÄDE ~020, äv. ~200. (förr) ingående i tjänstekvinnas löneförmåner. Fatab. 1938, s. 153.
-FÖRLUST. Ett års suspension eller löneförlust. Odhner G3 1: 423 (1885).
-FÖRMINSKNING. Thyselius HdlLärov. 1: 87 (1835).
-FÖRMÅN~02 l. ~20. förmån som ingår i ngns lön; särsk. i pl. CircPrästerskLdStift 1813, nr 172, s. 2. Kungsgården (blev) anvisad såsom löneförmon åt landshöfdingen. Höjer Sv. 2: 655 (1878).
-GRAD.
1) (numera bl. i icke officiellt fackspr.) om var särskild av de olika underavdelningarna inom en (för vissa grupper av befattningshavare avsedd) avdelning i en löneplan; jfr -klass. Han är, har kommit i högsta lönegraden. Att ordinarie lärare vid elementarläroverken må, efter fem års .. tjenstgöring .. ega att uppflyttas i högre lönegrad. BtRiksdP 1867, IV. 1: nr 40, s. 6. Lärare, som till uppflyttning i högre lönegrad önskar komma i åtanke. SFS 1905, nr 6, s. 36. SvD(A) 1930, nr 204, s. 4.
2) (i nyare lönesystem) för viss(a) grupp(er) av befattningshavare avsedd (större) avdelning i en löneplan. SFS 1919, s. 645. Till sjöofficer utgår .. lön enligt en löneplan omfattande 8 lönegrader, varje lönegrad omfattande en eller flera löneklasser. VFl. 1924, s. 18. SFS 1928, s. 487 (se under -klass).
-GRUPP. jfr -grad 2. SthmStadsfP 1911, 1: 40. Nämnden hemställer att mantalskommissarien .. (i Sthm) måtte placeras i 23:e lönegruppen. SvD(A) 1930, nr 118, s. 5.
-HEMMAN. (lön- 1698. löne- 1932) (förr) ingående i ngns löneförmåner. VDAkt. 1698, nr 322. Den .. insats prästerna gjorde vid skötseln av sina lönehemman. Fatab. 1932, s. 103.
-HERRE, se A.
-HUNGRIG. jfr hungrig 2. En lönehungrig .. ämbetsmannaklass. Lamm UpplRom. 1: 257 (1918).
-HÖJNING. löneförhöjning. Heckscher EoH 114 (1922).
-INDELNING~020. (förr) mil. o. kam. jfr indelning, sbst.1 2. KrigVAT 1855, s. 524. Sedan .. Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet anmält, att å berörda ränta (dvs. Falu kungsgårdshjälp), bland andra, nämndemän innehaft löneindelningar, och i underdånighet hemstält (osv.). BtRiksdP 1895, 2Hufvudtit. s. 3 (efter handl. fr. 1849).
-INKOMST ~02 l. ~20. FörordnStämplPpr. 8/1 1824, s. 25. Branting Förf. 2: 303 (1829; efter handl. fr. 1819). Med sammanlagd löneinkomst skall .. förstås lön, tjänstgöringspenningar, beviljade ålderstillägg, ortstillägg och arvode enligt stat. SFS 1921, s. 1682.
-INNEHÅLLNING~1020. (lön- 18331838. löne- 18481851) (förr) för vissa ändamål tillämpat innehållande av ämbets- o. tjänstemäns lön under den första tiden efter utnämningen l. under vakans; äv. konkret, om det innehållna beloppet. KrigVAT 1833, juli s. 30. Civil-statens Pensions-inrättnings tillgångar utgöras (bl. a.) af: .. Den lön-innehållning, som, då civil Embets- eller Tjensteman tager afsked, äger rum för efterträdaren, under namn af begrafningshjelp. SFS 1838, nr 21, s. 2. Därs. 1851, nr 31, s. 3.
-INTÄKT~02, äv. ~20. Begränsade löneintäkter. SvD(A) 1931, nr 197, s. 18.
-JORD. jord vars brukande l. avkastning ingår i vissa tjänstemäns löneförmåner. Skolstatens .. lönejordar och prebendepastorat. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 76 (efter handl. fr. 1876). Där utrymme finnes har .. jord utdelats åt (järnvägs-)personalen såsom s. k. lönejord eller boställsträdgård för odling af frukt- och köksväxter. SJ 2: 592 (1906).
-KAMP; pl. -er. (lön- 1895. löne- 1891 osv.) lönestrid. EkonS 1: 48 (1891).
-KLASS. underavdelning i en löneplan. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, s. 33. Till tredje löneklassen skulle .. komma att hänföras (vissa postanstalter). Därs. 1873, I. 1: nr 52, BetPostv. s. 19. särsk. om var särskild underavdelning i löneplan enl. nyare lönesystem; jfr -grad 1. SFS 1919, s. 645. Extra ordinarie tjänsteman, vilken ej fyllt 21 år, erhåller lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den för lönegraden enligt löneplanen gällande lägsta löneklassen. Därs. 1928, s. 487.
-KOL. (viss ranson av) kol ingående i gruvarbetares löneförmåner. SvGeolU Ca 6: 175 (1915).
-KOMMITTÉ. för behandling av lönefrågor, utarbetande av lönereglemente o. d. 2NF 37: 370 (1925).
-KONFLIKT. lönestrid. Upsala(B) 1919, nr 21, s. 7.
-KVARTAL. (numera föga br.) kvartalslön. Berzelius Själfbiogr. 216 (c. 1842).
-LAG, r. l. m. nat.-ekon. särsk. i uttr. den järnhårda lönelagen [efter t. ehernes lohngesetz], om den av Ricardo o. Lassalle framställda teorien att arbetslönen sammanfaller med arbetarens existensminimum, så att all utsikt till förbättring i arbetarens ställning är omöjlig inom det nuvarande samhället. NF 9: 834 (1885). EkonS 1: 112 (1891).
-LEDIGHET~102, äv. ~200. (lön- 1789. löne- 1836 osv.) om det förhållande att en för viss befattning anslagen lön på grund av vakans icke tages i bruk för sitt avsedda ändamål, utan är disponibel. Wedberg 1HD 469 (i handl. fr. 1789). De belopp som inbesparats under löneledigheter. Annerstedt UUH II. 2: 383 (1909).
-LISTA, r. l. f. förteckning över fastställda resp. utbetalade löner. VerdS 192: 51 (1913). HandInd. 818 (1927; se under -bok).
-LÄDER, se A.
-LÄGE. jfr läge 6. LAHT 1923, s. 35.
-MEDEL, pl. pänningmedel avsedda l. använda för utbetalning av löner. StregnStiftT 1835, s. 73. —
-MINSKNING. äv. konkret. Björnstjerna Mem. 1823, s. 2.
(1 a) -MORAL. i sht teol. Hellström RedKav. 16 (1933). Lönemoral kallas den uppfattning, som motiverar goda handlingar med de fördelar (lön), som de kunna medföra. SvUppslB Tilläggsb. (1937).
-NEDPRESSNING~020. Klint (1906). 2NF 29: 649 (1919).
-NEDSÄTTNING~020. lönesänkning. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 3.
-NIVÅ. jfr -läge. EkonS 2: 513 (1901).
-NÄMND, r. för förberedande behandling av ärenden av löneteknisk natur. SFS 1919, s. 2497.
-PERSEDEL. (i fackspr.) ingående i löneförmåner. SFS 1862, nr 43, s. 7.
-PLACERING. placering av befattning(shavare) inom ett lönesystem. SvD(A) 1930, nr 204, s. 4.
-PLAN, r. l. m. Löneplan, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda .. fastställda lönebelopp. SFS 1919, s. 645.
-POLITIK. Lönepolitiken bör vara baserad på en så rättvis grund, att båda parterna kunna vara nöjda. HandInd. 853 (1927).
Avledn.: lönepolitisk, adj. SvD(A) 1932, nr 294, s. 4.
-PRETENTION. löneanspråk; i sht i pl. AB 1869, nr 127, s. 4.
-REDUCERING. SvD(A) 1931, nr 18, s. 4.
-REDUKTION. 2NF 17: 269 (1912).
-REGISTER. (†) lönelista. ArkliR 1562, avd. 12.
-REGLEMENTE. SvD(A) 1930, nr 212, s. 4.
-REGLERING. (lön- 1834. löne- 1823 osv.) Björnstjerna Mem. 1823, s. 8. HT 1922, s. 175 (1829). Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statsdepartementen. SFS 1915, s. 537.
Ssg: lönereglerings-fond. Presterskapets löneregleringsfond. SFS 1868, nr 15, s. 4.
-RÖRELSE. särsk. om (samlad) aktion för höjning av lönenivån. ArbStat. A 4: 196 (1904).
-SATS. i sht i pl.: för olika fall fastställda lönebelopp. EkonS 1: 428 (1894). De inom vissa yrken olämpligt avvägda lönesatserna i kollektivavtalen. STSD(A) 1933, nr 343, s. 6.
-SKALA, r. l. f. (lön- 1900. löne- 1894 osv.) EkonS 1: 419 (1894). En glidande, efter levnadskostnaderna .. avpassad löneskala. SvD(A) 1931, nr 340, s. 4.
-SKRUV. bildl., om den successiva höjningen (l. sänkningen) av (arbets)lönerna. SvD(A) 1930, nr 269, s. 4. I dessa bistra tider, då löneskruven går nedåt överallt. Därs. 1933, nr 270, s. 15.
-SLAV. (lön- 18941899. löne- 1898 osv.) i sht polit. om dåligt avlönad (kropps)arbetare. SDS 1894, nr 418, s. 2. SvTidskr. 1931, s. 253.
-SLAVERI. (lön- 1898. löne- 1910 osv.) jfr -slav. Steffen EnglVärldsm. 41 (1898).
-SPANNMÅL. (förr) ingående i ngns löneförmåner. KrigVAT 1834, s. 225. Högberg Vred. 3: 68 (1906).
-STANDARD. VästerbK 1927, nr 157, s. 4. Kvinnans strävan att nå mannens lönestandard genom kravet på ”lika lön för lika arbete”. SvD(A) 1930, nr 299, s. 15.
-STAT. jfr avlönings-stat. SFS 1833, nr 18, Bih. s. LIII. Lektor eller rektor, som ingår på den nya lönestaten. Därs. 1905, nr 29, s. 4.
-STATISTIK. EkonS 1: 428 (1894).
Avledn.: lönestatistisk, adj. EkonS 1: 429 (1894). Lönestatistisk årsbok för Sverige 1929. (1931; boktitel).
-STREJK. avsedd att genomdriva höjning av arbetslönerna. NDA 1897, nr 55, s. 3.
-STRID. (lön- 1895. löne- 1911 osv.) särsk. om strejk l. lockout avsedd att genomdriva höjning resp. sänkning av arbetslönerna. GHT 1895, nr 276, s. 2.
-SYSTEM. (lön- 1895. löne- 1895 osv.) NF 19: 228 (1895). Kollektivavtalens .. osmidiga lönesystem. GHT 1934, nr 79 A, s. 16.
-SÄNKNING. EkonS 2: 512 (1901).
-SÄTTNING. fastställande av lönernas storlek. Lefnadskostnadsindices ha i många länder lagts till grund för lönesättningar. 2NF 36: 596 (1924).
-TAGARE, se A.
-TARIFF. Almquist VärldH 7: 552 (1928).
-TEKNISK. som har avseende på tolkning av lönereglementen, beräkning av tjänsteår för uppflyttning i högre löneklass osv. Lönenämnden åligger (bl. a.): att verkställa utredning .. i .. (vissa) ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur. SFS 1919, s. 2498.
-TERMIN. i sht mil. För beräkning av intjänt krigsavlöning indelas varje månad av krigstjänstgöringstiden i tre löneterminer. SFS 1914, s. 772.
-TID. (†) tid för vilken lön betalas; tidpunkt för utbetalning av lön. GripshR 1539, s. 26. Att hwar kar får the 6 march vm åhret, och opå en försagd termin och lönetijdh som the begäre sielffwe. G1R 17: 303 (1545). Därs. 24: 368 (1554).
-TILLSKOTT~02, äv. ~20. särsk. (förr) om statligt tillskott till lönerna åt lärare vid folk- o. småskolor. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 21, s. 9.
-TILLÄGG ~02, äv. ~20. SFS 1875, nr 102, s. 1. Med lön förstås .. stadgad grundlön jämte eventuella ålders- och lönetillägg. Därs. 1914, s. 53.
-TILLÖKNING~020. (lön- 1842. löne- 1792 osv.) äv. konkret. SP 1792, nr 226, s. 3. De i rektorernas lönetillökning ingående tjänstgöringspenningar. SFS 1905, nr 29, s. 4.
-TITEL. (i fackspr.) var särskild av de titlar l. rubriker i en lönestat som angiva en tjänstemans löneförmåner. Dessa vallar begagnas nu såsom betning och äro anslagna bland Landskamrerarens i länet lönetitlar. Bergman GotlVisb. 53 (1858). NDA 1875, nr 61, s. 2. —
-TUNNA, r. l. f. (förr) i löneförmåner ingående tunna spannmål. Wallquist EcclSaml. 5—8: 639 (1795).
-TUR. (lön- 18111816. löne- 1831 osv.) tur l. ordning för erhållande av (viss) lön l. för uppflyttning i högre löneklass. Att Hagberg blir Professor efter Faxe, känner Du väl; men får ej löntour. Tegnér (1811) hos Wrangel Räm. 173. De äldre Professorerna, som äro före mig i LönTour. Dens. (WB) 2: 464 (1816). God lön och lönetur (kan) påräknas efter ett à två års tjänstetid som (marin-)officer. BVT 1928, nr 10, s. 8.
Ssgr: löneturs-beräkning. BtRiksdP 1867, IV. 1: nr 67, s. 17. Rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad. SFS 1914, s. 48.
-berättigad, p. adj. SFS 1914, s. 56.
-rätt, r. l. m. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 7, s. 50. Lönetursrätt för lektor vid teknisk elementarskola .. vid öfvergång till de allmänna läroverken. SFS 1907, nr 37, s. 5.
-år. tjänstgöringsår som berättigar till uppflyttning i högre löneklass. Adjunkter .. (erhöllo) rättighet att vid befordran till lektorstjenster räkna sina adjunktsår som lönetursår. PedT 1894, s. 544.
-TVIST. (lön- 1781. löne- 1931 osv.) jfr -strid. Porthan BrSamt. 1: 39 (1781). Hellström Malmros 40 (1931).
-UPPBÖRD~02, äv. ~20. Presterskapets löneuppbörd. Widmark Helsingl. 2: 22 (1849).
Ssg: löneuppbörds-möte. (förr) KrigVAT 1836, s. 378.
-VED. ingående i ngns löneförmåner. Moberg Rask. 100 (1927).
-VILLKOR~02 l. ~20. Adjuncternas lönevilkor borde förbättras. Wallquist EcclSaml. 1—4: 107 (1788).
-ÅR. (lön- 1692c. 1765. löne- 1916 osv.) (förr) om ecklesiastikår (varunder lön utbetalas). Emedan löön-åhret är redan ingånget för Cappellanen (efter nådåret till företrädarens änka), (osv.). VDAkt. 1692, nr 281. Det sades att det gamla löneåret vakades ut i vittnens närvaro vid ett supkalas för att .. (prostens) lön skulle utfalla ett år till om han skulle dö under natten. Månsson Rättf. 2: 30 (1916).

 

Spalt L 1837 band 16, 1942

Webbansvarig