Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLKA sol3ka2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SOLK, sbst.1, 3.
Ordformer
(solk- (så-, -lck-) 1555 osv. sölk- c. 1690)
Etymologi
[sv. dial. sålka, sölka; jfr d. dial. sulke, solke, sylke, sølke, nor. dial. sulka, t. sulchen, sülchen; till det stadium av roten i SÖLA som föreligger i fht. bisuljan, smutsa ned. — Jfr SOLKIG, SOLKRA]
1) (med ngt kletigt l. klibbigt) smutsa ned (ngn l. ngt), göra klibbig; äv. med saksubj.; äv. refl.; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. mer l. mindre bildl., särsk.: fläcka (se FLÄCKA, v.1 2). LPetri 2Post. 283 a (1555; i bild). Schroderus Comenius 825 (1639; refl., bildl.). Ett solkadt exemplar, nött eller starkt läst, i söndrigt, dåligt, slitet band föraktar han (dvs. bibliofilen). Eichhorn Stud. 3: 91 (1881). (Markurell) sjönk ned på det krossade kassaskåpet, slapp, eländig, solkad av tårar och smuts. Bergman Mark. 243 (1919). DN(A) 1964, nr 96, s. 2. jfr GENOM-, NED-, TILL-SOLKA O. O-SOLKAD.
2) (†) skräpa ned (i ngt). (Högbrunnen i Medevi är) medh Dörar försedt för gemene Mannsens skul .. på thet icke hwar och een finge solka i Watnet och thet oreena. Hiärne Suurbr. 8 (1680).
3) (†) söla l. dra ut på tiden (med ngt). SvFatburen 4: 181 (i handl. fr. 1647).
Särsk. förb. (till 1): SOLKA IHOP10 04. (mera tillf.) med avs. på ngt försett med tryck o. d.: solka ned så att trycket osv. flyter ihop. DN(A) 1933, nr 260, s. 11.
SOLKA NED10 4 l. NER4. (med ngt kletigt l. klibbigt) smutsa ned (ngn l. ngt); äv. refl., i uttr. solka ned sig; äv. mer l. mindre bildl. Almqvist TreFr. 2: 125 (1842). De solkade ner sig med bläck. SvHandordb. (1966). Jersild Grisjakt. 131 (1968; bildl.). jfr nedsolka.
SOLKA TILL10 4. smutsa till. Björkman (1889). jfr tillsolka.
Ssg (till 1; se äv. solk, sbst.3 ssgr): SOLKE-PAPPER. (†) läskpapper. Lind (1749).

 

Spalt S 8725 band 29, 1982

Webbansvarig