Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLMISATION sol1misaʃω4n, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. solmisation, eng. solmization; av fr. solmisation, vbalsbst. till solmiser (se SOLMISERA)]
mus. om (den metod för inlärande av toner o. tonintervall som bygger på) det (numera obrukliga) tonsystem som tillskrivs italienaren Guido av Arezzo (omkr. 995—1050) o. som består av tre sextoniga skalor, i vilka de sex tonerna (i stigande följd från grundtonen c) benämns ut (se UT, sbst.), re (se d. o.), mi (se d. o.), fa (se d. o.), sol (se SOL, sbst.2), la (se LA, sbst.1); äv. om metod l. system liknande l. utgörande en variant l. modifikation av nämnda metod resp. system, särsk. om (metod för övning i röstteknik (o. tonträffning) (o. notläsning) som bygger på) den (äv. i nutiden brukliga) modifikation i form av ett utvidgat sjutonigt system som infördes under 1500-talet o. i vilket den sjunde tonen benämns si (se SI, sbst.), äv. ti (se TI), o. benämningen do (se d. o.) nyttjas om grundtonen c; äv. dels: (övning i röstteknik (o. tonträffning) (o. notläsning) som består i) sjungande av sångstycke l. skala på solmisationsstavelserna enligt metod l. system av angivet slag, dels: sångstycke osv. som sjungs l. avses att sjungas på angivet sätt; jfr SOLFÈGE, SOLFEGGIERA, SOLFIERA. Gynther ConvHlex. (1848). Grekerne hade äfven en slags solmisation för sångöfningar och för sång utan ord. 2VittAH 22: 209 (1861). Solmisation .. (dvs.) Det slags solfeggierande, hvari de sjungna stafvelserna äro hemtade ur den, af Guido från Arezzo införda Hexachorden: ut, re, mi, fa, sol, la. KonvLex. (1864). Fa (är) .. i solmisationen namn på tonen f. 3NF 6: 1264 (1927). Solmisation var i bruk ända till 1600-t. (och har även återupptagits i vår tid). BonnierLex. 13: 125 (1966). Omkring år 1900 vaknade solmisationen upp igen, denna gång i form av en tyskfödd variant, Tonika-do-metoden, som sedan 1930-talet av obegriplig anledning omhuldats såsom ett Sesam öppna dig. ÖgCorr. 1968, nr 260, s. 7. (Beteckningen) ”musikalisk ramsa” för solmisationen må väl godkännas, eftersom den ofta används som övningsramsa, exempelvis i ”Sound of Music”, där Julie Andrews sjunger med barnen ”do-re-mi-fa-so-la.” SDS 1975, nr 282, s. 53.
Ssgr (mus.): SOLMISATIONS-STAVELSE. om var o. en av de stavelser (ut l. do, re, mi, fa, sol l. so, la, si l. ti) varmed de toner som ingår i solmisationens tonsystem benämns; äv. i utvidgad anv., om stavelse tillhörande annat tonsystem än det nämnda. 2NF 18: 1455 (1913). 2SohlmanMusiklex. 5: 416 (1979; i utvidgad anv.).
-ÖVNING. övning i solmisation; förr äv. i utvidgad anv., om övning som består i sjungande av sångstycke l. skala på vokaler, övning i solfège. Sånglära 27 (1814; på vokaler).

 

Spalt S 8729 band 29, 1982

Webbansvarig