Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄNING, m. l. r.; anträffat bl. i sg. obest.
Etymologi
[av ovisst urspr. (jfr STÄMNING, sbst.1)]
(†) mörtfisken Leuciscus grislagine Lin., stäm (se STÄM, sbst.1); jfr STRÄVLING, STÄMNING, sbst.1, STÄVLING 1, VIMBA, VITLING. Man har funnit thet fiskarne som kallas i Harmånger .. Hwitlingar, äro the samme som i Hudickswall och här omkring, nämnas Stäm; i Söderhamn och Söderala, Stäning. Broman Glys. 3: 599 (c. 1740). Därs. 647.

 

Spalt S 14138 band 32, 1997

Webbansvarig