Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STICK stik4, sbst.1, n. (UpplDomb. 8: 140 (1586) osv.) ((†) r. l. m. VinkällRSthm 1566, s. 17 a (i bet. II 8), SPF 1813, s. 19 (i bet. II 18)); best. -et; pl. = (ss. r. l. m. -ar, NTIdr. 1899, julnr s. 5). Anm. I nedanstående källa förekommer uttr. gå med i sticke [liksom ä. d. i stikke av t. im stiche], följa (o. bistå) ngn i hans svårigheter o. d. Frese VerldslD 13 (1715, 1726).
Ordformer
(steck- i ssgr 1589 (: Steckört)c. 1870 (: Steckgräs). stek- i ssg 1762 (: Stekgräs)1937 (: stekgräset, sg. best.). stich 1566 (: Krydde stich, Semsk stich). stick (-ckh, -kk) 1586 osv. stijck 1624. stik 1627 (: stiked, sg. best.)1757 (: trästik))
Etymologi
[liksom d. stik, nor. stikk väsentligen av t. stich, av mht. stich, av fht. stih, motsv. fsax. stiki, mlt. stek(e) (lt. stek), feng. stice (eng. stitch), got. stiks, punkt; nära besläktat med STICKA, sbst.1; ordet har anslutits till o. uppfatta(t)s ss. vbalsbst. till STICKA, v.1 — Jfr STEK, sbst.3, STICK, sbst.2, STÄK, fiskebyggnad]
Översikt
Översikt av betydelserna.
I. abstrakt(are), om handlingen att sticka l. om styng o. d.
1) om enskild akt av stickande med spetsigt föremål (nål l. vapen l. tagg o. d.). Härunder bl. a. i fråga om slakt (a). 2) om enskilt tillfälle då insekt o. d. sticker, styng, sting. 3) metall. om enskild passage av gods mellan valsar i valsverk. 4) kortsp. om förhållandet att vara i tur att sticka. 5) sätta (handelsvara) i stick. 6) om handlingen att låta sig bestickas. 7) i bildl. anv. av 1 o. 2; särsk. i fråga om psykisk l. fysisk smärta. Härunder om stickord l. gliring o. d.
II. konkret(are).
A. om ngt som åstadkommits gm stick (i bet. I 1, 2). 1) om märke l. hål l. skåra o. d. (äv. ss. längdmått). Härunder bl. a. om skomått angivande skolästs längd l. vidd (a). 2) om stycke av slaktad gris. 3) om grävd väg l. fåra l. hål i mila o. d. 4) om beskickning av ugn som vid silversmältning uttogs vid utstickning. 5) gravyr o. d. 6) om ngt som stickes in ngnstädes. 7) om spricka l. rämna o. d. 8) om skåp l. hylla o. d. 9) brygg. om skikt i våt mälta. 10) sjöt. om knop bildad gm att en ända stickes runt egen part o. d. 11) om avvikelse åt sidan. 12) om stickande solhetta. 13) om stickande känsla l. smärta o. d. 14) hos vin l. brännvin: fel gm bakterieangrepp. 15) kortsp. omgång kort som kortspelare tar hem gm att övertrumfa medspelare. Härunder bl. a. uttr. sista stick, (det) sista sticket (a).
B. om bestämd liten kvantitet l. grad l. intensitet l. halt o. d. 16) om liten kvantitet smör. 17) i uttr. stick i ngns öga, stick på öga. 18) om färgnyans l. färgton o. d. 19) om halt. 20) byggn. valvform som utgör del av en cirkelbåge.
III. i vissa bildl. uttr.
1) hålla stick o. d. 2) a) lämna ngn i sticket o. d. b) lämna ngt i sticket o. d. 3) a) sätta ngn i sticket o. d. b) sätta ngt i sticket. 4) ställa sig i sticket o. d. 5) låta ngn l. ngt i sticket. 6) bli (kvar) l. stanna i sticket. 7) vara i sticket (för ngt). 8) sitta l. stå i stick(et). 9) löpa i sticket. 10) komma i sticket. 11) ha ngn i sticket. 12) våga ngt i sticket.
I. om handlingen att sticka l. om enskild akt av stickande (se STICKA, v.1 I 1, 2, 3, 5, 7, 9) o. i härur utvecklade abstrakt(are) anv. Schroderus Dict. 83 (c. 1635). Itt litit stick. Linc. (1640; under punctiuncula).
1) om enskild akt av stickande (se STICKA, v.1 I 2, 3, 7) med en nål l. en sprutspets l. ett vapen (t. ex. spjut l. kniv) l. en tagg o. d.; förr äv. (se b) abstraktare (i icke individuell anv.): stickande; jfr STING, sbst.1 1, STÖT. Märkena efter sticken med sprutan syntes över hela armen. (Jon) hadhe .. en kniff i handen m(edh) huilken han hadhe stuckit .. Hillebrand ett stick tilförenne. UpplDomb. 8: 140 (1586). Gaff honum .. några stik med wärian, så att han ligger i stor fahra till att undkåmma. Ekeblad Bref 2: 371 (1663). I dag hade sporrarne blifvit spända på klacken, och för deras stickar visade (kapplöpningshästen) Santa Rosa, att .. bagaget, 86 kilo, icke betydde mycket, då hon blef visad med allvar att hon måste segra. NTIdr. 1899, julnr s. 5. (Enkelbeckasinerna) körde .. sina långa näbbar snett nedåt-framåt i mådden, mycket hastigt, stick på stick. Rosenius SvFågl. 4: 163 (1933). Ett stick av en nål. SvHandordb. (1966). — jfr BLIND-, DOLK-, HJÄRT-, IN-, KNAPPNÅLS-, KNIV-, NACK-, NÅL-, TÖRN-, VÄRJ-, YMP-STICK m. fl. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om handlingen att vid slakt sticka (se STICKA, v.1 I 2 b) ett djur. Genom det sätt, hvarpå sticket (vid renslakt) gjorts och hålet till täppts, har (osv.). Düben Lappl. 134 (1873). En lämplig slidknif till ögonblickligt stick i nackfästet å den infångade fisken. TurÅ 1895, s. 104.
b) (†) i uttr. på stick, med (användande av) stick; särsk. dels i uttr. slåss på stick, utväxla stötar i fäktning, dels i uttr. gå på stick med ngn, utväxla stötar med stickvapen med ngn. Wollimhaus Syll. V 8 a (1649). Möller 1: 625 (1745: slås). Gå med fiänden på stikk. Schultze Ordb. 5018 (c. 1755).
c) om enskild gång då grävredskap stickes ned i jord o. d. (se STICKA, v.1 I 2 g). TT 1874, s. 182 (i fråga om torvupptagning). Därs. 1942, Allm. s. 170 (i fråga om torvupptagning). jfr GENOM-STICK.
d) motsv. STICKA, v.1 I 2 h, om enskild gång då utstickning sker; i ssgn UT-STICK.
e) motsv. STICKA, v.1 I 2 k, om handlingen att stöta upp villebråd; i ssgn PÅ-STICK.
2) om enskilt tillfälle då djur sticker (se STICKA, v.1 I 5) ngn, styng, sting (se STING, sbst.1 2); förr äv. om ormbett. Förgifftiga Creaturs Beet eller Stick. IErici Colerus 1: 195 (c. 1645). Sällan kan then vndwika ett stick i sin hähl, som wil förtrampa hufwudet på en orm. Scherping Cober 2: 456 (1737). Få ett stick av ett bi. SvHandordb. (1966). — jfr BI-, GETING-, INSEKT-, MYGG-STICK.
3) metall. om varje enskild passage l. genomgång av gods mellan ett par valsar i valsverk; jfr STICKA, v.1 I 9. JernkA 1890, s. 48. Utvalsning av tenarna i ett grovvalsverk. Tenarna matas in från höger och efter ett antal upprepade genomgångar eller ”stick” har de blivit långa och tunna band. SErikÅb. 1969, s. 187.
4) om förhållandet att vara i tur att sticka (se STICKA, v.1 I 22); i ssgn EFTER-STICK.
5) [jfr motsv. anv. av ä. t. etwas am stich setzen] (†) motsv. STICKA, v.1 I 23, i uttr. sätta (handelsvara) i stick, höja försäljningspriset på (handelsvara) utöver det vanliga priset. Palmquist Räkn. 226 (1750).
6) motsv. STICKA, v.1 I 24, om handlingen att låta sig bestickas (till ekonomiskt bedrägeri); i ssgn UNDER-STICK.
7) i bildl. anv. av 1 o. 2, motsv. STICKA, v.1 I 2 m, 21; utom i slutet särsk. om psykisk smärta, påminnande om den man känner vid ett stick (i bet. 1, 2), sting, styng; äv. med inbegrepp av (upplevelse av) fysisk smärta (jfr II 13); äv. i icke individuell anv.: stickande. När Hiertat undfår dijne (dvs. kärlekens) stick, / Med flijt ock ifwer thed arbetar, / At föllia foort ditt råd ock skick. Columbus OdæSv. 25 (1674). Jesus (gav med sina ord) Pilato ett stick vti hiertat. Sahlstedt Hoffart. Bih. 22 (1720). Mitt hjärtas röda låga / med allt sitt stick och gnag och bränn. Forsberg Sord. 25 (1917). Hon (hade) gått som i en dvala, allt djupare in i en illusions dvala, där hon uppfattat nötningen och sticken från yttervärlden som något .. ovidkommande. Heerberger Dag 43 (1939). Känna ett stick i hjärtat [av sorg, svartsjuka e. d.]. SvHandordb. (1966). — jfr SAMVETS-STICK. — särsk. motsv. STICKA, v.1 I 21 b, om retsam(t) l. (lätt) sårande l. giftig(t) l. försmädlig(t) anmärkning l. uttalande, stickord (se d. o. 3) l. gliring l. pik o. d.; i sht förr äv. [jfr t. sticke die nicht bluten] i uttr. stick som icke blöda. Tegel G1 2: 116 (1622). Kommo til honom (dvs. en skenhelig man) någre werldzlige Personer, vndfick han them antingen medh spotske Stick, eller them aff Öfwermodh förachtade. Schroderus Os. 2: 641 (1635). Stikk som ikke blöda. Schultze Ordb. 5018 (c. 1755). Han begagnade varje tillfälle, som erbjöd sig, att giva .. (sina motståndare) ett giftigt stick, antingen med ett ord eller bara med ett ögonkast. Malmberg Åke 119 (1924); jfr huvudmom. Ekman Dödsklock. 163 (1963). jfr SMÅ-STICK.
II. i konkret(are) anv.
A. om ngt som åstadkommits medelst ett stick (i bet. I 1, 2) l. stickande (se STICKA, v.1 I, särsk. I 14, 9).
1) om märke l. hål åstadkommet medelst ett stick (i bet. I 1, 2) l., i utvidgad anv., utgörande en skåra l. ett pennstreck o. d.; äv. dels ss. längdmått, betecknande avståndet mellan två sådana märken, dels om den del (l. grupp) av ngt som befinner sig mellan två sådana (tänkta) märken. Kooträck sönderslagen uthi Ettikia och lagd warm uppå Sticket, uthdrager Wärken (efter bistick). IErici Colerus 2: 115 (c. 1645). Stikk .. (dvs.) Utskärning, grafning. Schultze Ordb. 5018 (c. 1755). (Vissa polynesier) bruka .. låta picka sig i skinnet. Desza stick som .. äro af mörkblå färg, göra under armhålen fläckar, så breda som en hand. Fréville Söderh. 1: 307 (1776). Råen indelas från midten till nocken i 4 delar, hvilka benämnas 1:a, 2:a, 3:e sticken och nocken. Platen Glascock 1: 200 (1836). Valsen .. (på hastighetsmätaren) har upptill och nedtill på 6 mms afstånd, motsvarande 3 minuter, taggar, som lämna stick i (diagram-)remsans kanter. Lundberg Lok. 275 (1902). (Lerkärl, ornerat) med mer eller mindre kilformiga stick. AntT XV. 3: 138 (1906). — jfr KNAPPNÅLS-, NÅL-, RACKAR-, SÖM-STICK. — särsk.
a) skom. om längdmått (eg. angivande avståndet mellan två intill varandra liggande punkter, där sylen sticks in) angivande skolästs längd l. vidd; numera bl. om sådant längdmått på 6,6 mm., stickmått (se STICK-MÅTT, sbst.1 2). Jäfvert Skomod 119 (cit. fr. 1636). En manssko på 13 stick motsvarade .. (enl. en dansk skomakartaxa från 1605) en läst på omkring 46 stickmått efter nuvarande mått. Skoarb. 1929, nr 4, s. 9. I vårt land äro de franska stickmåtten, 1 stick = 6,6 mm., de gängse för bestämmande av lästens och därmed skons längd. Form 1934, s. 158. Jäfvert Skomod 118 (1938).
b) om det gm ett stick (i bet. I 1) bildade hålet. I stickkultur i gelatin karakteriseras växtsättet (hos mjölksyrebakterier) derigenom, att uti hela sticket bildas små kolonier, som ej smälta gelatinen och ej heller breda ut sig på ytan. LAHT 1900, s. 297. I stick i gelatin växer mjältbrandsbacillen både på ytan och efter sticket. Pettersson Bakt. 170 (1926).
c) koll., om grupp av stift l. piggar; i ssgn PLATT-STICK.
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om det stycke av en stucken gris (l. annat slaktat djur) där sticket (se I 1 a) vid slakten gjorts. Levander DalBondek. 1: 320 (1943). — särsk. i utvidgad anv., om riktpunkt l. mål vid skytte; i ssgn STICK-SKOTT.
3) motsv. I 1 c, STICKA, v.1 I 2 g, om grävd väg l. fåra l. om hål i mila o. d.; i ssgrna GENOM-, KULL-, RÖK-STICK.
4) (†) om hela den beskickning av en ugn som vid silversmältning uttogs vid en utstickning (se STICKA, v.1 I 2 h, o. jfr I 1 d). Rinman 2: 623 (1789). Därs. 624.
5) (i fackspr.) motsv. STICKA, v.1 I 4: gravyr (se d. o. 2); i sht dels ss. senare led i ssgr, dels elliptiskt för sådana; äv. abstraktare (jfr I), om den konstart som sysslar med framställning av gravyrer. De målningar, hvilka .. (Holbein) utförde i Hansans hus i London, och som vi känna blott genom några stick och en skiss i Louvren. Upmark Lübke 716 (1872). Tallberg Etsn. 28 (1912; om trästick). Gravering, gravyr, stick, är den svåraste och mödosammaste av de grafiska konsterna. Ehrström Konsthantv. 118 (1924). Schück VittA 4: 405 (1935; om kopparstick). HDanielson hos Lidén FörtrBr. 23 (1961). — jfr BLANK-, KARTONG-, KOPPAR-, KRIT-, METALL-, PORTRÄTT-, SAMMETS-, SKRAP-, STEN-, STÅL-, TRÄ-STICK m. fl.
6) motsv. STICKA, v.1 I 9, om ngt som stickes in någonstädes; utom ss. senare led i ssgr särsk. (mus.) om ett i (till jazz- l. populärmusik hörande) musikstycke instucket avsnitt av avvikande karaktär. Första chorus (i melodin Du är den enda) bör spelas lugnt legato med undantag av mellanspelet eller det s. k. ”sticket”, som skall utföras mera marcato (markerat). Orkesterjourn. 1935, nr 9, s. 2. Syms .. är en mollblues med ”stick”, en nuförtiden allt vanligare harmonisk uppläggning. Estrad 1962, nr 9, s. 11. Stick .. är en vanlig sv(ensk) benämning för B-delen i en komp(osition) med period-schemat A-A-B-A inom jazz-, pop- och populärmusik. SohlmanMusiklex. 5: 468 (1979). — jfr IN-, MELLAN-, PÅ-STICK.
7) [efter motsv. anv. av t. stich] motsv. STICKA, v.1 I (2 o.) 9, om spricka l. rämna o. d.; utom i ssgr i sht (i fackspr.) om (ofta dold) fin spricka l. klyfta av begränsad utsträckning i berg l. sten. TT 1900, K. s. 24 (i diabas). Sten har, om den är homogen och fri från stick och släppor, hög tryckhållfasthet. Stenhandb. 20 (1957). Lundegårdh Nyttosten 13 (1971). — jfr GENOM-STICK.
8) [eg.: plats där man sticker in saker] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. STICKA, v.1 I 9, om skåp l. hylla o. d. för förvaring av ngt. Krydde stich — enn. VinkällRSthm 1566, s. 17 a. (Vissa verktyg) ha sin plats i det för hela värkstaden gemensamma sticket, vanligen ett öppet väggskåp med ett i värkstaden centralt läge. Landsm. XVIII. 1: 5 (1912). — jfr KRYDDE-STICK.
9) [jfr motsv. uttr. i t., eng. o. fr.] brygg. motsv. STICKA, v.1 I (2 o.) 9, om skikt i våt mälta; särsk. i uttr. på tre stick, i uttr. betecknande att våt mälta i tre skikt kastas så att det översta o. understa skiktet byter plats. TNCPubl. 47: 58 (1971).
10) sjöt. motsv. STICKA, v.1 I 9 o, om knut l. knop bildad gm att en ända stickes runt egen part l. stickes genom en av denna bildad ögla; jfr STEK, sbst.3 Jungberg (1873). Mikko tog tampen av en smäcker ända, han hadde i båten, å gav sej ner igen å slog ett stick om bakskrävlingarna på skälen å sen lyfte vi opp’en å bogsera’n te lands. Sparre SkeppLärk. 51 (1918). (Gubben) skar ett hål i sälens underkäke och drog därigenom tampen av den lösgjorda manillalinan samt slog ett stick över nosen varefter (osv.). Dens. MorElg 85 (1918). Sjömän säga alltid stick ej stek. Svensson HbSjömansarb. 28 (1941). — jfr PÅL-STICK. — särsk. i utvidgad anv., om guldsmedsarbete bestående av ringar instuckna i varandra; i ssgn PANSAR-STICK.
11) motsv. STICKA, v.1 I 10 i, om avvikelse åt sidan o. d.; i ssgn AV-STICK.
12) motsv. STICKA, v.1 I 18 a, om stickande hetta alstrad av solsken; i ssgn SOL-STICK.
13) om stickande (se STICKA, v.1 I 18 c) känsla l. smärta i kroppen (jfr I 7), sting (se STING, sbst.1 4), styng; äv. om sjukdom(stillstånd) kännetecknad (kännetecknat) av sådan smärta. Och fölier ther på (vid hypokondri) itt stadigt Knipande i Magen, mycket Spottande och Upstijgande, Stick i båda Sijddorna, men mäst i wänstra. Lindh Huuszapot. 140 (1675). Ryggarna värka med stick mellan skuldrorna och hugg i veka livet. Koch Arb. 8 (1912). — jfr HJÄRT-, SIDO-STICK. — särsk. (†) i uttr. stick och bränna, om lungsäcksinflammation (pleurit); jfr STICKA, v.1 I 18. Kalm Resa 2: 461 (1756).
14) (i fackspr.) om ett hos vin l. brännvin (gm bakterieangrepp) uppkommet fel som yttrar sig gm stickande (se STICKA, v.1 I 19) lukt. Åkerman KemTechn. 2: 493 (1832; hos brännvin). Mjölk med honung .. (användes) till rhenska viner, som hafva stick (kännas syrliga). Leufvenmark Vin. 1: 119 (1869). Bland sjukdomar, som göra vinet osäljbart, är det så kallade ”sticket”, då vinets alkoholhalt börjat öfvergå till ättiksyra, den svåraste. UB 5: 178 (1874).
15) kortsp. om den omgång kort som vinnaren efter varje utspel tar hem gm att sticka (se STICKA, v.1 I 22) l. övertrumfa övriga kort i omgången. Ta (hem), äv. få (hem, förr äv. göra) ett stick. Serenius Lll 1 a (1734). Hade han .. spelt uth sina Kungar, så skulle han säkert hafva giordt et stick til. BeskrLombreSp. 14 (1745). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv.: få hem). Han tog hem första sticket och mälde genast trumf. Janson Ön 33 (1908). Jag har topp i denna färg, så att jag kan hjälpa i en sans med minst två stick i färgen. Lundgren Koppel AuktBr. 22 (1923). Werner o. Sandgren Kortox. 175 (1949). — jfr AV-, EFTER-, RUTER-, UNDER-, ÖVER-STICK. — särsk.
a) i uttr. sista stick l. (det) sista sticket, om den sista spelomgång då spelarna spelar ut var sitt kort (innan nytt spel börjar); i uttr. sista stick äv. om ett slags kortspel varvid den vinner som tar hem det sista av sticken; femkort; jfr b. Få dät sista stikket. Schultze Ordb. 5019 (c. 1755). Sista sticket gäller. Wensell Ordspr. 67 (1863). Drängarne spelade tolfva och ”sista stick”. Wranér HolgerSkrädd. 99 (1885). Ulf hade sista stick och får alltihop. Hedberg DockDans. 239 (1955).
b) mer l. mindre bildl.; äv. motsv. a. (Den rike mannen som kommit till helvetet hade) en gång .. sin skantz genom dödhen illa wåghat oc tappat therföre moste han ther widh ewigt bliffua, oc hade intet mera stick. PErici Musæus 2: 270 a (1582). Med en oblandad och aldrig couperad vördnad har jag å egna och samtliga härvarande spelares .. vägnar, äran framhärda igenom lifvet till dödens sista stick. ESchröderheim (1788) i MoB 6: 185. Kräftor till husbehov kunde vi ta gubben förutan. Han kände vår ljumhet och spelade ut ett kort som måste ta stick. Nilsson HistFärs 97 (1940).
B. [med tanke på det momentana i ett stick (i bet. I 1, 2) l. det obetydliga såret efter stick med nål l. gadd l. ngt som utstickes ur en större kvantitet o. d.] om bestämd liten kvantitet l. om liten grad l. intensitet l. halt o. dyl. i ngt l. om del av ngt.
16) [efter motsv. anv. av t. stich] (om förh. i tysktalande länder) om med smörkniv avstucken liten, bestämd kvantitet smör (för en brödskiva l. en person o. d.). Beckman Främl. 49 (1885).
17) [jfr liknande uttr. i dan. o. t. dial.; jfr GHolm (1959) hos Horn Beskr. 119] (†) i uttr. stick i ngns öga l. stick på öga, i jämförande uttr. betecknande en mycket liten mängd. Hon (dvs. styvmodern) har aldrig gefwit mig någet så stort til linklär som stik i mit öga. Horn Beskr. 42 (c. 1657). Gunild. Har du någon svart sidenlapp? Susanna. Nej inte så stor bit, som stick på öga. CIHallman 321 (1778).
18) (i sht i fackspr.) om den (ss. en minsta urskiljbara kvantitet tänkta) grad l. intensitet l. styrka varmed en färgnyans avviker från näraliggande nyanser av en färg, nyans l. anstrykning l. (färg)ton o. d.; i sht i uttr. stick i (förr äv. av) gult l. rött o. d., nyans l. anstrykning av gult osv. Koboltmalm .. är nästan af stålfärg med liten stick af rödt. SPF 1813, s. 19. För blåsrör blir det (dvs. ett visst mineral) perlgrått med ett stick i gult. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 224. Våra nu vanliga svarta illustrationsfärger .. ha ett stick i blått eller violett. NordBoktrK 1904, s. 387. Englund EngSvFotogrLex. 22 (1955).
19) [jfr mlt. stek(e), prov uttaget ur silversmälta för att utröna halt] (†) om halt (se HALT, sbst.1 1); äv. i uttr. stick och korn l. stick och håll, skrot och korn. Stiernhielm Fateb. Föret. 4 a (1643: stick och korn). En Prober-Mästare skall kunna göra sijn giszning till Inskörd af Fijnsilfuer i Quarterings-prof, effter Stick och Håld i fijn. Dens. Arch. D 1 b (1644). Spegel 433 (1712).
20) (i sht förr) byggn. om valvform som utgör en del av en cirkelbåge, mindre än en halvcirkel (o. som liknar ett flackt tunnvalv); äv. dels i uttr. slå valv på stick, uppföra valv i form av en del av en cirkelbåge, dels i uttr. mura med stick, mura ett sådant valv. Stöder kupan sig upptill mot en murkrans, så muras kupan antingen med längs efter gående skikt .. eller ock öfver hörn med stick. Rothstein Byggn. 422 (1859). När valven (till kyrkokoret) slutligen slogos lät man sticket bli så brant att en av takstolens snedsträvor måste kapas, för att valvet skulle få rum. Fornv. 1934, s. 141. När valvet slås på stick kan det muras på fri hand utan valvstomme. HantvB I. 4: 180 (1936).
III. [urspr. med tanke på att hålla stånd l. lämna ngn l. ngt åt sitt öde o. d. i strid med stickvapen] i vissa bildl. uttr. (jfr I 7) utgående från I 1 (jfr STICKA, v.1 I 3).
1) [efter t. stich halten] hålla stick (förr äv. sticket), om person l. land o. d.: hålla stånd l. stå fast l. vara att lita på o. d.; äv. (o. numera bl.) om ngt sakligt, i sht om förutsägelse l. uträkning l. förväntning l. argument l. teori o. d.: visa sig uppfylla ställda krav l. förväntningar, bestå provet (se PROV 1 f γ) l. hålla måttet (se MÅTT, sbst.4 3 a β) l. visa sig riktig l. (visa sig) stämma o. d., hålla streck. (G. II A. fruktade att polackerna) inthet stick holla länger än dem lägligit faller. RP 1: 35 (1626). Jagh ville väl önske, dett Juten motte holla stick. OxBr. 3: 211 (1631). Ordspråket håller ej altid stick. Posten 1769, s. 624. Att börja smått och sedan varligt hasta, / är kusk-filosofi, som håller stick. Sturzen-Becker 6: 60 (1868). Hålla stick, (dvs.) bestå profvet, besannas, slå in. Sundén (1891). Vid närmare granskning håller beräkningen inte stick. Östergren (1946). SvHandordb. (1966).
2) [efter t. einen l. etwas im stiche lassen]
a) lämna (förr äv. leva l. kvarlämna) ngn i sticket (förr äv. i stick), (i krig l. strid) lämna l. överge ngn (i fara l. nöd l. svårigheter) l. lämna ngn åt sitt öde (utan försvar l. hjälp o. d.), blottställa ngn; äv. med avs. på krigsförband o. d.; i vitter stil äv. metaforiskt, särsk. om händer. SUFinlH 1: 363 (1602: lefue). Haver .. (anfallet) dem inted betre lykas, en att de till en trij elder fyra hundra man hava lemnad ij stiked. OxBr. 6: 13 (1627). (Ett krigståg mot Nordafrika misslyckades) så at Keysaren (dvs. Karl V) nästan halfwa armeén i sticket qwarlembnandes åth Spanien måste gifwa sigh tilbaka. Brask Pufendorf Hist. 58 (1680). Dähnert (1784: lämna i stick). Det är .. en skitkarl som kan lemna Dig i sticket när som helst. Strindberg Brev 1: 181 (1875). Här vilar våra döda. / .. Så många kära händer / har lämnat oss i sticket. Lagercrantz EndSomm. 23 (1937). Jonas Frid är en av våra vänner, en mänska som tillhör vår krets, och vi får inte lämna honom i sticket. Johnson GrKrilon 258 (1941). — särsk. i utvidgad anv., om person l. (vanl.) om ngt sakligt, liktydigt med: inte vara till någon hjälp l. nytta för ngn; jfr b slutet. Det var .. (i fråga om skillnaden mellan privata o. monumentala byggnader) som den antika arkitekturen lemnade byggmästarne i sticket och öppet förklarade sin otillräcklighet för den kyrkliga byggnadskonsten. Sydow Lübke 539 (1869). Hur mycket nöje vi än ha av Huxleys spirituella arabesker, i ett hänseende, och det väsentliga, lämnar han oss avgjort i sticket: han (osv.). Malmberg Värd. 253 (1937). Vi tycker det är väldigt konstigt att skolan lämnar oss så mycket i sticket när det gäller samlevnadsfrågor. DN 17/5 1970, s. 7.
b) lämna (förr äv. leva l. släppa) ngt i sticket (förr äv. i stick), (i krig l. strid) lämna ngt (i sht en ort) oförsvarat l. utan hjälp (i fara l. nöd), (fly l. bege sig bort o.) lämna ngt åt sitt öde l. efter sig (o. därigm gå miste om l. förlora det), överge l. ge upp ngt l. låta ngt gå förlorat o. d. (Fartygen återvände till Sthm) föregiffuandes sigh inthe haffue kunnet inkomme uthi Pillou .. för denn myckna is, som der varitt haffuer, effter som de och deres bästa ankartogh i sticket lefft haffue. OxBr. 3: 170 (1628). Sleppandes Swärige allena i sticket. RARP 8: 176 (1660). Den, som gaf mig denna blessuren, fick betalat dyrt nog, för han måste lämna lifwet i sticket igen. Modée Dår. 55 (1741). I skogen de (dvs. fienderna) .. efter mig lupo .. / Der lemnade kappan jag i stick. Börjesson E14 128 (1846). Vetenskapen lämnades i sticket för politiken. Spångberg StMän 1: 12 (1917). (President L. Johnson har sagt) att USA ämnar stå vid sitt ord och inte har en tanke på att lämna Sydöstasien i sticket. DN(A) 27/6 1964, s. 2. — särsk. (numera mindre br.) med sakligt subj., betecknande att ngt inte är ngt till någon hjälp l. nytta; jfr a slutet. Fahlbeck Ad. 1: 7 (1898).
3) [jfr ä. t. in (den) stich setzen] sätta ngn l. ngt i sticket (äv. stick).
a) sätta ngn i sticket, lämna ngn i sticket (se 2 a); äv.: försätta ngn i en farlig l. brydsam situation, sätta ngn i klistret (se KLISTER, sbst.1 b β). Jag sätter i sticket min kusin, som är oskyldig. Gustaf III 3: 309 (1788). Vidgående mindre behagliga efterräkning har kommit (efter arvskiftet); det lärer icke vara annat än betala den, ty vännen Ramstedt kann naturligtvis icke sättas i sticket. HH XXXVI. 3: 160 (1867). Han hade inte skämts att sätta henne i sticket för att själv kunna undkomma. Jönsson Eko 87 (1930). — särsk.
α) (numera bl. tillf.) refl., i uttr. sätta sig i sticket, försätta sig i en brydsam l. farlig situation (för att rädda ngn l. ngt). Min Herre kallar honom trätgirig: det är sant at han talat på oordningar och ofta satt sig i sticket för Medborgare. Posten 1769, s. 842. Adelsköld Dagsv. 3: 247 (1900).
β) (†) i uttr. sätta ngn i samma stick som (förut), försätta ngn i samma situation som (förut). Törneros Bref 1: 72 (1825).
b) sätta ngt i sticket (äv. i stick), lämna ngt i sticket (se 2 b); äv.: sätta ngt på spel (se SPEL, sbst.1 7 i α), riskera ngt. Blood, wälfärd, egor, ja käreste Lifwet / Rinner, och går sin koosz, förfars och sättias i sticket. 2Saml. 35: 215 (i handl. fr. 1662). Påskedagen vorde vij af fursten Witznoviskijs partie attacquerade middags tijden oförmodeligen, män som vij eij vore såvande, finge de fötter och måtte sätta 2:ne stycken i stickett och 2 par puqver, jemväll öfver 100 man döda. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 204 (1702). Jag ej krupit i skiul för skott, för pilar och eldar, / Men satt lifvet i stick och skydt ej döden i möte. Nicander VirgÆn. 61 (1751). Han sätter sitt goda i sticket. Ihre (1769).
4) (†) ställa sig i sticket, utsätta sig för fara l. risk, ta risker, sätta sin egen säkerhet på spel (se SPEL, sbst.1 7 i α) o. d.; äv. i uttr. ställa sitt liv i sticket, riskera sitt eget liv, sätta livet på spel. (Björn-)Honan ställer sit lif i sticket för sina ungar. Broman Glys. 3: 238 (c. 1730). Brahe .. (tvekade inte) att ställa sig i sticket, för att tjena sin (kunglige) beskyddare. Crusenstolpe CJ III. 2: 145 (1846).
5) [efter t. einen l. etwas im stich lassen] (†) låta ngn l. ngt i sticket l. i stick, lämna ngn l. ngt i sticket (se 2 a, b). (Några kompanier under svenskt befäl) höllo medh the Poler qwarter, och rymde til them, och läto sin Fäldtherre vthi stick. Petreius Beskr. 2: 259 (1614). RP 5: 88 (1635: låta honom i sticket). (Är kvinnan som övergivit sitt barn) af Korpeart, at hon sitt egit kött och blod i sticket låter, så (osv.). Humbla Landcr. 64 (1740).
6) [jfr t. im stich bleiben] (†) bli (kvar) l. stanna i sticket, om person l. ngt sakligt: gå förlorad l. mistas; om person äv. dels: förlora livet, dö, dels: råka i svårigheter l. i bryderi, råka illa ut, ”råka i klistret”. Ther .. (i vissa fall purgering o. åderlåtning) ey blifwa brukade, så moste Fostret, ja offta Modhren sielff och i sticket blifwa. Palmchron SundhSp. 355 (1642). BrinkmArch. 1: 129 (1656: quare). Det säijes .. Att hela (det ryska) artolleriet har blifvit i sticket (vid Grodno). Bark Bref 2: 121 (1706). Man har allmänt (i Amerika) en så pass djup insikt i de flesta grenar af vetenskaperna, att man utan tvekan begagnar termerna och icke stannar i sticket, då en krångligare sådan möter. Aho Soldan 207 (i handl. fr. 1850). Auerbach (1913: stanna).
7) [jfr ä. t. im stich sein] (†) vara i sticket, stå i skottgluggen, ta emot anfall(en); äv. vara i sticket för ngt, dels: stå i skottgluggen för ngt, dels: vara i knipa för ngt. När Flyglarna äre i Sticket för Batterierna, emoot hwilka de intet kunna, så warda .. (förut nämnda) Bröstwärn snart kullkastade. Rålamb 8: 106 (1691). Efter .. (staden Damietta) låg så vid ändan af Ægypten, har han alltid måst vara först i sticket och taga emot fiendens anfall. Eneman Resa 2: 88 (1712). Mitt rum är uppsagdt se’n i går, / Jag är i sticket för dess hyra. Sätherberg Dikt. 2: 161 (1846, 1863).
8) [jfr t. einen im stich sitzen l. stehen lassen, lämna ngn i sticket] (numera bl. i Finl.) sitta l. stå i sticket (förr äv. stå i stick), vara l. stå utan (vederbörligt) bistånd l. försvar, (ensam) få bära ansvaret l. stå till svars l. stå i skottgluggen l. betala fiolerna l. vara l. sitta i knipa(n) o. d. (för ngt); äv.: stå på spel, riskera att mistas; äv. i uttr. låta ngn sitta i sticket, lämna ngn i sticket (se 2 a). Effter vij befara, dett Frankerijke reda ståår uthi een tractat och låther oss sittia uthi stickett. RP 7: 555 (1639). (Fienden kunde) i Behmen inthet .. bestå; han behölt allena Praga besatt, och the andra orter stodo i sticket. Därs. 8: 434 (1641). (Judarna) stå i sticket för Turkarnes plågor och öfvervåld. Eneman Resa 2: 241 (1712). När dyra kongars lijf för folcket står i stick. Risell Vitt. 451 (1720). (Den förut relaterade) Historien har .. lupit kring hela sta’n, hvarför jag efter vanligheten fått sitta i sticket. CFDahlgren (1824) hos Thomander TankLöj. 115. Hirvensalo o. Hedlund (1963: stå i sticket). — särsk. (†) stå i sticket till ngt, löpa risk att erhålla ngt. Ju längre tid .. (hammarsmeden) ligger och sofwer, eller är fåfäng, ju mera öfwerjärn får han och såleds större förtjänst, om han är lat än flitig; men järnet måste däremot stå i sticket til sämre godhet. Polhem Test. 11 (c. 1745).
9) (†) löpa i sticket, gå förlorat, mistas. Loenbom Stenbock 2: 276 (i handl. fr. 1710). VDAkt. 1722, nr 331.
10) (†) komma i sticket, råka illa ut, komma i knipa. ConsAcAboP 6: 182 (1687). Verd. 1892, s. 230.
11) (†) ha ngn i sticket, ha ngn fast, ha ngn i sitt våld. VDAkt. 1665, nr 423. Hesselius Zaletta 32 (1740).
12) (†) våga ngt i sticket, sätta ngt på spel (se SPEL, sbst.1 7 i α), vedervåga ngt. Vi slås om jord, den vi hafva nog af, men våga det i sticket som är oumbärligast (näml. inbyggare). Chydenius 3 (1765).
Ssgr (i allm. till I 1. Anm. De flesta av de nedan anförda ssgrna kan äv. hänföras till sticka, v.1; jfr sticka, v.1 ssgr): STICK-ABSCESS. (numera föga br.) abscess uppkommen gm ett stick. Sundberg Mikroorg. 363 (1897).
(II 6) -BIT. (i fackspr.) i tidning: textstycke utgörande l. ingående i liten, under en ledare (se d. o. 13) placerad ledartitel (ledarstick). Oljelund GrRidd. 64 (1926).
-BLAD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11605). [efter t. stichblatt]
1) (†) på värja o. d.: parerplåt, stickplåt. Lind 1: 285 (1738). Auerbach (1913).
2) (†) bildl.: skydd l. räddningsplanka l. förevändning l. svepskäl l. undanflykt o. d. AOxenstierna 13: 310 (1635). Afwunds- Äregirughets- och Oenighets-Andan har .. et stickblad i näfwen, och hindrar sällskapet från nyttigare arbete. Dalin Arg. 2: 384 (1734, 1754). (Sv.) Jag måste alltid tjena er till stickblad. (Fr.) Il faut que je sois toujours votre plastron. Nordforss (1805); jfr plastron 1, 2. Hafva ngt till stickblad. Meurman (1847).
(II 13) -BLOMMA. (†) växten Gentianella campestris (Lin.) Börner, som förr användes ss. medel mot stick i sidan, fältgentiana; jfr -gräs o. stickel-, sting-, styng-blomma. Liljeblad Fl. 146 (1816; från Bohusl.). Ahlman (1872).
(II 20) -BÅGE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11623). [jfr t. stichbogen] (i sht förr) byggn. valvbåge vars tvärsnitt bildar ett cirkelsegment (mindre än en halvcirkel), segmentbåge; jfr -valv. Ehuru .. (barockens) byggnadsart använder både rund-, spets- och stickbågar .. så uppenbarar sig likväl deri en karakteriserande hållning. 2VittAH 21: 219 (1853, 1857).
Ssgr (i sht om ä. förh.; byggn.): stickbågs-, äv. stickbåg-form. jfr form I 1. Dörrens övre del har stickbågsform. Östergren (1946).
-formad, p. adj. som har (överdel av) stickbågsform. Östergren (1946).
-formig. (-båg- 1920) stickbågsformad. 2NF 30: 857 (1920; om genomskärning hos valv).
-fönster. fönster med stickbåge. Fornv. 1946, s. 328.
(II 20) -BÅGIG. [till -båge] (i sht om ä. förh.) byggn. stickbågsformad. Brunius SkK 243 (1850).
(I 2) -FAST. biodl. motståndskraftig mot l. okänslig för (bi)stick; jfr fast, adj.1 2 a. Dahm Biet 91 (1878; om person).
-FRI, adj.1 (adj.2 se sp. 11607).
1) [jfr t. stichfrei] (†) till I 1, om skyddsvapen: sticksäker (se d. o. 1); äv. om person: skyddad l. i säkerhet för stick. Elgzhuden är hug- och stickfrij. Schroderus Comenius 193 (1639). Stickfri .. (dvs.) I säkerhet för stickvapen. Dalin (1854). särsk. bildl. (jfr stick, sbst.1 I 7): som icke lider l. lidit förlust, skyddad l. i säkerhet o. d. Alla andra förlorade, men jag blef den gången stickfri. Weste FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854).
2) (i fackspr.) till II 7: fri från stick. 2UB 7: 23 (1903).
(II 5) -FÖRLAGA~020. (i fackspr.) förlaga (se d. o. 1 b) för stick l. bestående av stick. Rig 1943, s. 56. Kulturen 1967, s. 103.
(II 13) -FÖRNIMMELSE. 2NF 26: 75 (1917).
(II 13) -GRÄS, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11607). [växterna har använts mot värk] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om var o. en av växterna Gentianella amarella (Lin.) Börner, ängsgentiana, o. G. campestris (Lin.) Börner, fältgentiana (jfr -blomma); äv. om halvgräset Carex chodorrhiza Ehrh., strängstarr. (Sv.) Steckgräs (lat.) Gentianella. Linné Vg. 234 (1747). Retzius FlOec. 283 (1806; om fältgentiana). Växter, vilka användas mot styvhet och värk, såsom stekgräset, (giktgräset), Carex chodorrhiza Ehrh. Gentz Lindgren 267 (1937).
(III 1) -HALTIG. [efter t. stichhaltig] (numera föga br.) som håller stick; jfr -hållig. Intet enda af .. (bevisen för en av C. Wolff framlagd filosofisk grundlag) var tvingande eller stickhaltigt. Levertin Wellander 42 (1896). (Peterson-Berger ss. poet) omskrifver hvarje tanke, hvarje vändning i en bildrik perifras med många alliterationer och tror sig så gifva stickhaltig poesi. Dens. 24: 78 (1898).
-HJÄLM. [jfr t. stechhelm] hjälm (i sht för tornering) som endast hade hål för ögon (o. mun) samt framtill slutade i en kam (för att stick med lans o. d. skulle slinta av), sluten (torner)hjälm; i skildring av nutida förh. bl. (herald.) om (stiliserat) heraldiskt tecken föreställande sådan hjälm. Uggla Herald. 113 (1746). 1VittAH 1: 150 (1755; om hjälm). Hellström Herald. 93 (1941).
(III 1) -HÅLLIG. [efter t. stichhaltig] (föga br.) som håller stick; jfr -haltig. Andræ Söderblom 220 (1931; om bevis).
(II 15) -HÖG. kortsp. hög av stick. Lindskog Spelb. 239 (1847).
(II 20) -KAPPA. [jfr t. stichkappe] byggn. stickkupa. Det inre (av Nicolaikyrkan i Moskva) har ett lågt tunnhvalf med stick-kappor. Sydow Lübke 244 (1868).
(II 20) -KUPA. byggn. från (valvformat) tak utgående kupa (se kupa, sbst. 10 b), stickkappa. Upmark Lübke 564 (1872). Taket är hvälfdt med stick-kupor på sidorna. TT 1894, Byggn. s. 101. Stickvalvet förekommer ofta i samband med andra valvformer, exempelvis vid upptagning av fönster, då det brukar kallas stickkupa. HantvB I. 4: 180 (1936).
-MÅTT, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11610). [jfr t. stichmass]
1) (i fackspr.) till II 1: stavformigt, (fast l.) justerbart måttverktyg varmed man tar (grövre,) invändiga mått o. som ger det sökta måttet mellan måttverktygets ändytor; äv. om det medelst sådant verktyg erhållna måttet (se mått, sbst.4 1 a). Sappörregl. 1880, s. 11. Vid mätningar har man att skilja på stickmått, hvarvid måttet jämt innehålles emellan måttstockens ändytor, och sträckmått, hvarvid det afläses emellan delstreck å graderingen. 2NF 19: 227 (1913). Stickmåttet består av två mätkolvar, den ena inskjuten i den andra samt ett skaft, i vilket sitter en låsskruv, med vars hjälp den ställbara mätkolven kan fastlåsas. SvTeknUppslB 1: 623 (1937). Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 110 (1953).
2) skom. till II 1 a: längdmått med en längd av 6,6 mm (äv. i uttr. franskt stickmått) använt för mätning av lästens längd l. vidd, stick. SvSkoT 1927, s. 108. En manssko på 13 stick motsvarade .. (enl. en dansk skomakartaxa från 1605) en läst på omkring 46 stickmått efter nuvarande mått. Skoarb. 1929, nr 4, s. 9. (Storlekarna på ytterskor av gummi) anges vanligen i franska stickmått. Varulex. Beklädn. 417 (1945).
(I 1) -MÄRKE. jfr märke, sbst.1 7. Stenberg Rapport 15 (1969).
(II 1) -MÖNSTER, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11625). (numera bl. tillf.) mönster (se mönster, sbst.3 5) bildat av små stick l. punkter l. hål. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 274.
(I 1, II 13) -PLÅSTER. [jfr t. stichpflaster] (i sht förr) plåster mot sticksår l. mot ”stick”. BOlavi 189 a (1578). Dens. 191 a. —
-PLÅT. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) parerplåt; jfr -blad 1. Seitz SvärdVärj. 131 (i handl. fr. 1639; på svärd). Meyerson VapArboga 93 (1939; till tornerlans).
-REAKTION. med. reaktion (se d. o. 5 a) på stick. LbInternMed. 1: 866 (1917). SvLäkT 1935, s. 166.
(II 2 slutet) -SKOTT. [efter t. stichschuss, skott riktat mot djurs stick, nådaskott; sista o. avgörande skott i tävlingsskytte med båge l. armborst] (†) sista o. avgörande skott i tävlingsskytte med båge l. armborst. Fatab. 1939, s. 148 (c. 1594).
-SNÅL. (mera tillf.)
1) till I 7 slutet: snål på stickord. Schönbeck Prelat. 154 (c. 1890).
2) (numera föga br.) till II 15: ivrig att ta hem stick. Weste FörslSAOB (c. 1817).
-SÄKER.
1) (numera föga br.) till I 1, om skydd: som motstår stick med stickvapen; jfr -fri 1. KrigVAT 1839, s. 101 (om harnesk).
2) (numera föga br.) till II 15, om spelkort: som säkert kan ta hem ett stick. Wilson Spelb. 366 (1888; i fråga om vist).
(II 20) -VALV. (i sht förr) byggn. valv vars tvärsnitt bildar ett cirkelsegment (mindre än en halvcirkel); jfr -båge. Stål Byggn. 1: 267 (1834).
-VIS. [jfr t. stichweise] (numera bl. mera tillf.) stick för stick, med ett stick i taget; äv. bildl.: punktvis (se d. o. I 4) l. stickprovsvis. Schultze Ordb. 5024 (c. 1755). Stickvis insatt kontroll. KyrkohÅ 1959, s. 161.
(II 13) -VURTS. [av t. stichwurz l. stickwurz] (†) = -ört. IErici Colerus 2: 39 (c. 1645: Slickwurtz, felaktigt för Stickwurtz).
(II 13) -ÖRT. [jfr ä. t. stichwurz, stickwurz; örten har ansetts kunna användas ss. medel mot stick] (†) ss. drog använd ört tillhörande släktet Bryonia Lin., sannol. om arten Bryonia alba Lin., hundrova; äv. [jfr ä. t. schwarze stichwurz; hundrovan har svarta bär] i uttr. svart stickört. Berchelt PestOrs. F 5 a (1589). Linc. F 3 b (1640: Swart).
Ssg (†): stickört-rot. ss. drog använd rot av hundrova. Berchelt PestOrs. D 2 b (1589).
Avledn.: STICKIG, adj.1 till II 1: försedd med stick, full av stick, stungen; särsk. i ssgn MASK-STICKIG.

 

Spalt S 11534 band 30, 1989

Webbansvarig