| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TAPP tap4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (VaruhusR 1540 osv.) ((†) -er (TullbSthm 1539, s. 67 a (: kåpp(er)tapp(er)), BoupptSthm 6 ⁄ 2 1652)).
1) om mindre, cylinder- l. kägelformat stycke av trä l. metall o. d. varmed hål (i sht i tunna l. kar) tilltäppes l. igenpluggas, propp, plugg; förr äv. om vridbar l. skjutbar del av kran för reglering av flöde, kik (se KIK, sbst.1); äv. i utvidgad anv.: (rör med) kran. Tappen var urdragen och badvattnet rann ut. (Lat.) Epistomium (sv.) tapp mz hana, låsatapp. VarRerV 29 (1538). Skencken kom fram medh toma kanno och tapp i hand, och Maria (Jesu mor) klagade at ther war intet wijn. PErici Musæus 1: 133 a (1582). Wil någon mehr hafwa (av mat o. dryck), må han ståendes wijdh Tappen niuta en törste drick. Siöl. 1667, Skipm. 12. (Vid tjärbränning i jordhåla på Öland.) Nederst wid hohlans basis låg en .. trumma af träd .. (varur) man medelst en tapp kunde låta tiäran utrinna. Linné Öl. 140 (1745). De finare (gas)rören äro alla försedde med tappar .. som .. kunna påvridas då man vill släppa gas till .. lamporna. Gerelius Gasupplysn. 14 (1825). Det kväljde honom; än ville det sätta sig som en tapp i struphålet, än lade det sig kvävande som en tyngd över bröstet. Moberg Rid 218 (1941). Händernas känslighet gav (vintapparen) förmågan att i precis rätta ögonblicket sätta i tunnans tapp. Hedberg BleknBrud. 74 (1951). — jfr ANKAR-, HANE-, LÅS-, METALL-, SPISÖLS-, SVICK-, TRÄ-, TUNN-TAPP m. fl. — särsk.
a) [jfr eng. to sell by tap] (†) i uttr. ngt går genom tappen, i fråga om försäljning av öl l. vin per glas l. kanna o. d. (i motsats till försäljning i hel l. halv tunna). KBrevGrossvinh. 9 ⁄ 5 1700. Vijnskiänkarne (kunde) tillåtas .. niuta restitution för det som icke går igenom tappen eller säljes i minut utan hel- och halfanekartahls. 2RARP 7: 254 (1734).
b) i sådana uttr. som ta l. slå l. lossa tapp(en) ur tunna(n), i fråga om att tal l. ordström l. tanke l. händelseförlopp o. d. inte verkar få l. ha ngt slut l. vara möjlig(t) att avbryta; äv. i uttr. sätta tapp(en) i tunna(n), (få ngn att) sluta (med ngt). FCygnæus hos Söderhjelm Runebg 2: 67 (1842). Ptro, nu börjar man smått vilja sätta tapp uti tunnan. BohemAkademist. 81 (1931). (Kritiken) var .. som att ta tapp ur tunna, ty då började Kallenberg läsa bibelspråk. Johansson SmedBrukspatr. 37 (1933). (Det var) som om de yttre och inre upplevelserna slagit tappen ur en tunna, vars existens jag knappast vetat av. HågkLivsintr. 16: 129 (1935). SvHandordb. (1966).
2) (i fackspr.; i sht tekn.) om utskjutande mindre, vanl. kilformigt l. koniskt l. cylindriskt stycke av trä l. annat material (i sht metall) bearbetat l. avpassat för viss (teknisk) användning (ofta i l. elliptiskt för ssg med förled som anger l. antyder användningen); särsk. om sådant stycke avpassat för hålighet l. öppning i maskin l. mekanism l. verktyg o. d. Å munstycken (i betsel) märkes: tapp, tryckpunkt och gevinn. Tappen är den yttersta och tjockaste delen af stycket. KrigVAH 1829, s. 125. Vid täckta pipor (i orgel) är öfre ändan af röret lufttätt tillslutet, i metallpipor medelst en hatt och i trädpipor genom en tapp. Drake Töpfer 78 (1850). Sannolikt ha alla .. (fyra) stämplar .. (i Kulturens samling) haft en hals, som på understämplarna slutat i en kilformig tapp. Kulturen 1935, s. 84. — jfr BOGGI-, RODER-TAPP m. fl. — särsk.
a) om (kort) utskjutande ten l. pinne l. pigg av metall som utgör l. ingår i axel kring vilken ngt är vridbart l. roterar, axeltapp, hjultapp; äv. om sådan utskjutande ten osv. som har stödjande l. bärande funktion. VaruhusR 1540. Först Tryckiare Pressen medh alt tilbehör .. Nemplighan .. Deijelen medh Tapp och panna. Rudbeckius MemPubl. 23 a (1635). Wallsen eller Rullan (i uppfordringsverket) hwarpå lijnorne lägga sig .. står å ända på sin tapp som wid en hästwind. Polhem Invent. 27 (1729). Jämföres Stycket med ritningen, och efterses, om Tapparne äro på sit rätta ställe, wäl runda, lika tiocka, lika långa. PH 9: 20 (1768). Tappen (i en gruvpump) .. svarfvas af al. JernkA 1847, s. 289. För att .. kunna smörja den tapp, som uppbär .. turbinen, är axeln .. ihålig. TByggn. 1859, s. 170. Modell A har cylindrisk anslutningstapp i ena änden och gängad tapp med kopplingsmutter i den andra. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 224. Vid rena propellerpumpar har man möjlighet att göra pumphjulsskovlarna vridbara kring en tapp i navet. TT 1940, M. s. 130. — jfr AXEL-, BÄR-, CENTRUM-, GÄNG-, KAM-, KANON-, KLÖVER-, LAGER-, PIVÅ-, SKRUV-, SPETS-, SVÄNG-TAPP m. fl.
b) snick. om huggen l. utsågad, vanl. kilformig l. rak, utstående ten l. pinne i bjälke l. stock l. bräda o. d. avsedd att infällas i hål l. urtagning i annan bjälke osv., tränagel; förr äv. om var o. en av ändarna på en (trä)eker. Lind (1749). Tappar på stolpar til korsvirke, böra tjäras och i botten på tappholen bör båras et hål, så at vatten må afrinna. VetAH 1756, s. 22. Då ett horizontalt timmer, som skall bära en betydlig tyngd, bör intappas i ett lodrätt stöd, så får det på ändan en inskjutande tapp. Stål Byggn. 1: 291 (1834). Teckningen .. framställer en enkel inrättning, afsedd att underlätta uppskärningen af tappar å ändarne af hjulekrar. TT 1871, s. 14. Det öfverflödiga träet (på pallfoten) afskäres snedt på sidan, så att det bildas en fiskstjertformig utskuren tapp .. som kan skjutas trögt in i brädets motsvarande fog. AHB 97: 71 (1879). Möbeln har hållits samman med sprintar genom hålen i tapparna. Kulturen 1986, s. 51. — jfr BRÖST-, LAX-, SINK-, SLITS-TAPP m. fl.
c) (förr) om mindre ten l. pinne av metall, sprint, varmed del i låsmekanism o. d. fasthölls i visst läge l. utgjorde fäste l. stöd för ngt. Om — säger han — endera af .. nycklarne icke vrider sig rätt på tappen, öppnas ej vägen. 2SAH 50: 331 (1875). Schulthess Tigerhielm 3 (1880). — jfr LÅS-TAPP.
3) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2, särsk. om ngt som till form (l. funktion) liknar en tapp. Then bätsta (chokladen) blef först ifrån America, och sedan från Spanien, uti tjocka Tappar eller Askar insänd. Aken Reseap. 154 (1746). Bröstvårta, äfven Patt, Spene, anat., den från mjölkkörtelns yta eller spets framspringande tapp, i hvilken körtelns utförsgångar utmynna. NF 2: 1272 (1878). Ribbor eller tappar af läder på (fotbollsskors) sulor eller klackar få icke hafva en höjd af mer än 1/2 tum. ReglFotb. 1891, s. 7. — jfr LIVMODER-TAPP m. fl. — särsk.
b) anat. om tappformad, ljuskänslig sinnescell i ögats näthinna; i sht i pl.; jfr STAV, sbst.2 7 b. Lovén Huxley 168 (1871). En stor anhopning av tappar finns på den längst bak belägna delen av näthinnan, den s. k. gula fläcken. Husén Psyk. 33 (1954). Tapparna, ca 7 miljoner, svarar för färgseendet. NE 20: 429 (1996).
c) om spets- l. droppliknande (ofta dekorativt) föremål som hänger ned. Bureus Suml. 61 (c. 1600). Kådan kunde .. hänga ned såsom fria droppar eller tappar. NF 19: 776 (1896). Trätak omvexla (i engelska katedraler) med .. stjärn- och solfjädershvalf, ibland med nedhängande tappar, som .. smyckas af den rikaste geometriska utsirning. Hahr ArkitH 267 (1902). Isen hängde i tappar. SvHandordb. (1966). — jfr IS-TAPP.
4) om (mindre) anhopning av mer l. mindre obestämd form, (litet) fång, flock; i sht förr äv. dels om lösryckt tuss av hår l. ull o. d., dels om oregelbunden (lösare) klump bestående av ngt hopgyttrat ss. hår l. mossa l. ull. (Kvinnan) togh strax en tap mossa i munen, att han icke kunde höre eller see thett hon flåsade. SörmlH 16: 48 (1598). Giff .. (hästen) een tapp Höö at äta. IErici Colerus 2: 372 (c. 1645). Vi sågo samma dag några tappar Sjö-gräs .. drifva förbi Skeppet. VetAH 1774, s. 84. Himmelen .. var .. icke alldeles molnfri. Några strödda hvitgrå tappar liknade .. bomull. Almqvist AmH 1: 10 (1840). Tappar af hår och ull. Inskjutas stundom med projektilen, stanna i såröppningen, som tilltäppes. Hemberg JagtbDäggdj. 294 (1897). Vid skörden skulle man aldrig bärga för snålt, utan lämna några strån eller en tapp hö i något hörn av åkern: det kallades tomtelöska eller sjåtappen. FoF 1944, s. 30. — jfr BOMULLS-, HALM-, HÖ-, MOLN-, MOSS-, RÄFS-TAPP m. fl. — särsk. jäg. gytter i ändtarm hos björn (som lossnar l. fälls när björnen lämnar idet på våren). Tappen sammansatt af mossa rätt hård, flög uhr bakändan i thet samma .. (björnen) dog. Broman Glys. 1: 346 (1711). Omedelbart efter uppvaknandet släppte (björnen) en omkring 15 cm. lång, strutformig ”tapp” af rätt hård konsistens. FoFl. 222 (1908). SvD(B) 13 ⁄ 12 1942, Bokbil. s. 3. jfr VINTER-TAPP.
5) (†) [jfr eng. tap(-cinder)] (tappformad) klump erhållen vid råkopparsmältning; särsk. i förb. tapp och nas; jfr för-verk, sbst.2 1, koppar-verk 2. Till thett .. tu skrifver om smeltningen (vid Garpenbergs kopparbergsbruk) .. att icke mere kopperverk ähr blifvitt efter samme 15 halft(unn)or medh tappen och nassett ähn 2 skeppund, så vette vij icke, om ther skal vare rätt medhfaritt. G1R 24: 437 (1554). Tap oh naz. DalHandl. 1575, 3b: 10.
-BAND. (förr) band (se d. o. 15 b α) för kanontappar. KrigVAH 1881, s. 251. UFlott. 3: Bih. 64 (1906). —
-BORR. (tapp- 1705 osv. tappen- 1852—1897) (i fackspr.) borr för borrning av tapphål, centrumborr; äv. (numera bl. tillf.): borr för utborrning av tapp; jfr platt-borr, tappare 1. Grundell UnderrArtill. 220 (1705). De finaste (drillborrarna) äro urmakarnes tappborrar. Almroth Karmarsch 290 (1839). (Vid borrning i metall används bl. a.) tappborrar .. där en cylindrisk tapp i mitten tjänar till borrens centrering. 3NF 3: 890 (1925). Varulex. Byggn. 2: 17 (1955). —
(1) -DROPP. (tapp- 1734 osv. tappa- 1640) (numera föga br.) dropp från (vridbar) tapp i kar l. tunna. Itt faat eller kärle som sätties vnder tappen at tappadrop dryper ther vthi. Linc. Zzz 6 b (1640). VDAkt. 1760, nr 263. —
-FIL. (tapp- 1839 osv. tappen- 1852—1897) (i fackspr., i sht urmak.) fil avsedd för (för)bearbetning l. (grov)polering av tapp. Tappfilar .. tjocka, mycket fint huggna, .. som användas till hjultapparnes bearbetning. Almroth Karmarsch 314 (1839). —
(1, 2) -FORMIG, adj. som har form som en tapp l. liknar en tapp. Marklin Illiger 34 (1818). Roten är olika till sin bildning: än är den tappformig som moroten, än krypande som qwickroten. Hartman Naturk. 106 (1836). —
-FOT. (förr) om detalj i laddningsmekanism hos tappgevär; jfr fot 4 b o. -huvud. Jochnick Handgev. 4 (1854). —
-FRIKTION. (i fackspr.) jfr friktion 2 a. JernkA 1862, 2: 58. Det friktionsmotstånd, som uppträder vid en axels kringvridning i ett lager, kallas tappfriktion. 3NF 7: 1187 (1927). —
-FRÄS. (i fackspr.) anordning (i svarv l. borrfräs o. d.) l. maskin avsedd för fräsning av tappar. HufvudkatalSonesson 1920, s. XXVIII.
-FÖRSÄNKARE. verktyg (t. ex. borr) för åstadkommande av försänkning för tapp. HufvudkatalSonesson 1920, s. XXVIII. —
-GEVÄR. (förr) om gevär (se d. o. 2) med i pipans botten inskruvad tapp som vid laddande stötte o. formade blykulan så att denna tvingades fatta räfflorna i pipan. KrigVAH 1848, s. 51. Tappgevären uppfunnos i början af 1840-talet och begagnades af Fransmännen, till Arabernas skräck, under kriget i Algier åren 1845–1847. Jochnick Handgev. 38 (1854). Alm Eldhandv. 2: 26 (1934). —
-GÅNG. (numera bl. mera tillf.) gång (se d. o. III 4) vari tapp kan löpa l. glida. Nyström Telegr. 173 (1869). Klint (1906). —
-GÅNGJÄRN~02 l. ~20. gångjärn med tapp (att hänga dörr l. fönster o. d. på). Gångjärn skola i regel vara tappgående på sättshärdade tappar, utom till portar, vilka hängas på tappgångjärn med kullager. Bildmark Entrepr. 153 (1921). —
(1, 2) -GÄNGNING. särsk. konkret: gängning (se gänga, v. 1 b) på tapp. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 81. —
-HUVUD. särsk. (förr) om detalj i laddningsmekanism hos tappgevär; jfr huvud 6 a o. -fot. Åkerstein BehStyckSlagkr. 7 (1829). Cylindern (på ett gevär) .. består af tappfoten, som är gängad, och tapphufvudet, hvarpå tänd- eller knallhatten sättes. Hahr HbJäg. 95 (1865). SAOL (1950). —
(1, 2) -HÅL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 470). hål vari tapp sitter l. avses sitta. Hoorn Jordg. 1: 137 (1697). Tappar på stolpar til korsvirke, böra tjäras och i botten på tappholen bör båras et hål, så at vatten må afrinna. VetAH 1756, s. 22. Widegren (1788; i tunna). Ädla stenar till tapphål (i fickur) användes först 1700. Hammarlund Fickur. 5 (1893). I de välslöjdade kronhjulen syns ännu tapphålen, urfrätta av röta. Lo-Johansson Stat. 2: 49 (1937). jfr charge-tapphål. —
(2 b) -KONSTRUKTION. konkret(are) om konstruktion av l. sätt att förfärdiga (ngt, i sht i trä) medelst intappning. Erixon Möbl. 2: XXXI (1926). Det nordiska möbelsnickeriet brukade ända fram till sengotiken enbart de primitiva tapp- och plankkonstruktionerna. Kulturen 1956, s. 52. —
(5) -KOPPAR. (tapp- 1561. tappe- 1541—1631) (†) = tapp 5. Tappekopp(er) (som) Nils Larszon (lät) Luttra. DalHandl. 1541, 3: 2. FaluRP 19 ⁄ 6 1631. —
-LAGER. [jfr t. zapfenlager] (i sht i fackspr.)
1) lager (se lager, sbst.3 4) som uppbär l. stöder en tapp så att denna kan rotera l. vridas; i sht (om ä. förh.) på lavett: lager vari kanons tappar vilade. Stål Byggn. 1: 172 (1834). Kanoner och mörsare skola wara inlaggde i lavetter, försedde med tapplager af jern. SFS 1847, nr 17, s. 42. Nerén (1930). jfr eld-, marsch-, strids-tapplager.
-LIK, adj. som liknar en tapp, tappliknande, tappformig. Fusiformis (Tapplik) som är lång, tiock och spitsig s. Palstnacker, Morötter. Möller PrincBot. 41 (1755). Cortin SvampHb. 71 (1937). —
-LÅS.
1) (numera bl. tillf.) låsanordning med tapp. VLBibl. Bouppt. 1806. Alla fönster .. äro stängda meddels tapplås och kunna öppnas både ut- och invändigt. SD 1899, nr 597, s. 3.
(3) -MASK. (†) skalbaggen Phyllotreta undulata Kutschera, vågrandiga jordloppan (som är tappformig). Af insecter plåga .. inga mera de nyss upgrodde rofplantorne och deras blad än tappmasken. Gadd Landtsk. 2: 400 (1775). Dalin (1854). —
-MASKIN. (i fackspr.) maskin för tappfräsning o. slitsning; jfr -fräs o. slits-maskin. TT 1874, s. 56. Tappmaskinen är, som namnet anger, avsedd för uppskärning av tappar av alla slag, såsom på karmar, dörrar, fönsterbågar, luckramar m.m. HantvB I. 6: 356 (1938). —
-MÅTT. (i fackspr.) mått som tapp måste hålla för ett visst tapphål. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 52 (1881). —
-MÖRSARE. (förr) mörsare (se d. o. 2) med tapp i eldrörets botten (för att motverka rekylkraften). Tappmörsare, hvilka i likhet med .. slätborrade mörsare hade tapparna placerade långt ned vid kammarstycket, infördes i Sverige på 1690-talet. Holmberg Artill. 3: 204 (1883). —
-NYCKEL. (†) om skruvnyckel (ingående i kombinationsverktyg) med hål för in- o. urskruvning av tapp; särsk. om sådan nyckel avsedd för tändhattstapp på gevär. KrigVAT 1848, s. 267. Nerén (1930). —
-PISTOL. [sannol. elliptiskt för tapp-studsarepistol] (†) = -studsarepistol; jfr -gevär, -studsare. Jochnick Handgev. 52 (1854). (1850) faststäldes .. modell å .. förändrade slaglåspistoler, hvarjemte då äfven studsarepistolen omändrades till tapp-pistol. Spak Handeldvap. 16 (1889). —
-POLERFIL. (tapp- 1928 osv. tappen- 1852—1897) urmak. fil avsedd för polering av lagertapp i ur l. mekaniska instrument o. d. SvT 1852, nr 24, s. 4. Månge urmakare pläga vid minuthjulstappens polerande använda tappenpolerfilar. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 15 (1881). —
(1) -ROCK. [jfr rock, sbst.3] (tapp- 1743—1772. tappe- c. 1645) (†) käpp l. stav som sätts i tapphål i rostkar; jfr rost-tapp, tappe-stav. IErici Colerus 1: 276 (c. 1645). Rostkiäpparna läggas ändalångs först, och sedan twärt öfwer på botn i karet, och kring tappråcken, som sättes i holet på karets botn, wrides en halmring in wid holet. Dahlman Reddej. 150 (1743). Hof DialVg. 290 (1772). —
-RULERSTOL. (i fackspr., i sht urmak.) rullbänk (se rull-bänk, sbst.1 2). KatalRättTid 1955, s. 200. —
(1) -RUNNEN, p. adj. (numera föga br.) i mer l. mindre adjektivisk anv., om dryck (öl, vin) på fat: som fått rinna ut till den sista mer l. mindre odrickbara slurken; särsk. i uttr. tapprunnet öl; äv. i mer l. mindre bildl. anv., dels om vätska o. d.: som får rinna färdigt l. till slut, dels om person l. känsla l. sinnesintryck o. d.: slut, tom, uttömd. Stranguria eller Kall-Piss .. öfwerfaller Menniskian offta, när man ferskt eller Tapprunnet Öhl dricker. Kempe Graanen 46 (1675). Stundom hafva fruarne ett fasligt haf af medlidande, och stundom är det alldeles tapprunnet. Knorring Förh. 1: 234 (1843). Statskroppens allmänna afmattighet, med afskurna senor och tapprunnet blod. 2SAH 40: 456 (1865). (De hade väntat länge.) Nu tycktes dock tålamodet vara tapprunnet. Sundblad Ups. 290 (1884). Då jag blev tillfrågad, om jag hade något .. bidrag till en festskrift .. fann jag mig fullständigt tapprunnen. VgFmT IV. 9: 77 (1935). —
-SKENA. (förr) om var o. en av de båda järnskenor som i förstärkande syfte var anbringade på översidan av ä. typ av lavett. Grundell AnlArtill. 1: 18 (c. 1695). KrigVAT 1843, s. 351. —
-SKIVA. (förr) om rund l. fyrkantig skiva med uppgift att förstärka l. fasthålla tapp (i lavett l. gevärspipa o. d.). Törngren Artill. 2: 6 (1795). KrigVAT 1837, s. 41 (i fråga om gevärspipa). Tappskifvorna .. gifva eldröret ett stadigt läge genom att förhindra detsamma förskjuta sig åt sidorna. Billmanson Vap. 30 (1882). —
(1) -SKÅL. (tapp- 1909 osv. tappe- 1930) etnol. (skålliknande) serveringskanna med tapp. Wistrand NordMAllmog. 46 (1909). Möjligen har .. övre Västsverige lika ofta självt tillverkat sina bollar, pokaler och tappskålar, vilka många gånger erinra om Norges. SvKulturb. 9—10: 37 (1931). —
-SKÄRNING. tillskärning av tapp. JernkA 1861, s. 140. Tappskärningen kräver mindre arbete än urstämning av slitsar eller upptagning av enkel- och dubbelskåra i stolpfoten. Rig 1949, s. 155.
-STRYKMÅTT. (†) strykmått för uppritning av tapphål. Man har strykmått brukliga, med hvilka två linier kunna dragas på en gång t.ex. för att teckna tapphål: tappstrykmått. Eneberg Karmarsch 1: 81 (1858). Lundell (1893). —
-STUDSARE. (förr) jfr studsare, sbst.3 I 1, o. -gevär. Snällp. 17 ⁄ 8 1848, s. 1. Tappstudsaren har s. k. kammarsvansskruf, utborrad för krutkammaren, i hvars midt den cylindriska tappen .. är inskrufvad. KrigVAH 1858, s. 199. —
-STUDSARE-PISTOL. (†) studsarepistol konstruerad så att en i pipans botten inskruvad tapp vid laddandet stöter o. formar blykulan så att denna tvingas fatta räfflorna i pipan; jfr -pistol. KrigVAH 1850, s. 15. Jochnick Handgev. 52 (1854). —
-STYCKE.
1) (förr) om den del på artilleripjäs l. handeldvapen vari tapparna satt. Grundell AnlArtill. 2: 30 (c. 1695). Björkman (1889).
(1) -SUGARE. (†) fyllbult, drinkare; eg.: person som suger på tapp (i öl- l. vintunna). Serenius Hhh 1 b (1734). Schultze Ordb. 5183 (c. 1755). —
-SVARVSTOL. (†) svarvstol för utsvarvning av tappar. Almroth Karmarsch 662 (1839). Schulthess (1885). —
(1) -SVICKA. (†) tapp avsedd att sätta i tappningshål i laggkärl (för vin l. öl o. d.); jfr svicka, sbst. VetAH 1742, s. 238. —
(4) -TALS, adv. (tapp- 1748 osv. tappe- c. 1690) (numera föga br.) tapp efter tapp, en tapp i taget; jfr -vis. (Svinen) reeffs och hygges så, at både borst och håår / Flöög tappetals som soot och lååg på marken qvar. Rosenfeldt Vitt. 254 (c. 1690). Hon tittade .. / ut genom fönstret, och såg, hur snön der duggade tapptals. FMFranzén i ÅboT 1794, nr 40, s. 2. Björkman (1889). —
(3) -TAND. odontol. tappformig tand. OdontT 1897, s. 76. Bland .. övertaliga tänder brukar man såsom särskilt framträdande varianter skilja på tvenne typer: knöltänder och tapptänder. Hylin Munn. 2: 117 (1933). —
(2) -TRYCK. tekn. tryck på (axel)tapp. Holmberg Artill. 3: 97 (1883). Transmissionselement .. Med hjälp av tapparna uppbäres axeln i lagret. Alltefter tapptryckets riktning skiljer man på bärtappar och stödtappar. SvTeknUppslB 1: 450 (1937). —
(1) -VENTIL. tekn. anordning med tapp för reglering av vätskors l. gasers strömning i rör(ledning). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 149. Tappventil för vägg med svängbar utloppsarm. SMS 1014 (1953). —
(4) -VIS. (numera bl. tillf.) en tapp i taget, tapp efter tapp; jfr -tals. Nordforss (1805). Stina skurade i fyrsprång och torkade dito med hvitmossa, som hon tappvis lemnade qvar på golfvet. Knorring Skizz. I. 2: 15 (1841). Björkman (1889). —
-YXA. (förr) yxa för uthuggning av tappar o. tapphål. BoupptRasbo 1756. Tappyxan .. till utputsande af tappar och tapphål. Eneberg Karmarsch 1: 90 (1858). WoJ (1891). —
-ÖVERFALL~102. (förr) på lavett: skiva (av järn) som höll kvar tappen i tapplagret. Hazelius Artill. 106 (1865). Lundell (1893).
B (†): TAPPA-DROPP, se A.
(5) -KOPPAR, se A. —
-LAG. tapplager?; jfr lag, sbst.3 3 a. Mjölqwarn .. 1 Roggehiul .. en Axel .. 1 dref .. 2 stn tappelag. ÅgerupArk. Syneprot. 1737. —
(1) -ROCK, sbst.1, se A. —
(1) -ROCK, sbst.2 [bildl. anv. av tapp-rock; jfr rocka, sbst.2] om växten Equisetum arvense Lin., åkerfräken, rävrumpa; äv. om släktet E. Lin., fräken; jfr rocka, sbst.2 Linné Sk. 342 (1751). Lilja SvFoderV 266 (1867; om E. arvense). Dens. SkånFl. 781 (1870). —
-SKÅL, se A. —
(1) -STAV. stav som sätts i tapphål (i balja l. kar o. d.); jfr tapp-rock. Baljan har ett runt hål i närheten av laggen, i vilket kan sättas en ”tappestav”. Hörlén GSed. 130 (1914). —
(4) -TALS, se A.
D (†): TAPPEN-BORR, -FIL, -POLERFIL, se A. —
-RIVARE. tappformad rivare (se d. o. 8) avsedd för utvidgning l. (fin)justering. SvT 1852, nr 24, s. 4. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 51 (1881).
TAPPIG, adj.1 (-ig 1748 (: råtappigt, n.)—1939. -og c. 1740 (: tappoge, pl.). -ug 1756 (: råtappugt, n.)) (numera mindre br.) till 4: som liknar en tapp l. som har l. utgörs av tappar. Broman Glys. 3: 572 (c. 1740). Han var en särdeles ful gubbe med mycket tunnt och tappigt skägg. BL 1: 88 (1835). ”Gamla märken” spå följande om väderleken (i november): .. fin snö är förebud till sträng köld, ”tappig” och kram snö bådar måttlig köld och töväder. SD 1 ⁄ 11 1892, s. 3. Jonsson SomBruk. 203 (1939; om päls). jfr rå-tappig, flockig, adj.1
Spalt T 459 band 34, 2003