Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-STICK. särsk. (kortsp.) till II 8, om hemtaget stick (se stick, sbst.1 II 15) utöver vad som är bjudet l. krävs för att vinna; jfr -spel 1, -trick o. sur-coup. Den, som gör flere än 4 stick, markerar 1 point för hvarje öfverstick. Lindskog Spelb. 222 (1847).
-STICKA, v.1, -ning. särsk. (kortsp.) till II 8, med avs. på motståndares kort: sticka över (se sticka över I 4); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om vinnande stick (se stick, sbst.1 II 15); jfr sticka, v.1 I 22. Att dess goda kort ej utsättas för att blifva öfverstickna af Motspelarne. Düben Talism. 3: 55 (1817). Det kan bli många kort på bordet efter många överstickningar efter varann. SkånD 10/1 2013, s. A28.
(II 2 a) -STICKA, v.2, -ning. i sht sömn. o. textil. jfr sticka, v.2 3, 5; i sht i p. pf. Enn Samson som bryter vp munnen på ett Leion, öffwerstickett med perlor. HH 2: 37 (1553). På den glatta ryggen (på handsken) tecknas eller påstämplas monogrammet och öfverstickas därpå i silke. GbgP 29/3 1899, s. 3. Hål .. bli mer eller mindre svårare att täcka genom överstickning. Sömnadsb. 6 (1915).
-STIGA, -ning. [fsv. ivirstigha]
1) till II 3 c, d α, med avs. på ngt hindrande l. begränsande, särsk. upphöjning l. gräns o. d.: ta sig l. träda l. stiga över (se stiga över 1); äv. utan obj.; äv. mer l. mindre bildl. (se slutet). The som så bryta sigh in j fårahuset eller öffuerstijgha, äro the rette tiwffuarna och röffuarenar. LPetri 2Post. 115 b (1555). Ingen klippa är så hög och brant, som .. (stenbocken) ej öfwerstiger med några språng. Orrelius Diurr. 56: 2 (1750). Man öfverstiger riksgränsen, utan att förmärka något berg. Palmblad Norige 2 (1846). En .. (slussanordning) som skulle kunna komma till användning även vid själva landryggens överstigning. UpplFmT 12: Bil. 76 (1930). jfr o-överstigen. särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. med avs. på gräns (se d. o. 2), förr äv. mål (se mål, sbst.3 1 e; jfr -skrida 2 a β); äv. (o. i denna anv. ibland utan klar avgränsning från 3) om ngt sakligt abstrakt, i sht förr särsk. mer l. mindre liktydigt med: övervinna. Hwar Gud än något later fiendanom (dvs. djävulen) effter at göra .. så haffuer thet likwel sitt wissa mål, Hwilket han intet kan öffuerstijgha. LPetri ChrPina M 6 a (1572). Hwarken Calypsos .. Ungdom och behaglighet, eller Cupidinis brinnande skått hafwa kunnat öfwerstiga Minervas Konster. Ehrenadler Tel. 348 (1723). Kärleken .. öfverstiger alla hinder och lägger en brygga mellan himmelen och jorden. Agardh ThSkr. 3: 141 (1853). (Den mekaniska världsteorin) har .. öfverstigit naturvetenskapens gränser. Rydberg Varia 89 (1894). Över sitt förflutna föreföll hon ytterst förtegen eller hade byggt en mur omkring det, som jag i min självupptagenhet .. aldrig var mannen att överstiga eller genombryta. Lidman Vällust 28 (1957).
2) (numera bl. mera tillf.) till II 3 d β, om vatten l. annan vätska: gm att stiga (se stiga, v.3 I 4 b) översvämma (se d. o. 1 b) (mark l. brädd o. d.); äv.: rinna l. koka över (särsk. ss. vbalsbst. -ande l. -ning) (jfr -flöda 1 c o. stiga över 2). Blodetz Öfwerstijgande i Hiertat och Lefwerådrana. Lindh Huuszapot. 140 (1675). The wattufloder, som sedan öfwerstego thet Landet. Isogæus Segersk. 1061 (c. 1700). Åtta dagars oupphörligt fortfarande häftigt regn, i förening med upptinade snömassor .. förorsakade så förfärliga wattensamlingar, att alla bäckar öfwerstego deras bräddar. LdVBl. 1834, nr 40, s. 2. Härtill fordras .. att tjäran är fri från vatten, emedan det eljest under distilleringen föranleder stora obehag, t. ex. öfverstigning o. d. UB 5: 350 (1874).
3) till II (3 c slutet γ,) 8 (c), om ngt sakligt: höja l. resa l. sträcka sig över l. högre än (ngt); äv. (o. i sht) bildl., om ngt mer l. mindre abstrakt, äv.: vara större l. mer l. fler än, gå (ut)över, i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: överträffa (se särsk. a, b); särsk. dels med avs. på siffervärde angivande summa l. antal l. mängd l. mått o. d., dels i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande sådant siffervärde; äv. dels om (o. med avs. på) person (se b), dels abs.; jfr 1 slutet o. -bjuda 2 b, -löpa 7, -skjuta 6, -skrida 2 b, -skriva 4 o. stiga över 2, 3. Höjden överstiger betydligt de angränsande byggnadernas. Tillgången överstiger efterfrågan. Hertigh Christoff aff Würtemberg .. hwilkens .. Flijt och Wakenheet .. ingen nogsamt berömma kan, så at hans Dygder jw högre öfwerstigha. Schroderus Os. III. 2: 163 (1635). Husen i allmänhet öfwerstiga ej 3 Wåningars högd. SvSaml. 6: 328 (1762). (Lotsen) bör .. af Skiepparen för de öfwerstigande dagar njuta 24: öre Silf:mt för hwarje fullt dygn. PH 8: 36 (1764). Skulle bifallet ej med tvänne röster öfverstiga afslaget, vare saken til nästa sammankomst upskuten. 1SAH 1: 34 (1786). Snyggheten af en Nürnbergsk boning .. säges öfverstiga äfven de strängaste fordringar. Atterbom Minn. 207 (1817). (Mjältbrands)Bacillerna föröka sig så enormt, att deras antal inom få dagar kan överstiga djurkroppens eget cellantal. Salén Infekt. 109 (1933). Spikarna (på sportskorna) får inte .. ha en diameter överstigande 4 mm. IPCStSportlex. 13 (1995). särsk.
a) (†) med refl. obj., i uttr. överstiga sig själv, höja (se d. o. 2 b δ γ) sig över l. överträffa sig själv. I dhet Swerige nu .. Så mycket öfwerstijger sig sielfft, som dhet tilförende haar öfwergått dhe andre Wäldigheter öfwer heela Christenheeten. Wexionius Sinn. 1: 2 a (1683). At sinnet .. uplyftas må, och kunna likasom öfwerstiga sig sjelft, dertil fordras et stort mått af nåd. Liljestråle Kempis 185 (1798). SvD(A) 6/1 1929, s. 9.
b) (numera bl. tillf.) om person; särsk.: överträffa (ngn l. ngt). Söka en gemål åt sin son, som redan i mogenhet begynte öfverstiga sin ålder. Dalin Hist. III. 2: 602 (1762). Lucidor och hans samtidingar öfverstego Messenius med hans slägte. Manderström Anm. 4 (1768). Han översteg därmed gällande svenska rekordet med 1.600 meter. DN(A) 7/6 1943, s. 9.
c) med avs. på (själs)krafter l. (fattnings)förmåga l. föreställning o. d.: gå (ut)över (se gå över 14 c); särsk. i uttr. överstiga alla begrepp (se begrepp 5 a δ); jfr -gå 1 b β. Scherping Cober 2: 418 (1737). Wi .. äre beredde, at med ömaste hierta afböja alt, som i någor måtto, antingen kan rubba Wåra Trogna Undersåtares wälstånd, eller öfwerstiga deras förmåga. PH 10: 746 (1776). En Vpgift, hvilken, om den och icke skulle öfverstige en Calculators Snille, öfverstiger den säkert dess tålamod. VetAH 1813, s. 12. (Den enskilde elevens) utveckling kan väsentligt överstiga eller understiga den för sjuåringarna normala. Edlund KalmarprovProgn. 7 (1955). särsk. i uttr. överstiga ngns (l. ngts) krafter. At denna händelsen i Cana skedde igenom en besynnerlig gudomelig werkan, som öfwersteg naturens wanliga ordning och krafter. Bælter JesuH 2–3: 103 (1756). Äfventyrliga, mina krafter både då och sedan vidt öfverstigande planer. Atterbom Minnest. 2: 138 (1853). Det djärva försöket översteg den unge baronens krafter. Gierow HjLust 107 (1944).
d) i fråga om pengar l. pengars värde: vara större l. värd mer än l. gå (ut)över (se gå över 16); jfr -gå 1 c. Emedan sielfwa Summa eller Capitalet .. kommit til at långt öfwerstiga the 300 Daler Sölfwermynt som hos them är lofgifwit at wädia emot. Schmedeman Just. 1388 (1694). Debetsidan å detta konto öfverstiger kreditsidan med Kr 5.000. Smedman Kont. 2: 17 (1883). Även i detta fall gäller att du får avdrag endast för den del av utgifterna som överstiger 10 000 kr. DagsDekl. 22 (2015).
e) mus. i p. pr. i adjektivisk anv., om intervall: som är en halvton större än motsvarande rena l. stora intervall (kvart, kvint, oktav resp. sekund, ters, sext, septima); äv. om ackord som innehåller sådant intervall; jfr förminska I 1 e α. Miklin Marpurg § 2 (1782). Öfverstigande treklang. Höijer 560 (1864). Sexten i ess-dur är c; alltså är ciss den öfverstigande sexten. Möller LbMus. 22 (1880). Weills musik kan visserligen låta trallvänlig, men har samtidigt ständiga tonartsbyten och överstigande intervall (som är svåra att pricka) som signum. SvD 8/9 2005, Kultur s. 7.
Avledn. (till -stiga 1): överstigbar, adj. (numera bl. tillf.) överstiglig. China har .. i vester och sydvest ett med svårighet öfverstigbart alpland. AB 22/1 1842, s. 3. Att de rent politiska stridslinjerna mitt i allt oväsen partierna emellan äro ganska lätt överstigbara. Arbetet 24/8 1911, s. 4. jfr o-överstigbar. överstiglig, se d. o.
(II 7 a) -STIGARE. (förr) jfr stigare I 3. OxBr. 11: 348 (1644). Öfver dessa arbetschefer (vid gruvan i Cornwall), som ungefär motsvara en öfverstigare, står en högre tjensteman. UB 3: 152 (1873).
-STIGLIG, förr äv. -STIGELIG. [till -stiga] (utom ss. senare led i ssgr numera bl. mera tillf.) motsv. -stiga 1: som kan överstigas; äv. mer l. mindre bildl. (jfr -stiga 1 slutet o. -komlig 3); ofta i negerad l. därmed jämförlig sats (jfr o-, svår-överstiglig); jfr överstigbar. Et nog högt och nästan icke öfwerstigeligt Plank. NorrkpgT 20/9 1797, s. 3. (Fjällryggen) bildar en svårt öfverstigelig fjällmur kring Bergens Stift. Palmblad Norige 4 (1846). Även om det finns en osäkerhet kring hur stor kostnaden blir varje år är det ändå summor som känns överstigliga. NorrkpgT 6/8 2016, s. 23.
Avledn. (numera bl. tillf.): överstiglighet, r. l. f. om förhållandet l. egenskapen att vara överstiglig. Barometern 25/6 1894, s. 3.
(II 8) -STILISERA, -ing. med avs. på konstnärligt alster o. d.: i alltför hög grad l. till övermått stilisera; nästan bl. i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ing. Denna öfverstilisering ansåg tal(aren) vara en klippa, som den nya konstindustrien borde undvika, så vidt den icke skulle nedsjunka till en lekboll för flärd och nyck. SD 7/6 1875, s. 3. Stil, som avlägsnat sig så långt från naturiakttagelsen, att man skulle kunna kalla den överstiliserad. Rig 1923, s. 75.
(II 8) -STIMULERA, -ing. i alltför hög grad l. till övermått stimulera (ngn); äv. med avs. på sinnes- l. kroppsorgan o. d. (jfr -reta). ST(A) 21/3 1915, s. 8. Barnen blir överstimulerade av allt det som lockar dem. Form 1950, s. 156. Det gäller .. att ha lagom med aktivitet för demenssjuka så att man inte överstimulerar deras hjärnor och skapar oro. NerAlleh. 27/1 2021, Sydnärke s. 2.

 

Spalt Ö 684 band 39, 2023

Webbansvarig